Priesagos „-iklis“ naujadarų apibrėžčių sistemiškumas

DAIVA MURMULAITYTĖ Litauiska språkets institut SYSTEMATIKEN I DEFINITIONER AV NYBILDNINGAR MED SUFFIXET -iklis NYCKELORD: nybildning, avledning, verktygsbeteckningar, lexem, semantisk struktur, ordbildningsbetydelse, lexikal betydelse. Artikeln undersöker semantiken hos nya verbavledningar med suffixet -iklis – beteckningar för verktyg (hjälpmedel). Syftet med artikeln är att klargöra deras semantiska struktur, förhållandet mellan ordbildningsbetydelse och lexikal betydelse samt att utarbeta så systematiska definitioner som möjligt. Först ges en översikt över hur avledningar av denna typ presenteras i Litauiska språkets ordbok – hur de delas in efter betydelse, definieras, hur deras ordbildningsbetydelse förhåller sig till deras lexikala betydelse etc. Därefter behandlas en grupp nybildningar med detta suffix och deras semantiska struktur, såsom de presenteras i Databasen över nyord i litauiskan. Kriterier diskuteras för hur avledningar i denna lexikal-semantiska grupp kan definieras mer systematiskt i förklarande ordböcker, lexikala databaser och liknande arbeten. Verbala avledningar med suffixet -iklis betecknar olika hjälpmedel avsedda att utföra den handling som uttrycks av grundverbet, oftast verktyg, apparater, mekanismer eller delar av sådana (rašiklis, kirtiklis, jungiklis, variklis), men också (kemiska) ämnen (tirpiklis, baliklis). Enligt ordbildningsbetydelsen hör även lexikaliserade avledningar som fått mer specialiserade betydelser till denna ordbildningstyp: daliklis, daugiklis, (vabzdžio) čiupiklis, rodiklis och liknande. I slutet av 1900-talet räknades omkring 100 mer kända avledningar med detta suffix (DLKG 1996: 129). I senare källor (AŽ, DLKT, DŽ₇, DKK m.fl.) har sammanlagt omkring 200 olika sådana påträffats. I Databasen över nyord i litauiskan (hädanefter ND), som tar upp den senaste lexiken som ännu inte kommit in i ordböckerna, fanns den 26.08.2014 omkring trettio avledningar med suffixet -iklis. Ordbildningstyper för verktygsbeteckningar brukar inte vara produktiva (DLKG 1996:129)1. Den behandlade ordbildningstypen är, tillsammans med avledningar med suffixet -tuvas, av vilka det finns dubbelt så många, de viktigaste typerna för bildning av verktygsbeteckningar (DLKG 1996: 129; Keinys 1975: 21; jfr även Girčienė 2000: 38–39). Många nybildningar skapas med suffixet -iklis; en separat lexikal-semantisk grupp av livsmedelstillsatsbeteckningar bildas inom denna ordbildningstyp (dažiklis, gardiklis, kildiklis, puriklis, rūgštiklis, saldiklis, skaniklis, tirštiklis m.fl.). 1På andra håll hävdas det att en ordbildningstyp, åtminstone ur ett diakroniskt perspektiv, är produktiv ”när tiotals eller hundratals avledningar har bildats i språket efter dess mönster” (Urbutis 1978: 266; om ordbildningstypers produktivitet ur historiska och synkroniska perspektiv, se Urbutis 1978: 262–267). BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DAIVA MURMULAITYTĖ. Priesagos -iklis naujadarų apibrėžčių sistemiškumas | 2 Det har konstaterats att nyorden i den behandlade ordbildningstypen i vissa fall har betydelser som kan definieras specifikt, medan deras lexikala betydelse i andra fall sammanfaller med ordbildningsbetydelsen och lexemet kan definieras ganska brett – som ett hjälpmedel för att utföra den handling som uttrycks av grundverbet. 1. FÖRHÅLLANDET MELLAN ORDBILDNINGSBETYDELSE OCH LEXIKAL BETYDELSE I DEFINITIONER AV NAMN PÅ VERKTYG (REDSKAP) Ett avlett ords ordbildningsbetydelse uppstår genom ordbildningselementens (grundordets och ordbildningsformantens) betydelser och förhållandet mellan dem (Keinys 1999: 106–107). Detta gör det möjligt att söka efter gemensamma drag i betydelserna hos avledningar som bildats på samma sätt, efter ”gemensamma regler som skulle blottlägga typiska semantiska associationer mellan motiverade och motiverande ord. [...] Det är mer ändamålsenligt och systematiskt att undersöka inte varje avledning för sig, utan att sammanföra dem i vissa grupper där liknande associationer uppstår mellan motiverade och motiverande ord” (Girčienė 2003: 23). Med andra ord är det lämpligt att systematiskt undersöka avledningar med suffixet -iklis, liksom ord i andra lexikalsemantiska grupper, i detta fall som en helhet av ord med samma ordbildningsformant och en gemensam ordbildningsbetydelse, vilken i vissa fall framträder tydligare genom den lexikala betydelsen, i andra fall mindre tydligt, och ibland helt sammanfaller med den. Detta är viktigt både vid undersökningen av nybildningar och när man strävar efter att återge dem på ett lämpligt sätt i lexikografiska verk. ”Lexikal betydelse och betydelse som härrör från ordbildning är vanligen sammanflätade och beroende av varandra” (Keinys 1999: 14). ”Ordbildningsbetydelsen är mer schematisk och mindre avgränsad, medan den lexikala betydelsen är mer konkretiserad, detaljerad och innehållsrik.” (Urbutis 1978: 147). Sambandet mellan en avlednings ordbildningsbetydelse och lexikala betydelse framgår också av påståendet att avledningens betydelse fastställs utifrån grundordets betydelse, inte genom en beskrivning av den företeelse som avledningen betecknar, samtidigt som man medger att ordbildningens uppgift också är att förklara ordets förutsedda betydelser [det vill säga lexikala, eftersom de inte kan vara något annat – förf:s anm.] (jfr Кубрякова 1981: 7, 166). ”Ordbildningsbetydelsen är endast ett ungefärligt semantiskt schema som ordets struktur visar. En avledning med samma ordbildningsbetydelse kan användas med olika lexikala betydelser” (Girčienė 2003: 23). Ordbildningsbetydelsen är vanligen mer abstrakt och vidare än den lexikala betydelsen, betydligt mer sällan snävare (Urbutis 1978: 148). Det bör också erinras om att det finns flera slags ordbildningsbetydelser – individuell, gruppvis och allmän (kategorisk) – och att de skiljer sig åt i abstraktionsgrad. En avlednings individuella ordbildningsbetydelse, som uppstår genom de lexikala betydelserna hos grundordet och formanten samt samspelet mellan dem (jfr Keinys 1999: 104), är den minst generaliserade; den ”härrör direkt från varje enskild avlednings ordbildning” (Keinys 1999: 20–22). När den definieras är det vanligt att använda grundordet, till exempel šveitiklis ”redskap, verktyg för att skrubba något”, atskyriklis tekn. ”separationsanordning”, skiediklis ”spädande ämne”, tirpiklis ”ämne som löser upp” (definitioner i DŽ₇). Semantiskt ligger alltså den individuella ordbildningsbetydelsen närmast avledningens lexikala betydelse. Hos vissa avledningar skiljer sig den ospecificerade, mindre tydligt avgränsade lexikala betydelsen i praktiken inte från ordbildningsbetydelsen. Detta gäller framför allt abstrakta benämningar på handlingar och egenskaper, till exempel: fördröjning, behandling, girighet. Ett sådant sammanfall mellan ordbildningsbetydelse och lexikal betydelse förekommer även i andra ordbildningskategorier (benämningar på aktörer och bärare av verbala egenskaper, handlingsresultat med mera), till exempel: delsėjas ”någon som dröjer”, gaminys ”något som har tillverkats” och så vidare (Urbutis 1978: 147–148). Vissa beteckningar på arbetsredskap (hjälpmedel) utgör inget undantag; det gäller delvis också verbala avledningar med suffixet -iklis. BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DAIVA MURMULAITYTĖ. Priesagos -iklis naujadarų apibrėžčių sistemiškumas | 3 Naturligtvis kan namn på verktyg i detta avseende inte jämställas med abstrakta substantiv. Om man ser till kategorin som helhet kännetecknas namn på verktyg inte av fullständig identitet mellan lexikal betydelse och ordbildningsbetydelse (Urbutis 1978: 111). Denna ordbildningskategori är av muterande (nominativ) karaktär (Urbutis 1978: 163); dess avledningar har en muterande ordbildningsbetydelse, det vill säga de betecknar andra företeelser, som står i relation till de företeelser som uttrycks av grundorden endast genom en av dessa företeelsers egenskaper (nominativt sett). I sådana fall är ”ordbildningsbetydelsen vanligen av mycket allmän och obestämd karaktär och ger avledningen många semantiska möjligheter, vars aktualisering i faktisk användning är svår att förutse” (Urbutis 1978: 171). Men kanske är det just därför, på grund av ordbildningsbetydelsens obestämdhet och semantiska potential, som många avledningar med suffixet -iklis definieras i ordböcker med mer eller mindre konkreta betydelser som i grunden är ordbildningsbetydelser, eftersom sådana definitioner också passar beteckningar på nya företeelser tills de har blivit tillräckligt lexicaliserade för att kunna tas upp som separata lexem. Vissa typer av ordbildningsbetydelse för verktyg lämpar sig kanske bättre för bildning av benämningar på de allra enklaste verktygen, andra för benämningar på komplicerade anordningar. ”[...] Det är självklart att en finare indelning av avledningar av samma typ efter de betecknade verktygens komplexitet i grund och botten redan bygger på avledningarnas lexikala betydelser, inte på deras ordbildningsbetydelser.” (Urbutis 1978: 253). Sett i ett mer övergripande perspektiv är lexikonet en systematisk helhet av ord, inte en lista eller ett register över enskilda lexem. Lexikonets systematiska karaktär kräver också en systematisk semantisk undersökning. Kategoriska ordbildningsbetydelser är mer universella och kan fastställas mer objektivt än lexikala betydelser. Undersökningen av dessa betydelser i sig och av förhållandet mellan ordbildningsbetydelser och lexikala betydelser gör det möjligt att undersöka avledningarnas semantik mer systematiskt och att återge själva avledningarna mer systematiskt i lexikografiska verk, eftersom ordbildningen genom sitt intresse för avledningarnas paradigm också undersöker förändringar i enskilda ords semantik och lexikonet som system (jfr Кубрякова 1981: 19, 106; Кубрякова 1972: 376). Allt detta måste beaktas när man strävar efter att definiera nybildningar med suffixet -iklis så systematiskt som möjligt. Med detta mål undersöktes först de lexikografiska definitionerna av avledningar med denna formant som redan tidigare hade belagts i ordböcker. 2. I ORDBOKEN ÖVER MODERN LITAUISK FIXERADE AVLEDNINGAR MED SUFFIXET -IKLIS UR SEMANTISK SYNVINKEL I Dabartinės lietuvių kalbos žodyne (härefter DŽ7) finns 137 avledningar med suffixet -iklis, varav 131 hör till kategorin verktygsbildning. Några av dessa har flera betydelser, så sammanlagt finns omkring 150 lexem som betecknar verktyg (hjälpmedel). I vissa fall anges ett ord formellt som ett enda lexem, men i själva verket kan man kanske urskilja flera. Till exempel har kėliklis (tekn.) två betydelser: 1. ”flyttbar lyftmekanism” och 2. ”del av en mekanism för att lyfta något”. Liknande betydelser kan urskiljas också i fallen med brėžiklio och daužiklio, men de anges som ett enda lexem: brėžiklis ”ritverktyg eller del av ett sådant”; daužiklis tekn. ”slående verktyg eller del av en apparat”: Gevärets d. Siktens d. Det andra lexemet sugėriklio anges som två nyanser av en och samma betydelse: 2. kem., tekn. ”ämne som absorberar; anordning försedd med det”: Fukt-, gas- och luktabsorbent. I andra fall anges däremot namn på verktyg och hjälpmedel (ämnen) som separata lexem, jfr valiklis 1. tekn. ”rengöringsverktyg”: Kanonens v. har ett huvud med borste. Siktarnas v. 2. ”kemiskt rengöringsmedel”: Fläck-, rostborttagningsmedel. Det ska dock sägas att även i detta fall skiljer sig BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DAIVA MURMULAITYTĖ. Priesagos -iklis naujadarų apibrėžčių sistemiškumas | 4 användningsområden, men i princip borde enbart semerna för verktyg och material i de differentiella beteckningarna räcka för att dessa beteckningar ska betraktas som separata lexem. Det finns några fall där ett -iklis-avlett ord hänvisas till ett annat ord med flera betydelser, t.ex.: kabiklis se p a k a b a, jfr pakaba 1. ”ögla, liten ögla för att hänga upp ett klädesplagg”: Kailinių p. nutrūko. Įsiūk pākabą, ~ėlę. 2. tekn. ”delar som förbinder hjulen med ramen eller karossen”: Linginė p. Svirtinė p. Enligt uppgifter i LKŽe är kabiklis synonymt med pakabai (närmare bestämt – pakabui), men endast i den första betydelsen; därför bör återgivningen av detta avledda ord i DŽ₇ preciseras: kabiklis se p a k a b a 1. Kirtiklis 3. zool. ”en hal, gulaktig liten fisk med tre par skäggtömmar och en rad mörka fläckar på sidorna (Cobitis taenia)” hör till en annan avledningskategori – beteckningar för bärare av en verbalt uttryckt egenskap, inte verktygsbeteckningar (LKG 1965: 334). Följaktligen bör den betraktas som en homonym till verktygsbeteckningen kirtiklis 1. ”verktyg för att hugga i frusen mark, is o.d., hacka” och 2. ”redskap för att skära läder”, dvs. ett annat ord. Detsamma kan sannolikt sägas även om badiklis 2. ”tagg”: Rožės su ~iais, eftersom det tillhör en annan avledningskategori och är homonymt. Dessa lexem, liksom beteckningar för bärare av verbalt uttryckta egenskaper (sklandiklis, švaistiklis), bärare av substantiviskt uttryckta egenskaper (tarpiklis, vardiklis) eller handlingsresultat (rodiklis 3. ”uttryck, uppgift om verksamhetens resultat, kvalitet och kvantitet” – jfr Keinys 1975: 32; det sistnämnda är dessutom lexicaliserat), ingår inte i denna undersökning. Större delen (cirka 81 procent) av de avledningar av den aktuella avledningstypen som bildats med suffixet -iklis betecknar verktyg (apparater, anordningar), t.ex.: raižiklis ”ristverktyg”, roviklis tekn. ”upptagningsanordning”, gesiklis ”liten släckningsanordning”, išleidiklis tekn. ”utsläppsanordning”: Oro i.; skerdiklis ”slaktkniv”. Betydligt färre är beteckningar för medel – cirka 11 procent; i nästan alla fall (16 av 17, med möjligen undantag för žymiklį ”det som används för att märka, uttrycka”) rör det sig om materialbeteckningar, t.ex.: ėsdiklis kem. ”etsmedel”, lėtiklis tekn. ”ämne som bromsar ett förlopp”, skiediklis ”spädningsmedel”, tirpiklis ”ämne som löser upp”: Riebalų t. Ett fåtal lexem är mer lexicaliserade och har en särskild betydelse (cirka 7 procent), t.ex. matematiska termerna daliklis, daugiklis samt daviklis tekn. ”anordning som omvandlar det som undersöks till en signal som lämpar sig för mätning, registrering, överföring osv.”: Greičio, slėgio d. Optinis, skaitmeninis d., samt den tvärvetenskapliga termen jaudiklis psykol., fys. ”stimulerande källa” m.fl. Ett lexem har uppkommit genom betydelseöverföring – variklis 2. bildl. ”drivkraft”: Svarbiausias žmonijos veiksmų v. yra laimės troškimas. Avledningarna i den undersökta lexikalisk-semantiska gruppen definieras på flera sätt i DŽ₇. 1. Ofta (i 55 fall, cirka 36 procent av alla definitioner) anges avledningens individuella avledningsbetydelse (som sammanfaller med den lexikala betydelsen): drožiklis ”verktyg för att hyvla något”, kaliklis ”verktyg för att slå in något”, skirstiklis ”fördelningsanordning”, skaidr iklis ”klaringsmedel”, skalbiklis ”tvättmedel, ämne för tvätt”. 2. Ofta preciseras avledningsbetydelsen: genom att ange användningsområdet med beteckningen tekn., mer sällan kem. (29 lexem, eller cirka 53 procent av alla fall där den lexikala betydelsen sammanfaller med avledningsbetydelsen), t.ex.: ižemiklis tekn. ”jordningsanordning”, ėsdiklis kem. ”etsmedel”; genom att ange synonymer, t.ex.: kamšiklis ”verktyg, pinne för att stoppa igen något”, rakiklis ”det man låser upp eller petar med”; genom att namnge eller beskriva verktyget, apparaten eller materialet mer konkret, t.ex.: skerdiklis ”slaktkniv”, sodiklis ”planteringsverktyg som används inom skogsbruket”; genom att ge illustrerande exempel på användning (ordkombinationer eller meningar) osv., t.ex.: skiediklis ”spädningsmedel”: Dažų s.; rinkiklis tekn. ”anordning för att samla in nummer o.d.”: Telefono numerių r. BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DAIVA MURMULAITYTĖ. Priesagos -iklis naujadarų apibrėžčių sistemiškumas | 5 3. Termer inom olika fackområden och benämningar på företeelser i det äldre vardagslivet har blivit mer lexicaliserade; deras lexikala betydelser är mer konkreta och sammanfaller inte med ordbildningsbetydelserna. Definitionerna av sådana avledningar är utförligare och anger fler typiska, särskiljande egenskaper hos det föremål som avledningen betecknar. Exempel: adiklis 1. ”en stor nål med böjd spets för att stoppa strumpor och annat”. 2. dial. ”en liten pinne för att stoppa näverskor”; brūžiklis 1. ”ett strävt föremål för att skura (grytor, bord)”. 2. ”ett grovt, stort föremål för att gnida och jämna trä, hovar och liknande”; naikiklis mus. ”tecken som upphäver ett kors- eller b-förtecken”; rodiklis 4. mat. ”tal som anger hur många gånger ett annat tal tas”: gradens, rotens r.; tepiklis östlit. ”en liten bit fläsk för att smörja stekpannan”. 4. I vissa fall definieras inte avledningar med suffixet -iklis, utan hänvisas till andra ord: griežiklis se s t r y k a s; rūikiklis 2. bokl. se r ū k l y s; uždegiklis se d e g i k l i s; traukiklis se k a m š č i a t r a u k i s; čiupiklis se č i u p t u v a s. 3. SEMANTIK OCH LEXIKOGRAFISKA DEFINITIONER AV NYBILDNINGAR MED SUFFIXET -IKLIS Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne 2014 08 25 buvo pateiktas 31 priesagos -iklis naujadaras arba nauja šios priesagos vedinio leksema (reikšmė): atsakiklis, bandiklis, blizgiklis, dažiklis, gaiviklis, gardiklis, kietiklis, kildiklis, kirkiklis, kvapiklis, kvėpiklis, naikiklis, naridiklis, ploviklis, prausiklis, pritraukiklis, puriklis, rietiklis, rūgštiklis, saldiklis, skaniklis, skon iklis, slopiklis, spalviklis, standiklis, stingdiklis, stipriklis, švelniklis, talpiklis, trukdiklis (pavienis vedinys), žvalgiklis². 23 ND pateikti vediniai (74,19 proc.) turėjo 1 reikšmę, 6 (19,35 proc.) – 2 reikšmes, 2 (6,45 proc.) – 3 reikšmes. Dažniausios šių naujadarų vartojimo sritys – bendroji vartosena, chemija, maistas, buitis. Po vieną kitą žodį ar leksemą yra iš žvejybos, technikos, statybos, administravimo, gyvenimo būdo (stiliaus), teisės ir teisėtvarkos, verslo, žemės ūkio, politikos, technologijų, elektrotechnikos sričių. Pažymėtina, kad tas pats naujadaras gali priklausyti kelioms vartojimo sritims, pvz., maisto priedų pavadinimai dažiklis, puriklis, standiklis, saldiklis ir kt., ppr. pavadinantys natūralią ar sintetinę medžiagą, suteikiančią maistui kokią nors savybę, vartojamą maisto produktams vienaip ir kitaip pakeisti, pagerinti ir pan., priklauso maisto ir chemijos vartosenos sritims, buitinės chemijos priemonių pavadinimai (ploviklis, blizgiklis, kvapiklis, kvėpiklis ir kt.) – chemijos, buities, bendrosios vartosenos sritims ir pan. Dvi naujai pasidarytos leksemos (kirkiklis ir trukdiklis) yra pavieniai dariniai. Pirmoji, reiškianti reklamos žanrą – trumpą vaizdinę užuominą apie pasirodysiantį filmą, kompiuterinį žaidimą, automobilį ar pan. (plg. nevartotinus tyzeris, treileris), 2012 11 23 internete motyvuota taip: „[...] anglakalbiame pasaulyje yra toks terminas tyzeris („teaser“). Čia ne visiškai tas pats, kas anonsas. Matyt, lietuviai tai galėtų vadinti kirkikliu? Įkroviklis – įkrauna, o kirkiklis – sukirkina.“ (http://blogas.ateitis.lt/tiesiogines-laidos-1-kirkiklis-ir-1-anonsas/, žiūrėta 2014 08 25). Trukdiklis, reiškiantis teisines priemones, trukdančias atlikti kokius nors.................... 2 ND samlar nya ord, nya ordkombinationer, förkortningar och betydelser hos ord som har uppkommit och fortsätter att uppkomma i det offentliga bruket av litauiska från slutet av 1900-talet och in på 2000-talet. Den uppdateras, korrigeras och vidareutvecklas kontinuerligt (Miliūnaitė 2012: 10; http://naujazodziai.lk.lt/Index.asp?zodis=&kodas=0, hämtad 2014 09 07). BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DAIVA MURMULAITYTĖ. Priesagos -iklis naujadarų apibrėžčių sistemiškumas | 6 handlingar, använt som antonym till saugiklis i överförd betydelse, till exempel: ”De ’säkringar’ för markförvärv som hastigt antogs blev till ’trukdikliais’, som för landet tillbaka till feodalismens tid.” (http://www.balsas.lt/naujiena/786827/liberalai-praso-prezidentes-vetuoti-zemes-isigijimo-trukdikliu-paketa; hämtad 2014 08 25). Omkring 80 belägg på sådant bruk hittades på internet, men alla är på ett eller annat sätt knutna till de tal som parlamentsledamoten Eugenijus Gentvilas höll i april 2014 om de hinder som föreskrivs i den då diskuterade lagen om försäljning av mark till utlänningar. Trukdiklis har också en annan betydelse, som likaså inte är belagd i LKŽe eller DŽ₇, men förekommer i experimentella ordböcker över militära termer (2003–2008): trukdiklis jammer; automatinis paieškos ~ automatic search jammer (Laugalienė, Mironaitė 2004; Laugalienė, Mironaitė 2008); brouilleurₘ trukdiklis; ~antiradar radiolokacinių trukdžių stotis; ~ à poursuite automatique automatinis paieškos trukdiklis; ~ chercheur paieškos trukdiklis (Pukienė, Rukštelienė 2003). Några enstaka exempel på detta lexem (”apparat för att störa radiokommunikation”), som hör till de militära och elektrotekniska användningsområdena, har också hittats i bruk på internet (hämtad 2014 08 25)³: Själva störsändaren för mobiltelefoner trukdiklį uppfanns av det israeliska företaget ”Netline”, varefter japanska elektronikföretag tog upp idén. ”Nikkodo” säljer sina apparater till kaféer och sjukhus, medan ett annat företag, SIC, erbjuder mindre störsändare för personligt bruk med en räckvidd på 3 m trukdiklius. http://rtn.elektronika.lt/mi/9901/japonai.html; Alla DSO måste lära sig att hantera den komplicerade B-58tekniken, som bestod av elektroniska trukdiklių, elektroniska sensorer som varnade för fiendens radar, utrustning för att fälla ut metallfolier och en automatisk sexpipig 25 mm kanon. http://www.ginklai.net/index.php?module=publications&view=publication&publication_id=101; Nå, om man bara utfärdade tillstånd – då skulle man lagligen kunna tillverka billiga radiosändande truk-diklių inom tillåten effekt [...] http://www.infolex.lt/Portal/start.asp?act=disk&fwd=komentarai.asp%3FdskID%3D54669%26view%3D88&groupID=1. Således bör även detta lexem tas med i ND. En undersökning av den semantiska strukturen hos några andra nybildningar med suffixet -iklis förväntas blottlägga vilka betydelser som framträder när deras användning på internet undersöks, hur de förhåller sig till varandra och vilka kriterier som kan ligga till grund för en korrekt och systematisk redovisning av dessa avledningars semantiska struktur i lexikografiska verk. Dažiklis definieras i LKŽe som ”verktyg för att måla, pensel”, i tilläggen till DŽ₇ som ”ämne som används för målning” och i ND som ”naturligt eller syntetiskt färgämne” (användningsområden: allmänt språkbruk, livsmedel, kemi). Att döma av ordets användning på internet används färgämnen främst inom livsmedelsindustrin, men även inom kemi, textil, kosmetika och tryckeri. Det finns dock hittills uppenbarligen ingen grund för att i ordböcker särskilja separata betydelser av ordet utifrån användningsområden, eftersom man i samtliga fall utgår från samma betydelse hos grundverbet dažyti: ”färga genom att doppa i färg eller stryka på färg”. Dažiklis har ännu inte lexicaliserats tillräckligt; dess lexikala betydelse sammanfaller i praktiken med ordbildningsbetydelsen, det vill säga att dažiklis lätt kan beteckna vilket färgmedel (ämne) som helst för att färga vad som helst. Jfr: Om din favoritglass är fruset, magert vatten med sötningsmedel, dažikliu ir smakämne, så dra härifrån; jag vill inte höra dina klagomål om kalorier. 7ravioli.com. 3Här och i fortsättningen har språket i de illustrerande beläggen inte korrigerats. Utelämnade textavsnitt markeras med [...]. BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DAIVA MURMULAITYTĖ. Priesagos -iklis naujadarų apibrėžčių sistemiškumas | 7 Och läkaren som deltog i programmet gjorde en träffande iakttagelse och rådde oss att, när vi läser om lösningsmedel, sötningsmedel, färgämnen och mjukgörare på etiketter, alltid lägga till ”lever, hjärna (lösningsmedel, mjukgörare osv.)” i tankarna. commonsense.lt. Efter användningsområde kan färgämnen eller deras blandningar delas in i livsmedels-, textil-, tryck- och kosmetikfärgämnen. lt.wikipedia.org. STUDIE OM KONSTVERKS PIGMENT OCH FÄRGÄMNEN [...] En separat del av boken behandlar naturliga organiska färgämnen, så kallade organiska färgämnen. Naturliga färgämnen från växter eller djur färgämnen har sedan länge använts i hushållet som livsmedels- eller kosmetikfärger, färgämnen, som ämnen med läkande egenskaper och senare även för att färga garn och tyger. Syntetiska organiska färgämnen började användas först under andra hälften av 1800-talet. culture.lt. Som en separat lexem eller betydelsenyans skulle man möjligen kunna ange namnet på en livsmedelstillsats. Eftersom en stor del av namnen på livsmedelstillsatser också tillhör denna avledningstyp med suffixet -iklis, skulle namnen på livsmedelstillsatser i fall med polysema ord kunna skiljas ut som separata lexem (om detta stöds av den semantiska strukturen hos grundverbet) eller åtminstone som betydelsenyans till en betydelse. En sådan presentation skulle vara mer systematisk. På motsvarande sätt skulle man kunna hantera även fallet med glansmedel. Ordet betecknar produkter som ger ett föremål ett glänsande utseende. Så definieras det i ND, där det presenteras som ett enda lexem, trots att glansmedel kallas mycket olika kemiska produkter avsedda att ge vitt skilda saker ett glänsande utseende. Till exempel: Jag köpte ett aerosolbaserat glansmedel för blad glansmedel, men försäljaren sa att det bildar en ogenomtränglig hinna och att växten inte kan andas. supermama.lt. Lackering av panelen [...] Och hela lackeringen görs med svepande rörelser, precis som överallt. När lacken har torkat bör ytan vara lite dammig; då torkar man bort dammet med en så mjuk duk som möjligt. Och skynda er inte att spraya och polera de lackerade ytorna med billiga aerosolbaserade glansmedel; köp hellre ett rengöringsmedel för flytande ytor från ett bättre märke, men det här är bara ett råd. old.voyager.lt. Innehåll i handväskan: plånbok, telefoner, spegel, läppglans glansmedel, kam... respublika.lt. Bilglans glansmedel. Ger enkelt glans åt och skyddar alla bilens utvändiga ytor. alloriginal.lt. Denna produkt används som en avslutande detalj i pälsvården och ger pälsen extra glans samt en behaglig doft. Produkten innehåller silkeaminosyror samt vitamin E och F, vilka framhäver pälsens naturliga färg och återfuktar den samtidigt som de ger glans. Till skillnad från de flesta andra päls-glansmedel ger denna pälsen lätthet och livfullhet och, viktigast av allt, tynger inte ner, klibbar inte ihop eller gör den fet. [...] För långhåriga hundraser rekommenderas sprayning före utställningsringen för att motverka statisk elektricitet och elektrifiering samt ge pälsen en naturlig glans. pet24.lt. Glansmedel, även kallat glasyrmedel (eng. glazing agent), är en livsmedelstillsats som ger livsmedlets yta ett glänsande utseende eller en skyddande beläggning. Många glansmedel är vaxbaserade. lt.wikipedia.org. Glansmedel för textilfärg glansmedel, guldfärg, 110 ml [rubrik]. artinn.lt. Skoglans glansmedel ”Erdal”, 75 ml [...]. Med naturlig mandelolja garanterar det snabb och effektiv vård av all slät läderyta. Krämen fräschar upp lädret och ger genast skorna glans utan extra polering. svarosprekes.lt. BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DAIVA MURMULAITYTĖ. Priesagos -iklis naujadarų apibrėžčių sistemiškumas | 8 I samtliga fall bygger benämningen av olika polermedel på samma grundbetydelse hos verbet: ”göra så att något glänser”. För närvarande kan man hävda att den lexikala betydelsen hos blizgiklio är identisk med ordbildningsbetydelsen, och att blizgikliu lätt kan användas som benämning på vilket nytt medel som helst för att putsa något. blizgiklis används kanske något oftare som benämning på skoputsmedel, men det är inte tillräcklig grund för att urskilja ett separat lexem med betydelsen ”medel för skoputsning”. Möjligen skulle ordet kunna beteckna inte själva putsmedlet, utan en flaska eller liknande behållare fylld med det, försedd med en liten svamp i munstycket som används för att stryka medlet på skorna. En annan sak är att blizgiklis också är en livsmedelstillsats. Om alla avledningar i denna lexikal-semantiska grupp tas upp som separata lexem i ordboken, bör även denna betydelse systematiskt urskiljas i den semantiska strukturen hos blizgiklio. ND skiljer mellan två lexem av gaiviklio, båda med användningsområdena allmänt språkbruk och kemi: 1. ”medel som fräschar upp och ger friskhet eller en fräsch doft”, t.ex.: Dålig lukt som uppstår av nikotin, lök eller annan mat och dryck motverkas av olika mungaivikliai eller mintpastiller – ha dem bara i handväskan eller jackfickan. Laima. Eftersom MB är officer blir hans fötter var fjärde dag svettiga i kängorna, även på sommaren [...]. Tro mig, vilken ”arom” det blev när han kom hem efter tjänstgöringen och tog av sig skorna. Vi har provat allt möjligt... Nu har vi sedan en tid tillbaka varit nöjda med de här två medlen: en skospray (gaiviklis för skor) KIWI DEO FRESH och en deodorant-antiperspirant för fötterna, FUSS FRISCH. Riktigt effektiva produkter! su-permama.lt. Luftgaivikliai är också en av de faktorer som förorenar vår boendemiljö. Utbudet på marknaden är enormt. Det finns sprayburkar, doftblock eller -kulor, doftande kort, ljus, rökelse och doftspridare som ansluts till elnätet. Det finns så många dofter att man nästan blir yr när man ska välja. Izinios.lt. Rums- och tvättgaivikliai låter dig njuta av Kalahariöknens subtila dofter. Det är universalsprayer som passar i badrummet och hallen, för håret och kläderna, handdukarna och för att fräscha upp luften i rummet. De kan användas på tvätt och sängkläder eller som kroppgaiviklį – det viktigaste är ju att denna naturliga doft får dig att må bra! douglas.lt. 2. ”medel som piggar upp och ger vitalitet”: [...] gel-emulsionen ”Lumene Lifting Magic Drops” (39 Lt) fräschar genast upp och ljusar upp huden. I sådana fall kan även en snabbverkande skönhetsgaiviklis ”Decleor Instant Beauty Booster” (106 Lt) vara användbar: den tar inte bara bort trötthet, utan slappnar också av ansiktsmusklerna och tonar huden. Cosmopolitan. ”Viva Color” – de första långvariga hårfärgerna med färggaivikliu. vddb.library.lt. när säten i äkta läder har blivit lite slitna smörjer man in dem med någon särskild olja, väntar några timmar och smörjer igen, så att lädret liksom fräschas upp. Efter ungefär ett dygn polerar man sedan med någon färggaivikliu; den finns i olika färger, så sätenas färg återställs och mindre slitage försvinner. forumas.bmwfan.lt. Suede Renovator (färgförnyare) – dess funktion är precis densamma som färggaiviklio Suede Fresh. En särskild ”3 in 1”-formula för skor av mocka, velour och nubuck som återställer lädrets färg. Fräschar upp lädrets fibrer. Skyddar mot regn och olika fläckar; den enda skillnaden är att den är flytande och inte sprayas. danija.lt. BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DAIVA MURMULAITYTĖ. Priesagos -iklis naujadarų apibrėžčių sistemiškumas | 9 Det är uppenbart att dessa två lexem bygger på olika betydelser av grundverbet gaivinti – ”göra frisk”4 och ”göra levande”. Detta är tillräcklig grund för att föra upp dem som separata lexem, även om deras avledningsbetydelse – ”medel för att friska upp något” – är densamma. Puriklis – en avledning med suffixet -iklis från verben purinti, purenti, som betecknar ett medel eller ämne för att luckra upp något, göra det löst eller lösare (detta är dess avledningsbetydelse). Även i detta fall bör två lexem särskiljas, vilka bygger på olika betydelser hos grundverbet5. Det senare är i sin tur också polysemt till följd av avledningsoppositionen mellan olika betydelser hos grundadjektivet purus, -i. Jfr: purenti 1. ”göra lös”: P. jorden, åkrarna mellan husen. 2. ”göra yvig, rufsa till, tova”: P. håret, sängkläderna; purus, ~i 1. ”porös, hålig”: P. snö. ~i jord, bröd. P. kaka. 2. ”rufsig, yvig”: ~i frisyr. ~i kudde. Molnen är yviga (DŽ₇). I det första fallet är puriklis benämning på ett livsmedelstillsatsämne, i det andra på en kosmetisk produkt. Användningsexempel: 1. ”naturlig eller syntetisk livsmedelstillsats som tillsätts i degen för att bakverket ska bli luftigare”: Om den inte har jäst redan, går det inte att göra något åt saken. Möjliga fel: ugnen är inte uppvärmd, jäsmedel har inte tillsatts eller är gammalt och verkningslöst, degen har blandats för mycket. forellesreceptai.lt. Biologiska jäsmedel är jäst. Kemiska jäsmedel är bikarbonat och ammoniumkarbonat. Näring. Vilken skit vi äter och blir sjuka av, eftersom det är omöjligt att hitta mat utan E-ämnen, jäsmedel, förtjockningsmedel och ”förbättrare” av smak och lukt, eller så är de svindyra. sirvinta.net. 2. ”kosmetisk produkt avsedd att göra håret fylligare”: Och tillbaka till schampo-balsam och volymgivare: Avons schampon är faktiskt alla rätt bra, men som jag redan skrev får jag mjäll av den volymgivande sprayen [...]. zebra.15min.lt. Hår-volymgivare är avsedd att lyfta håret från rötterna. Produkten passar särskilt bra för tunt och skadat hår. Det är ett skum med flytande konsistens som täcker hårstrået med en tunn, genomskinlig hinna och därigenom skyddar håret mot fukt, ger frisyren stadga och gör håret fylligare. divalis.net. Om du vill att håret ska bli ännu fylligare, spraya det schamponerade håret med volymgivaren ”Condition Naturel”, som inte behöver sköljas ur. Sveikas žmogus. Ytterligare ett argument för att skilja mellan de två lexemen puriklis är deras olika semantiska kombinationsförmåga. I det första fallet tillsätts puriklio (ett livsmedelstillsatsämne) till maten; i det andra fallet (en kosmetisk produkt) appliceras den vanligen genom sprayning, och den kan sprayas; den kan eller behöver inte sköljas ur. Det första kan man kanske gå upp i vikt av, det passar och gör en fet; det andra lexemets användning tillsammans med dessa verb är svår att föreställa sig. Det första hör, i vidare bemärkelse, till samma lexikalsemantiska grupp som olika benämningar på förkryddor, medan det andra semantiskt kan förknippas med benämningar på hårvårdsprodukter, såsom schampo, balsam, hårbalsam och liknande. Av samma skäl skiljer man också mellan två lexem av rūgštiklio, vilka bygger på olika betydelser hos grundverbet rūgštinti (det senare är i sin tur också polysemt till följd av avledningsoppositionen mellan olika betydelser hos grundadjektivet rūgštus, -i). Jfr: rūgštinti 1. ”ge en syrligare smak”. 2. agr. ”göra sur”: Ammoniumnitrat 4 Dessa betydelser av gaivinti anges inte i DŽ₇ och LKŽė. 5 Jfr DŽ₇ maišiklis 1. ”redskap för att blanda material eller flera material” (: maišyti 2. ”lägga samman, förena olika föremål till ett” (LKŽė)); 2. ”anordning för att störa signaler, frekvenser o.d.” (: maišyti 14. ”hindra, störa” (LKŽė)). BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DAIVA MURMULAITYTĖ. Priesagos -iklis naujadarų apibrėžčių sistemiškumas | 10 försurar jorden något; sur, -t 1. ”som innehåller syra”: Ett surt druvbär [...]; 2. kem., agr. ”som har samband med syror”: En sur reaktion förklaras av växelverkan mellan salt och vatten. Sur jord bildas när kalciumföreningar lakas ut till djupare lager under jordmånsbildningen, medan väte tar kalciums plats (jfr LKŽe). I det första fallet är rūgštiklis benämningen på ett livsmedels- eller fodertillsatsmedel, i det andra på ett medel som ökar surheten i jord eller dylikt. Användningsområdena är livsmedel och jordbruk (den senare betydelsen endast inom jordbruket). Exempel på användning: 1. ”naturligt eller syntetiskt livsmedels- eller fodertillsatsmedel som ger en sur smak”: Ett välbalanserat rūgštikis i fodret kan statistiskt sett påskynda slaktkycklingars tillväxt. Veterinärmedicin och zooteknik. Fumarsyra i ren form används för medicinska och farmaceutiska ändamål; syran används även som livsmedelstillsats (rūgštiklis, antioxidant, antihepatokarcinogen, antipsoriatiskt och antitumoralt medel). bernardinai.lt. 2. ”ämne som ökar jordens surhet eller minskar dess alkalinitet”: För att försura torvjord kraftigare bör en betydligt större mängd av ett mer aggressivt rūgštiklio tillsättas. ebi-blioteka.lt. Om jordens pH sänks till 5,2–5,5 ändras blommornas färg till blå. För detta ändamål kan du använda olika rūgštiklius. Innan du häller på något jordförsurande medel bör växten vattnas rikligt. soltra.lt. Naikiklis är en avledning med suffixet -iklis, bildad av verbet naikinti, med avledningsbetydelsen ”medel för att förstöra något”. Ibland sammanfaller den med den lexikala betydelsen, när naikikliu betecknar hushållskemiska produkter som används för att avlägsna obehagliga lukter, mossa i gräsmattor och liknande. I talspråk avses dock oftast vissa apparater med naikikliai, vilka vanligen används på institutioner för att förstöra hemliga eller obehövliga dokument genom att strimla dem till oläsliga småbitar (dokumentų naikiklis). Med samma apparater (med samma användningsområde) kan även kreditkort och liknande kort, CD- eller DVD-skivor, gem, hårddiskar och annat förstöras. I detta fall är naikiklio lexikala betydelse mer konkret och snävare än avledningsbetydelsen. Detta exempel visar att ytterligare ett skäl att skilja mellan olika nybildade lexem är benämningar på verktyg (apparater, anordningar, mekanismer eller delar av dem och liknande) respektive medel (ämnen). I ND togs ordet upp som två semantiska nybildningar (dvs. nya betydelser hos ett redan belagt avlett ord), eftersom LKŽe endast anger den musikaliska termen naikiklis ”tecken som upphäver ett kors- eller b-förtecken; återställningstecken”, vars allmänna avledningsbetydelse är densamma som för de nya lexemen. Exempel på användningen av de nya lexemen: 1. ”apparat som förstör dokument, plastkort, CD-skivor, hårddiskar och liknande genom att strimla dem”: En hållbar dokumentförstörare naikiklis som strimlar till remsor, för ett stort kontor. Den breda inmatningsöppningen gör den bekväm att använda. Den strimlar 39–41 ark åt gången till 6 mm breda remsor. Behållaren rymmer 200 liter. Det elektroniska skyddssystemet och indikatorn för mängden ark som ska förstöras garanterar säker användning. fellowes.lt. Det är bättre att anlita en tjänst för dokumentförstöring än att själv köpa en dokument-naikiklį [...]. vsa.lt. Utförsäljning av dokument-naikiklių och skärmaskiner. hansab.lt. Multifunktionell dokumentförstörare naikiklis. Den förstör också plastkort och CD-skivor. rutana.lt. BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DAIVA MURMULAITYTĖ. Priesagos -iklis naujadarų apibrėžčių sistemiškumas | 11 Dokumentförstörare för dokument FELLOWES PS-79Ci, med papperskorg [...] Förstöring av häftklamrar, gem, CD-skivor och plastkort. Separat öppning för förstöring av kreditkort och CD/DVD-skivor. eurobiuras.lt. 2. ”medel för att förstöra något”: Med denna luktborttagare för kattlådan löser sig alla problem med luktsinnet, och hemmet kommer att dofta fräscht och rent. Den skonar miljön eftersom den inte använder några kemikalier, och det är skönt att veta att inga filter behöver bytas och att doften är tillräckligt stark för att överrösta husdjurens lukter. delfi.lt. Gödselmedlet ”För gräsmattor – mossbekämpare” är en blandning av gödselmedel avsedd för snabb bekämpning av mossa i gräsmattor. achema.lt. Luktborttagare (används som tvål). skelbimai.lt. Förtjockningsmedel är naturliga eller syntetiska tillsatser som förtjockar livsmedel (1), samt ämnen som ger färger, smörjmedel och liknande ökad viskositet i hushållskemikalier, kosmetika och bilvårdsprodukter (2). Till exempel: 1. Nu började jag fundera på om det där syltförtjockningsmedlet verkligen kallas pektin [...]. Men det finns alltså att köpa i alla stormarknader. Om jag minns rätt innehåller förtjockningsmedlets ingredienser stärkelse, lite citronsyra, socker och något mer. supermama.lt. Det finns ändå ganska många bra växtbaserade stabiliserings- och förtjockningsmedel som inte väcker några tvivel om sitt näringsvärde och sin naturlighet. ekodiena.lt. Biträdande direktören för ”Dorenos”, som importerar mejeriprodukter, Rožė Mikolaitytė, sade till ”Lietuvos rytas” att ”Ehrmann” snart kommer att ersätta gelatin med ett annat förtjockningsmedel eller helt sluta använda förtjockningsmedel i produkterna. [...] gelatin är ett bra förtjockningsmedel, och kollagen som framställs av nöthud tillsätts i nästan varje kräm. Lietuvos rytas. 2. AVANTGARDE färgförtjockningsmedel, vattenbaserat. Förhindrar att färgen rinner ut. Applicera förtjockningsmedlet med en svamp eller en bred pensel. Låt torka. Därefter kan du arbeta med Avantgarde-färger. decotex.lt. Filmen handlar om konstnären Hugues de Montalembert, som fick en stor dos färgförtjockningsmedel i ögonen i samband med ett överfall, och konstnären blev blind för alltid. bernardinai.lt. ND förtjockningsmedel tas inte upp, eftersom det finns med i LKŽe och DŽ7 – det sistnämnda med beteckningen tekn. och definitionen ”ämne som ger ökad viskositet”. Jfr. LKŽe, där två betydelser anges: förtjockningsmedel 1. ”klisterartat ämne som ger färg ökad viskositet”: Man tar någon slags färg, löser upp den i vatten och tillsätter något slags förtjockningsmedel. 2. ”förtjockande ämne”: Såsen kan vara varm eller kall och förtjockad med rostat mjöl, stärkelse eller utan förtjockningsmedel. Enbart skillnaden mellan användningsområdena utgör inte heller här tillräcklig grund för att urskilja två olika lexem i förtjockningsmedlets semantik; i båda fallen bygger avledningen på samma betydelse hos grundverbet förtjocka, ”göra tjock, tjockare” (DŽ7, LKŽe); jfr tjock, ~t 1. ”som flyter trögt, trögflytande”: ~t gräddfil, soppa, gröt. (DŽ7); tjock, ~t 1. ”som innehåller lite vatten, trögflytande”; motsats: flytande 2 (LKŽe). Isolerat betraktat skulle man här sannolikt kunna tala om två nyanser av en och samma betydelse. Separata lexem framträder när ordet betraktas systematiskt, som en medlem av en lexikal-semantisk grupp av beteckningar på livsmedelstillsatser bildade med suffixet -iklis (jfr färgämne, glansmedel). Hur som helst är återgivningen i DŽ7 inte exakt – även om förtjockningsmedel anges som ett ord med en enda betydelse, bör beteckningen tekn. inte användas, eftersom det är uppenbart att ordets användningsområde är bredare. BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DAIVA MURMULAITYTĖ. Priesagos -iklis naujadarų apibrėžčių sistemiškumas | 12 När användningen av avledningar med suffixet -iklis, deras relationer till basorden och till basorden i tidigare avledningsled samt deras semantiska relationer till andra ord i samma lexikal-semantiska grupper har undersökts, står det alltså klart att man vid definitionen av betydelserna hos nybildningar med suffixet -iklis och fastställandet av deras semantiska struktur måste ta hänsyn till semantiken och betydelsestrukturen hos basverben och basorden i tidigare avledningsled, nybildningens egen semantiska utveckling, hur dess betydelser formas och strukturen hos dessa, att enskilda lexem bygger på olika betydelser hos basverbet, om enskilda lexem har samma eller olika semantiska valens, om deras användningsområden skiljer sig åt eller sammanfaller, hur nybildningens betydelser utvecklas ur varandra (i regel genom betydelseinskränkning), de inbördes relationerna mellan ord i samma avledningsmässiga och lexikal-semantiska grupp och liknande faktorer. 4. NY AVLEDNING ELLER SEMANTISK NYBILDNING? När typen av nybildning ska fastställas stöter man i ND ofta på ett dilemma: är det en nybildning eller en ny betydelse hos ett redan belagt ord, som redan utgjort en avledning, det vill säga en semantisk nybildning (om de sistnämnda, se Jakaitienė 2009: 211–213)? När man söker svar på denna fråga bör man komma ihåg att ”[...] många avledningar som används i talet [...] erinras som odelbara lexikala enheter, och endast en del bildas antingen avledningsmässigt på nytt eller – sådana är särskilt sällsynta – skapas helt på nytt” (Urbutis 1978: 264). För att reda ut varje enskilt fall måste man återigen först undersöka basverbets betydelsestruktur. Om det nya lexemet bygger på en annan betydelse hos basverbet än de redan belagda, kan man anta att ordet har bildats på nytt eller återskapats avledningsmässigt. När ett nytt ord bildas bygger man ju vanligen semantiskt inte på hela basordets semantiska struktur, på alla dess betydelser, utan på ett visst lexem. I själva verket är det nya lexem (det vill säga ord med en viss betydelse) som skapas i språkbruket, inte hela polysema ord (såvida det inte rör sig om nybildningar som är abstrakta verbalsubstantiv eller substantiv av annat slag e.d.)6. Om basverbet är entydigt eller om man utgår från samma betydelse hos det som hos tidigare belagda avledningar, måste man fördjupa sig i bådas (basordets och avledningens) semantiska struktur och undersöka om den nya betydelsen kan ha uppstått genom semantisk utveckling, det vill säga ha utvecklats ur betydelsen hos ett tidigare lexem genom att denna inskränkts7 eller vidgats, eller genom att benämningen på en företeelse överförts på en annan (Jakaitienė 2009: 212–213), snarare än genom att en avledning med suffixet -iklis bildats på nytt från samma verb. Exempelvis definieras kietiklis i DŽ7 som ”ett ämne som används för att härda något”. Detta är den avledningsmässiga betydelse som är specifik för denna avledning. Numera används kietiklis oftast om ett medel som härdar betong, färg, lack (både bygg- och nagellack) och liknande produkter från den kemiska industrin: Torrt ströbar betonghärdare för betongytor kietiklis med mineraliska ballastmaterial för industriella golv och golv för andra ändamål. basf-cc.lt. Vattenburen grundning och bindemedel för trägolv [...]. Kan användas både med kietikliu och utan kietiklio. dazas.lt. 6 Jfr. ”En avledning behöver inte bygga på alla lexikala betydelser hos ett polysemt basord” (Keinys 1999: 21). Om avledningar som bygger på olika betydelser hos basordet, se även Urbutis 1978: 72. 7 ”Betydelseinskränkning i litauiskan illustreras väl av ord vars nya betydelse utvecklas genom att fjärma sig från den avledningsmässiga betydelsen (det vill säga den betydelse som bestäms av ordets struktur)” (Jakaitienė 2009: 212). BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DAIVA MURMULAITYTĖ. Priesagos -iklis naujadarų apibrėžčių sistemiškumas | 13 Hej! För att stärka naglarna använder jag inte särskilt dyra nagelstärkare från vanliga butiker, inte några som ska sköljas av eller serum. supermama.lt. Ett annat användningsområde för stärkaren är livsmedelsindustrin, där den så kallade livsmedelstillsatsen används: stärkmedel – ett ämne som bevarar eller ger skalet på frukt och grönsaker fasthet eller sprödhet eller, i kombination med ett gelébildande ämne, framkallar eller förstärker gelébildning. Litauens hygiennorm HN 53: 2003 ”Tillåtna livsmedelstillsatser”. Detta är alltså en term inom åtminstone två områden, som i större eller mindre utsträckning redan har lexicaliserats och vars lexikala betydelser ligger längre från den ordbildningsbetydelse som anges i DŽ7. Båda lexemen bygger semantiskt på betydelsen hos basverbet kietinti ’göra hård, hårdare’ (DŽ7, LKŽe), vilket i sin tur är förbundet med betydelsen hos basadjektivet kietas ’som inte ger efter, motståndskraftig mot böjning och tryck’. Samma betydelse fastställs när adjektivet används för att beskriva såväl sten som ägg eller kött, även om deras hårdhet uppenbart är av olika slag; jfr meningarna i LKŽe: Varför gör du gröten hård, dvs. kokar den så att den blir hård. Plentouliai gör vägbanan hård. Regnvatten innehåller inga härdande föroreningar illustrerar samma ovan nämnda betydelse hos kietinti, ’göra hård, hårdare’8. Att orden har olika semantisk kombinerbarhet och används inom olika områden i de nämnda ordböckerna utgör alltså inte tillräcklig grund för att skilja mellan två betydelser hos basverbet kietinti och basadjektivet kietas. För en avledning med suffixet –iklis är det något annorlunda: namnet på livsmedelstillsatsen skiljer sig från andra härdande ämnen inte bara genom semantisk kombinerbarhet och användningsområde, utan också genom att det är en term som tillsammans med andra avledningar av samma form (suffixet –iklis) inom livsmedelsområdet bildar ett system. Dessa argument skulle kunna räcka för att betrakta namnet på livsmedelstillsatsen som ett separat lexem, som har uppstått genom att en tidigare definierad betydelse av kietiklis har snävats in (specialiserats, lexicaliserats), eller genom att avledningen återskapats när den behövdes för att benämna en ny konkret företeelse. I ND betraktas detta lexem som en ny betydelse hos en avledning med suffixet –iklis: ’härdande livsmedelstillsats’. Namnet på ett ämne som härdar färger, lacker, betong och liknande betraktas inte som ett nytt lexem, även om en betydelseinskränkning jämfört med den som anges i DŽ7 kan skönjas också här, i linje med ordbildningsbetydelsen. För en sådan analys behövs tillräckligt många belägg från språkbruket och en grundlig undersökning av nybildningens användning, semantiska kombinerbarhet, tillhörighet till lexikala semantiska grupper m.m. Det är ändå i praktiken svårt att entydigt avgöra om man har att göra med en ny betydelse hos ett redan belagt ord eller med ett ord som skapats på nytt, eftersom det alltid finns en möjlighet att lexemet vid behov skapades (återskapades) enligt en redan känd ordbildningsmodell, i stället för att uppkomma genom att betydelsen hos ett befintligt lexem överfördes när den betydelsen snävades in eller utvidgades. Dar vienas pavyzdys. LKŽe stipriklis pateikiamas iš XX a. viduryje (1932–1954) išleistų žodynų, žymima vartojimo srities pažyma tech. ir apibrėžiamas „medžiaga kam sustiprinti“. Tai yra individuali įrankio (priemonės) pavadinimo, su priesaga –iklis padaryto iš veiksmažodžio stiprinti, darybos reikšmė ir tokia apibrėžtis rodo, kad stiprikliais gali būti vadinamos bet kokios priemonės (medžiagos) kam nors įvairiai stiprinti. En undersökning av det nutida språkbruket av förstärkare och en analys av de semantiska strukturerna hos basverbet stiprinti och dess basadjektiv stiprus visar att man för närvarande kan urskilja två betydelser av förstärkare. Ordet används för att benämna 1) ett medel eller ämne som stärker, befäster och gör något mer hållbart och motståndskraftigt (naglar, hår, ögonfransar) genom att förbättra 8 Efter det lodräta strecket återger LKŽe också en illustrerande mening: Mjölk både ger lös mage och förstoppning. I denna ordbok tas på så sätt med ovanliga, situationsbundna och sporadiska användningar av ordet, som ännu inte betraktas som betydelsenyanser (http://www.lkz.lt/dzl.php?127; besökt 2014 09 08). DŽ7 urskiljer däremot redan ett separat lexem för kietinti, 2. ’göra förstoppad’: De där läkemedlen ~ar magen. BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DAIVA MURMULAITYTĖ. Priesagos -iklis naudojančių apibrėžčių sistemiškumas | 14 egenskaperna får den att fungera bättre (diesel, olja9, lim m.m.), eller 2) gör något mer intensivt och gör det möjligt för något att komma till starkare uttryck (smak, doft). Till exempel: 1. Nagelstärkare som ger färg. Nagelstärkare med kalcium. Nagelstärkare (mot nagelbitning). nagai.lt. Detta är en unik hårförstärkare med peptiden Asstresin B. Den skyddar utmärkt mot stresshormoner och bromsar effektivt håravfall. kvepalusala.lt. Undersökningen visade att ögonfransarna hos de kvinnor som använde PROLASH+ serum–förstärkare dagligen växte från 2,5 till 9 mm! [...] Blunda i 2 minuter. Låt PROLASH+ serum–förstärkaren tränga in helt i ögonfransarna. bionaturoaze.lt. Detta är den senaste generationens olje och metallvårdstillsats – allt i en flaska. Detta är ingen vanlig tillsats till motorolja. [...] Den ökar metallens ytdensitet och gör den starkare och jämnare än andra konventionella beläggningar. [...] En dos av olje räcker för 8 liter smörjmedel. nanolinija.lt. FÖRSTÄRKARE FÖR LIM OCH SPACKEL. Alla polyesterbaserade spackelprodukter består av två komponenter: lim och förstärkare. Förstärkare kan också köpas separat. stonera.lt. Red Line 85 Plus dieselbränsleförstärkare 355 ml [...] Förbättrar egenskaperna hos moderna bränslen med låg svavelhalt. [...] Förbättrar förbränningsprocessen och smörjer bränslesystemet bättre. shop4race.com. 2. [...] arom- och smakförstärkare – ett ämne som förstärker aromen och/eller smaken hos en befintlig livsmedelsprodukt. Litauens hygiennorm HN 53: 2003 ”Tillåtna livsmedelstillsatser”. Doftförstärkare Dynamite baits MARINE HALIBUT BAIT DIP 200ml [...] Lämplig för alla slags beten (både konstgjorda och naturliga, av animaliskt ursprung...). Mycket effektiv när den används tillsammans med MARINE HALIBUT boilies. zvejys.lt. Det sistnämnda lexemet (benämningen på en livsmedelstillsats som förstärker smaken och/eller aromen) används kanske allra oftast och återfinns ännu inte i ordböcker. Jfr Chemijos terminų aiškinamasis žodynas, som anger putodaros stipriklį – det vill säga ”ett ämne som ökar skumbildningsförmågan”. ND tar, på grund av sin specifika inriktning, endast upp det nya lexemet ”ämne för att förstärka smaken, aromen osv., göra den intensivare”. Ser man mer allmänt till den aktuella användningen av denna avledning kan man säga att det, jämfört med uppgifterna i LKŽe, där betydelsen hos stipriklio är mycket generell och sammanfaller med avledningsbetydelsen, har uppstått två mer konkreta och snävare betydelser. Detta är tydligen ett resultat av semantisk utveckling, inte en avledning som återigen bildats från samma verblexem med samma avledningsformant. SLUTSATSER 1. Lexikonet är ett system, inte en lista över enskilda lexem. Ordlexikonets systematiska karaktär kräver även systematisk semantisk forskning. När det gäller avledningar får man inte förbise de mer universella kategoriska avledningsbetydelserna, jämfört med lexemen, och förhållandet mellan dessa och de lexikala betydelserna. 9 Det kan hända att nybildningen stipriklis inte är ett särskilt träffande val som motsvarighet till engelska booster, enchancer när vissa tillsatser till dieselbränsle och olja benämns. BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DAIVA MURMULAITYTĖ. Priesagos -iklis naujadarų apibrėžčių sistemiškumas | 15 2. Avledningens avledningsbetydelse uppstår genom betydelserna hos basordet och avledningsformanten samt deras inbördes förhållande. Därför har avledningar av samma avledningstyp, det vill säga med samma avledningsformant, samma allmänna (kategoriska) avledningsbetydelse. Hänsyn måste tas till denna och till de enskilda avledningarnas avledningsbetydelser när avledningar med samma avledningsformant (i detta fall suffixet -iklis) definieras. Semantiskt bör de undersökas systematiskt som en separat lexikal-semantisk grupp. 3. Benämningar på livsmedelstillsatser, som utgör en separat undergrupp inom denna lexikal-semantiska grupp, skulle kunna tas upp i ordböcker som separata lexem om nybildningen, utöver betydelsen ’livsmedelstillsats’, också har andra betydelser. När den semantiska strukturen hos en avledning fastställs och dess ordboksartikel utarbetas måste man dock i varje enskilt fall ta hänsyn till basverbets semantik och andra faktorer som påverkar betydelsebildningen. 4. Vid definitionen av betydelserna hos nybildningar med suffixet -iklis och fastställandet av deras semantiska strukturer måste följande beaktas: • semantiken och betydelsestrukturen hos basverben och basorden i tidigare avledningsled, • nybildningens egen semantiska utveckling, hur dess betydelser har uppkommit och deras struktur, • att enskilda lexem bygger på olika betydelser hos basverbet, • huruvida enskilda lexem har samma eller olika semantiska kombinationsmöjligheter, • huruvida deras användningsområden skiljer sig åt eller sammanfaller, • hur nybildningens betydelser utvecklas ur varandra (vanligen genom betydelseinskränkning), • de inbördes sambanden mellan ord i samma avledningsmässiga och lexikal-semantiska grupp osv. 5. Man kan konstatera att en ny betydelse hos en redan befintlig avledning har upptäckts, och inte en ny avledning, endast om det finns tillräckligt många belägg på användningen och man har förvissat sig om att det nya lexemet har uppstått genom semantisk utveckling och inte genom ordbildning. Om det saknas grund för att hävda att en ny betydelse har utvecklats ur de redan befintliga, kvarstår alltid möjligheten att ordet enligt en känd avledningsmodell har kunnat återskapas eller nybildas från samma basord med utgångspunkt i samma eller (i än högre grad) en annan betydelse hos detta. ŠALTINIAI AŽ 1995: Atgalinis dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Sud. V. Žilinskienė, Vilnius: Matematikos ir informatikos institutas, Lietuvių kalbos institutas. Chemijos terminų aiškinamasis žodynas 2003. Red. K. Daukšas, J. Barkauskas, V. Daukšas [ir kt.]. 2 pataisytas ir papildytas leidimas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. DLKT: Dabartinės lietuvių kalbos tekstynas. Prieiga internete: http://tekstynas.vdu.lt/tekstynas/ (žiūrėta 2014 m. vasario–gegužės mėn.). DŽ7 2012: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Red. S. Keinys. 7 leidimas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. DKK: Didžiųjų kalbos klaidų sąrašas (žodžių sandaros). Prieiga internete: http://www.vlkk.lt/lit/lt/klaidos/zodziu (žiūrėta 2014 m. balandžio mėn.). Laugalienė G., Mironaitė M. 2004: Lietuvių–anglų kalbų karybos žodynas. Eksperimentinis leidinys, Vilnius: Generolo Jono Žemaičio Lietuvos karo akademija. Prieiga internete: http://www.andriuz.skynet.lt/knygos/Anglu/Lietuviu%20-%20Anglu%20Kalbu%20Karybos%20Zodynas.pdf (žiūrėta 2014 08 25). BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DAIVA MURMULAITYTĖ. Priesagos -iklis naujadarų apibrėžčių sistemiškumas | 16 Laugalienė G., Mironaitė M. 2008: Mokomasis anglų–lietuvių ir lietuvių–anglų kalbų karybos žodynas. Eksperimentinis leidinys, Vilnius: Generolo Jono Žemaičio Lietuvos karo akademija. Prieiga internete: ika.freshmedia.lt/download/1302/zodynas.pdf (žiūrėta 2014 08 25). LKŽ 2008: Lietuvių kalbos žodynas 1–20 (elektroninis variantas). Vyr. red. G. Naktinienė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: www.lkz.lt (žiūrėta 2014 vasario–rugsėjo mėn.). ND: Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas. Sudarytoja R. Miliūnaitė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: http://naujazodziai.lki.lt/ Index.asp?zodis=&kodas=0 (žiūrėta 2014 m. vasario–rugsėjo mėn.). Pukienė M., Rukštelienė J. 2003: Karinis prancūzų–lietuvių kalbų žodynas. Eksperimentinis leidinys, Generolo Jono Žemaičio Lietuvos karo akademija. Prieiga internete: www.lka.lt/.../karinis%20prancuzu-lietuviu%20kalbu%20zodynas_2003.pdf (žiūrėta 2014 08 25). Vartosenos pavyzdžių ieškota interneto paieškos sistema Google. LITERATŪRA DLKG 1996: Dabartinės lietuvių kalbos gramatika. Red. V. Ambrazas. 2 leidimas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla. Girčienė J. 2000: Naujųjų skolinių atitikmenys – naujadarai. – Acta Linguistica Lithuanica 42, 33–57. Girčienė J. 2003: Žodžio reikšmė leksikologijos ir žodžių darybos požiūriu. – Žmogus ir žodis 1, 21–29. Prieiga internete: http://etalpykla.lituanistikadb.lt/fedora/get/LT-LDB-0001:J.04~2003~1367159665964/DS.002.0.01.ARTIC. Jakaitienė E. 2009: Leksikologija, Vilnius: Vilniaus universitetas. Keinys S. 1975: Priesaginė lietuviškų terminų daryba. – Lietuvių kalbotyros klausimai 16: Lietuvių terminologija, Vilnius, 7–56. Keinys S. 1999: Bendrinės lietuvių kalbos žodžių daryba, Šiauliai: Šiaulių universiteto leidykla. LKG 1965: Lietuvių kalbos gramatika 1. Vyr. red. K. Ulvydas, Vilnius: Mintis. Miliūnaitė R. 2012: Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas. – Gimtoji kalba 6, 3–11. Prieiga internete:http://www.kalbosnamai.lt/images/dokumentai/mili%C5%ABnait%C4%97_nauja%C5%BEod%C5%BEi%C5%B3%20duomenynas_gk.pdf. Urbutis V. 1978: Žodžių darybos teorija, Vilnius: Mokslas. Кубрякова Е. 1972: Словообразование. – Общее языкознание. Внутренняя структура языка. Москва: Просвещение, 344–393. Кубрякова Е. 1981: Типы языковых значений: семантика производного слова, Москва: Наука. Gauta 2014 09 23 BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DAIVA MURMULAITYTĖ. Priesagos -iklis naujadarų apibrėžčių sistemiškumas | 17 THE SYSTEMATICITY OF THE DEFINITIONS OF THE NEOLOGISMS WITH THE SUFFIX –IKLIS Summary Recently, a number of new derivatives with the suffix –iklis signifying instruments have been and still are formed, e.g. dažiklis, ploviklis, puriklis, kvėpiklis, etc. Their definitions are created aiming at systematicity, which is necessary in order to provide them in dictionaries, for instance. It has been noticed that in some cases the neologisms of the lexico-semantic group considered have specific meanings, while in other cases their lexical meaning coincides with the derivational one and therefore the lexeme can be defined relatively broadly – as an instrument for performing an action expressed by a base verb. This depends on the semantics of the base verbs (and the base words of the previous derivation stages), the semantic development of the very neologism, formation of its meanings and structure thereof, connection of individual lexemes to different meanings of the base word or development of the neologism’s meanings from one another, etc. In addition, in the definition of an individual neologism, one should not leave out of consideration the rest of the words of the relevant semantic group and their interrelationship. For instance, in the supplementary information given in Dabartinės lietuvių kalbos žodynas (Modern Lithuanian Dictionary) dažiklis (‘dye’) is defined as ‘medžiaga, naudojama dažymui’ (‘material used for dyeing’). Dyes are usually used in the food industry, as well as in chemistry, textiles, cosmetics, poligraphy. Yet so far there is probably no reason to distinguish the individual meanings of this word by fields of consumption in dictionaries as all of them refer to the same meaning of the verb dažyti (‘to dye’) – ‘spalvinti mirkant dažuo­se ar tepant dažais’ (‘to dye by immersing in or covering with dye’). Dažiklis has not lexicalised enough, its lexical meaning practically coincides with the derivational one, i.e. dažiklis easily denotes any dyeing instrument (material) for dyeing anything. Only the food additive name could be distinguished as an individual lexeme or at least as a shade of meaning. Food additive names, comprising the subgroup of this lexico-semantic group, are formed with the suffix -iklis on a systematic basis – this type of word formation covers a substantial part of such names. Thus, they could be presented more systematically in the dictionaries, i.e. in cases of polysemous words, food additive names could be distinguished as individual lexemes (if this is based on the semantic structure of the base verb) or at least as shades of a single meaning (if all lexemes are based on the same meaning of the base verb). On the other hand, quite often an individual derivative with the suffix -iklis is used to denominate many realia and formulating an individual definition for each of them would mean excessive fragmentation of the semantic structure of the neologism as well as creation of an overly complicated dictionary article in disagreement with the common system (for instance, presenting polishers (blizgikliai) of leather articles (especially shoes), dishes, furniture, floor, cars, hair, fur, plant leaves, dye, etc. as different lexemes), not to mention that this neologism is used to denote ever changing realia, its current lexical meaning essentially equals the derivational one, and the word is recreated anew as needed. The article examines the explanation and presentation of derivatives with the suffix -iklis denoting tools (instruments) given in Dabartinės lietuvių kalbos žodynas; a group of neologisms with the said suffix analysed is selected from Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas (Database of Lithuanian Neologisms). The relationship of derivational and lexical meanings in the lexicographic definitions of the selected derivatives is of interest. Criteria for a more systemic definition of the derivatives of the considered lexico-semantic group in dictionaries, lexical databases, and similar pieces of work are discussed. KEYWORDS: neologism, derivate, nomina instrumenti, lexeme, semantic structure, derivational meaning, lexical meaning. DAIVA MURMULAITYTĖ Lietuvių kalbos institutas Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius [email protected] BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204