Estų kalbos politikos gairės: strateginis planas ir jo įgyvendinimas

BIRUTĖ KLAAS-LANG Tartu universitet RIKTLINJER FÖR ESTNISK SPRÅKPOLITIK: STRATEGISK PLAN OCH DESS GENOMFÖRANDE NYCKELORD: estniska, språkpolitik, språkets kontinuitet. INLEDNING För dagens ester är användningen av estniska inom alla områden där standardspråket används så vanlig och självklar, kanske till och med evig, att man inte alltid tänker på att bevara och värna språket. Under de senaste hundra åren har estniskans ställning aldrig varit så god som nu. Estniska, som har drygt en miljon modersmålstalare, hör till de 300 största av världens 7 000 språk räknat efter antalet talare. Dessutom förbättras kunskaperna i estniska som andraspråk snabbt i Estland. Varje år studerar omkring tusen studenter vid trettio universitet runt om i världen estniska språket och kulturen. Det finns omkring hundra språk i världen på vilka det går att få en fullständig universitetsutbildning, och estniska är ett av dem. En av de största landvinningarna under de första 100 åren av Republiken Estlands existens är utan tvekan möjligheten att få högre utbildning på sitt modersmål. Estniska är ett av världens femtio mest teknologiskt avancerade språk. Estniska skyddas av konstitutionen och språklagen och är också ett officiellt språk i Europeiska unionen, med alla därtill hörande rättigheter och skyldigheter. Utöver att standardspråket vårdas, ägnas intresse också åt alla estniskans varieteter, i synnerhet de regionala. Artikeln ger en översikt över Estlands sociolingvistiska miljö och estniskans rättsliga villkor samt analyserar hur Estland genom strategisk språkplanering har bidragit till forskning om, utveckling och kontinuitet för estniska. 1. ESTLANDS SOCIOLINGVISTISKA MILJÖ Enligt Estlands statistikmyndighet fanns det 1,313 miljoner invånare i Estland år 2016 BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 BIRUTĖ KLAAS-LANG. Estų kalbos politikos gairės: strateginis planas ir jo įgyvendinimas | 2 invånare1. Till invånarantalet är Estland ett av Europas minsta länder och ligger hela 14 gånger under det så kallade genomsnittet för ett EU-land. Enligt uppgifterna från folkräkningen av befolkning och bostäder 20112 bor företrädare för 192 nationaliteter i Estland: ester utgör 68,7 procent av de stadigvarande invånarna (889 770), ryssar 24,8 procent (321 198) och ukrainare 1,7 procent (22 302). Belarusier (12 419) och finländare (7 423) utgör mindre än 1 procent. Sammanlagt finns det 37 nationaliteter i Estland med fler än 100 företrädare. Jämfört med uppgifterna från folkräkningen 20003 ökade antalet ester med 1 procent, medan antalet ryssar minskade med exakt lika mycket. På grund av emigration och låga födelsetal har invånarantalet minskat sedan 1989, särskilt antalet personer med andra modersmål än estniska (Eesti inimarengu aruanne 2007: 48). Under de senaste två åren har dock förhållandet mellan emigration och immigration i Estland jämnats ut, och 2015 var immigrationen för första gången större än emigrationen: 15 413 personer kom till Estland 2015, medan 13 003 personer lämnade landet4, det vill säga immigrationen vägde upp den befolkningsminskning som orsakats av den negativa naturliga folkökningen. I Estland talas 157 språk som modersmål. På tio år har Estland blivit ännu mer flerspråkigt: enligt uppgifterna från den föregående folkräkningen talades 109 språk som modersmål. De vanligaste modersmålen är estniska (886 859 – 68,5 procent), ryska (383 062 – 29,6 procent) och ukrainska (8012 – 0,6 procent)5. Estniska språkkunskaper bland invånare i Estland med andra modersmål än estniska har förbättrats stadigt under de senaste åren. Resultaten av de undersökningar som hittills genomförts visar att andelen personer i åldern 15–74 år med andra modersmål än estniska, som uppger att de behärskar estniska aktivt eller åtminstone passivt, ökade från 34 procent (1997) och 40 procent (2007) till 85 procent (2016)6. Även uppföljningen av Estlands integrationsprogram, ”Förverkligandet 2008–2009 av målen i visionen för Estlands integrationsprogram 2008–2013”, som genomfördes 2010 av en forskargrupp ledd av Raivo Vettik, professor vid Tallinns universitet, visar att ryskspråkigas kunskaper i estniska enligt deras egen bedömning har förbättrats avsevärt under de senaste åren (LK monitooring 2010). Analysen av statistiska uppgifter visar dock att det fortfarande finns många människor i Estland, 1 Eesti Statistikaamet [Estlands statistikmyndighet], tillgänglig på internet: http://www.stat.ee/72428. 2 Eesti Statistikaamet [Estlands statistikmyndighet], tillgänglig på internet: http://www.stat.ee/64309?parent_id=32784. 3Eesti Statistikaamet [Estlands statistikmyndighet], tillgänglig på internet: http://www.stat.ee/64628?parent_id=32784. 4 Eesti Statistikaamet [Estlands statistikmyndighet], tillgänglig på internet: http://www.stat.ee/277525. 5 Eesti Statistikaamet [Estlands statistikmyndighet], tillgänglig på internet: http://www.stat.ee/64309?parent_id=32784. 6 Eesti Kultuuriministeerium [Estlands kulturministerium], tillgänglig på internet: http://www.kul.ee/sites/kulminn/files/6_faktileht_a4_keelteoskus.pdf. BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 BIRUTĖ KLAAS-LANG. Estų kalbos politikos gairės: strateginis planas ir jo įgyvendinimas | 3 som inte behärskar det officiella språket på den nivå som krävs i samhälls- och arbetslivet. 2. SPRÅKETS LIVSKRAFTSKRITERIER OCH ESTNISKA Estniskan har hamnat i en helt ny sociolingvistisk miljö, som kännetecknas av globalisering och flerspråkighet i samhället, skolan och familjen samt av den tekniska utvecklingen. Det innebär att vi måste acceptera att vi omkring oss hör två, tre eller fler språk. En flerspråkig est är regel snarare än undantag. Individers och staters flerspråkighet är en stor tillgång som behöver bevaras och värnas. Men hur kan man i en sådan ny situation säkerställa estniskans fortlevnad och utveckling? När forskare har diskuterat begreppet språklig livskraft och dess kriterier har de främst haft små och hotade språk i åtanke. År 2002–2003 bad UNESCO till exempel en internationell grupp lingvister att utarbeta ett dokument som skulle göra det möjligt att bedöma ett språks livskraft och bidra till att utforma språkpolitik, fastställa språkbehov och lämpliga skyddsåtgärder. För detta ändamål utarbetade expertgruppen för hotade språk konceptuella riktlinjer. Dokumentet, med titeln ”Språkets livskraft och hotet om försvinnande”, presenterar nio kriterier (Brenzinger m.fl. 2003): 1) språkets överföring mellan generationer, 2) det absoluta antalet talare, 3) förhållandet mellan antalet talare och den totala befolkningen, 4) förändringar i språkets användningsområden, 5) reaktioner på nya områden och medier, 6) tillgång till hjälpmedel för språkinlärning och läs- och skrivkunnighet, 7) regeringens och institutionernas attityder och politik, 8) samhällsmedlemmarnas inställning till sitt språk, 9) dokumentationens typ och kvalitet. Enligt sociolingvistiska definitioner hör estniskan, som har drygt en miljon modersmålstalare, inte till gruppen hotade språk, eftersom den har status som officiellt språk, används inom alla samhällslivets områden, från vardagsliv och näringsliv till vetenskapligt språk, är det huvudsakliga undervisningsspråket på alla utbildningsnivåer, från grundskola till doktorandstudier, används både i hemmet och i den elektroniska miljön, och antalet talare ökar. Trots detta måste språkets livskraft värnas särskilt noga i dagens globaliserade värld, även när ett språk har fler än en miljon talare (jfr Crystal 2000). Under de senaste åren har intresset för forskning och prognoser ökat, om hur globaliseringen, en öppen och rörlig arbetsmarknad samt ett öppet och rörligt utbildningsområde kan påverka språk som enligt de tidigare nämnda kriterierna betraktas som sociolingvistiskt hållbara språk. Det officiella språkets BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 BIRUTĖ KLAAS-LANG. Estų kalbos politikos gairės: strateginis planas ir jo įgyvendinimas | 4 status och den infrastruktur som stöder språket garanterar inte nödvändigtvis dess hållbarhet, eftersom engelska i allt högre grad används inom utbildning, handel och ekonomi, samtidigt som migrationsflöden har lett till en ökad mångfald (eng. super-diversity) i samhället (Vertovec 2007, 2010). Den möjliga inverkan som global engelska har på minoritetsspråkens hållbarhet är allmänt erkänd (Skutnabb-Kangas 2000; Phillipson 2003, 2009; Hagege 2006; Canagarajah 2007, Klaas-Lang, Metslang 2015, Klaas-Lang 2016), och ett antal forskningsbaserade statliga program har inletts (till exempel i Sverige, Estland och Finland) för att säkerställa att det officiella språket fungerar inom livets alla områden (Mäl i mun 2002; EKAS 2004; Hakulinen m.fl. 2009; EKA 2011). Därför har minoritetsspråksvården behövt utvidgas till ett perspektiv på språklig hållbarhet, som omfattar samspelet mellan globala språk, officiella språk och minoritetsspråk i dagens informationssamhälle (Ehala 2010, Soler-Carbonell 2012, Ehala m.fl. 2014). 3. DOKUMENT SOM FASTSTÄLLER ESTNISKANS STATUS SOM OFFICIELLT SPRÅK För att ett språk ska kunna fungera framgångsrikt måste dess rättsliga ställning säkerställas och regleras. I Estland är estniska officiellt språk enligt språklagen från 1989 och dess senare lydelser. Det bör noteras att den första språklagen antogs redan innan Estland återupprättade sin självständighet och då kallades Estniska socialistiska sovjetrepublikens språklag. I dess artikel 60 fastställdes följande: ”Estniska socialistiska sovjetrepublikens officiella språk är estniska. I Estland, esternas historiska hemland, ägnar staten särskild uppmärksamhet åt och skyddar estniska. Att ge estniska status som officiellt språk utgör en fast grund för det estniska folkets och dess kulturs fortlevnad och utveckling” (Keeleseadus 1989). Den 23 februari 2011 antog Estlands parlament en reviderad språklag, vars syfte (liksom den tidigare språklagens och dess ändringars) är att ”utveckla, bevara och skydda estniska samt säkerställa att estniska är det huvudsakliga kommunikationsspråket inom alla offentliga livsområden” (EV Keeleseadus 2011: 1.pt, §1). I den nya språklagen fastställs också att ”Estlands officiella språk är estniska” (EV Keeleseadus 2011: 2.pt, §3, lõige (1)). Det rättsliga skyddet för estniska fastställs också i Republiken Estlands konstitution (EV Põhiseadus 2011), där det anges att staten ska säkerställa att det estniska folket, språket och kulturen består genom tiderna: i konstitutionens sjätte paragraf fastställs att det officiella språket är estniska. Det är statens skyldighet att säkerställa varje persons rätt till utbildning på estniska (37 BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 BIRUTĖ KLAAS-LANG. Estų kalbos politikos gairės: strateginis planas ir jo įgyvendinimas | 5 (§), varje persons rätt att sköta ärenden och kommunicera med statliga institutioner på estniska (§ 51), samt att sköta ärenden vid statliga myndigheter och kommuner på estniska (§ 52). Tyvärr kan man ännu inte hävda att estniska som officiellt språk fungerar smidigt i alla Estlands regioner och på alla livets områden, vare sig det gäller ärendehantering och konsumentinformation eller språket i valkampanjer och de valda folkrepresentanternas eller kommunernas högsta tjänstemäns kunskaper i estniska. För att säkerställa de rättigheter som fastställs i lagstiftningen sörjer staten genom Språkinspektionen7 i första hand för språkets skydd. 4. STRATEGISK PLAN FÖR UTVECKLINGEN AV DET ESTNISKA SPRÅKET OCH TILLSYNEN ÖVER DESS GENOMFÖRANDE När en strategisk plan för språkutveckling utarbetas riktas huvuddelen av uppmärksamheten mot språkets tre viktigaste aspekter: språkets status, språkets struktur (språksystemet och språkbruket) och språkundervisningen (Stewart 1968; Wiley 2003; Mansoor 2005; Ferguson 2006 osv.). Nationell lagstiftning och ett medvetet arbete med att forma språkets anseende bidrar till att säkerställa dess erforderliga status. En medveten och vetenskapligt grundad utveckling av språkets struktur garanterar möjligheten att använda språket som ett flexibelt och modernt redskap inom alla tänkbara livsområden, säkerställer ett enhetligt standardspråk och tekniskt stöd för språket i den elektroniska miljön. Det är också mycket viktigt att vårda språket som en resurs, eftersom ett välutvecklat standardspråk ligger till grund för det administrativa språket, undervisningsspråket, vetenskapsspråket, språket i offentlig information och andra språkvarieteter som är nödvändiga för samhället och staten. Det tredje området inom strategisk språkplanering – språkundervisning – säkerställer att språket (närmare bestämt standardspråket, det vill säga en enhetlig, normerad språkvariant) förs vidare från generation till generation. Estniskans status som Europeiska unionens officiella språk ställer betydligt högre krav på utvecklingen och undervisningen i estniska. Den estniska staten har bedrivit strategisk språkplanering i 18 år. Genom ett beslut av den 21 april 1998 ålade regeringen utbildningsministeriet (numera utbildnings- och forskningsministeriet) att utarbeta en strategi för utvecklingen av estniska. År 2000 inrättades genom utbildningsministerns beslut en kommitté för att organisera Europeiska språkåret i Estland (som senare blev Estniska språkrådet8), vars uppgifter bland annat omfattade 7 Eesti Keeleinspektsioon [Estijos kalbos inspekcija], prieiga internete: http://www.keeleinsp.ee/?lang=1. 8 Artikelns författare är ordförande för Estniska språkrådet sedan 2005. BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 BIRUTĖ KLAAS-LANG. Estų kalbos politikos gairės: strateginis planas ir jo įgyvendinimas | 6 var att utarbeta den nämnda strategin. ”Estniska språkrådet ger Republiken Estlands regering råd i frågor som gäller utformning och genomförande av språkpolitiken” (EV Keelesedus 2011: 2.pt, § 7). Den 5 augusti 2004 godkände Republiken Estlands regering strategin för utvecklingen av estniska 2004–2010 (est. EKAS), och den 11 november 2010 dess fortsättning – den strategiska planen för utvecklingen av estniska 2011–2017 (est. EKA) – samt planen för dess genomförande, utarbetad av utbildnings- och forskningsministeriet i samarbete med Estniska språkrådet. Den första planen för språkutveckling översattes till engelska, ryska, finska och ungerska. Den tryckta och elektroniska versionen av den nuvarande utvecklingsplanen finns på estniska och engelska9. Innan det strategiska dokumentet antogs genomfördes undersökningar av språkets struktur och status, dess rättsliga ställning, utbildning, forskning, regionala språk och utvecklingen av språkteknologi; även det flerspråkiga samhällets verksamhet och annat granskades. Det råder inget tvivel om att denna mångsidiga undersökning av estniska var den första i språkets historia. Man kan också hävda att den strategiska utvecklingsplan som utarbetades 2004, trots sina objektiva och subjektiva brister, utgjorde en särskilt viktig vägledning för utvecklingen av estniska. I denna strategi för utvecklingen av estniska formulerade den estniska staten tydliga mål och en konkret handlingsplan för språkutvecklingen. Utvecklingsplanerna från 2004 och 2011 behandlar alla de viktigaste områdena för estniska: språkvård, forskning och resurser för estniska, tekniskt språkstöd, allmän utbildning på estniska, estniska inom det allmänna utbildningssystemet för personer med andra modersmål, yrkeselevernas kunskaper i estniska, vetenskapens och den högre utbildningens språk, regionala varieteter av estniska, estniska bland estländare utomlands, språkbruk hos personer med särskilda språkliga behov, estniska i förhållande till andra språk och dess representation på internationell nivå, tillsyn över efterlevnaden av språklagen samt information i språkfrågor. År 2011 godkände regeringen Estniska språkrådets sammansättning. Rådet består av lingvister, företrädare för ministerier, departement och kreativa förbund, politiker med flera. Det är alltså en mycket bred grupp som värnar om en god ställning för estniska, och varje medlems bidrag är viktigt – inte bara de yrkesmässiga kunskaperna (som inte nödvändigtvis behöver vara lingvistiska), utan också den sociala lyhördheten i språkfrågor. Till skillnad från den statliga kommissionen för litauiska språket ägnar sig Estniska språkrådet inte åt språkreglering. Språkets 9 Eesti Haridus- ja Teadusministeerium [Estijos švietimo ir mokslo ministerija], prieiga internete: https://www.hm.ee/sites/default/files/eestikeelearengukavainglise.indd_.pdf. BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 BIRUTĖ KLAAS-LANG. Estų kalbos politikos gairės: strateginis planas ir jo įgyvendinimas | 7 Språknormeringen i Estland sköts av G imtosios kalbos draugija10. Estniska språkrådets arbete handlar enbart om språkpolitik. I samarbete med utbildnings- och forskningsministeriet presenterar språkrådet vartannat år för regeringen översikter över det estniska språkets ställning och genomförandet av planen för utveckling av det estniska språket samt andra strategiska språkplaner. Av dagens strategiska dokument, och framför allt av de handlingsplaner som följer av dem, förväntar man sig resultat som kan utvärderas och som på relativt kort tid bör lyfta ett visst område eller en viss organisation till en högre nivå. När man planerar en strategi för språkutveckling är det svårt att ange sådana mätbara indikatorer, och på global nivå kan bevarandet av tidigare positioner betraktas som ett steg framåt för det estniska språket (särskilt med tanke på engelskans inflytande). I såväl utvecklingsplanen som delrapporterna anges en viss indikator för varje åtgärd, vilken ska visa framsteg inom ett visst användningsområde för språket. Dessa indikatorer bör dock bedömas kritiskt. Allt som är viktigt går inte att mäta. Och det som går att mäta är inte nödvändigtvis viktigt. Det krävs förstås vissa resurser för att genomföra de åtgärder som fastställts och överenskommits i de strategiska utvecklingsplanerna. Därför är det mycket viktigt att utvecklingsplanerna samordnas med planeringen av statsbudgeten. Sambandet mellan finansieringen av språkområdet och utvecklingsplanerna är ganska tydligt: både den tidigare och den nu gällande utvecklingsplanen ligger till grund för utbildnings- och forskningsministeriets budgetplanering för språkområdet. Åtgärder för det estniska språkets utveckling finansieras genom budgetar för staten och lokala kommuner, universitet och forskningsinstitutioner, statliga program, olika fonder, bidrag, särskilda anslag och olika myndigheter. Den specifika utvecklingsbudgeten för 2011–2017 uppgår till 61 miljoner euro; i budgeten ingår även separat finansierade statliga program (se utbildnings- och forskningsministeriets webbplats11: framställning och utgivning av läroböcker på estniska för högre utbildning (2008–2012; det nuvarande programmet gäller 2013–2017); mer än 50 läroböcker inom olika ämnesområden har tagits fram eller översatts; stöd till estnisk terminologi (2008–2012, 2013–2017); språkteknologi (2006–2010, 2011–2017); 10 Emakeele Selts [Modersmålsföreningen], tillgänglig på nätet: http://www.emakeeleselts.ee/yritused/ES_english.pdf. 11 Eesti Haridus- ja Teadusministeerium [Estlands utbildnings- och forskningsministerium], tillgänglig på nätet: https://htm.ee/et. BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 BIRUTĖ KLAAS-LANG. Estų kalbos politikos gairės: strateginis planas ir jo įgyvendinimas | 8 estų kalbos ir kultūros atmintis (2009–2013, 2014–2018); remiami estų kalbos moksliniai tyrimai. Naujosios programos prioritetas – remti monografijų leidimą; Programmet för akademiska studier i estniska språket och kulturen utomlands (2005–2010, 2011–2017). Genomförandet av utvecklingsplanen för det estniska språket för 2011–2017 kommer att sammanfattas i slutet av 2017, men de mellanliggande rapporterna visade att målen inom språkområdet i stort sett genomförs framgångsrikt. De uppgifter som planerats för samtliga åtgärder har slutförts, och flera konkreta delmål har uppnåtts: flera viktiga ordböcker har publicerats, tillämpningsprogram för språkteknologi har börjat användas, under de senaste två åren har gruppen av forskare inom allmän språkvetenskap och närbesläktade språk vid universiteten i Tartu och Tallinn utökats med 20 nya doktorer, skolelever deltar i stor utsträckning i stora evenemang inom språkområdet; språkbad (eng. language immersion, est. keelekümblus) och integrerad ämnes- och språkundervisning blir allt populärare undervisningsformer i Estlands skolor med undervisning på andra språk, antalet vetenskapliga publikationer på hög nivå med artiklar på estniska har ökat avsevärt, prov i estniska på olika nivåer har börjat genomföras i andra länder, de viktigaste estniska ordböckerna finns på nätet, en webbordbok från estniskt teckenspråk till estniska har sammanställts, och det statliga provet i främmande språk har blivit obligatoriskt för avgångselever, osv. Trots de uppnådda resultaten finns det fortfarande områden och uppgifter som inte har förverkligats under dessa år, nämligen: intresset för yrket som lärare i estniska är otillräckligt, elevernas motivation att lära sig estniska är låg i vissa regioner, främst ryskspråkiga, särskilt i Ida-Viru län, möjligheterna att använda estniska i vardagen är begränsade, elever som utbildar sig till ett yrke på ryska har tämligen svaga kunskaper i estniska, och unga specialister som har utbildat sig inom ett yrke klarar ofta inte av sina arbetsuppgifter i en estniskspråkig arbetsmiljö. Inom högre utbildning blir studier på engelska allt vanligare, vilket innebär att estniskan i vissa områden förlorar sin roll som undervisnings- och vetenskapsspråk. Trots insatser på både statlig och lokal nivå fortsätter dialekterna att försvinna ur vardagsbruket, det råder brist på teckenspråksspecialister (däribland teckenspråkstolkar) för att inleda och genomföra alla nödvändiga aktiviteter, antalet platser för undervisning i estniska språket och kulturen vid utländska universitet har minskat, utvecklingen av tillgängliga tillämpningsprogram för språkteknologi går trögt på grund av ekonomiska svårigheter, och politisk vilja krävs för att lösa flera språkliga aspekter av lagstiftningen. BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 BIRUTĖ KLAAS-LANG. Estų kalbos politikos gairės: strateginis planas ir jo įgyvendinimas | 9 5. SAMMANFATTNING För att bevara ett språk behövs en rättslig miljö som säkerställer dess bevarande och slår fast att den lilla landremsan i Europas utkant är den enda plats där estniska bör ha en privilegierad ställning. För att bevara ett språk måste det föras vidare från generation till generation i hemmet och i skolan. Men det viktigaste är språkbrukarnas önskan och vilja att använda estniska. Attityd och motivation är viktiga faktorer för framgångsrik undervisning i främmande språk. Språkbrukarnas attityd och motivation är utan tvekan avgörande för modersmålets överlevnad. Ett språk kan utvecklas och leva vidare utan att förlora något om det används vid alla tänkbara tillfällen. Om vi fortsätter att använda estniska kan vi inte tala om ekonomisk effektivitet. I snäv ekonomisk mening kan ett språk med så få brukare inte konkurrera på lika villkor med ”världsspråken”. För att estniska ska användas krävs ansträngningar. Med utgångspunkt i erfarenheterna av strategisk planering för estniska språket kan man sammanfatta följande råd till dem som utarbetar utvecklingsplaner för språk: 1. För att fastställa mål och planera aktiviteter för att uppnå dem behöver man skapa en korrekt bild av språkets ställning inom alla användningsområden. 2. Visioner och mål måste stödjas av konkreta handlingsplaner som godkänts på statlig nivå. Statligt ekonomiskt stöd måste säkerställas för att genomföra dessa handlingsplaner. 3. En konkret ansvarig person måste utses för hela utvecklingsplanen och för varje aktivitet. 4. Det krävs kontinuerlig uppföljning – är målen fortfarande relevanta över tid och i takt med att samhället förändras, säkerställer aktiviteterna i tillräcklig grad att de fastställda målen uppnås, och så vidare. 5. Behov av information – att upprätthålla diskussioner om språkfrågor och informera skattebetalarna, för att på så sätt säkerställa att samhället och människorna är nöjda med de planerade aktiviteterna. LITERATŪROS SĄRAŠAS Brenzinger ir kt. 2003: Brenzinger M., Yamamoto A., Aikawa N., Koundiouba D., Minasyan A., Dwyer A., Grinevald C., Krauss M., Miyaoka O., Sakiyama O., Smeets R., BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 BIRUTĖ KLAAS-LANG. Estų kalbos politikos gairės: strateginis planas ir jo įgyvendinimas | 10 Zepeda O. Language vitality and endangerment. Prieiga internete: http://www.unesco.org/culture/ich/doc/src/00120-EN.pdf. (žiūrėta 2016 09 01). Canagarajah S. 2007: Lingua Franca English, Multilingual Communities, and Language Acquisition. – The Modern Language Journal 91 (s1), 923–939. Crystal D. 2000: Language death, Cambridge: Cambridge University Press. Eesti inimarengu aruanne 2007: Eesti inimarengu aruanne, Tallinn, Eesti Koostöö Kogu, 2008. Prieiga internete: http://kogu.ee/public/trykised/EIA07_est.pdf (žiūrėta 2016 09 02). Ehala M. 2010: Refining the notion of ethnolinguistic vitality. – International Journal of Multilingualism 7 (4), 363–378. Ehala ir kt. 2014: Ehala M., Koreinik K., Praakli K., Siiner M. Kuidas uurida keele kestlikkust. – Keel ja Kirjandus 7, 489–507. EKA 2011: Eesti keele arengukava 2011–2017. Prieiga internete: http://www.hm.ee/index.php?03238 (žiūrėta 2016 09 02). EKAE 2013: Eesti keele arengukava 2011–2017 elluviimise vahearuanne (2011–2012). Prieiga internete: http://ekn.hm.ee/node/57 (žiūrėta 2016 09 02). EKAE 2015: Eesti keele arengukava 2011–2017" elluviimise vahearuanne (2013–2014). Prieiga internete: http://www.emakeeleselts.ee/vapidild/Eesti proc.20keele proc.20arengukava proc.202011-2017 proc.20elluviimise_vahearuanne_2013-2014.pdf (žiūrėta 2016 09 02). EKAS 2004: Eesti keele arendamise strateegia 2004–2010. Prieiga internete: http://www.eki.ee/keelenoukogu/strat_et.pdf (žiūrėta 2016 09 02). EV Keeleseadus 2011: Eesti Vabariigi keeleseadus, Riigi teataja I, 18.03.2011, 1. EV Põhiseadus 2011: Eesti Vabariigi Põhiseadus, Riigi teataja I, 27.04.2011, 2. Ferguson G.2006: Language Planning and Education, Edinburgh: Edinburgh University Press. Hagege C. 2006: Combat pour le Français: Au nom de la diversité des langues et des cultures, Paris: Odile Jacob. Hakulinen ir kt. 2009: Hakulinen A., Kalliokoski J., Kankaanpää S., Kanner A., Koskenniemi K., Laitinen L., Maamies S., Nuolijärvi P. Suomen kielen tulevaisuus. Kielipoliittinen toimintaohjelma. Kotimaisten kielten tutkimuskeskuksen verkkojulkaisuja 7. BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 BIRUTĖ KLAAS-LANG. Estų kalbos politikos gairės: strateginis planas ir jo įgyvendinimas | 11 Keeleseadus 1989: Eesti NSV Keeleseadus. Prieiga internete: http://estlex.com/tasuta/index.php?id=8&aktid=364&asutus=23&fd=1&grupp=1&leht=17 (žiūrėta 2016 09 02). Klaas-Lang B. 2016: State policies and institutional language choice – the vitality of Estonian, Latvian and Lithuanian in higher education. – Sociolinguistic transition in former Soviet and Eastern Bloc countries: Recent developments two decades after the regime change 67. Prague: Peter Lang Verlag. (Peter Lang’s series Prague Papers on Language, Society and Interaction / Prager Arbeiten zur Sprache, Gesellschaft und Interaktion, edited by Jiří Nekvapil, Tamah Sherman and Petr Kaderka), 235–262. Klaas-Lang B., Metslang H. 2015: Language policy and sustainability of Estonian in higher education. – Duisburger Arbeiten zur Sprach- und Kulturwissenschaft Duisburg Papers on Research in Language and Culture. Peter Lang Verlag, 161–177. LK monitooring 2010: Uuringu „Eesti lõimumiskava eesmärkide saavutamise monitooring 2010“ kokkuvõte. Prieiga internete: http://www.kul.ee/sites/default/files/elk_monitooring_2010_kokkuv6te.pdf (žiūrėta 2016 09 02). Mål i mun 2002: Mål i mun – Förslag till handlingsprogram för svenska språket. Prieiga internete: http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2002/04/sou-200227/ (žiūrėta 2016 09 02). Mansoor S. 2005: Language Planning in Higher Education, New York: Oxford University Press. Phillipson R. 2003: English Only Europe? Challenging Language Policy, London: Routledge. Phillipson R. 2009: Linguistic imperialism continued, London: Routledge. Skutnabb-Kangas T. 2000: Linguistic Genocide in Education – Or Worldwide Diversity and Human Rights? Mahwah, New Jersey and London: Lawrence Erlbaum Associates. Soler-Carbonell, J. 2012: Els reptes de les llengües mitjanes a Catalunya i Estònia en l’era ‘glocal’. Una perspectiva comparada de les ideologies lingüístiques dels seus parlants. [The challenges of medium-sized languages in Catalonia and Estonia in the ‘glocal’ era; A comparative perspective of their speakers language ideologies]. – Revista de Llengua i Dret 57. Stewart W. A. 1968: Sociolinguistic Typology of Multilingualism. – Readings in the Sociology of Language. Ed. Joshua Fishman. The Hague: Mouton Publishers. BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 BIRUTĖ KLAAS-LANG. Estų kalbos politikos gairės: strateginis planas ir jo įgyvendinimas | 12 Vertovec S. 2007: Super-diversity and its implications. – Ethnic and Racial Studies 30 (6), 1024–1054. Wiley T. G. 2003: Frameworks and Models in Language Policy and Planning. – An Introduction to Language Policy, Wiley-Blackwell, 24–41. Įteikta 2016 09 09 Priimta 2017 01 19 BIRUTĖ KLAAS-LANG Tartu universitetas, Estų kalbos taryba Ülikooli 18, 50090 TARTU, Estija [email protected] BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204