Albina Bataitytė – liko darbai ir šviesus paveikslas

PRANAS KNIŪKŠTA ALBINA BATAITYTĖ – ARBETENA KVARSTÅR OCH EN LJUS BILD Vi har tagit farväl av vår medarbetare vid Kalbos kultūros, den skickliga redaktören och uppriktiga vårdaren av modersmålet Albina Bataitytė. Albina gick bort till evigheten ett år efter sin åttioårsdag; hälsningsorden till hennes jubileum blev därför både ett farväl och ett minne av en före detta kollegas ljusa gestalt. A. Bataitytė föddes den 9 januari 1935 i byn Paantvardis i Jurbarkas kommun. Hon gick i Paantvardis folkskola och Jurbarkas gymnasium. Efter examen studerade hon litauiska språket och litteraturen vid Vilnius universitet. Efter studierna arbetade hon ett år som lärare vid Tverėčius högstadieskola och arbetade därefter med redaktionellt arbete, förlagsarbete och arkivarbete vid olika institutioner. Som erfaren utgivare och redaktör blev A. Bataitytė 1993 inbjuden till avdelningen för språkvård vid Litauiska språkets institut (hädanefter avdelningen), där hon fick i uppdrag att ansvara för produktionen och utgivningen av Kalbos kultūros. Fram till dess hade tidskriften inte haft någon fast redaktör; olika medarbetare vid avdelningen sammanställde vart och ett av dess häften. Denna växling av redaktörer försvårade planeringen av arbetet på längre sikt och upprätthållandet av en konsekvent inriktning för tidskriften. A. Bataitytė utsågs till fast redaktör; hennes arbete bestod i att samla in artiklar skrivna för Kalbos kultūrai, lägga fram dem för redaktionskollegiets behandling och förbereda dem för tryck. Som hon själv har erkänt: ”Det kändes lite ovant och var inte lätt, eftersom tidskriften krävde både noggrannhet och ansvar.” A. Bataitytė inledde sitt arbete vid avdelningen med det 67:e häftet av Kalbos kultūros. Där publicerades hennes korta artikel ”Vad förvandlades till strukturer?”, och framför allt förberedde hon detta häfte för tryck, även om hon ännu inte själv hade sammanställt det. Nästa häfte, det 68:e, sammanställdes av henne själv; på dess andra sida står det: ”Häftet sammanställdes och förbereddes för tryck av A. Bataitytė.” Totalt sammanställde och förberedde hon 16 häften av tidskriften för tryck (nummer 68 till 83). De två sista numren kallades dock inte längre häften – i och med att de växt i omfång passade inte längre beteckningen häfte. Under den perioden förändrades tidskriftens karaktär: Kalbos kultūra gick från att vara en publikation om språkbruk och populärvetenskap till att bli en vetenskaplig tidskrift som behandlade en mängd olika frågor om språkbruk och teori. Som redaktör för häftena bidrog A. Bataitytė i hög grad till dessa förändringar och hjälpte till att genomföra dem. När material samlades in till Kalbos kultūrai behövde man ha kontakt med språkvetare vid olika vetenskapliga institutioner, men inte bara med språkvetare. Exempelvis publicerades artiklar av Arvydas Juozaitis (häfte 77) och Vytautas Landsbergis (häfte 83) i tidskriften. Som framgår av registret till häftena 71–80 publicerade omkring 90 författare artiklar eller andra bidrag i dessa häften, där sammanlagt trycktes- BENDRINĖ KALBA | 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 PRANAS KNIŪKŠTA. Albina Bataitytė – liko darbai ir šviesus paveikslas | 2 sammanlagt mer än 230 bidrag. Sammanställaren av häftena var den första som skulle ta del av dem. Eftersom artiklarna skrevs av författare som arbetade med olika slags språkfrågor och gjorde olika bedömningar av språkfenomen, fick Kalbos kultūra från dem artiklar om allehanda ämnen, ofta helt nya och oväntade. Man behövde hitta sätt att presentera dem, sammanföra dem med varandra och få dem att passa in i tidskriftens övergripande tema. Under många år hade Kalbos kultūra ingen fast struktur, och artiklarna i häftena ordnades fritt. I början presenterades vanligen officiella dokument om språkpolitik och språkvård; artikelöversikten avslutades oftast med personporträtt. De övriga artiklarna placerades lite hur som helst. A. Bataitytė började ordna tidskriftens struktur efter ämne och införde och namngav separata avdelningar. Häftena 67 och 68, som hon förberedde, hade endast avdelningen ”Personporträtt”; i häfte 69 tillkom ”Språk och samhälle” och ”Översikt och information”. I häftena i den åttonde serien dök det upp avdelningar om språkbruk med varierande namn; från och med häfte 74 fick de namnet ”Aktuella frågor om språkbruk”. Från och med häfte 76 etablerades en struktur med följande huvudavdelningar: ”Aktuella frågor om språkbruk”, ”Språk och samhälle”, ”Översikt och information” och ”Personporträtt”. I huvudsak bestod den strukturen, ibland med någon ytterligare avdelning eller en annan rubrik, ända fram till nummer 86. En mer detaljerad bild av Kalbos kultūros får man genom de register över häftena 61–70 och 71–80 som A. Bataitytė sammanställde. Förutom Kalbos kultūros bidrog A. Bataitytė också till att förbereda andra publikationer från institutet för tryck. Hon redigerade tio volymer (vol. 44–53) av den språkvetenskapliga tidskriften Acta Linguistica Lithuanica (Lietuvių kalbotyros klausimai), tre nummer av Terminologijos och mer än tio andra böcker (monografier och artikelsamlingar). Hon arbetade noggrant och kreativt som redaktör. Som hon själv har skrivit tyckte hon om att följa författarens tankegång, språkliga uttryck, insikter, sammanfattningar och slutsatser. A. Bataitytė har själv också skrivit och publicerat informations- och översiktsartiklar i olika publikationer, varav sex trycktes i Språkkultur. I publikationens häfte 76 publicerades artikeln ”När Språkkultur inledde sitt femte decennium”, där de fyra decennierna av språkkultur överblickas, liksom mötet som hölls till jubileet. När författaren avslutade översikten kastade hon en orolig blick mot framtiden: ”Men tiden går och för med sig oundvikliga nyheter som vi måste vänja oss vid och bedöma på ett eller annat sätt. Vi hör ständigt talas om kunskapens tidsålder och informationssamhället. <...> Men hur är det med språket? Hur kommer det att vara i detta samhälle med allt mer avancerad teknik? Blir det inte alltför standardiserat och torrt, som ett uttorkat träd?” A. Bataitytė försvarade inte bara det levande språket i sina uttalanden och uppmanade människor att värna om det; hennes egna texter är också flytande, levande och övertygande. Hon prövade även sin hand på poesi; en samling av hennes dikter trycktes i tidningen Literatūros ir meno (december 2000). Där talas det också om ordet, dess samband med livet och med ”hjärtats andetag”: Kom inte av oro, ur en sömnlös natt. Ord som lidit, smärtsamma tanke. Kom från Jorden. Från livet. Och flöda ut, inte som vatten. Utan som blod. Som hjärtats andetag. BENDRINĖ KALBA | 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 PRANAS KNIŪKŠTA. Albina Bataitytė – liko darbai ir šviesus paveikslas | 3 Det dagliga livet och arbetet bestod ändå inte av poesi, utan av frågor som rörde språkvård och Kalbos kultūra. Det framgår också av hennes utförliga artikel om Kalbos kultūros organisatör och förste ansvarige redaktör, Kazys Ulvydas – ”Kazys Ulvydas – den klassiska lingvistikskolans siste företrädare” (Literatūra ir menas, den 12 januari 2001). A. Bataitytės sista artikel publicerades i det sista tryckta (det 86:e) numret av Kalbos kultūra. Det är som ett tecken på att en epok i Kalbos kultūros historia går mot sitt slut – en epok som också var en viktig period i våra liv. Det är fint att minnas det arbete som jag och kollegan Albina utförde tillsammans under ett och ett halvt decennium, och det smärtsamma faktum att vi inte längre får höra hennes varma, kloka och optimismfyllda ord. Inkom 2015 11 20 Reviderad 2016 01 20 BENDRINĖ KALBA | 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204