Lietuvio stereotipas paauglių rašto darbuose

NIDA PODERIENĖ Institutet för litauiska språket LITAUERNS STEREOTYP I UNGDOMARS SKRIFTLIGA ARBETEN NYCKELORD: elevers språk, stereotyp, språkets världsbild. INLEDNING Medvetenheten om den nationella identiteten grundar sig på föreställningar som existerar i folkets kulturella medvetande, däribland stereotyper1. Stereotyper påverkar individens kognitiva processer och används när man behöver välja ett eller annat sätt att bete sig i den sociala miljön, eftersom ”verkligheten alltid tolkas ur ett socialt definierat uppfattningsperspektiv” (Tumer, Oakes, Haslam 1992: 22). Inom etnolingvistiken definieras en nationell stereotyp oftast som en schematisk bild i medvetandet av en representant för den egna eller en annan nation, vilken har formats i en språklig och kulturell gemenskap och tillskriver personen vissa karaktärsdrag och kulturella särdrag (Gudavičius 2007: 156; Rutkovska, Smetona, Smetonienė 2017: 26). Som Kazimieras Župerka (2017: 5) påpekar: ”De egenskaper som tillskrivs en nation (det vill säga hur en ’genomsnittlig’ litauer är) uppfattar vi bara som ett erkännande av de mer framträdande dragen.” Syftet med denna artikel är att, med utgångspunkt i undersökningsdata från skriftliga arbeten av ungdomar i tidig ålder (11–13 år), diskutera vilken stereotyp av litauern som formas i elevernas språkliga världsbild2. För att uppnå detta syfte ställs följande uppgifter: 1) att ta reda på hur ungdomar förstår den nationella stereotypen; 2) att undersöka ungdomarnas förhållande till stereotypen av litauern; 3) att analysera innehållet i stereotypen av litauern; 4) att jämföra undersökningsdata med data från etnolingvisters studier av samma ämne i grupper av äldre människor. Valet av undersökningsobjekt motiverades av att det saknas empiriska studier av nationell identitet och nationella stereotyper i åldersgruppen tidig ungdom. Vid studiet av förändringar i innehållet i nationella stereotyper och i identitetens uttryck i den språkliga och kulturella 1 I Ordbok över internationella ord anges fyra betydelser av stereotyp. I denna artikel används begreppet stereotyp i dess andra betydelse: ”en förenklad, schematisk, känslomässigt färgad föreställning om något objekt som fungerar i samhällets medvetande” (TŽŽ 2005: 704). 2 Språkets världsbild – en i språket framvuxen förståelse av världen, som omfattar kategorisering av ting och företeelser, relationer mellan världens element samt människans förhållande till världen (Gudavičius 2007: 210). BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 NIDA PODERIENĖ. Lietuvio stereotipas paauglių rašto darbuose | 2 I gemenskapen är ålderns betydelse, vilket forskningsresultat visar (Druckman 1994; Barrett, Wilson, Lyons 1999; Šutinienė 2006; Taljūnaitė 2006; Akstinavičiūtė, Petraitytė 2007; Gudavičius 2007; Kuznecovienė 2007; Spirajevienė, Spirajevas 2015; Žiliukaitė, Poviliūnas, Savicka 2016), synnerligen stor. Detta är särskilt relevant när man talar om ungdomar, med tanke på utvecklingsmässiga särdrag under ungdomsåren. Med utgångspunkt i Erik H. Eriksons teori om personlighetsutveckling hävdar psykologer (Gage, Berliner 1994: 116–119) att man just under ungdomsåren försöker förstå och befästa sin identitet och hitta sin plats i gemenskapen genom att jämföra sig själv med andra och sin egen självbild med andras uppfattningar. När forskare tolkar empiriska forskningsdata drar de slutsatsen att förutfattade meningar och föreställningar om folkets medlemmar, att en grupp särbehandlas i förhållande till andra och att stereotyper används är typiskt för barn över 10 år (Rutland 1999: 65). Dessutom börjar barn i åldern 10–12 år urskilja sin egen nations karakteristiska drag genom kategorisering och sociala jämförelser. I den tidiga tonåren formas individens nationella identitet, vilken skapas ”inte genom att skilja sig från andra, utan genom att ansluta sig, genom en långvarig inlärning av principerna för folkets levnadssätt” (Jonutytė 2008: 17), och genom att ta till sig den nationella gemenskapens värderingar och beteendemönster. Den bild av det egna folket och dess medlemmar som formas under ungdomsåren som en ”föreställd gemenskap” blir en viss utgångspunkt för utvecklingen av individens självuppfattning och förhållande till den nationella gemenskapen. 1. FORSKNINGSMETODIK Materialet för undersökningen av stereotypen om litauern i ungdomars skriftliga språk består av 246 skriftliga arbeten av 62 ungdomar i åldern 11–13 år (20 elever i femte klass och 42 i sjätte klass) från skolor med litauiska som undervisningsspråk3. Eleverna skrev arbetena mellan februari och april 2018, när de genomförde uppgifter där de 1) ombads beskriva dragen i litauerns nationella karaktär, med en lista över 37 lexem och ordkombinationer4 som eleverna kunde (men inte var tvungna att) använda5; 2) fick frågan hur litauerna enligt elevernas uppfattning beskrivs 3 Kaišiadorys distrikt, Kaunas, Kazlų Rūda, Kėdainiai, Klaipėda distrikt, Kupiškis, Marijampolė distrikt, Rokiškis distrikt, Skuodas, Šalčininkai. Arbetena från eleverna vid skolorna i Šalčininkai utgör 20 procent av hela urvalet. Eleverna ombads ange vilken skola och klass de gick i. 4 Ärliga, flexibla, snabba, artiga, återhållsamma, oklanderliga, gammalmodiga, känslosamma, pålitliga, viljesvaga, dystra, glada, känsliga, allvarliga, raka, pratsamma, utan humor, långsamma, snobbiga, listiga, giriga, rättvisa, visa, öppna, vänliga, arbetsamma, opålitliga, blygsamma, högljudda, punktliga, sakliga, ouppfostrade, extroverta, introverta, otydliga, tråkiga, viljestarka (listan har sammanställts utifrån lexem och ordkombinationer som beskriver nationell karaktär och som angetts av Valdas Pruskus (2003: 28)). 5 Enligt resultaten från en undersökning av ordförrådet i skriftliga arbeten av elever i årskurs 3–4 (Dobrovolskienė, Plentaitė 2005: 113) är elevernas ordförråd inte särskilt rikt (i berättande uppsatser användes exempelvis endast 3 procent adjektiv). Exemplen på lexem och ordkombinationer föreslogs för att eleverna skulle kunna använda dem för att beskriva stereotypen om litauern mer utförligt. BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 NIDA PODERIENĖ. Lietuvio stereotipas paauglių rašto darbuose | 3 representanter för grannländer; 3) eleverna ombads beskriva en person från en annan nation; 4) de föreslogs skapa ett porträtt av en typisk litauer och jämföra det med beskrivningen av en person från en nation som de själva valt. Dessa uppgifter gavs till eleverna under lektioner då temat ”Språk som ett sociokulturellt fenomen” behandlades – i samband med studier av lexik (synonymer, antonymer och fraseologismer)6. Uppgifterna genomfördes av elever med olika studieförmåga, och deras arbeten betygsattes inte. Det insamlade materialet från undersökningen av ungdomars skriftliga språk analyserades med beskrivande-analytiska och jämförande metoder. I studien av stereotypen om litauern i elevernas skriftliga arbeten undersöktes först hur eleverna förstår den nationella stereotypen och vilken inställning ungdomarna har till stereotypen om litauern. För att urskilja innehållskomponenterna i stereotypen om litauern användes Jerzy Bartminskis metodik (Gudavičius 2007: 157–158), som etnolingvisten Aloyzas Gudavičius (2007: 158–146) utgick från när han undersökte dragen i stereotypen om en folkrepresentant inom språkgemenskaper bestående av studenter och äldre människor. J. Bartminskis undersökte nationella stereotyper utifrån allmänna aspekter för bedömning av en folkrepresentant: 1) förhållandet till det materiella livet (aspekter på vardagslivet); 2) karaktärsdrag (psykiska egenskaper och intellektuella förmågor); 3) förhållandet till andra människor (den sociala parametern) och 4) ideologisk hållning (förhållandet till världen, fosterlandet och religionen). Utifrån analysen av ungdomarnas skriftliga språk har ytterligare två aspekter för bedömning av en folkrepresentant urskilts: 1) förhållandet till den nationella identiteten (språk, kultur, stat, historia) och 2) fysiska egenskaper. Innehållet i stereotypen om litauern i ungdomars skriftliga arbeten undersöktes utifrån följande aspekter: 1) förhållandet till det materiella livet; 2) psykiska egenskaper och intellektuella förmågor; 3) förhållandet till andra människor; 4) förhållandet till den nationella identiteten; 5) fysiska egenskaper. För att klarlägga vilka drag i stereotypen om litauern som består i olika åldersgruppers språkliga världsbild och hur de dominerande dragen i stereotypens innehåll förändras, jämfördes resultaten från denna studie med A. Gudavičius undersökning av stereotypen om litauern inom litauiska studenters och äldre människors (35–65 år) språkgemenskap samt med Silvija Papaurelytė-Klovienės undersökning av litauerns nationella karaktär i Dabartinės lietuvių kalbos tekstyne. A. Gudavičius genomförde en enkätundersökning bland 100 studenter vid Šiauliai universitet och 50 äldre respondenter från olika yrkesgrupper, utifrån de aspekter av den nationella stereotypen som J. Bartminskis urskilt. S. Papaurelytė-Klovienė undersökte dragen i litauerns nationella karaktär genom att analysera data från Dabartinės lietuvių kalbos tekstyne, där bedömningen av en representant för det litauiska folket uttrycks genom drag som betecknas med adjektivet lietuviškas, till exempel lietuviškas darbštumas, lietuviškas svetingumas och så vidare. Den nationella karaktären i litauiska språkets 6 Det bör noteras att uppgifterna utformades och genomfördes inte specifikt för denna undersökning, utan i samband med att undervisningsmaterial för elever med högre förmåga prövades. BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 NIDA PODERIENĖ. Lietuvio stereotipas paauglių rašto darbuose | 4 I världsbilden undersökte forskaren detta utifrån 1) relationen till andra; 2) till en själv och 3) de egna handlingarna. Analysen av litauisstereotypen utifrån samma eller mycket likartade aspekter gjorde det möjligt att jämföra innehållet i litauisstereotypen i språkets världsbild hos ungdomar och människor i andra åldersgrupper, även om det empiriska forskningsmaterialet hade samlats in på olika sätt. I artikeln undersöks litauisstereotypen i språkets världsbild hos ungdomar i den tidiga ungdomsåldern genom att diskutera 1) begreppet litauisstereotyp; 2) förhållandet till stereotypen; 3) innehållet i litauisstereotypen, med särskilt fokus på dess mest utmärkande egenskaper. 2. BEGREPPET LITAUISSTEREOTYP I UNGDOMARS SPRÅK I ungdomars språk uppfattas en nationell stereotyp som en generaliserad bild av en representant för en nation, grundad på drag som tillskrivs den nationella karaktären. I respondenternas texter har begreppet nationell stereotyp, vilket analysen av elevernas skrivuppgifter visar, ingen negativ konnotation. De flesta ungdomar konstaterar att litauer är olika och betraktar stereotypen som välgrundade, generaliserade bedömningar av majoriteten av nationens representanter, till exempel: <...> det är bara stereotyper, men de flesta människor motsvarar dem.7 <...> visst är inte alla [litauer – N. P.] sådana, men ser man till helheten kan man säga just så. Litauisstereotypen i ungdomars språkliga världsbild omfattar, enligt eleverna, de egenskaper som kännetecknar de flesta litauer, och inbegriper både deras egna egenskaper som representanter för nationen och jämnårigas egenskaper, till exempel: Kanske är vi lite för blygsamma, men verkligen viljestarka och ganska envisa. Min väninna <...> är glad och öppen. Alla litauer är sådana. När eleverna beskriver en representant för nationen stöder de sig på sociala och kulturella argument, till exempel: Om det behövs protesterar litauer och ber regeringen om stöd och hjälp. Litauer tycker om basket, medan engelsmän tycker om fotboll. 7 I artikeln har elevernas språk inte korrigerats. BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 NIDA PODERIENĖ. Lietuvio stereotipas paauglių rašto darbuose | 5 Litauerna har sina egna högtider, såsom den 16 februari <...>. Litauer och tyskar liknar varandra i sin arbetsamhet, återhållsamhet, punktlighet och viljestyrka. Båda folken tycker om liknande mat; till exempel proppar både litauer och tyskar i sig stora munsbitar av stuvade surkål med rökt kött eller potatisrätter. Föreställningen om litauern i elevernas texter omfattar etniskt ursprung, territorium, nationella traditioner, historisk och kulturell erfarenhet samt egenskaper som tillskrivs den nationella karaktären. I elevernas språkbruk används, vid sidan av begreppet litauer, även begreppen människor i Litauen, invånare i Litauen synonymt. När eleverna beskriver litauern jämför de honom endast med företrädare för folk som bor utomlands; i texterna jämförs litauerna inte i något avseende med personer som tillhör nationella minoriteter bosatta i Litauen8. Man kan anta att företrädare för nationella minoriteter inte är andra för litauiska ungdomar i en sådan grad att de skulle tillskrivas stereotypa egenskaper hos ett annat folk. Ungdomarna ser ingen grundläggande skillnad mellan etniska litauer och företrädare för Litauens nationella minoriteter: i elevernas texter är det kännetecken som särskiljer litauern att han tillhör den litauiska staten, till exempel: Om man talar litauiska kan man vara litauer, men inte nödvändigtvis, eftersom det finns människor från andra länder som lär sig tala litauiska. Om man har litauiskt medborgarskap är man definitivt litauer, såvida man inte har dubbelt medborgarskap. Man kan hävda att föreställningen om litauern i elevernas språkbruk omfattar egenskaper hos både den etniska och den politiska nationen. De flesta ungdomar känner samhörighet med sin stat; däremot förlorar den nationella identiteten, enligt forskare (Spirajevienė, Spirajevas 2015: 117), den territoriella dimensionen hos universitetsstudenter. 3. ATT IDENTIFIERA SIG ELLER VARA ANNORLUNDA: FÖRHÅLLANDET TILL STEREOTYPEN Förhållandet till stereotypen om litauern uttrycks i elevernas språkbruk oftast med personliga pronomen. Första person singular eller växelvis första och tredje person används oftast när eleverna beskriver litauerns karaktär, jämför litauer med människor från andra folk och uttrycker åsikter om hur företrädare för andra folk värderar litauer. Samhörighet med den nationella gemenskapen uttrycks vanligen i texterna med formerna vi, vår/vårt/våra, med verb i första person singular och plural, till exempel: 8 I elevernas texter representeras andra folk av företrädare för Polen, Ryssland, Belarus och andra stater. BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 NIDA PODERIENĖ. Lietuvio stereotipas paauglių rašto darbuose | 6 Kanske är vi lite väl blygsamma, men verkligen viljestarka och ganska envisa. Vårt folk har liknande karaktärsdrag som det tyska folket, eftersom tyskarna är artiga, reserverade, pålitliga, allvarliga, flitiga och sakliga. <...> är godhjärtade, lugna, omtänksamma, lidande, jordnära, mycket fästa vid naturen och enkla människor. Trots alla för- och nackdelar är jag stolt över att vara litauiska och inte någon högfärdig utlänning. I de fall då litauern tillskrivs enbart negativa egenskaper formuleras bedömningen av litauerns stereotyp endast i tredje person med verb och pronomenen han eller de, utan att identifiera sig med sina landsmän, till exempel: Enligt min mening är litauer själviska <...>. Litauer dricker för mycket. Mina vänner är inte alla så bra som de verkar. Vissa låtsas vara en god vän inför en, men kallar henne ”fuling” inför en annan. Därför kan jag dra slutsatsen att de flesta litauer är tvåansiktade. När man rör sig ute kan man lägga märke till att litauer inte är de allra artigaste människorna. Det ger anledning att dra slutsatsen att litauer är ouppfostrade och ohyfsade. Man kan också från alla håll se hur dystra litauerna är. De går alltid omkring med sammanbiten min, missnöjda. Det visade sig att de ungdomar som bedömer litauerns karaktär enbart negativt är mycket kritiska mot sina jämnåriga och vuxna. Utifrån undersökningsresultaten kan man hävda att de flesta elever i den tidiga ungdomsåldern identifierar sig med det litauiska folkets medlemmar, tillskriver den litauiska stereotypen även sina egna egenskaper och uttrycker sin personliga inställning till den litauiska stereotypen med personliga pronomen jag, vi samt verb i första person singular och plural. 4. INNEHÅLLET I LITAUENS STEREOTYP Uppgifter från en undersökning genomförd bland elever i tidig adolescens visar att ungdomarna har en positiv syn på litauen – i deras språkliga världsbild skapas stereotypen av litauen främst genom att positiva egenskaper tillskrivs honom9. Respondenterna karakteriserade litauen med 67– 9 Positiva och negativa drag i stereotypen av litauen har urskilts utifrån ungdomarnas bedömningar. BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 NIDA PODERIENĖ. Lietuvio stereotipas paauglių rašto darbuose | 7 med beskrivningar10: 48 lexem och ordkombinationer med positiv konnotation och 19 som betecknar negativa egenskaper (se fig. 1). FIG. 1. Bedömning av stereotypen av litauen Det är värt att notera att hela 53,4 procent av eleverna beskrev litauen genom att endast tillskriva honom positiva drag. Positiva och negativa drag angavs av 43,2 procent, medan endast 3,4 procent av ungdomarna tillskrev litauen enbart negativa drag. Innehållet i stereotypen av litauen analyserades utifrån fem kriterier (se fig. 2). 10 När eleverna beskrev stereotypen av litauen använde de nästan dubbelt så många lexem och ordkombinationer som fanns i listan över egenskapsindikatorer i uppgift 1. BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 NIDA PODERIENĖ. Lietuvio stereotipas paauglių rašto darbuose | 8 FIG. 2. Den litauiska stereotypens beståndsdelar efter hur ofta de särskiljande egenskaperna förekommer När respondenterna beskrev den litauiska stereotypen angav de oftast psykiska och intellektuella egenskaper samt drag som kommer till uttryck i relationen till andra människor. Man kan anta att den sociala aspekten är särskilt viktig för elever i denna ålder, och därför ägnar de så stor uppmärksamhet åt att bedöma litauers egenskaper som framträder i umgänget med andra människor. Undersökningsresultaten visar att ungdomar också oftast beskriver företrädare för andra folk utifrån deras relation till andra människor. Den stora majoriteten av eleverna tillskrev litauer även psykiska och intellektuella egenskaper. En mindre andel ungdomar angav typiska litauiska drag som visar deras förhållande till den nationella identiteten samt fysiska egenskaper. 4.1. Den litauiska stereotypens drag som kommer till uttryck i vardagliga aktiviteter Egenskaper som är typiska för litauer och kommer till uttryck i deras förhållande till det materiella livet nämndes av 56 procent av eleverna, som tillskrev den litauiska stereotypen främst positiva egenskaper (se fig. 3). BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 NIDA PODERIENĖ. Lietuvio stereotipas paauglių rašto darbuose | 9 FIG. 3. Den litauiska stereotypens drag utifrån förhållandet till det materiella livet Det mest framträdande litauiska draget enligt ungdomarna är flit (angavs av 53 procent av respondenterna). En del elever tillskrev litauer viljestyrka (13,6 procent) och konservatism (13,6 procent). Drag som ordningssinne och sparsamhet, vilka traditionellt förknippas med den litauiska stereotypen, dominerar inte i elevernas skriftliga språkbruk: endast 5,2 procent av respondenterna angav att litauer är ordentliga, och endast 3,4 procent av eleverna nämnde sparsamhet i sina texter. Man kan anta att dessa egenskaper inte är betydelsefulla för ungdomar i den tidiga tonåren. Flit lyfts i texterna fram som det mest framträdande positiva draget som kännetecknar litauer. Det är en av de viktigaste traditionella egenskaperna, fostrad inom familjen, till exempel: Sedan gammalt är litauer flitiga; de kan utföra både intellektuellt och fysiskt arbete. Varje litauer för vidare grundläggande värderingar från generation till generation, sådana som är utmärkande enbart för vårt land. Litauern vet att allt kan uppnås genom arbete. Litauer är flitiga och tycker inte om att skjuta upp arbetet <...>. Även de elever som bedömer litauerns karaktär ganska kritiskt framhåller flit som det mest typiska positiva draget. Beskrivningen av litauern som lat är snarare ett undantag (angavs av endast 3,4 procent) och används för att betona att denna egenskap bara kännetecknar en del litauer, som saknar ambitioner att nå sina livsmål, till exempel: De är lata och gör ingenting, strävar inte efter något i livet, men vill leva bättre än de gör nu. BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 NIDA PODERIENĖ. Lietuvio stereotipas paauglių rašto darbuose | 10 Arbete betraktas som en tung verksamhet; det förknippas inte så mycket med att förverkliga sina kreativa förmågor som med en plikt och ett sätt att försörja sig som kräver mycket tid, viljestyrka och tålamod, till exempel: Litauer <...> arbetar väldigt mycket. Vi gör hellre det svåra arbetet först och roar oss sedan. I elevernas arbeten nämns drag hos litauern som kommer till uttryck i hans dagliga arbete –viljestyrka, envishet och uthållighet, till exempel: Kanske är vi lite väl blygsamma, men vi har verkligen stark vilja och är ganska envisa. Litauer ger aldrig upp, de har mycket viljestyrka. Litauer och tyskar liknar varandra i sin arbetsamhet, återhållsamhet, punktlighet och viljestyrka. Till stereotypen om litauern hänför ungdomarna konservatism, vilket de anger när de jämför litauer med företrädare för andra folk. I texterna beskrivs konservatism med uttryck som sträcker sig från den neutrala beskrivningen vi är traditionsbundna, via det mer kritiska hänger inte med i nyheterna, till den mycket negativa värderingen – gammaldags. Bristen på modernitet ses som en stor nackdel som man strävar efter att komma till rätta med, till exempel: Vi anstränger oss mycket för att inte vara gammaldags. [Engelsmännen – N.P.] är inte lika gammaldags som litauerna. Det bör noteras att formuleringar med negation dominerar i texterna, det vill säga man talar inte om en önskan att vara samtida och modern, utan om strävan att inte vara gammaldags. Som Zygmunt Bauman påpekar (2015: 34–36) tänker man ”på ’framsteg’ i termer av att undvika misslyckande snarare än att förbättra sin status. <...> Kampen för att undvika misslyckande kräver en fullständig och odelad uppmärksamhet, <...> och framför allt att man hela tiden rör sig, så snabbt som möjligt...” För övrigt nämns snabbhet i elevernas texter som ett drag som litauer borde utveckla, till exempel: Jag skulle önska att litauerna utvecklades i positiv riktning, till exempel: blev <...>snabbare. BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 NIDA PODERIENĖ. Lietuvio stereotipas paauglių rašto darbuose | 11 Det mest effektiva sättet, enligt eleverna, att inte vara gammalmodig är att ta till sig det moderna från andra kulturer. Modernitet, det moderna känns igen i ungdomarnas språkliga gemenskap genom skiftande modesymboler, till exempel: Nästan alla invånare i England är moderna, eftersom de bär slitna jeans <...>. Man kan anta att konservatismens införlivande i stereotypen av litauern, som ett av de mest negativt värderade dragen, speglar det synsätt på värderingar som modeindustrin formar och som håller på att etableras i ungdomarnas språkliga världsbild. Utifrån förhållandet till det materiella livet tillskrivs litauern i elevernas skriftliga arbeten oftast flit, viljestyrka och konservatism. En jämförelse av resultaten från studier gjorda bland ungdomar, studenter och äldre människor (jfr Gudavičius 2007: 161) visade att den största andelen studenter angav ordningssinne, flit och sparsamhet; i gruppen äldre människor nämndes flit, ordningssinne och sparsamhet oftast. Som nämnts betraktas ordningssinne och sparsamhet inte som de mest typiska litauiska dragen i ungdomarnas språk. Man kan dra slutsatsen att flit, som i ungdomarnas texter oftast nämns som litauerns mest utmärkande drag, är traditionellt förankrad i den språkliga världsbilden hos alla undersökta grupper – ungdomar, studenter och äldre människor. Det bör sägas att den största andelen ungdomar och äldre människor, men en mindre andel studenter, tillskrev detta drag stereotypen av litauern. S. Papaurelýtė-Klovienė (2009: 248–249) nämner också flit som det mest utmärkande positiva draget som tillskrivs litauern; det nämns oftast när man beskriver litauerns inställning till arbete. 4.2. Mentala och intellektuella egenskaper som tillskrivs litauern Drag i stereotypen av litauern som beskriver mentala och intellektuella egenskaper angavs av 96,6 procent av respondenterna. Eleverna tillskrev litauern fler beskrivningar med positiv än med negativ betydelse: av de 29 lexem och ordkombinationer som betecknar mentala och intellektuella egenskaper har 16 positiv och 9 negativ konnotation. Efter att synonymiska betydelser grupperats urskildes de karaktärsdrag hos litauern som oftast nämns (se fig. 4). BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinek al ba.lt ISSN 2351-7204 NIDA PODERIENĖ. Lietuvio stereotipas paauglių rašto darbuose | 12 FIG. 4. De mest utmärkande karaktärsdragen som tillskrivs stereotypen av litauern Bland de mentala och intellektuella dragen i stereotypen av litauern lyfte respondenterna fram intelligens (visdom); 42 procent av respondenterna angav detta drag. Nästan en tredjedel av ungdomarna påpekade att litauern är glad (27,1 procent). Enligt eleverna kännetecknas litauern av sådana positiva egenskaper som allvar (18,6 procent) och mod (11,9 procent). Ett av de mest utmärkande dragen i stereotypen av litauern har negativ konnotation – dysterhet; 22 procent av respondenterna tillskrev detta drag stereotypen av litauern. Ungdomarna förknippar förnuft och förmågan att använda det med bilden av en typisk litauer och nämner oftast adjektiven intelligent, vis, klarsynt, begåvad, slug, till exempel: Jag föreställer mig litauern så här: slug, intelligent, vis, envis, hårt arbetande. Litauerna <...> är inte bara intelligenta eller sluga, utan också påhittiga, ärliga och begåvade människor. Litauerna är visa och sluga, vilket jag inte vet om engelsmännen. Litauerna är intelligenta, inte särskilt artiga och ler inte mycket. Eleverna anser att litauerna utnyttjar sitt förstånd för lite och har för lite ambition och viljestyrka för att nå sina uppsatta mål, till exempel: Jag tycker att litauerna är intelligenta, men ofta tar de inte vara på det. De <...> gör ingenting, strävar inte efter något i livet, men vill leva bättre än de gör nu. BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 NIDA PODERIENĖ. Lietuvio stereotipas paauglių rašto darbuose | 13 Enligt eleverna ligger litauerna inte efter andra länder när det gäller intelligens och tekniska framsteg. Att intellektuella förmågor lyfts fram som ett karaktärsdrag hos litauern kan sannolikt kopplas till de egenskaper som ungdomar värdesätter; intellektuella egenskaper blir ett kriterium för bedömning av en själv, jämnåriga och vuxna. Det är intressant att notera att av listan över intellektuella och psykiska egenskaper var det intelligens, som en egenskap typisk för litauern, som den största andelen studenter och äldre personer pekade ut (jfr Gudavičius 2007: 158–162). Man kan alltså dra slutsatsen att litauer i olika åldrar ser sig själva och sina landsmän som intelligenta och begåvade. Bland de intellektuella egenskaperna tillskrivs litauern också humor. När eleverna nämner detta drag påpekar de att företrädare för andra nationer inte alla förstår vår, litauernas, humor. Förmågan att skämta kan kopplas till empati, och enligt respondenterna saknar landsmännen ibland lyhördhet för andra. Därför uppskattas litauisk humor inte alltid positivt; det påpekas att litauern är en munter typ, men att han ibland inte märker när hans skämt förolämpar samtalspartnern. En del elever räknar mod (11,9 procent) till stereotypen om litauern och beskriver litauerns karaktärsdrag genom att återge andra nationers syn på litauer, till exempel: Litauerna är stolta och modiga. Litauerna utmärker sig också genom mod och sparsamhet. Tyskarna anser att vi är modiga och arbetsamma. Undersökningsmaterialet visar att respondenterna ofta beskriver litauernas psykiska egenskaper med antonympar, till exempel glad och ledsen (dyster). Det har noterats att antonymerna dyster, ledsen och glad ofta varierar i elevernas skriftliga arbeten, till exempel: Litauern är dyster, men ibland också glad, sluten men ibland gästvänlig och vänlig. Ibland är de långsamma, giriga, dystra och till och med arga. Men det varar inte länge. Oftare är litauerna glada, godhjärtade och artiga. Litauerna är mycket artiga, raka och öppna. Ibland glada, ibland utan humor. Oftare är litauerna glada, godhjärtade, artiga och ärliga. Med adjektiven ledsen, dyster beskriver eleverna oftast vuxna som de möter i sin vardag, och bildar sig en uppfattning om dessa egenskaper utifrån fysiska tecken, till exempel: När en människa blir vuxen blir hon mycket ledsnare. BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 NIDA PODERIENĖ. Lietuvio stereotipas paauglių rašto darbuose | 14 Man kan känna igen en litauer på hur han beter sig. Om han till exempel går med huvudet högt och ler, är han förmodligen inte litauer. <...> från alla håll kan man se hur dystra litauerna är. De går alltid med rynkad panna och ser missnöjda ut. Men ungdomar är inte så kategoriska när de bedömer litauer utifrån nedstämdhet–glädje. Eleverna tillskriver litauern glädje och förmågan att uppskatta livet när de beskriver honom endast med positiva egenskaper eller beskriver representanter för sin egen generation, till exempel: En litauer är ärlig, modig, tapper, intelligent och rättvis; han försvarar Litauen genom att ta värvning i armén, är glad, firar högtider, respekterar sin omgivning och gläds åt livet. Litauer kan få en att skratta, det vill säga de är glada; när krig bryter ut blir de mycket allvarligare <...>. Min väninna <...> är ärlig, precis som de flesta litauer. Hon är glad och öppen. Alla litauer är sådana. Ungdomar anser positivitet, glädje och optimism vara särskilt värdefulla personliga egenskaper. När eleverna beskriver litauernas förhållande till sig själva anser de att litauerna framför allt saknar positivitet och optimism, till exempel: Litauer saknar verkligen positivitet och leenden <...>. Om vi väljer vilken europeisk nation som helst skulle litauerna vara ett av de olyckligaste folken. Om vi jämförde litauerna med det lyckligaste folket – danskarna – skulle vi inse att litauerna är mycket stora pessimister. Bland litauerns negativa egenskaper nämner ungdomarna brist på självkänsla och självförtroende, till exempel: Vi har inte särskilt stort självförtroende <...>. Litauer borde lita mer på sig själva och tänka bättre om sig själva. Låg självkänsla och brist på autenticitet formar en provinsiell persons självmedvetande. Eleverna hävdar att litauer tycker om mode som kommer från andra länder, och bedömer kritiskt sina landsmäns benägenhet att blint efterlikna nyheter som strömmar in från utlandet. Savivertės stygių, kaip lietuvio bruožą, nurodo ir S. Papaurelýtė-Klovienė (2009: 246), remdamasi tirtais Dabartinės lietuvių kalbos tekstyno pavyzdžiais. Mokslininkės manymu, lietuviai yra itin savikritiški, iš tekstuose save nusakančių bruožų galima spręsti, kad jie neišskiria savo asmenybės vertingumo. När man jämför data från undersökningar som genomförts i den språkliga gemenskapen bland ungdomar, studenter och äldre respondenter framgår det att intellektuella egenskaper tillskrivs litauern BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 NIDA PODERIENĖ. Lietuvio stereotipas paauglių rašto darbuose | 15 egenskaper som uttrycks med adjektiven intelligent, vis nämndes i beskrivningarna av litauerns stereotyp i alla tre åldersgrupper. En omvänd korrelation konstaterades när respondenter i olika åldersgrupper bedömde litauerns stereotyp utifrån de antonymiska egenskaperna modig – feg. Respondenterna i studentgruppen och gruppen med äldre personer uppgav inte att litauer är modiga. Tvärtom är, enligt studenterna, feghet ett av de utmärkande dragen i litauerns stereotyp; detta angavs också av en del av de äldre bedömarna. Ungdomarna bedömer sina landsmän betydligt mer positivt i detta avseende: i texterna tillskrev ingen respondent feghet till litauerns stereotyp, medan 11,9 procent av eleverna uppgav att litauer är modiga. Mod lyftes även fram som ett av dragen i den nationella karaktären av S. Papaurelýtė-Klovienė (2009: 247–250), med utgångspunkt i resultaten från undersökningen av Korpusen över nutida litauiska. Munterhet nämns som en egenskap typisk för litauer endast i ungdomarnas texter. S. Papaurelýtė-Klovienė (2009: 250) hävdar exempelvis att det bland de över 20 000 användningsexempel som analyserades ur Korpusen över nutida litauiska inte fanns ett enda där litauers munterhet eller förmåga att glädjas åt livet nämndes. Om framhävandet av munterhet, som nästan en tredjedel av ungdomarna angav som typisk för litauer, och variationen i vissa texter mellan båda dragen – munterhet och sorgsenhet (dysterhet) – visar att innehållet i litauerns stereotyp förändras eller enbart kan förklaras av särdragen i den psykologiska utvecklingen hos ungdomar i tidig ålder, skulle kunna fastställas genom att komplettera undersökningsmaterialet med data från skriftspråket hos äldre elever (16–18 år). 4.3. Förhållandet till andra människor Alla respondenter beskriver litauerns stereotyp utifrån förhållandet till andra människor. Man kan anta att det enligt eleverna är just umgänget med andra människor som bäst blottlägger dragen i litauerns stereotyp. När eleverna beskrev litauerns egenskaper ur denna aspekt använde de 36 lexem i sina texter, varav 24 betecknade positiva och 12 negativa egenskaper. De mest utmärkande litauiska egenskaperna som kommer till uttryck i umgänget med andra människor kan lyftas fram (se fig. 5). BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 NIDA PODERIENĖ. Lietuvio stereotipas paauglių rašto darbuose | 16 FIG. 5. De mest utmärkande litauiska dragen som kommer till uttryck i förhållandet till andra När ungdomarna bedömde litauerns stereotyp utifrån förhållandet till andra människor tillskrev de den flest positiva egenskaper: ärlig (28,8 procent), vänlig (27,1 procent), artig (27,1 procent), pratsam (23,7 procent), anspråkslös (22 procent), rättvis (16,9 procent). En betydligt mindre andel elever tillskriver litauerns stereotyp negativa drag. Av de 12 lexem med negativ konnotation användes adjektiven snål / girig (13,6 procent), självisk (8,5 procent), avundsjuk (5 procent) oftast. Vissa egenskaper som traditionellt betraktas som positiva hos litauer, till exempel blyghet, anspråkslöshet, är inte karaktärsfördelar för ungdomarna, till exempel: De flesta som bor i Litauen är blyga och har komplex för minsta lilla. Litauer är <...> anspråkslösa människor som tycker om att anpassa sig till andra. Min väninna som bor i Sverige är mycket friare. Hon umgås lättare med andra, är varken anspråkslös eller blyg. Det är värt att notera att återhållsamhet, som traditionellt betraktas som ett av litauerns mest utmärkande drag, inte nämns som dominerande i elevernas språkbruk (endast 10 procent av respondenterna angav det). I elevernas språkliga världsbild tillskrivs litauern antonymiska egenskaper som uttrycker slutenhet och öppenhet, till exempel: Enligt min mening är litauer arbetsamma och ordningsamma. Men de är ofta ledsna och tillbakadragna. BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 NIDA PODERIENĖ. Lietuvos stereotipas paauglių rašto darbuose | 17 Jag tror att litauer oftast är pålitliga, raka, kan vara gammaldags, <...> pratsamma, öppna och glada, snobbiga. Litauer är mycket artiga, raka och öppna. De egenskaper hos den litauiska stereotypen som beskriver förhållandet till andra människor nämner eleverna oftast bara som självklara utan att närmare argumentera för varför de tycker just så. Den litauiska stereotypen, som en uppsättning egenskaper, blir ett bedömningskriterium när man jämför och bedömer företrädare för andra folks egenskaper, till exempel: Letter är mindre gästvänliga än litauer. Jag tycker att skillnaden mellan litauiska och belarusiska barn är att vi är friare, har fler valmöjligheter, och är mer öppna och högljudda. Jag tror att invånarna i grannländerna borde likna litauerna och vara ärliga, artiga, glada, vänliga, arbetsamma och så vidare. Men jämfört med litauerna är <...> engelsmännen ganska lata. Människor som bor där är också ärliga, artiga, pålitliga, glada, pratsamma och vänliga. Det framgår att företrädare för andra folk oftast bedöms positivt utifrån sitt förhållande till andra. Bedömningen av ryssar varierar mer, både när litauers och ryssars egenskaper jämförs och när man uttrycker en uppfattning om hur en företrädare för det litauiska folket uppfattas av ryssar, till exempel: En ryss är viljestark och modig, försvarar Ryssland och krigar med andra länder, gläds åt livet och talar sitt lands språk – ryska. Ryssar beskriver litauer som långsamma, lättretliga och krigiska. Ryssar försöker skriva om historien och påstå att litauerna frivilligt gick med i Sovjetunionen och själva avstod från sitt språk. När man jämför uppgifter från studier som genomförts bland tonåringar, studenter och äldre personer (Gudavičius 2007:162) framträder en tydlig direkt korrelation i bedömningen av litauers egenskaper: alla respondentgrupper anger ärlighet som ett drag i den litauiska stereotypen. En betydligt större andel tonåringar och äldre än studenter anser att en litauer är kultiverad (i tonåringarnas språk används synonymerna artig, väluppfostrad) och sällskaplig (i elevernas språk används orden pratsam, pratsjuk). Det finns märkbara skillnader i bedömningen av litauer utifrån öppenhet–slutenhet: av de tre jämförda grupperna tenderar studenter och äldre personer att bedöma litauer som slutna, medan tonåringarnas språk innehåller de antonymiska dragen slutenhet och BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 NIDA PODERIENĖ. Lietuvio stereotipas paauglių rašto darbuose | 18 öppenhet varierar. Negativa drag i stereotypen av litauer nämns mer sällan i ungdomars språk. Som det mest framträdande negativa draget hos litauer pekar exempelvis S. Papaurelytė-Klovienė (2009: 248), med stöd av undersökningsdata från Dabartinės lietuvių kalbos tekstyno, ut avund; endast 5 procent av eleverna tillskrev litauerna detta drag. Sammanfattningsvis kan man säga att ungdomarna bedömer företrädarna för sin egen nation mycket positivt när det gäller förhållandet till andra människor, liksom deras psykiska och intellektuella egenskaper. 4.4. Nationell identitets beståndsdelar Litauiska egenskaper som kommer till uttryck i förhållandet till den nationella identiteten beskrevs i texterna av 36 procent av ungdomarna. I elevernas skrivna språk kan fyra beståndsdelar av den nationella identitetsuppfattningen urskiljas: 1) staten, 2) språket, 3) kulturen (iakttagandet av seder och traditioner) och 4) det historiska medvetandet. Den nationella identiteten anges i ungdomarnas språk som ett särskiljande drag hos litauer när deras nationella karaktärsdrag beskrivs, till exempel: Varje nation är unik och skiljer sig från andra nationer genom sina seder, traditioner och människornas särpräglade karaktär. Den litauiska nationen är en stor nation med en storslagen historia. Varje litauer för vidare, från generation till generation, de grundläggande värden som kännetecknar just vårt land. En litauer vet att allt kan uppnås genom arbete, ärlighet och uthållighet; han vet också att man måste kämpa för sin nationella identitet, sin stat och sig själv. Aspekter av den nationella identiteten lyfts fram när litauer särskiljs från företrädare för andra nationer, till exempel: Utlänningar är också vänliga, glada och pratsamma. Jag tycker att vi bara skiljer oss från dem genom språket och några egenskaper. Precis som vi är de likadana, det är bara språket och nationaliteten som skiljer sig, allt annat är detsamma. Min vän bor i England och där är allt helt annorlunda. <...> hon har andra traditioner än vi. Vi lever, talar och studerar på helt olika sätt, men det är också det som gör oss till litauer. Förbindelsen med fosterlandet kommer till uttryck genom individens inställningar, hållning och handlingsmönster, som förs vidare genom nationens kulturella tradition. Antanas Maceinas (2002: 225) insiktsfulla iakttagelse är väsentlig: ”Patriotismens djupaste grund är nationens och fosterlandets särprägel, det vill säga dess förkroppsligande i oss och vårt bosättande i det. <...> Vi älskar nationen och fosterlandet därför att vi älskar oss själva och allt det som är vårt.” Ungdomarna uttrycker sin känslomässiga förbindelse med fosterlandet och nationen genom att betona sina rötter i den egna staten och sin stolthet över språket och historien, till exempel: BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 NIDA PODERIENĖ. Lietuvio stereotipas paauglių rašto darbuose | 19 Litauen är viktigt eftersom jag bor där och det är mitt hemland. Vårt språk är oerhört vackert och ligger närmast de gamla språken. <...> vi är ett gammalt kungligt folk. Av alla kännetecken som identifierar litauer lyfte eleverna oftast fram det litauiska språket (8,5 procent av samtliga respondenter) och att traditionerna bevaras (13,5 procent). Respondenterna angav det litauiska språket som en särskiljande egenskap hos litauern när de jämförde litauern med företrädare för andra länder, till exempel: De talar ett annat språk. Min kusin Nedas är engelsman. Han skiljer sig från litauerna genom att han talar engelska och kan lite litauiska. När ungdomarna talar om det litauiska språket som en egenskap som tillskrivs litauern framhåller de dess skönhet och ålder och uttrycker uppfattningen att litauiska är ett svårt språk. Även när eleverna jämför litauer med företrädare för andra folk och nämner språket som ett särskiljande drag påpekar de att litauiska är svårt, till exempel: Det litauiska språket är mycket vackert och mycket svårt att lära sig. Det beror på att litauiskan har ett överflöd av nasaler, diftonger, vokaler och konsonanter. Litauiska är det svåraste språket eftersom det finns många konsonanter, vokaler, blandade diftonger, halvvokaler, stavelser och så vidare. Engelska är däremot mycket lätt. Där finns inga vokaler, konsonanter och så vidare. Eleverna grundar sina åsikter om sitt eget språk på exempel från fonetik och stavning, det vill säga sådant de lär sig i skolan. Detta låter oss anta att föreställningar om modersmålet formas i skolan och befästs i elevernas språkliga världsbild. Det bör noteras att även elever i högre årskurser nämner det litauiska språket som ett kännetecken för nationell identitet. Lingvister (Aliūkaitė, Mikulėnienė, Čepaitienė, Geržotaitė 2017: 174), som har undersökt språklig variation i gymnasieelevers språk, påpekar att ”standardspråket tillskrivs en funktion att skilja ut eller identifiera sig med Litauen”. Eleverna betraktar också bevarandet av litauiska traditioner och seder som ett kännetecken för litauern; i texterna anges detta när skillnader mellan det egna folket och andra folk jämförs. Att bevara nationella traditioner nämns av den största andelen elever som beskriver litauertypen utifrån dess relation till nationell identitet BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 NIDA PODERIENĖ. Lietuvos stereotipas paauglių rašto darbuose | 20 (13,5 procent av samtliga respondenter). I elevernas språk illustreras bevarandet av nationella traditioner genom firandet av kalenderbundna, religiösa och nationella högtider, till exempel: Litauerna håller fast vid traditionerna. Till jul ska man ha 12 rätter och sill måste finnas med, till påsk ägg och vit sallad, och på alla själars dag åker man till gravarna. Litauen har egna högtider, som den 16 februari, medan till exempel amerikanerna har sina egna högtider. Min vän Maša bor i Ryssland. Vi är inte alls lika. Hon äter helt annan mat och tycker om något annat. Hon firar inte jul den 25 december. I ungdomarnas språkliga världsbild förknippas bevarandet av litauiska seder och traditioner med beteendemönster som förs vidare inom släkten och familjen och som är så beständiga att de tydligast speglar elevernas förhållande till den nationella identiteten. Historiskt medvetande, som en del av den nationella identiteten, kommer till uttryck i ungdomarnas språkliga gemenskap genom stolthet över självständigheten och perioden då Storhertigdömet Litauen existerade, till exempel: Men även om Litauen är ett litet land återtog vi vår frihet. <...> hur många angrepp de [litauerna – N.P.] stod emot, både från ryssarna och från korsriddarna. Framgångsrika slag, segrar, <...> utvidgning av territoriet. <...> På den tiden var Litauen alltså större och människorna där var mer beslutsamma. Då var Litauen mäktigt. Utifrån elevernas texter kan man anta att eleverna inte är benägna att identifiera sig med sina svaga förfäder; gemenskapen med det egna folket grundar de på argument som vittnar om folkets styrka. A. Gudavičiaus (2007: 158) atlikto tyrimo, kuriame išskirtas idėjinės pozicijos dėmuo (santykio su pasauliu, tėvyne, religija), duomenimis, studentai, rinkdamiesi iš antonimiškų porų nacionalistas – kosmopolitas, patriotas – nepatriotas, iš lietuviui būdingų bruožų pažymėjo nacionalistas, didesnė dalis vyresnio amžiaus grupės respondentų nurodė abu bruožus – nacionalistas, patriotas. Tiek paauglių kalbos, tiek A. Gudavičiaus vyresnio amžiaus žmonių grupėse atliktų tyrimų duomenys rodo, kad santykis su nacionaliniu tapatumu pažymimas visose amžiaus grupėse, nors paauglių kalboje, apibūdinant lietuvio stereotipą, nėra vyraujantis. BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 NIDA PODERIENĖ. Lietuvio stereotipas paauglių rašto darbuose | 21 4.5. Fysiska egenskaper som tillskrivs litauer För elever i tonåren är utseende och fysiska egenskaper, som många psykologer hävdar, särskilt viktiga. Till stereotypen av litauern hänför eleverna endast kännetecken som betecknar skönhet och styrka. När de beskrev litauern nämnde 35,6 procent av respondenterna fysiska egenskaper. Det bör nämnas att eleverna bedömer litauern som en vacker person och använder generaliserande lexem, till exempel vacker, stark, sportig, i god form, näsan och munnen – normala. När de beskriver mer ingående framhåller de att litauern är lång och nämner oftast porträttdetaljer: brunt hår, blå ögon, röda läppar, vita tänder. I inte en enda text beskrivs litauern som ful eller svag. Utifrån undersökningsmaterialet kan man hävda att litauern i tonåringarnas språkliga världsbild tillskrivs egenskaperna hos en vacker, fysiskt stark och frisk person. Porträttet av litauern i tonåringarnas språkliga världsbild liknar mycket den bild av litauern som etablerades i litauernas språkliga medvetande redan på 1800-talet och skapades av Simonas Daukantas (1976: 69): ”De gamla litauerna, samogiterna, hade blå ögon, en vaksam blick, ett strålande ansikte, långt mörkt blont hår, var kraftiga, friska, starka <...>”. I elevernas språk, liksom i S. Daukantas skrifter, är bilden av litauern romantiserad, eftersom litauern tillskrivs utseendedrag som uppskattas av tonåringar. Det saknas empiriska data som gör det möjligt att jämföra vilka utseendedrag hos litauern som framhävs av åldersgruppen tonåringar respektive av studenter och äldre personer. En sådan jämförelse skulle göra det möjligt att fastställa hur bedömningen av fysiska egenskaper och karaktärsdrag som tillskrivs stereotypen av litauern korrelerar. 4.6. De mest karakteristiska dragen i stereotypen av litauern Om man sammanställer de drag hos litauern som oftast nämns i tonåringarnas texter utifrån 1) förhållandet till det materiella livet, 2) psykiska och intellektuella egenskaper, 3) förhållandet till andra människor, 4) förhållandet till nationell identitet och 5) fysiska egenskaper som tillskrivs litauern, kan man hävda att följande stereotyp av litauern har formats i tonåringarnas språkliga världsbild (se fig. 6). BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 NIDA PODERIENĖ. Lietuvio stereotipas paauglių rašto darbuose | 22 6 FIG. Dominanta innehållsmässigt i stereotypen om litauer Utifrån resultaten av undersökningen av språket i ungdomars skriftliga arbeten kan man hävda att ungdomars syn på stereotypen om litauer är mycket positiv. Man kan anta att ungdomar tillskriver företrädaren för den litauiska nationen de egenskaper som de själva anser vara värdefulla. Som de mest utmärkande dragen hos företrädaren för den litauiska nationen angav eleverna arbetsamhet (56 procent), intelligens (42 procent) och ärlighet (28,8 procent). En stor andel ungdomar tillskrev stereotypen om litauer egenskaper som kommer till uttryck i relationen till andra: vänlighet (27,1 procent), kultiverat uppförande (27,1 procent), munterhet (27,1), dysterhet (22 procent). Det är värt att notera att beskrivningarna av litauern som munter och dyster varierar i elevernas språk. Av litauerns negativa egenskaper angav den största andelen av de svarande just dysterhet. En jämförelse av resultaten från undersökningar genomförda i språkgemenskaper bland ungdomar, studenter och äldre respondenter (Gudavičius 2007: 161–164) visar att egenskaper som tillskrivs företrädaren för den litauiska nationen, såsom arbetsamhet, intelligens, är de mest utmärkande dragen i stereotypen om litauer i alla åldersgruppers språkliga världsbild. En betydligt större andel ungdomar och äldre än studenter tillskrev stereotypen om litauer kultiverat uppförande. Munterhet angavs som en egenskap hos företrädaren för den litauiska nationen endast i ungdomarnas texter. BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 NIDA PODERIENĖ. Lietuvos stereotipas paauglių rašto darbuose | 23 SLUTSATSER 1. Undersökningen av skriftspråket hos elever i tidig ungdomsålder (11–13 år) visar att det i ungdomar i denna ålders språkliga världsbild finns en etablerad stereotyp om litauer. Ungdomarna identifierar litauern som företrädare för en nation utifrån etniskt ursprung, tillhörighet till en stat och kulturell identitet. Eleverna beskriver dragen i stereotypen om litauer och underbygger sin syn med sociala och kulturella exempel. I elevernas texter har begreppet nationell stereotyp ingen negativ konnotation. Även om de framhåller att människor är olika, betraktar majoriteten av ungdomarna den nationella stereotypen som generaliserade bedömningar av statens majoritetsbefolkning. 2. En överväldigande majoritet av eleverna i tidig ungdomsålder identifierar sig med stereotypen om litauer och tillskriver den egenskaper hos sig själva och sina jämnåriga. Ungdomarna uttrycker sin personliga relation till stereotypen om litauer genom formerna av de personliga pronomenen jag, vi, vår samt verb i första person singular och plural. 3. Majoriteten av ungdomarna har en positiv syn på stereotypen om litauer. I elevernas skriftliga arbeten förekommer tre gånger så många lexem och ordkombinationer som betecknar positiva drag, och de nämns mycket oftare än negativa drag. Av stereotypens positiva drag framhåller den största andelen ungdomar arbetsamhet, intelligens och ärlighet; av de negativa egenskaperna lyfter eleverna fram dysterhet, konservatism och bristande självkänsla. De egenskaper som tillskrivs litauern, munterhet och dysterhet, varierar ofta i respondenternas texter; detta egenskapspar förekommer så ofta att det lyfts fram som en av de dominerande egenskaperna i stereotypen om litauer. I ungdomarnas språk uttrycks nationell identitet oftast genom att litauer skiljs från företrädare för andra nationer. Ungdomarna uttrycker sin anknytning till fosterlandet och nationen genom att betona sina rötter i det egna landet och genom att vara stolta över det litauiska språket och historien. Ungdomarna tillskriver litauern egenskaper hos en vacker, fysiskt stark och frisk människa som de värdesätter. 4. En jämförelse av bedömningen av stereotypen om litauer i språkgemenskaper bland ungdomar, studenter och äldre respondenter (35–65 år) visar att ungdomar bedömer stereotypen om litauer mest positivt och tillskriver den fler positiva drag än respondenter i andra åldersgrupper. En jämförelse av de drag som tillskrivs stereotypen om litauer visar att arbetsamhet och intelligens är de mest beständiga dragen i alla åldersgruppers språkliga världsbild. Det är värt att notera att munterhet och öppenhet som egenskaper tillskrivna stereotypen om litauer förekommer endast i ungdomarnas texter. Om de drag i stereotypen om litauer som fastställts enbart utifrån elevernas BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 NIDA PODERIENĖ. Lietuvio stereotipas paauglių rašto darbuose | 24 språket visar hur innehållet i stereotypen om litauern förändras; detta skulle kunna bedömas genom att undersöka data om skriftligt språkbruk hos elever i de högre årskurserna (16–18 år). LITERATŪRA Akstinavičiūtė I., Petraitytė D. 2007: Lietuvių tautinės tapatybės simbolinių komponentų konfigūracijos. – Filosofija. Sociologija 18 (2), 14–31. Prieiga internete: http://elibrary.lt/resursai/LMA/Filosofija/fil72/4.pdf. Aliūkaitė D., Mikulėnienė D., Čepaitienė A., Geržotaitė L. 2017: Kalbos variantškumas ir jos vertinimas perceptyviosios dialektologijos požiūriu: variantų ir vietų vaizdiniai, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla. Barrett M., Wilson H., Lyons E. 1999: Self-categorization theory and the development of national identity in English children, Guildford: University of Surrey. Prieiga internete: http://epubs.surrey.ac.uk/1638/1/fulltext.pdf. Bauman Z. 2015: Kultūra takojoje modernybėje, Vilnius: Apostrofa. Daukantas S. 1976: Raštai 1, Vilnius: Vaga. Dobrovolskienė I., Plentaitė V. 2005: III–IV klasių mokinių rašytinės kalbos žodynas. Prieiga internete: http://www.biblioteka.vpu.lt/pedagogika/PDF/2005/76/dobrovolskiene_plentaite.pdf. Druckman D. 1994: Nationalism, Patriotism, and Group Loyalty: A Social Psychological Perspective. – Mershon International Studies Review 38 (1), 43–68. Prieiga internete: http://bev.berkeley.edu/Ethnic%20Religious%20Conflict/Ethnic%20and%20Religious%20Conflict/2%20National%20Identity/Druckman%20nationalism.pdf. Gage N. L., Berliner D.C. 1994: Pedagoginė psichologija, Vilnius: Alma littera. Gudavičius A. 2007: Gretinamoji semantika, Šiauliai: Šiaulių universiteto leidykla. Jonutytė J. 2008: Tradicinio žinojimo tyrimas: paradigmų kaita. – Tautosakos darbai 35, 13–23. Prieiga internete: http://www.llti.lt/failai/05_Jonut ytes.pdf. Kuznec ovienė J. 2007: Lietuvių tautinė tapatybė: uždarumo ir atvirumo dėmenys. – Filosofija. Sociologija 18 (2), 1–13. Prieiga internete: http://moksloszurnalai.lmaleidykla.lt/publ/0235-7186/2007/2/1-13.pdf. Maceina A. 2002: Raštai, VIII tomas. Sudarė Antanas Rybelis, redagavo Vita Malinauskienė, Vilnius: Mintis. Prieiga internete: http://maceina.lt/pdf/8tomas.pdf. Papaurelytė-Klovienė S. 2009: Lietuvių nacionalinis charakteris lietuvių kalbos pasaulėvaizdyje: ar galime vadintis darbščiausiais pavyduoliais? – Acta humanitarica BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 NIDA PODERIENĖ. Lietuvio stereotipas paauglių rašto darbuose | 25 universitatis Saulensis 8, 244–252. Prieiga internete: http://gs.elaba.lt/object/elaba:6108337/. Pruskus V. 2003: Multikultūrinė komunikacija ir vadyba. Prieiga internete: https://www.scribd.com/doc/73665904/Multikulturine-Komunikacija-Ir-Vadyba-Pruskus. Rutkovska K., Smetona M., Smetonienė I. 2017: Vertybės lietuvio pasaulėvaizdyje, Vilnius: Akademinė leidyba. Rutland A. 1999: The development of national prejudice, in-group favouritism and self-favouritism stereotypes in British children. – British Journal of Social Psychology 38, 55–70. Prieiga internete: https://kar.kent.ac.uk/26174/. Spirajevienė I., Spirajevas E. 2015: Nuo tautinės iki teritorinės tapatybės Lietuvoje: socialinis geografinis požiūris. – Regional formation and development studies 1 (15), 109–118. Prieiga internete: http://journals.ku.lt/index.php/RFDS/article/viewFile/984/pdf. Šutinienė L. 2006: Lietuvių tautinė tapatybė globalizacijos kontekstuose: raiška ir kaitos tendencijos. – Filosofija. Sociologija 2, 18–26. Prieiga internete: http://moksloszurnalai.lmaleidykla.lt/filosofijasociologija/2006/2/3345. Taljūnaitė M. 2006: Lietuvių tautinio tapatumo konstravimas sociologiniuose tyrimuose. – Filosofija. Sociologija 2, 8–17. Prieiga internete: http://www.elibrary.lt/resursai/LMA/Filosofija/Fil_008_017.pdf. TTŽ 2005: Tarptautinių žodžių žodynas. Sudarė Aldona Bendorienė, Virginija Bogušienė, Emilija Dagytė ir kt., redagavo Algimantas Kinderys. 4-as patiks. ir papild. leidimas, Vilnius: Alma littera. Tumer J. C., Oakes P. J., Haslam S. A., McGarty C. 1992: Self and collective: cognition and social context. – Australian National University Personality and Social Psychology Bulletin, 1–25. Prieiga internete: http://psychology.anu.edu.au/files/Manuscripts-4-Self-and-Collective-Cognition-and-Social-Context.pdf. Žiliukaitė R., Poviliūnas A., Savicka A. 2016: Lietuvos visuomenės vertybių kaita per dvidešimt nepriklausomybės metų, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla. Prieiga internete: https://www.fsf.vu.lt/dokumentai/Naujienos_Mokslo_pasiekimai/2016/lietuvos_visuomenes_vertybiu_kaita.pdf. Župerka K. R. 2017: Apie lietuvio charakterio ir kalbėsenos savitumą. – Gimtoji kalba 4, 3–10. BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 NIDA PODERIENĖ. Lietuvio stereotipas paauglių rašto darbuose | 26 Įteikta 2018 11 19 Priimta 2018 12 30 BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 NIDA PODERIENĖ. Lietuvio stereotipas paauglių rašto darbuose | 27 STEREOTYPE OF A LITHUANIAN IN TEENS’ LANGUAGE Summary This article, based on the study of data from writing samples by 11–13 year-old teens, explores what kind of a Lithuanian stereotype is etched in younger teens’ worldview as reflected through their language, and the extent to which teens identify themselves with the Lithuanian stereotype in their own understanding of their own identity. In efforts to identify shifts in the development of a Lithuanian stereotype, Lithuanian stereotype and its view through teens’ language is compared to research data collected by linguists among groups of students and older age groups (35–65 year olds). For purposes of the study of a Lithuanian stereotype, 246 samples of writing written by 62 teens from 10 different Lithuanian schools were selected. The analyzed samples were originally written by students who completed assignments, in which: 1) they were asked to describe Lithuanians from a list of 37 antonymic traits, which students could (but did not have to) refer to; 2) they were asked how, in their option, Lithuanians are viewed by other nationals; 3) they were asked to describe a representative of another nation; (4) they were asked to create a portrait of a typical Lithuanian. Analysis of a Lithuanian stereotype was based on J. Bartmiński singled out evaluation criteria of a national representative based on: 1) one’s relationship with the material life; 2) mental and intellectual properties; 3) relationship with other people, and 4) attitude towards the world, homeland, religion. Based on these criteria, A. Gudavičius analyzed national stereotypes among groups of students and older age groups (35–65 years of age). After analyzing teens ‘writing samples, J. Bartmiński singled out criteria were supplemented by the national identity criteria and physical features ascribed to the national stereotype. Therefore, the contents of a Lithuanian stereotype in teens ‘writing was analyzed based on five criteria: 1) relationship to material life; 2) mental and intellectual features, 3) relationship with the national identity, 4) relationship with others and 5) physical features. Analysis of writings by teens in their early years (11–13 years of age) shows, that the worldview of teens at this age has a developed Lithuanian stereotype. Understanding, that Lithuanians do differ, most of the teens view the stereotype based on supported-by-time, generalized by the majority of their nation’s representatives‘ assessments. Lithuanians, as representatives of their nation, are identified by teens by their ethnic origin, by their belonging BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 NIDA PODERIENĖ. Lietuvio stereotipas paauglių rašto darbuose | 28 to the nation, and by their cultural identity. Teens ascribe features of a Lithuanian stereotype to nation‘s representatives while supporting their attitudes based on social and cultural arguments. Most teens identify themselves with the Lithuanian stereotype, often times expressing their relationship to it by using a personal pronoun we. Teens characterized Lithuanians by using 67 descriptions: 48 of which were lexemes and word derivatives with a positive connotation, and 19 – negative. While describing the Lithuanian stereotype, 53.4 per cent of students ascribed only positive features, whereas only negative features were named among 3.4 per cent of the teens. Of the positive Lithuanian stereotype features the largest portion of students highlight “tireless work” and Lithuanian intellectual assets, referring to them through such words as “intellectual”, “wise”, “smart”; negative characteristics include being “sad”, “conservative” and “lack of self-worth”. When comparing analysis of data among groups of teens and students and older age groups, one may state, that “being hard working” and “smart“ are some of the most solid Lithuanian traits that show the worldview through the Lithuanian language. Teens often ascribe to their nationals antonymic feature pairs. For example, a Lithuanian is ascribed “openness” and ‘introverted-ness,’ and descriptions of “cheerfulness” and “sadness” frequent writings of the same respondents. It is noteworthy, that “openness” and “cheerfulness”, as the Lithuanian traits, is observed only in samples of writings by teens. The question of whether Lithuanian stereotype features identified only in students’ language are the indicators of the shift in Lithuanian stereotype perception can be determined after conducting empirical analysis among older students (16–18 years of age). When comparing Lithuanian stereotype assessment among Lithuanian teens and students and older age groups, one can state, that teens view Lithuanian stereotype most positively, ascribing to it more positive features than respondents do from other age groups. KEYWORDS: students’ language, stereotype, language world-view. NIDA PODERIENĖ Lietuvių kalbos institutas Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius [email protected] BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204