„Didelis dėkui“ ir „dėkui labai“ dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ Litauiska språkets institut STORT TACK OCH TACK SÅ MYCKET I NUTIDA LITAUISKA (SKRIFTSPRÅKET) NYCKELORD: tacksamhetskonstruktion, interjektion, inversion, satsens informationsstruktur, interlingual kommunikation. SAMMANFATTNING Denna artikels studieobjekt är tacksamhetskonstruktionerna tack, tack så mycket och stort tack, tack. Syftet är att, med utgångspunkt i material från Korpusen för nutida litauiska (DLKT), undersöka förhållandet mellan de aktuella tacksamhetsuttrycken och tack så mycket, jag tackar så mycket, jag är mycket tacksam, ett stort tack och tackar så mycket, jag är mycket tacksam eller liknande uttryck; samt andra språks ordföljds inverkan på inversiva tacksamhetsuttryck i litauiskan. Tacksamhetskonstruktionerna undersöks ur syntaktisk-semantisk synvinkel och med avseende på satsens informationsstruktur. Studien visade att talaren väljer den inversiva formen tack så mycket när hen vill betona själva tacket eller dess modifierare mycket, på samma sätt som i fallen jag tackar mycket, jag är mycket tacksam. Exempel från DLKT visade att uttrycket stort, uppriktigt tack tenderar att användas i fall där mottagaren uppfattar tacket substantiviskt; i en (in)transitiv sats står stort, uppriktigt tack i predikatets argumentposition, analogt med stor, uppriktig tacksamhet (Jag framför ett uppriktigt tack till er (ett uppriktigt tack), ni får ett uppriktigt tack (ett uppriktigt tack)). 1. INLEDNING. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER Med avseende på språknormen bedöms litauiskans tacksamhetskonstruktioner1 tack2 mycket och stort tack3 på olika sätt. Exempelvis Antanė Kučinskaitė (1985: 29, se även 1990: 32ff; 1 Enligt pragmatisk teori är tacksamhetskonstruktioner performativer, och i denna artikel förstås de i vid bemärkelse, med utgångspunkt i Egidijus Zaikauskas synsätt (2002). Om performativitet som ett syntetiskt fenomen med grammatiska, lexikalisk-semantiska och pragmatiska kännetecken, se Zaikauskas 2000, 2002 och där citerad litteratur. 2 Jfr DLKŽe: tack – ett ord som sägs när man tackar, tack – ett artighetsord som sägs för att uttrycka tacksamhet, tack. BLKŽ: tack – ett ord som sägs när man tackar; tack – sägs när man tackar. 3 I fortsättningen avses med konstruktioner som tack så mycket, tack så mycket, stort tack och liknande även motsvarande uttryck med tack och vice versa. BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Didelis dėkui ir dėkui labai dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 2 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.07 2007: 496) hävdar att i stället för det o kreativt från ryskan översatta didelis ačiū skulle det ”låta mer litauiskt att säga labai ačiū”. Danguolė Mikulėnienė, som sammanställde häftet Kaip nereikia kalbėti (KNK 1991: 9, 26), anser att både ačiū labai och nuoširdus ačiū är olämpliga översättningslån, som bör ersättas med labai ačiū, nuoširdžiai ačiū, dėkui, labai nuoširdžiai dėkoju. Jonas Šukys (2003: 293; 2006: 304) har samma uppfattning: det från ryskan efterbildade didelis dėkui bör korrigeras, och i synnerhet dėkui labai, som sprids efter engelskt mönster: ”adverbet labai ska inte flyttas till slutet”. Uttrycket ačiū labai för att tacka rekommenderas undvikas4 i de Kalbos patarimai (KP2 (S3) 2009: 43), som granskats av statliga kommissionen för litauiska språket och sammanställts av Rita Miliūnaitė. Samma uppfattning, som man brukar hänvisa till5, framförs också i konsultationsbanken hos statliga kommissionen för litauiska språket (VLKKe)6: enligt den neutrala ordföljden mellan attribut och huvudord (saulėta diena, labai gražus) rekommenderas att det olämpliga dėkui labai ersätts med labai dėkui och/eller labai dėkoju, medan konstruktionen didelis dėkui bör korrigeras. I VLKKes konsultationsbank återfinns också en annan uppfattning – professor Albinas Drukteinis. Enligt honom är ačiū labai inte en översatt eller olämplig konstruktion, eftersom det är en typisk inversion där det viktigare ordet placeras först. Även Aleksas Girdenis (1996: 302) har påpekat att det av många kritiserade dėkui labai inte är ovanligt bland samogiterna och inte skär dem i öronen. Sådana och liknande exempel förekommer också i dagens litauiska skriftspråk (se meningarna 1–2), och det är med utgångspunkt i detta som orsakerna till deras bruk och deras lämplighet (eller olämplighet) undersöks. 1) – Kanske kan ni faktiskt ge hit, så bär jag en bit. – Tack, ačiū širdingai. Jag säger att vi lantbor är vana vid det. Men ni, känner jag, är ingen jordgrävare. – Hur kan ni veta det? – På rösten. Vad annars? 2) Jag tackar särskilt föreståndaren för pedagogiska institutionen, prof. habil. dr. M. B.7, som oupphörligen uppmuntrade och gav mig mod under arbetet med metodmaterialet. Alla nuoširdus ačiū. Jag är tacksam för de synpunkter och förslag som framförts. Giedrė Čepaitienė, som i sin monografi ingående har undersökt semantiken och pragmatiken hos litauiska etikettformler (2007, se även 2014), behandlar inte exemplen på inverterad ordföljd som 4 Olämplig – ”anger att det värderade fenomenet inte har godkänts som norm i standardspråket; det bör undvikas eftersom det redan är onormativt och saknar framtidsutsikter, eller ännu inte är normativt, otillräckligt undersökt osv.” (KP2 (S3) 2009: 9). 5 Se till exempel: https://www.kretinga.lt/node/10056 (hämtad 2018 10 20); http://www.santaka.info/?sidxx=44556 (hämtad 2018 10 20). 6 Se http://www.vlkk.lt/konsultacijos/98-didelis-aciu-didelis-dekui (hämtad 2018 10 20). Jfr också: http://www.vlkk.lt/naujienos/pakomisiu-naujienos/kp3-sintakse-iii-dalis-apsvarstyta-antra-karta ”Det beslutades att inte betrakta uttrycken ačiū labai eller dėkui labai som felaktiga. Naturligtvis är labai ačiū (dėkui) att föredra, men litauiskans ordföljd är ganska fri; adverbial står både före och efter attributet, till exempel labai žavუosi ir žavუosi labai, labai dėkoju ir dėkoju labai.” 7 När personer i de illustrativa exemplen anges med för- och efternamn har endast deras initialer behållits. BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Didelis dėkui ir dėkui labai dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 3 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.07 ibland bygger på (t.ex.: Jag tackar dem av hela mitt hjärta8; Kära fru! Jag tackar innerligt för att ni tog emot mig Bit 4779; Jag tackar dig så oerhört, jag vet inte var jag hade hamnat utan dig GyvK10 (Čepaitienė 2007: 184, 187; se även där: 188)), medan tack så mycket lämnas utan kommentar. I denna artikel utgår man från antagandet att såväl jag tackar av hela mitt hjärta / innerligt eller liknande som tack så innerligt, som används i mening 1, är motiverade konstruktioner som väljs av liknande skäl. Resonemanget går från grammatiska till pragmatiska kriterier och undersöker vad som påverkar valet att använda tack så mycket (och) ett stort, hjärtligt tack. Således är denna artikels objekt tackuttrycken tack så mycket, stort tack. Undersökningens syfte är att diskutera bruket av konstruktionerna tack så mycket, stort tack och deras förhållande till mycket tack; jag tackar så mycket, tackar så mycket; jag är tacksam, tacksam är jag; stor tacksamhet och liknande. Följande uppgifter ställs: att med utgångspunkt i material från Korpusen för nutida litauiska (DLKT11) undersöka tackuttryck med omvänd ordföljd i nutida litauiskt skriftspråk; jämföra dem med exempel med neutral ordföljd; diskutera sambanden mellan ordföljden i de aktuella konstruktionerna och deras översättningar; samt ta reda på orsakerna till bruket av stort tack och liknande. Detta är en korpus- och översättningsbaserad undersökning. Undersökningsmaterialet består av 800 meningar på litauiska ur DLKT, som sammanställts vid centrumet för datorlingvistik vid Vytautas Magnus-universitetet. Exempel samlades in för undersökningen med sökorden jag tackar, tacksam, -t, tacksamhet, -en, tack, tack. När ett av de nämnda orden i taget skrevs in i fältet för utökad sökning valdes de meningar ut där orden har attributiva eller adverbiella bestämningar uttryckta med adjektiv, adverb eller prepositionsfraser, till exempel stor tacksamhet, mycket tacksam, tackar av hela mitt hjärta, tack så oerhört och liknande. I tur och ordning valdes 120 meningar ut där det performativa verbet jag tackar har en sättsbestämning före eller efter sig (jfr meningarna 3–4), 270 meningar med tack, 280 med tacksam, -t och 130 meningar med tacksamhet, -en, när de används med bestämningar före eller efter sig (jfr meningarna 5–9, se även meningarna 1–2). 3) Kära faster Džordža, tackar jag så oerhört för den förtjusande maten. 4) Tiden är mycket gynnsam för mig. Jag tackar er alla av hela mitt hjärta. 5) – Ja, om man är abonnent i ett år, då får man rabatt, du vet. – Mm... – Man får antingen fler minuter eller så får man, ja... – Nå, tack, tack så mycket! 8 T motsvarar den förkortning som används i denna artikel, DLKT. 9 Bit – Bitė-Petkevičaitė G. Raštai 6. Vilnius: Vaga, 1968. 10 GyvK – talspråk. 11 Tillgänglig på internet: http://tekstynas.vdu.lt. Den största delen av DLKT utgörs av publicistiskt material (63,8 procent); en del av texterna är översatta från andra språk. Exemplen till artikeln hämtades ur DLKT i september 2018. BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Didelis dėkui ir dėkui labai dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 4 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.07 6) Buddha kallade till sig honom och sade: ”Cunda, under mitt liv har jag bara smakat två maträtter som jag känner mig oerhört tacksam för. Första gången hände det i Sudžiatore och hjälpte mig att nå upplysningen, andra gången – i detta hus.” 7) Han smällde igen dörren och återvände till sitt kontor. Roger tog nycklarna. – Jag är mycket tacksam för det ni sade till mig, herr Bitner. Tacka ledamöterna i den här kommittén. Men jag... jag... jag känner mig obekväm när jag måste ta emot gåvor. 8) Jag är tacksam mot de medarbetare som vid olika tidpunkter arbetade som mina assistenter: herr P. P., V. Š., docent J. Ž. Ett varmt tack till medarbetarna på tidningarna ”Tėviškės žinios” och ”Kauno apskritis”, som öppnade sina spalter för mina förslag och funderingar. 9) Bokens utformning sköttes av konstnären R. P. och textens layout av S. V. För detta framför jag mitt varma tack. För att undersöka huruvida ordföljden i andra språk påverkar tacksamhetskonstruktioner bygger artikeln på material från den sökbara webbaserade översättningsordboken LINGUEE12. Översättningarna av ett valt ord (en ordkombination) i LINGUEE anges utifrån ett valt språkpar, till exempel litauiska–engelska. Där kan man hitta ord i minimala kontexter, parallellt översatta i olika texter (EU-institutionernas juridiska och politiska texter, patentdokument samt företags, organisationers och universitets webbplatser). Exempel söktes fram genom att välja följande språkpar: engelska→litauiska, tyska→litauiska och omvänt13, och genom att i sökfältet skriva exempelvis orden Dankeschön, padėka, dėkui eller konstruktionen thank you so much, danke schön, labai dėkoju, labai ačiū och så vidare. De funna översättningarna med de aktuella tacksamhetskonstruktionerna kommer från följande webbplatser: eur-lex.europa.eu, europa.eu, europarl.europa.eu. I det följande behandlas 128 uttryck för tacksamhet, där den centrala beståndsdelen i tacksamhetskonstruktionen i båda eller i ett av översättningsspråken har (sätts- eller attributiva) modifierare. Mer konkret är 36 av de 128 exemplen sådana där samma litauiska mening har översatts till både engelska och tyska (dvs. 18 litauiska→engelska och 18 litauiska→tyska) (jfr meningarna 10–11), och 20 är sådana där samma litauiska mening förekommer i olika översättningsriktningar: 10 litauiska meningar har översatts från engelska (engelska→litauiska) och samma 10 meningar från litauiska till tyska (litauiska→tyska) (dvs. engelska→litauiska→tyska) (jfr meningarna 12–13). Därutöver finns 14 engelska meningar som översatts till litauiska (engelska→litauiska) och 10 i motsatt riktning (litauiska→engelska) (jfr meningarna 14–15); 15 tyska meningar som översatts till litauiska (tyska→litauiska) och 33 från litauiska till tyska (litauiska→tyska) (jfr meningarna 16–17 12Tillgänglig på internet https://lt.linguee.com/. 13 I LINGUEE:s översättningsordbok finns inga översättningar mellan litauiska och ryska. BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Didelis dėkui ir dėkui labai dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 5 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.07 meningarna). Det innebär att det finns 15 exempel på uttryck för tacksamhet från tyska till litauiska och 61 från litauiska till tyska, samt 24 från engelska till litauiska och 28 från litauiska till engelska. 10) Jag är mycket nöjd med ert precisa och konkreta svar, så tack så mycket. Jag är mycket nöjd med ert mycket precisa och konkreta svar, så tack så mycket verkligen. 11) Jag är mycket nöjd med ert precisa och konkreta svar, så tack så mycket. Jag är mycket nöjd med ert mycket precisa och konkreta svar, tack så mycket för det. 12) Herr talman, tack så mycket för dessa två betänkanden – som vi kan bedöma vara avsedda för det nya parlamentet och förmodligen fortfarande för den nuvarande kommissionen, liksom för den nya kommissionen... Herr talman, tack så mycket för dessa två betänkanden – som vi kan betrakta som avsedda för det nya parlamentet och kanske fortfarande för den sittande kommissionen, liksom för den nya kommissionen... 13) Herr talman, tack så mycket för dessa två betänkanden – som vi kan betrakta som avsedda för det nya parlamentet och kanske fortfarande för den sittande kommissionen, liksom för den nya kommissionen... Herr talman,jag vill verkligentacka för dessa två rapportertacka, som ska läggas fram för utvärdering för det nya parlamentet och sannolikt även för den nuvarande och den nya kommissionen... 14) Tack så mycket för att ni är här med oss. Jag tackar så mycket, för att ni var med oss. 15) Och tackar jag honom uppriktigt för att han har tagit hand om det. Jag tackar honom uppriktigt för hans omsorg. 16) Inledningsvis vill även jag rikta ett varmt tack till föredraganden, Klaus-Heiner Lehne, som har gjort ett utmärkt arbete... Först vill jag tacka föredraganden K. H. Lehne så mycket för det utmärkta arbetet. 17) Tack så mycket, herr talman. Ett mycket varmt tack, herr talman. Straipsnyje remiamasi Elizavetos Kotorovos (2013a, 2013) ir jos bei Wolfgango Gladrowo (2015, 2017) požiūriu į pagrindinį komunikacijos vienetą – šnekos aktą, kurį jie apibrėžia kaip unifikuotą šnekos elgesio modelį (ŠEM) (rus. модель речевого поведения (МПП), vok. Sprachhandlungsmuster, angl. speech behavior pattern). Tai struktūruotas tą patį komunikacinį BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Didelis dėkui ir dėkui labai dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 6 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.07 tikslą turinčių pasakymų rinkinys. Annos Wierzbickos (1972, 1985, 1987; 1991) semantinės metakalbos ir semantinių primityvų teorijos14 pagrindu autoriai teigia, kad ilokucinis ŠEM turinys ir sandara yra universalūs. Raiška atskirose kalbose (gali skirtis) skiriasi, (gali būti) lemiama skirtingų kultūrų15. Į vieną ar kitą ŠEM įeinantys tarpusavyje susiję pasakymai sudaro sistemą – komunikacinį-pragmatinį lauką16, kurio dominantė – adresanto komunikacinis tikslas, būdingas visiems to lauko elementams17. Raiškos požiūriu lauko struktūra yra graduota: ji sudaro prototipines (centro) ir (labiau) periferines raiškos priemones. Pavyzdžiui, komunikacinių-pragmatinių pasisveikinimo ir padėkos laukų raiškos prototipai rusų ir vokiečių kalbose skiriasi (Здравствуйте! resp. Guten Tag! Hallo!; Спасибо resp. danke)18. Kiekvienoje bendravimo situacijoje adresantas, atsižvelgęs į komunikacinį ŠEM tikslą, komunikacinius-pragmatinius veiksnius ir struktūrą19, iš komunikacinio-pragmatinio lauko vieną ar kitą kalbą pasirenka labiausiai (ati)tinkantį pasakymą. Tokia ŠEM kaip šnekos akto samprata pasirodė paranki kalbėti apie galimas (LINGUEE pagrindu) lietuvių, anglų, vokiečių kalbų padėkos raiškų ir žodžių tvarkos jose koreliacijas ir (arba) skirtumus. Avsändarens position, förhållande till meddelandets innehåll och till den det riktar sig till framgår i skriftspråket av satsens kommunikativa perspektiv20 – satsdelarnas indelning efter deras informationsvärde. I olika språk kan uttrycksmedlen för satsens kommunikativa perspektiv vara desamma och/eller olika (t.ex. Lambrecht 1994; Holvoet 2003: 91t; Griškevičienė 2008; Vaskelienė 2015 och där citerad litteratur). Enligt Jolanta Vaskelienė (2015) är de viktigaste 14 Pagal semantinių primityvų teoriją, Anna Wierzbicka (1987: 214) padėkos šnekos aktą apibrėžia taip: „I know that you have done something that is good for me. I say: I feel something good towards you because of that. I say this because I want to cause you to know what I feel towards you. I assume that you would want to hear me say this to you“. Plg.: „I know: you did something good for me; I feel something good towards you because of this; I say this because I want you to feel something good“ (Wierzbicka 1991: 157) 15 En bredare jämförelse av olika kulturers inverkan på strategier för att framställa önskemål på litauiska och engelska finns hos Hilbig (2009); om strategier för att uttrycka tacksamhet på ryska och tyska, se Kotorova (2013); om strategier för att uttrycka tacksamhet på svenska och polska samt tyska, se Zborowski (2005) och den omfattande litteratur som citeras där. 16 ”Med termen ’kommunikativt-pragmatiskt fält’ avses följaktligen sambandet mellan språkliga yttrandemönster inom ramen för en och samma strategi för kommunikativ handling” (Kotorova 2013a: 60). 17 ”Kommunikativt-pragmatiska fält sammanför en inventering av olika grammatiska, lexikala, ordbildningsmässiga, topologiska och prosodiska medel som tjänar till att uttrycka ett visst illokutionärt mål” (Gladrow, Kotorova 2015: 32). 18 ”Ett och samma illokutionära mål kan uttryckas med olika medel i olika språk och kulturer; fördelningen av medel inom fältet kan också bero på språk och kultur. I denna mening är fältmodellen ett praktiskt verktyg för kontrastiv analys och kan ge åskådliga resultat” (Kotorova 2013a: 64; se också Kotorova 2013 om detta). 19 ”I den fullständiga performativa formelns sammansättning kan man i regel urskilja fyra komponenter: handlingskomponenten, talarkomponenten, adressatkomponenten och anledningens komponent (till att utföra talakten). <…> Var och en av den performativa formelns komponenter kan uppvisa likheter och skillnader i grammatisk utformning i vart och ett av de språk som jämförs” (Gladrow, Kotorova 2015: 31t). 20 Teorinių darbų apie aktualiąją sakinio skaidą apžvalgą žr. Vaskelienė (2015) ir ten cituojamą literatūrą. BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Didelis dėkui ir dėkui labai dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 7 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.07 indikatorerna för satsens kommunikativa perspektiv i litauiskan är neutral och inverterad ordföljd samt logisk betoning. Axel Holvoet (2003: 91) nämner tre uttrycksmedel för kommunikativt perspektiv: intonation, segmentella markörer (tai) och ordföljd. Författaren använder den sistnämnda som den främsta indikatorn, men medger att ”bara en del av ordföljdsföreteelserna återspeglar skillnader i satsens kommunikativa perspektiv” (Holvoet 2003: 98). Utöver dessa uttrycksmedel för kommunikativt perspektiv talar Knud Lambrecht (1994: 6tt) också om kriterier som satsstruktur (aktivum kontra passivum), funktionella satstyper (påståendesatser resp. frågesatser resp. utropssatser), val av lexikala enheter och deras status i satsen (jfr min bil gick sönder; bilen gick sönder för mig). Vytautas Ambrazas Dabartinės lietuvių kalbos gramatikoje (DLKG 1996: 645) teigia, kad „[l]ietuvių kalbos žodžių tvarka daugiausia priklauso nuo jų sintaksinių ryšių bei prasminių santykių sakinyje ir nuo aktualiosios sakinio skaidos, nuo bendraujant kylančių poreikių išryškinti bei pabrėžti tam tikras sakinio dalis“. DLKG skiriami neutralūs ir inversiniai laisvos žodžių tvarkos modeliai. Neutraliose laisvos žodžių tvarkos modeliuose „žodžiai išdėstomi pagal įprastinius jų vartojimo polinkius ir adresatas į tokią tvarką neverčiamas kreipti dėmesio“ (DLKG 1996: 646). Tokie žodžių tvarkos modeliai yra stilistiškai nežymėti. Pavyzdžiui, „[n]etiesioginis papildinys dažniausiai eina prieš tiesioginį“, o būdo prieveiksmių ir atitinkamos reikšmės linksnių formų bei prielinksninių konstrukcijų „neutrali ir vyraujanti vieta – prieš veiksmažodį“ (DLKG 1996: 651, 653; Ambrazas 1982: 107) (žr. 18–19 sakinius; plg. 3 sakinį). 18) Han förlåter svärdottern alla de oförrätter hon hittills har begått. (citerat från DLKG 1996: 651) 19) [Jag] tackar uppriktigt gymnasiets rektor G. V. för inbjudan. DLKT Inverterade, dvs. stilistiskt markerade, modeller betingas av kontexten och talsituationen. Inverterad är placeringen av ett sättsadverbial efter verbet (jag vet väl, sade tydligt)21 eller placeringen av ett kongruerande attribut efter substantivet (fädernesland kära, hem bortglömda)22 (Ambrazas 1982: 108; DLKG 1996: 653tt; Pikčilingis 2010: 192tt). ”Syntaktiskt sammanhängande ordgrupper skiljs oftast åt när man vill framhäva något eller några av orden i dem, ge dem större 21 Jfr: ”Ännu en annan, som hört någonstans att adverb inte passar i slutet av en sats på vårt språk, flyttar alltid adverben framför verbet, vare sig det behövs eller inte, trots att adverbet ibland, både på grund av själva satsstrukturen och särskilt på grund av den logiska betoningen, just måste stå sist. På så sätt kan språkets mångfald och smidighet ibland jämnas ut, även om man har goda avsikter” (Žirgulys 1962: 10). 22 ”I sammansatta meningar undvek inte heller Jablonskis att vid behov byta plats på attributet och det ord som det bestämmer. <...> Det hördes klirr av flaskor, pokaler och glas i språksäcken. <...> Ibland förekommer också en mindre vanlig ordföljd. <...> Då började ett nytt liv för Europas gamla invånare. <...> Om man inte visste att dessa meningar är J. Jablonskis, skulle nog någon få för sig att förbättra dem, särskilt att rätta till den ”olämpliga” ordföljden” (Žirgulys 1962: 13t). BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Didelis dėkui ir dėkui labai dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 8 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.07 betydelseladdning, och därför flyttas de till satsens början eller skjuts till slutet” (DLKG 1996: 646; se även där: 653; Ambrazas 1982: 107f.; Pikčilingis 2010: 19123; Žirgulys 1962: 14) (se meningarna 20–21, jfr meningarna 7 och 4). 20) Jag är inte alls någon mästare. (citerat ur DLKG 1996: 646) 21) Vi bor bra. (citerat ur DLKG 1996: 653) Valet av den ena eller andra (neutrala eller inversiva) ordföljdsmodellen beror i hög grad på satsens informationsstruktur – tema och rema. ”Ur kommunikationssynpunkt är reman den viktigaste delen av yttrandet. <...> Vanligen uttrycks temat före reman24. Rema som man vill uttrycka tidigare, i satsens början, betonas eller framhävs med en viss intonation eller genom inversiv ordföljd25” (DLKG 1996: 646f.; se även Ambrazas 1982; Vaskelienė 2015). Remiantis A. Holvoetu (2009: 23), manytina, kad „iš dviejų situacijos dalyvių – gyvo, asmeninio agento ir jo veiksmą patiriančio negyvo paciento (Jonas varto laikraštį) – kalbėtojas universaliai bus linkęs tema pasirinkti agentą (kad ir dėl empatijos principo) (šis polinkis yra žinomas kaip topicworthiness – inherentinis temiškumas)“. Taigi pagal neutralios žodžių tvarkos ir aktualiosios sakinio skaid os koreliaciją lietuvių kalbos sakiniuose galima teigti, kad „subjektas yra nežymėtos temos sugramatinimo rezultatas, o nežymėta tema, savo ruožtu, remiasi su agentyvumu ir gyvumu susijusiu inherentiniu temiškumu“ (Holvoet 2009: 25), ir kelti prielaidą, kad pagal 21-ą sakinį (Mes gyvenam gerai) galima pagrįsti padėkos raiškas (=4) dėkoju iš visos širdies, (=1) ačiū širdingai, o (ne)tinkamai vartojamas (=2) nuoširdus ačiū, matyt, susijęs su daiktavardine (=8) nuoširdi padėka (žr. toliau). I artikeln utgår man från uppfattningen att den tacksamhetsformulering som valts i skrift kan förklaras som pragmatiskt motiverad (Lambrechт 1994: 11f., 29, 41); analysen går från struktur till pragmatik. Avsändaren skapar inte nya strukturer när hen vill verbalisera sina kommunikativa intentioner, utan använder på ett kreativt och kompetent sätt dem som finns i språket (jfr Lambrecht 1994: 26ff., 31). I studien används beskrivande, jämförande och syntaktisk-semantiska analysmetoder. 23 ”[V]arje satsdel har i alla fall en enda, normal, för just den karakteristisk plats; när denna ändras får ordet en viss betoning – hela satsen förändras intonationsmässigt. Och det är lätt att förklara: våra ögon dras alltid till det ord som används liksom på fel plats. Det som alltså uttrycks i tal genom höjd röst och intonation framhävs i skriftspråket genom att den vanliga ordföljden ändras, det vill säga genom inversion” (Pikčilingis 2010: 191). 24 Tai parodė ir J. Vaskelienės (2015) pristatytas empirinis tyrimas, kur remiamasi 35 valandų trukmės įvairių tekstų įrašų medžiaga, tema eina prieš remą 77 proc. visų išanalizuotų sakinių. 25 ”En undersökning av 26066 meningar i texter av olika stilar visade att <...> 10 procent av meningarna har reman före temat, och 13 procent av meningarna, där enbart ny information presenteras, betraktas som rema” (Vaskelienė 2015: 90). ”Meningar av den sistnämnda modellen är vanligare i texter med konstnärlig och vardaglig stil samt i dialogiskt språk” (ibid.: 97). BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Didelis dėkui ir dėkui labai dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 9 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.07 2. TACKENS SEMANTIK Ur kommunikativ synvinkel är tackkonstruktioner yttranden där tacket markeras som en modell (strategi) för artigt beteende mellan kommunikanterna (avsändaren och mottagaren). G. Čepaitienė skriver, med hänvisning till andra författare (2007: 180), att ”ett tack har ett tydligt illokutionärt syfte: genom yttrandet vill man få mottagaren att inse att avsändaren värdesätter det som mottagaren tidigare har gjort” eller ännu lovar att göra, ”och känner tacksamhet för dessa handlingar från mottagarens sida <...>”. Ett tack är alltså avsändarens reaktion på en tidigare eller framtida handling från mottagaren (jfr Wunderlich 1976: 77, 83). För att uttrycka sin tacksamhetskänsla – sin tacksägelse – för mottagaren26 måste avsändaren utforma den så att tackets ”uttalande gör talarens avsikt igenkännbar utifrån omständigheterna” (Zaikauskas 2000: 157)27. Ett tack skapar en särskild atmosfär kring talakten, som ”kännetecknas inte bara av artighet, utan också av vänlighet, välvilja och uppriktighet. <...> I alla situationer där tacksamhet uttrycks intar avsändaren antingen en lägre hierarkisk position eller en position som är jämbördig endast med mottagarens” (Čepaitienė 2007: 180t; jfr Czachur 2006: 20tt; Jakaitienė 2010: 158). Aptardama padėkos raišką G. Čepaitienė (2007: 182) atkreipia dėmesį į padėkos esminių žodžių žodynines apibrėžtis: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas (DLKŽe) neatspindi visos performatyviojo dėkoti semantinės struktūros. Veiksmažodžio dėkoti ir daiktavardžio padėka apibrėžtyse, skirtingai nei priešdėlinio padėkoti „pareikšti padėką, pasakyti dėkui“, nėra minima kalbėjimo sema, kuri rodo, kad dėkingumo jausmas (iš)reiškiamas kalba. Här blir även adjektivet tacksam viktigt. I ordböcker (DLKŽe, Bendrinės lietuvių kalbos žodyne (BLKŽe), Lietuvių kalbos žodyne (LKŽe)) definieras det som ”som uttrycker eller känner28 tacksamhet”, till exempel: Han är tacksam mot mig för hjälpen; Än i dag känner jag mig tacksam mot honom för rådet (se även meningarna 6–7). Utöver den nämnda talakten har adjektivet i fråga även ett semem för positiv känsla. Avsändaren har skäl (typiskt sett ett positivt motiv) att känna sig/vara tacksam mot mottagaren som orsak till sitt positiva tillstånd (jfr Kotorova 2013: 417). Piotras Zborowskis (2004: 159t, 2005: 53tt; plg. Kotorova 2013: 417), atsižvelgdamas į tai, kad kalbose dėkojimą reiškiantys veiksmažodžiai etimologiškai yra artimai susiję su galvojimą, mintį reiškiančiais daiktavardžiais (plg.: vok. danken ir Gedanke, angl. thank ir think, švedų tacka ir tack), teigia, jog semantinėje tokių veiksmažodžių struktūroje glūdi pozityvios 26 Jfr LKŽe: tacksägelse – uttryck för tacksamhet över något gott som gjorts, tackande. Jfr DLKŽe: tacksägelse – uttryck för tacksamhet, tackande. 27 Jfr: ”[T]he speaker influences the hearer’s mental representation of the world” (Lambrecht 1994: 43). 28 Jfr DLKŽe: känna – 1. uppleva en känsla. BLKŽe: känna – 1. uppleva någon känsla eller förnimmelse. Se Sližienė (1994: 324) om verbet kännas valens. BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Didelis dėkui ir dėkui labai dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 10 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.07 semem för tanke: ”att tacka någon – att skänka någon [goda] tankar, eller enklare uttryckt, att ge goda tankar”29. Författaren (Zborowski 2004: 157) hänvisar till Kazimierz Ożógs arbeten (1982: 259, 1992: 51tt) och framhåller även att tacket och dess uttryckssätt implicerar semantiken hos verbet vilja30. Enligt språketiketten implicerar avsändaren, när hen uttrycker sin tacksamhetskänsla för mottagaren, till exempel med det performativa tackar, också: ”jag vill att du ska veta att jag tackar dig”. Sememet för vilja kan uttryckas explicit: då används tillsammans med det verbala performativet en modalform av verbet som mildrar dess illokutionära kraft: vilja (jag vill/skulle vilja/jag känner för att tacka Er; jfr jag längtar efter att få tacka uppriktigt). I analogi med viljesememet bör även sememet för plikt nämnas i det semantiska tackfältet: nödvändighet och behov grundade i moraliska lagar (jag måste/är skyldig att tacka Er; jag måste/borde vara mycket tacksam mot Er; jag känner en plikt att tacka31 och så vidare) (t.ex. Čepaitienė 2014: 6; Kotorova 2013: 418tt; Zborowski 2005: 17tt, 85tt, 91tt, 133tt, 156tt). Utifrån det som kortfattat sagts är ett tack alltså, som talakt, ett positivt tillstånd hos avsändaren som övergår (eller kan övergå32) i en positiv handling (att ge). I en viss situation känner avsändaren först tacksamhet mot mottagaren på någon positiv grund. För att mottagaren ska få veta detta och med hänsyn till vad som framstår som mest relevant i tackesituationen omvandlar avsändaren tacksamhetskänslan (i hjärtat33) så exakt som möjligt till en positiv tanke34 och skänker sitt tack i en viss språklig form som belöning35 för något gott som mottagaren gjort (det vill säga utför en talhandling) (jag är mycket tacksam; jag tackar uppriktigt; tack eller liknande) (jfr bland annat Czachur 2006: 20tt; Huber 29 ”Jemandem danken – ’att skänka någon [goda] tankar’, eller ännu enklare: ’att ge någon [goda] tankar’” (Zborowski 2004: 159). Jfr bildningen av det ryska verbet благодарить ’tacka’: дарить + благо, det vill säga att skänka det goda. 30 Veiksmažodžio norėti junglumą žr. Šlizienė (1998: 20). 31 Jfr meningar i DLKT: Jag känner en angenäm plikt att tacka A. M., som granskade och godkände översättningen av boken. För redaktörerna av denna volym återstår den angenäma plikten att tacka deltagarna i seminarierna vid grammatikavdelningen – föredragshållare och åhörare – för de givande diskussionerna. 32 Jfr meningar i DLKT: Och då insåg jag så tydligt att mitt liv den där avlägsna natten hade hängt på den här fattige, puckelryggige mannen, som jag aldrig kommer att våga tacka, eftersom jag inte vågar gå fram och tala med honom... Jag blev kvar ensam. Frodo tog flaskan och när den sprutade till såg han åter Galadriel, kungligt strålande men inte längre hotfull. Hobbiten bugade sig, utan att finna ord att tacka med. Jag finner fortfarande inte orden, fastän jag så gärna vill tacka alla läkare i Pasvalys som vårdade mig, särskilt överläkaren. 33 Jfr meningar i DLKT: lycklig hos sina föräldrar under barndomen, men den var kort. I mitt hjärta är jag mycket tacksam mot mina föräldrar. De lärde mig att arbeta, att vara ärlig och att älska vår jord, som försörjde oss, utan att använda bälte eller ris. Han talade mycket lugnt, och jag kände mig innerligt tacksam för att han behandlade mig som en vuxen, utan faderliga predikningar. 34 Jfr DLKT-meningen: Det är bra att man inte bara kan äta sig mätt, utan också njuta av maten, uppskatta den och i tankarna tacka dem som erbjuder oss det vardagens underverk som vi tycker om. 35 Jfr DLKT-meningarna: Varför då, otacksamma människa?!, ropade den gamla kvinnan. – Jag ger dig en sådan gåva, och du är inte ens tacksam! Vad skulle du vilja att jag gav dig? Jag kan uppfylla en av dina önskningar. Som den universella kyrkans herde kommer jag, åtföljd av era böner, för att lägga fram min tacksamhet och mina böner i Marias moderliga händer. BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Didelis dėkui ir dėkui labai dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 11 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.07 2005: 8; Kotorova 2013: 417t; Searle 1976: 107; Zborowski 2004: 161tt, 2005: 52tt36). Till exempel motsvarar den typiska subjektet i en mening med neutral ordföljd Jag tackar A. J. så mycket för artikeln om M. K:s verksamhet (DLKT) – det underförstådda personliga pronomenet i första person singular jag – en dubbelskiktad funktion: handlingsutförarens (agentens [A]) och det mentala tillståndets (percipierande [Pcp])37. Avsändaren, som också beaktar vad som är aktuellt och hur det är aktuellt i tackssituationen, väljer ett tacksamhetsuttryck ur det kommunikativ-pragmatiska fältet och aktualiserar med det ett tillstånd av tacksamhet resp. en handling, jfr: Jag [Pcp] känner mig38 tacksam; Jag [Pcp] vill tacka; Jag [PcpA] är tacksam39; Jag [Acp] tackar er; Jag [A] framför40 mitt tack till er. I de fall där det är viktigt för avsändaren att aktualisera både sitt tillstånd och sin handling när hen tackar, väljer hen till exempel att använda Jag tackar så innerligt (DLKT), och omvänt: när detta inte är viktigt använder hen det grammatiskt opersonliga Tack41. Som Waldemaras Czachuras skriver (2006: 20; jfr Kotorova 2013: 417), ju mer avsändaren får från mottagaren, desto starkare bör hen reagera med ett tack, det vill säga avsändaren bör vara särskilt uttrycksfullt artig42. Grammatiskt sett skapar och använder avsändaren i sådana fall mer markerade tacksamhetsuttryck – med modifierare och/eller inverterad ordföljd (tackar / tack resp. tackar så mycket / tack så mycket; tackar / tack så mycket) (se nedan). 36 Plg. semantinius padėkos šnekos akto komponentus pagal Piotrą Zborowskį (2005: 59): „1. Ich weiß, dass du etwas Gutes für mich getan hast, oder: dass du mir etwas Gutes gegeben hast. 2. Ich sage: ich fühle deswegen etwas Gutes dir gegenüber/habe gute Gedanken über dich; 3. Ich will dir das zu verstehen geben: (A) Ich will, dass du weißt, was ich dir gegenüber fühle/was ich von dir denke, oder: (B) Ich will dir meine guten Gefühle/Gedanken geben, 4. Ich setze voraus, (A) dass du davon wissen willst. (B) dass du meine guten Gefühle/Gedanken annimmst/empfängst.“ Dar plg. 14 išnašą. 37 För en utförligare diskussion om uppfattningen av semantiska funktioner som dubbelskiktade, vilken ligger till grund här, se Drukteinis (2009). Jfr Sližienė (1994: 173). 38 Veiksmažodžio jaustis valentингumą žr. Sližienė (1994: 324). 39 G. Čepaitienė (2014: 2) teigia, kad „čia aktualizuojama netiesioginė reikšmė, t. y. pasakymas esu (būsiu) dėkingas vartojamas vietoj performatyvinio pasakymo dėkoju ir yra jam lygiavertis. Konstrukcija esu (būsiu; būčiau) dėkingas (–a) gali pakeisti veiksmažodį dėkoju visose pozicijose“. 40 Veiksmažodžio tarti valentингumą žr. Sližienė (2004: 302). 41 Plg. Vito Labučio (1998: 137) vadinamojo benario sakinio (kaip kvazisakinio) sampratą. 42 ”Ju värdefullare gåvan var, desto starkare bör artighetsinnehållet i den bekräftande reaktionen i form av ett tack vara. Beroende på bedömningen av hur värdefullt tackobjektet är, kan också tackhandlingen betraktas som ett mer eller mindre omfattande ’arbete’ på handlings- och uttrycksnivå. Eftersom tackandet emellertid präglas av en reaktiv karaktär, utförs detta arbete omedelbart efter överföringen av gåvan, vilken utgör en verklig händelse” (Czachur 2006: 20). BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Didelis dėkui ir dėkui labai dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 12 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.07 3. TACKUTTRYCK EFTER ORDklass 3.1. Utifrån uttryckssättet delar Egidijus Zaikauskas (2002: 80) in litauiskans performativer, som har en kärna och en periferi, i A) genuina (klassiska), B) blandade, C) substantiviska, D) konventionaliserade (performativer) och E) dialogiska. Vart och ett av dessa slag ska ha flera undergrupper. Med utgångspunkt i E. Zaikauskas klassificering motsvarar de tackuttryck som behandlas vidare i denna artikel personliga verbformer av typ A (dėkoju), nominalfraser bildade av verb av typ B (reiškiu, tariu padėką), en substantivform av typ C (padėka) och interjektioner med etikettfunktion av typ D (dėkui, ačiū⁴³). Författaren nämner inte adjektiviska performativer (esu dėkingas), vilka analogt med reiškiu padėką tycks kunna hänföras till de blandade. G. Čepaitienė (2007: 182ff.) behandlar tackuttryck utifrån om de uttrycks med performativformen av dėkoti, med interjektioner eller utan performativt verb, det vill säga med konstruktioner som innehåller ett substantiv (padėka) eller ett adjektiv (dėkingas, -a). I denna artikel behandlas tackkonstruktioner utifrån huvudordets ordklass⁴⁴. Först diskuteras sådana där satsens predikativa centrum utgörs av första person singularis presens av dėkoti⁴⁵, därefter adjektivpredikativet dėkingas, -a med första person singularis presens av verbet (esu dėkingas). Senare behandlas tack som uttrycks med substantivet padėka tillsammans med bestämningar (nuoširdi padėka; reiškiu nuoširdžią padėką). Slutligen diskuteras tackuttryck med dėkui. Vad gäller valens är de centrala orden i tackuttrycken trivalenta, det vill säga öppnar utifrån sin betydelse tre fria positioner, som i satsen, förutom subjektets nominativ eller genitiv (aš esu dėkingas; nuoširdi mano padėka), fylls av beneficientens (mottagarens) dativ och en konstruktion med prepositionen už följd av ackusativ, som anger motivet (grunden eller orsaken till en handling eller ett tillstånd), eller av en bisats (Sližienė 1994: 173). När avsändaren kommunicerar väljer hen tackuttrycket som en viss 43Ordens ačiū, dėkui tillhörighet till ordklasser varierar. Juozas Pikčilingis betraktar i litauiska grammatikor de oböjliga orden ačiū, dėkui som interjektioner, vilka ”syntaktiskt oftast behandlas inte som den ena eller andra satsdelen, utan endast som dess (eller hela satsens) ersättning” (LKG 1971: 728t, DLKG 1996: 464). Adelė Valeckienė (1998: 200) har samma uppfattning i Funktionell litauisk grammatik. Ačiū, dėkui anges också som interjektioner i DLKŽₑ, BLKŽₑ. I LKŽₑ är de aktuella orden försedda med beteckningen interj., som omfattar både interjektioner och ljudhärmande ord. E. Zaikauskas (2002) kallar ačiū, dėkui för ljudhärmande ord. Juozas Pabrėža (2017: 99) klassificerar däremot de samogitiska ačiū, dėkui som adverb (jfr Ulvydas 1955: 28, 1957: 135t; citerat ur Ulvydas 2000: 176t, 223). 44 Jfr: ”I litauiskan bygger tackuttrycken på verbet dėkoti; av det bildas adjektiv, substantiv och interjektionerna dėkui, ačiū” (Jakaitienė 2010: 159). 45 ”Det bekvämaste sättet att explicit uttrycka den illokutionära kraften och därmed undvika en felaktig tolkning av yttrandets illokutionära syfte är att använda ett yttrande med ett performativt verb i en viss grammatisk form – ett så kallat ’explicit performativ’.” (Zaikauskas 2000: 158). Jfr även: ”Presens anger att handlingen äger rum just i talögonblicket och inte sträcker sig bakåt i tiden eller framåt mot framtiden. <...> Handlingen utförs genom att verbet uttalas eller skrivs. <...> Dessa betydelser är särskilt karakteristiska för första personens former” (DLKG 1996: 295f.). BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Didelis dėkui ir dėkui labai dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 13 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.07 strategi väljer avsändaren så att den garanterar en lyckad illokution – talhandlingen att tacka46. Beroende på vilken strategi avsändaren väljer varierar tackuttrycket, när det gäller att uppnå det illokutionära syftet, från maximalt (med alla syntaktiska aktanter till det centrala ordet explicit uttryckta) till minimalt (eller maximalt reducerat, när de fria valenspositionerna fylls ut ur kontexten)47 (jfr meningarna 22–31). 22) A. T. Jag tackar ledamöterna för det hårda och antagligen tråkiga arbetet, som ledamoten V. P. sade. 23) När fosterlandet kallade återvände de från de hemtrevliga bon som redan blivit deras egna, för att ge tillbaka sin erfarenhet och kärlek. Jag tackar Gud för lyckan att ha fått lära känna en av dem. 24) Č. J. Kära kolleger, jag tackar er. Jag vill fästa uppmärksamheten på riksdagens nya publikation ”Seimo kronika”. 25) – Åh, ädla folk! Jag vågade inte ens hoppas på det, utbrast Frodo, och Sam blev alldeles mållös av glädje. – Tack, du, o Gildor Inglorion! sade Frodo och bugade sig. 26) Planerar ni några reformer, och hur tänker ni återuppliva staden och landsbygden? Tack. L. M. S. Jag tackar för frågan, men som jag ser det är detta hela regeringens problem, inte bara vårt departements. 27) ”Förlåt att jag ringer så sent, väckte jag dig kanske?” Eva kastar sig mellan olika tankar. ”Nej, du väckte mig inte”, försöker Nora lugna henne. ”– Tack för förtroendet, tack för att ni bjöd in mig, men... Men jag kommer inte att arbeta. Förlåt, jag kan inte. – På grund av Laimas brev? – Nej. Inte bara det...” 30) På så sätt blir frågan enklare, och jag tycker inte längre att den behöver tas upp här som en fråga utan överenskommelse. ORDFÖRANDEN. Jag tackar. Herr G. B. har några förtydliganden till, sedan avslutar vi. 31) Han kastade en blick på Dvalins gröna huva som hängde där. Han hängde upp sin egen röda bredvid och sade med handen på hjärtat: ”Balin, till er tjänst!” – Tack (jfr dėkui)! svarade Bilbo, alldeles häpen. Här är, som nämnts, inte de valensbundna aktanterna så viktiga som de så kallade fria led – modifierare som intensifierar tacksamhet (jfr meningarna 1–17 och 19). Utifrån modifierarens 46 Apie padėkos raiškas ir adresanto strategijas plačiau žr. Ozóg (1982, 1992). 47 G. Čepaitienė (2007: 182tt), skirtingai nei šio straipsnio autorė, atskaitos tašku ima komunikacinį padėkos pasakymų aspektą ir padėkos pasakymus aptaria pradedama nuo maksimaliai redukuotų (dėkoju, ačiū ir pan.). BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Didelis dėkui ir dėkui labai dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 14 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.07 kategoriska uttryck och placering i förhållande till tacksamhetens kärnord har de tillgängliga DLKT-data ordnats i tabell 1. Av tabellen framgår att omvänd ordföljd i tacksamhetskonstruktionen (tackar uppriktigt; jag är uppriktigt tacksam; tack så mycket) utgör en minoritet av alla tillgängliga exempel (6,6 procent, eller 53 fall av 800); ännu mer sällsynt är bruket av uppriktigt, stort tack (3,8 procent eller 30 meningar av 800)48. TABELL 1. Modifierarens uttryck och placering intill tacksamhetens kärnord (KÄR) Modifierarens kategoriska uttryck och placering i förhållande till KÄR | Tacksamhetens KÄR | Verb: dėkoju | Adjektiv: dėkingas, -a | Substantiv: padėka, -ą | Interjektion: ačiū, dėkui | Totalt | nuoširdžiai KÄR | 112 (93,3 proc.) | 246 (87,9 proc.) | – | 229 (84,8 proc.) | 587 (73,4 proc.) | KÄR nuoširdžiai | 8 (6,7 proc.) | 3449 (12,1 proc.) | – | 11 (4,1 proc.) | 53 (6,6 proc.) | nuoširdus, -ų KÄR | – | – | – | 30 (11,1 proc.) | 30 (3,8 proc.) | nuoširdi, -ią KÄR | – | – | 130 (100 proc.) | – | 130 (16,2 proc.) | Totalt: | 120 (100 proc.) | 280 (100 proc.) | 130 (100 proc.) | 270 (100 proc.) | 800 (100 proc.) 3.2. I meningarna 32–33 står sättsmodifierarna på en neutral plats – mellan subjekt och predikat (verbal). Presensformen i första person singular (dėkoju) visar att tacksamhetshandlingen utförs i talögonblicket. Med avseende på ordföljden liknar mening 34 dessa. Här skulle dock det segmenterande uttrycket tai visa att subjektet (aš) inte är tema utan kontrastivt rema, ungefär som i meningen Jums labai dėkoju aš (och inte någon annan) (se närmare Holvoet 2003: 91f; se även nedan). Meningarna 35–38 har ett underförstått subjekt i första person singular (aš). Modifierarna som står på dess plats är betonade (labai, labai eller labai labai): de används för att få adressaten att rikta uppmärksamheten inte mot adressanten själv (aš) eller tacksamhetshandlingen (dėkoju), utan mot den senares 48 Remiantis P. Zborowski (2005: 75tt) lenkų, švedų kalbų padėkos pasakymų tyrimu, teigtina, kad tai, jog adresantas vienaip ar kitaip žymėtą padėkos strategiją renkasi retai, yra (proto)tipiška. Dar žr. 25 išnašą. 49 Här ges exempel på inversion av adjektiviskt predikativ nuoširdžiai esu dėkingas. BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Didelis dėkui ir dėkui labai dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 15 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.07 kvalitetens och kvantitetens50 intensitet (jfr labai51 didelė52 padėka). Detta är uppenbart i mening 37, där den inverterade benefaktiv-dativen (jums53) infogas mellan sättsmodifierarna (kvantitetsmodifierarna), som tillsammans bildar en intonationsenhet (labai labai), och predikatet. Mening 38 kan tolkas på liknande sätt: modifieraren nuoširdžiai som används i början av meningen betonar sättet och graden av tacksamhet (jag uttrycker ytterligare ett tack), vilket anges med konjunktionen ir (dėkoju ir už tai). Sättet för tacksamhetshandlingen kan också framhävas genom att modifieraren placeras efter predikatet eller ännu längre bort – i slutet av meningen. Detta framgår av meningarna 39–42 (se även mening 4). Dessutom kan tacket i meningarna 41–42 tolkas på ett annat sätt: adressanten betonar inte tacksamhetsintensifieraren, uttryckt med širdingai / iš visos širdies, utan själva handlingen – dėkoju (jfr tai dėkoju iš visos širdies). 32) J. Š. Ärade ledamöter, jag tackar så mycket ledamoten A. T., som bemötte vårt partis utarbetade resolutionsförslag. Visserligen stämmer vissa bestämmelser inte helt överens. 33) H. K. Herr talman och ärade ledamöter, jag tackar så mycket för att jag fick ordet. Jag skulle vilja förklara två saker. 34) Vi skulle snabbt kunna gå igenom alla verksamhetsområden, eftersom vart och ett av dessa ord berör hundratals människor och omfattar hela verksamhetsområden och branscher. Det är jag som tackar så mycket, om vi kunde... Om ni bara kunde fråga om det finns några synpunkter på denna punkt, skulle jag vara mycket tacksam. 35) – Verkligen? – Jag lovar! Kockens ansikte ljusnade, och det var intressant att se hur sorgen förvandlades till stor glädje. – Tack så hemskt, hemskt mycket! – hon räckte Hela hjälmen och nyckeln. – Du är min ängel, sade hon, men tänkte sedan efter en stund. – Kan du använda den? – Jag har sådana hemma! 36) ”Skäms du inte, han har ju ont, han gråter” (barnet tycker synd om monstret), och rengjorde krokodilens tänder. Krokodilen tackade: ”Tack så väldigt, väldigt mycket till dig.” När barnet ser filmen får det kunskap om vissa djurs egenskaper och särdrag (krokodilens tassar är för korta för att den ska kunna borsta tänderna själv). 37) Skulle ni kunna släppa ut mig? – Va? Nu? Under arbetstid? Vad tänker ni på? Jag förbjuder det strängt! – Vad snällt. Tack så väldigt mycket. 50 Jfr även DLKT-meningen: – Liudmila, det du just sa är en mycket värdefull detalj för min forskning. Tusen gånger tack. Är du verkligen säker på att den personen inte skämtade? – Inte till hundra procent! 51 Jfr: DLKŽ: labai – 1. oerhört, särskilt; 2. mycket, kraftigt; mycket; 3. verkligen, helt och hållet. 52 Jfr: DLKŽ: didelis – 1. betydande till omfång och storlek; 3. riklig, ymnig; 4. kraftig, stark. 53 Jfr: ”Generellt sett betonas de satsdelar, liksom adverbial, som flyttas till satsens början eller, tvärtom, skjuts till dess slut. Till exempel, Jag saknar solen. <...> Det betonade ordet solen är objekt” (Pikčilingis 2010: 195). BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Didelis dėkui ir dėkui labai dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 16 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.07 38) Sprendžiant iš aukso svorio, akivaizdu, kad jūs gerokai patuštinote savo kišenes. Nuoširdžiai jums dėkoju ir už tai. Dabar darysime štai ką. Išsinuomosime laivą, nuplauksime į Šiaurę, surasime vaikus ir juos išvaduosime54. 39) Mina föräldrar, som uppfostrade mig mycket fritt och kärleksfullt (för vilket jag tackar dem av hela mitt hjärta), höll på att svimma när jag, efter att ha gått ut nioårig grundskola och bara arton år gammal, oväntat meddelade dem att jag hade blivit antagen till ett arbete. 40) Hans stålvilja och granitfasta beslutsamhet har i dag blivit hans kropp och symbol vid denna krigsskola. Jag känner er kärlek och tackar å familjens vägnar uppriktigt, på ett sätt som är ”vetriški” (jfr: jag känner er kärlek och tackar uppriktigt å familjens vägnar). 41) Du funderar nog nu på hur vi ska ta oss tyst fram till färjan, eller hur? – Det gör jag, erkände Frodo, fast det finns inget att fundera på – vi måste gå, och så är det med det. Tack så hjärtligt för gästfriheten! Ni skulle inte tro det, herr Mullvadsgrävling, men jag har varit rädd för er och era hundar i trettio år. Helt i onödan, förstås. 42) – Varför skulle jag inte kunna föreställa mig det? Jag kan mycket väl föreställa mig allt, kära fru mm... – Meilė, presenterade sig kvinnan. – Och tackar av hela mitt hjärta. Tro mig, Meilė! – Varför ”tro mig”? undrade kvinnan. – Jag sa ju alldeles tydligt att jag tror på er. På motsvarande sätt väljer avsändaren inversion när hen vill rikta mottagarens uppmärksamhet mot intensiteten i sitt tacksamhetstillstånd och uttrycker sin tacksamhet med konstruktioner med adjektiviskt predikativ och esu. Som framgår av meningarna 43–47 placeras då sättsmodifierarna före predikatets kopula, till skillnad från den neutrala ordföljden i meningarna 48–50, det vill säga på subjektets (jag) plats. 43) ”Jag är djupt tacksam mot Gud, vars vilja bestämde att jag under hela mitt liv skulle vara en människa med mål och strävanden”. 44) – Åt vem har ni gjort så vackra trappräcken? – Åt apotekaren. Och honom är jag mycket tacksam. En sådan vänskap uppstod att han till och med fick mig att starta ett företag för konstverk. Jag kan inte avslöja hans efternamn. 45) Algi, är jag uppriktigt tacksam mot dig för att du besökte mig på sjukhuset när mitt humör verkligen var nattsvart. Jag är särskilt tacksam mot dig för boken ”Duoną ir debesis”. 54 Jfr meningen i DLKT: Avslutningsvis, käre herr Ž., tackar jag än en gång allra hjärtligast för orden av tröst och hopp i ert brev. BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Didelis dėkui ir dėkui labai dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 17 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.07 46) Jau nebe juokais esu dėkingas anam saugumiečiui, kuris parodė, kad galima kitaip perskaityti raidę ir žodį. Tas galioja ir Dievo raštui. 47) När jag var liten kände jag en sådan gammal gumma. Jag är mycket tacksam mot henne. Hon hette Anelė, men kallades ”Min ängel”, och kanske var hon verkligen en landsförvisad ängel, till en spritbutik. 48) Det är lätt för mig att berätta om början – den har etsat sig fast i mitt liv. Jag är oändligt tacksam mot mina föräldrar. Jag är tacksam mot dem för alla livets lärdomar som jag fick före min tjugoårsdag. 49) – Jag är mycket tacksam mot er, frun. Vi stiger fortfarande. Jag tror att vi måste fortsätta stiga ett tag till. 50) Jag är av hela mitt hjärta tacksam för all min skröplighet och sjuklighet, för allt som är ofullkomligt i mig, eftersom det lämnar hundratals kryphål genom vilka jag kan fly. Adressantens tillstånd av tacksamhet framhävs ännu starkare i de utropande meningarna 51–54, där meningarna inleds med sättsadverbialet hur eller frågeordet vilken, vilket (jfr även mening 55). 51) Ja, Jesus... när det var dags att tala om frukterna teg Du... Vad jag är tacksam mot Dig för det (jfr Åh, vad jag är tacksam mot Dig!)! För verkligen – allt jag kan göra är att låta Dig bevara Ditt Ord i mig55. 52) Jag tror inte på några gudar. Jag tror på Världen. Så, kära Värld, så tacksam jag är mot Dig för att jag finns. För att jag fick glädjas åt barndomens regnbågsfärger. 53) – Turi omeny Jasperą? – susivokė Jolanta. – Malina, jis ne-į-ti-kė-ti-nas! Kai pagalvoju, kad galėjau ištekėt už Viktoro... Kokia aš tau dėkinga (plg. Labai aš tau dėkinga!)! Tik dabar sužinojau, kas yra tikras gyvenimas. Tiesiog jaučiu... –... pavasarinio vėjo gūsį, ką? – užbaigėm abi su Eva. 54) – Ni kan inte föreställa er, hur tacksam jag är mot er. – Det var så lite. Jag tycker otroligt mycket om att alla dagar verkar olika för er; för mig är de precis likadana. 55 Jfr även en mening från DLKT: Vi älskade alla särskilt Petro Cvirkas, Salomėja Nėris och andra författares små barnböcker. Mest av allt är jag min lärare tacksam för den kärlek till böcker som hon ingöt i mig (jfr Jag är framför allt min lärare tacksam för den kärlek till böcker som hon ingöt i mig!). Denna kärlek, som inte har falnat än i dag, var mycket viktig i mitt fortsatta liv, eftersom jag fick lära mig ur böckerna sådant som jag inte fick höra. BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351–7204 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Didelis dėkui ir dėkui labai dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 18 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.07 55) – Diana, sluta, prata inte så, jag älskar dig, du är den dyrbaraste jag har, jag är så tacksam mot ödet för att jag träffade dig... Zuzana fick tårar i ögonen när hon sade dessa ord. Att avsändarens tillstånd av tacksamhet fortsätter betonas i mening 56 genom att tidsmodifierare (till graven) placeras i slutet av meningen, det vill säga genom att tidsadverbialet flyttas från sin vanliga plats i början av meningen. I meningarna 57–58 används däremot typiska modifierare med tidsbetydelse (hela livet, för evigt56), vilka kan tolkas som sättsmodifierare (jfr oändligt57 tacksam). Med hänsyn till detta är det fullt möjligt att intensifierare av tacksamhet, som används med ett adjektiviskt predikativ, kan uttryckas inte bara i analogi med meningarna 43–47 (oändligt, för evigt är jag tacksam), utan också enligt mening 56, till exempel Jag är dig tacksam oändligt, för evigt, där modifierarna oändligt, för evigt skulle ha en synkretisk betydelse: tidslig (”ständigt”) samt sätts- och gradbetydelse (”verkligen”; ”mycket”⁵⁸; jfr även mening 59). Den synkretiska betydelsen blockeras när en tidsmodifierare uttrycks i meningen (se meningarna 60–61). 56) Mitt livs cirkel har slutits. Detta är den allra vackraste sidan i min bok – din kommande monografi... Jag älskar dig. Jag är dig tacksam till graven (jfr jag är och kommer alltid att vara tacksam mot dig / tacksam mot dig hela livet) och kommer att dö i dig och med dig många, många gånger än... Du är min Nora. Du är min Heda, du är min Barbora, du är min Madame Bovary... 57) – Jag har varit och kommer att vara henne tacksam hela livet (jfr jag var [är] och kommer att vara oändligt tacksam mot henne), hävdar Julija. 58) Så lärde den här flickan mig att läsa. Hennes efternamn är Uršulė Bakšinskaitė. Jag är henne evigt tacksam (jfr jag är mycket / oändligt tacksam mot henne), jag ber ofta för henne. 56 Jfr LKŽė.: amžinas – 2. som inte upphör att existera. 3. fullständig, verklig, stor: Han blev amžinai sjuk (mycket svårt) Ps. 57 Jfr LKŽė.: galas – 5. en liten bit av något föremål: Vi gav också honom en liten bit mark (en liten tomt) för att plantera potatis Ėr. Rök inte upp allt, lämna en bit åt mig [cigarett]! Dbk. 8. slut: Man måste lyssna från början till slut Gmž. ^ Det finns inget slut på det gränslösa Upn. FŽė: be galo – 1. mycket: Väldigt stor rš. Han vill mycket gärna bli rik Gs. Så brokiga flätkorgar, be galo (jfr många) lägger hon Krž. 2. länge: Det känns som om jag skulle kunna gå så i all oändlighet Varn. 58 Jfr LKŽė.: labai – 1. utomordentligt, särskilt: Han är mycket snäll mot mig J. Jabl. 2. kraftigt; mycket: Jag blev mycket trött i går J. Jabl. BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Didelis dėkui ir dėkui labai dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 19 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.07 59) Jag hoppas att inget ska hindra detta brev från att nå Er. Jag kommer att vara oändligt (jfr alltid; mycket) och av hela mitt hjärta (jfr uppriktigt) tacksam för att Ni fortsätter att förse mig med litauiska filosofiska publikationer, eftersom det nu har blivit mycket svårare att få tag på dem. Alla goda önskningar till Er och Er hustru59. 60) Hur det än må gå, oavsett om jag lyckas ta mig ut ur Europa eller inte, kommer jag alltid att vara oändligt tacksam för de insatser Ni redan har gjort för mina angelägenheter. Förlåt att också jag är en av dem som med sina förfrågningar gör Er huvudvärk, men situationen är sådan. 61) Ibland skakar ett sådant samtal mig ända till tårar. Ibland känner jag mig inför min samtalspartner oändligt tacksam och ännu mer – skyldig, eftersom jag har fått den ovärderliga gåvan av öppenhet. När avsändaren tackar och betonar själva tacksamhetstillståndet, placeras själva adjektivpredikativet (dėkingas, -a) omvänt, det vill säga före predikatslänken (se meningarna 62–63; jfr meningarna 43–47). När det tacksamhetstillstånd som uttrycks omvänt är exceptionellt, uttrycks detta på det sätt som framgår av meningarna 64–66: sättsmodifierare används före eller efter adjektivpredikativet (jfr mening 42). 62) Vi samtalar trevligt med henne om barndomens upptåg och det nuvarande, inte lätta pensionärslivet. Jag är tacksam också mot min hustru Elena och min son Gintautas familj. 63) Denna operation kommer uppenbarligen att utföras av en senare generation, som själv inte har trasslat in sig i kompromisspel från den historiska tiden. Jag är tacksam mot Er för recensionen – för lovorden, som den boken kanske inte förtjänade, och särskilt för kritiken ur den västerländska kulturens perspektiv. 64) Jag är allra mest tacksam mot tränaren Z. V. och min far, som fick mig att inte sluta med denna sport utan träna ihärdigt. 65) Jag kunde ju inte se vad som stod på tavlan och kunde inte urskilja färgerna på kartan. Några lärare hjälpte till. Jag är särskilt tacksam mot historieläraren A. V. 66) – Kära doktor, sade doktorn, – det finns mycket färre motsättningar mellan oss än ni tror. Jag älskar ju också honom. Jag tycker ju också synd om honom lika mycket som ni. Och är jag honom mer tacksam än ni (jfr Och jag är honom mycket tacksam; mer än ni tror). Utan honom skulle jag inte ha en så bra plats här. 59 Jfr också en mening i DLKT med tackar, där dess modifierare i neutral position betonas: Den sista dumheten, trodde jag, skulle jag ännu återhämta mig från. Först när prästen gav den sista smörjelsen förstod jag att det redan var slut. Då återstod en vecka. Och oändligt (jfr ständigt; särskilt; mycket) tackar Gud för att han hade bundit för mina ögon och hjälpt mig att gå ända till slutet... Ett oändligt tack till sjuksköterskan Nijolė, som kom varje dag för att lägga om Nijolės sår. BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351–7204 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Didelis dėkui ir dėkui labai dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 20 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.07 Som nämnts uttrycks tacksamhet också med det verbalsubstantiv padėka tillsammans med modifierare, som i de tillgängliga DLKT-exemplen typiskt används prepositionellt (nuoširdi padėka). Av meningarna 67–74 framgår att padėka fungerar som ett valensled – subjekt eller direkt objekt – till ett utsagt eller underförstått verb i presens, första person singular; i meningarna 67–71 står det, till skillnad från i meningarna 72–74, i inversiv position. 67) Under de nuvarande förhållandena är hon en av de viktigaste bärarna och förvaltarna av det ärorika minnet. Till henne står60 den största tacksamheten för att någon form av föreställning om själva begreppet ”Litauens judar” har levt kvar i det gamla Litauen. 68) Det var inte bara salig O. Š. som räddade judars liv, utan även andra litauer, och inte bara en enda person, utan fler. Alla är de förtjänta av min allra uppriktigaste tacksamhet (jfr ni alla förtjänar min allra uppriktigaste tacksamhet61). 69) Tjeckerna, tävlingsarrangörerna, som befriade de enda kaunasiska deltagarna från den obligatoriska medlemsavgiften för musiktävlingen. Till dem alla – varmaste tack! 70) – Hur är läget? – Bara bra, svarade Geralt med neutral ton. – Jag lyckades till och med klara av ett och ett halvt ärende. – För barnets skull – ett särskilt tack (jfr ett särskilt tack är / riktas för barnets skull; ett särskilt tack [riktas] för barnets skull), nickade Vesemir. 71) Till universitetets prorektor, professor P. Z., som med välvilliga råd uppriktigt bidrog till att förbättra manuskriptet till monografin. Jag framför mitt särskilda tack till dem som hjälpte till med det tekniska arbetet inför bokens utgivning (jfr jag framför mitt särskilda tack till dem som hjälpte till). 72) – För att Centret ska fungera räcker det inte med goda intentioner och entusiasm. Våra initiativ och program skulle inte kunna genomföras utan sponsorer. Vårt allra varmaste tack till dem alla. – Berättar centerchefen K. O. P. (jfr även mening 8) 73) För tre år sedan behandlades jag på Kaunas medicinska universitets kliniker för ischemisk sjukdom. Jag känner en djup tacksamhet till hjärtkirurgen A. S., som då hjälpte mig att ta mig igenom en svår trombossjukdom i hjärtats kranskärl. 74) Jag framför (jfr säger, uttalar) ett uppriktigt tack till alla mina vänner och kollegor för deras öppenhet, uppriktighet, idéer de har delat med sig av och vilja att samarbeta. 60 Jfr: LKŽ.: tikti – 9. pasitaikyti, būti. 61 Jfr en mening i DLKT med neutral ordföljd: I allmänhet till alla som moraliskt stödde och på annat sätt hjälpte till att ge ut denna ”akt”. Ett särskilt tack riktas till min hustru Birutė och barnen Aistė, Monika och Donatas, som förstående lät mig tillbringa helgerna på biblioteket eller ägna dem mindre uppmärksamhet. BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Didelis dėkui ir dėkui labai dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 21 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.07 Ett sällsynt undantag är mening 75, där den oböjliga modifieraren till substantivet padėka används inversivt (padėką širdžių) och också skulle kunna markeras med en kongruerande form (priimki padėką širdingą / nuoširdžią). 75) Herre, ta emot vårt hjärtas tacksamhet (jfr ta emot vårt hjärtas tacksamhet; ta emot vår innerliga tacksamhet)! Vilket ärofullt kall att bära ljus och kärlek till andra, förkunna Herrens ord, leva med Honom och i Honom. Tacksamhetsuttrycken dėkui, ačiū ”benämner inte den illokutionära kraften”, men ”visar den illokutionära kraften” tydligare än dėkoju (Zaikauskas 2002: 91; jfr Čepaitienė 2007: 191). Av meningarna 76–87 framgår att ačiū, dėkui, som står nära det performativa verbet och/eller det predikativt använda dėkingas, –a, används analogt med de tidigare diskuterade meningarna. En modifierare som flyttats från sin vanliga plats, eller ett tacksamhetsuttryck, betonas (se meningarna 83–86). I mening 85 betonar till exempel den inversiva modifieraren (širdingai) intensiteten i den tacksamhet som uttrycks med interjektionen ačiū (dvs. ačiū (inte hur som helst, utan) širdingai), medan modifieraren i mening 86 (labai) står efter interjektionen (dėkui) eftersom den senare är fokuserad, på samma sätt som modifieraren labai och liknande står på en neutral plats i mening 87 eller 78–82. Slutligen ser vi i mening 88 modifierare till interjektionen ačiū både i preposition (labai) och i postposition (visos širdies); eftersom de uttrycker olika intensitet i tacksamheten betonas de, dvs. den neutrala ordföljden (labai ačiū) är markerad. 76) Med ett ryck slet han loss låset från buren, öppnade den lilla luckan och lyfte ut den lille mannen. – Mitt ödmjukaste tack (jfr jag tackar ödmjukast)! sa den lille och bugade för pojken. – Skulle ni kunna lyfta upp mig till låset? 77) Jag kan säga att mitt familjeliv har ordnat upp sig. Jag förberedde mig i många år för det steget, men en gång måste man våga ta det. Därför tack så innerligt (jfr jag tackar så innerligt) (jfr mening 59). 78) Beck körde. – Jag kände att det var bättre att stanna hemma. – Ja, tack så mycket för omtanken (jfr ja, jag tackar så mycket / tacksam för omtanken), sa Chris och låtsades vara förnärmad. – Jag vågar knappt tänka på vad som skulle ha hänt om jag hade varit ensam. BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Didelis dėkui ir dėkui labai dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 22 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.07 79) – Så bra att ni svarade, säger Vaira med ett leende genom tårarna. – Jag hade inte kunnat behärska mig, skällt ut henne och förstört allt. Tack så mycket, Klaus, tusen tack till er tack. Klaus nickar bara och går62. 80) Men när mormor Gison nu ställde sig framför honom och sade med sin karakteristiska värdighet: ”Tack av hela mitt hjärta för den fina mässan (jfr jag tackar av hela mitt hjärta för den fina mässan), herr kyrkoherde!”, böjde han huvudet ännu snett mot axeln och slog bara ut med händerna. 81) Glömde jag något... Melioration? Finns det ingen, ingen släkt alls? – Där finns ingen. Det finns en bror, men han bor någon annanstans... Jag tackar er verkligen så mycket (jfr jag tackar er verkligen (så mycket); så (väldigt) tacksam), jag vet inte hur jag ska uttrycka det. Verkligen, ett under, Gud själv har sänt er. Hur ska jag nu kunna återgälda er? Martynas hand var redan på väg mot kavajfickan, men plötsligt. 82) Och innehållet i det ropet är alltså följande: – Så du ser allt, Gud, du ser allt och förstår. Så tacksam, så tacksam (jfr så / så (vilken / sådan) tacksam, så / så (vilken / sådan väldigt) tacksam)! Du såg min uggla. Ja, verkligen, det är sant att han varken arbetade där på söndagar eller något sådant. 83) Kalendern, och ”M – vieno”-pennan, och samlingen av ”M – vieno”-klistermärken. – Hurra, hurra! – Hurra, hurra, hurra! Jag vill önska dig en fin och härlig dag. – Tack så mycket till er. – Tack detsamma. Och nu, Deimante? – Ja. – Om du höjer volymen på radion ska du veta att låten som spelas nu på M viennas är tillägnad just dig. – Okej. Tack så mycket. – Tack till dig. Hej då. 84) I det här fallet tar Agnė återigen en poäng. Det står två–noll, och som jag redan nämnt får du, Agnė, ett Lumene-produktset. – Tack så mycket. – Tack detsamma. Ha en fin och härlig dag. Och nu, Svetlana? – Ja. – Om du höjer volymen på radion spelas låten just för dig, okej? – Tack. 85) – Om ni ändå ska, ge hit den, så bär jag den en bit. – Tack, tack så hjärtligt. Jag säger ju att vi launininkai är vana vid det. Men ni, märker jag, är ingen som gräver i jorden. – Hur kan ni veta det? – På rösten. Vad annars? 86) Ministern och att fortsätta behandla budgetförslaget, ge ordet till budgetutskottets ordförande, partigrupperna, utskotten och så vidare. Går ni med på det? Då63 tack så mycket (jfr då tackar jag så mycket). E. K. Tack ska ni ha. ORDFÖRANDEN. Jag ber budgetutskottets ärade ordförande A. R. komma upp i talarstolen.64. 62 Se också ett liknande exempel i DLKT där labai är betonat: Värdinnan öppnade åter dörren försiktigt och ställer fram en rykande måltid på bordet. – Tack, tack så mycket. Jag var ju inte särskilt hungrig än, säger läraren med en prövad barnablick. 63 Jfr LKŽ: tai – 1. för att betona eller framhäva ett ord, en fras eller en mening: Kisielių vir­davo tai katile LKT340(Krd). 2. för att betona intensiteten hos en egenskap eller handling: Tai nusisekė – kaip šuniui botagas! Plm. 64 Jämför också meningar i DLKT där detta betonas av tack, jag tackar: – Äsch, det blir inga problem med det här! – chefen verkade andas ut lättare. – Vi behöver bara komma överens om en tid med Karidze, men det är en bagatell... – Tack då. Kan jag gå? – Benas reste sig långsamt. – Gå du, så pratar vi över lunch... BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Didelis dėkui ir dėkui labai dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 23 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.07 87) Och vi hoppas att ni vid varje tillfälle kommer att visa att säkerhetstjänsten inte alls vill strypa ”Naujoji romuva”. – Om så är fallet, så tack så mycket! Jag är naturligtvis mycket angelägen om att antalet prenumeranter på ”Naujoji romuva” ska öka. Och jag är glad att ni alla har prenumererat på den65. 88) Till slut ebbar ovationerna långsamt ut, människorna sätter sig på sina platser och den tjeckiske forskaren säger med darrande röst: – Tack så mycket, mina vänner, tack av hela mitt hjärta. Han bugar och går till sin stol. Det undersökta materialet från DLKT ger anledning att anta att när interjektionerna dėkui, ačiū (eventuellt) tolkas substantiviskt, blir de besläktade med konstruktioner av substantivet padėka med en kongruerande modifierare66. Till exempel liknar labai ačiū i mening 89 tackuttrycken i meningarna 69–70, som uttrycks med en substantivfras (ypatinga / nuoširdžiausia padėka), medan det i meningarna 90–92 ligger nära padėka med modifierare, som i meningarna 74–75 fungerar som predikatets objekt. Med detta blir orsakerna till bruket av nuoširdus dėkui i meningarna 93–96 tydliga: det substantiviskt uppfattade dėkui står tillsammans med ett adjektiv som kongruerar med det i obestämt genus. Mot denna bakgrund kan man också förklara andra uttryck som avsändaren väljer att använda, såsom nuoširdus dėkui, didelis ačiū eller liknande formuleringar, till exempel i meningarna 97–99. 89) Alla släktingar och vänner blev kvar i Litauen. Det är klart att man med tiden skaffar sig bekanta och vänner även här. Främlingar har hjälpt till väldigt mycket. För det – tack så mycket! Just nu är de som en andra familj för mig. 90) Pappa dök upp. Med ett stort, vackert grånande patriarkskägg och en stark, solbränd kropp såg han ut att vara evig. Han ledde själv rundturen. ”...Jag säger tack så mycket (jfr jag framför ett stort tack) till min nye far. Jag kände aldrig att han inte var min riktiga pappa”, sade dottern Jolanta tjugo år senare. 91) – Så jag borde vara er tacksam för att behöva fortsätta irra omkring i den här av Gud glömda avkroken! – svor hon. – Nå, då säger jag tack så mycket. Hemskt mycket tack. – Oss? – frågade Sierakailė för att försäkra sig. TALMANNEN. Jag vill ändå påpeka att ni inte ställer någon fråga till föredraganden, eller hur? V. B. Vi diskuterar, ja. TALMANNEN. Då tackar jag herr N. R. Han har rätt i att säga att han inte fick ändringsförslagen efter den första behandlingen. 65 Se också meningen i DLKT där modifieraren labai labai betonas: Han bad artigt om ursäkt för att inte ha pengar, och chauffören sade ännu artigare att han inte behövde några pengar heller, eftersom han ändå skulle köra ensam och utan last. – Då tack så väldigt, väldigt mycket, svarade barnet, och den här gången kom han hem inte så sent. 66 Jfr J. Pikčilingis uppfattning i not 43. BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Didelis dėkui ir dėkui labai dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 24 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.07 92) Författaren skulle vara tacksam mot er, som skådespelare, sade jag så lugnt jag kunde. – Vad har jag för nytta av den tacksamheten? Bär inte fram tack till Vaitiekus67... (jfr. bär fram tacksamheten till Vaitiekus) Jag skulle vilja att ni skrev till Lubys. 93) Lietuvių kalbą iki šiol iš pagrindų ugdė lietuviai kalbininkai, ir jiems už tai priklauso mūsų visų nuoširdus ačiū (plg. priklauso mūsų visų nuoširdi padėka). Jų dalyvavimas vystant kalbą bus ne mažiau svarbus ir ateityje. Būtų nesusipratimas, jeigu jie šiuo darbu mažiau domėtųsi ar net visai jį apleistų. 94) Veržiasi tuoktis net kitų miestų gyventojai, meilę bei ištikimybę Baltajai gulbei neseniai iš naujo prisiekė ir kauniečiai (už tai jiems – nuoširdus dėkui) bei miesto meras, sukritikavę valdžios kuluaruose pasigirdusius ketinimus Civilinės metrikacijos biurą iškelti į kitą miesto vietą“. 95) Nu – så tragiskt – Leonidas. Jag läste era ord för sent. Även mitt uppriktiga tack kommer för sent (jfr. även min uppriktiga tacksamhet kommer för sent). 96) Så till käre V. A. D. mitt uppriktiga tack (jfr V. A. D. [får / har (att tillgå)] min uppriktiga tacksamhet; jag framför min uppriktiga tacksamhet till käre V. A. D.68). Det är en begåvad människas text. Jag skulle vilja veta mer om honom. 97) Verksamhet utanför skolan stöds av hederliga företagare, men vem vill egentligen göra det om det inte ger någon reklam, bara ett uppriktigt tack (jfr det ger ingen reklam alls, bara [finns] en uppriktig tacksamhet)?.. Nej, det finns fortfarande entusiaster som, utan att låta sig bekymras av bristen på resurser, organiserar, bedömer, föreslår... 98) Jag framför ett särskilt uppriktigt tack till min dotter Laurena (jfr jag framför ett särskilt uppriktigt tack till min dotter; *jag tackar särskilt uppriktigt säger till min dotter;?särskilt uppriktigt tacksam säger jag till min dotter), som skrev på en vägg i mitt kontor: ”Pappa, snälla, bli klar med att skriva boken snabbare! Skynda dig!!!” 99) För några veckor sedan kom några kollektivbönder hit till mig i Grūta, gav mig ett gevär och tackade så hjärtligt. – För vad? 67 Jfr även DLKT-meningen med substantiviskt använt tack: På svenska sade han att det inte stod så bra till i mitt huvud. Vad kan man göra! Ta det! Något mycket liknande tack. 68 Jfr även DLKT-meningarna: Till redaktör G. G., som inte bara redigerade och ordnade manuskriptet på ett kvalificerat sätt, utan också visade stor omsorg om att få boken utgiven. Jag riktar mina tackord till min hustru Mania, som ständigt gav mig andligt stöd och tålmodigt, många gånger, skrev av manuskriptversionerna för hand, min son Mark, och särskilt min dotter. Mitt sista tack riktar jag till mina två döttrar, som var mina medresenärer under en del av färden, och min hustru Susan – hennes kärlek till livet och litteraturen gjorde resan värd mödan. BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Didelis dėkui ir dėkui labai dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 25 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.07 Visst finns det i DLKT också sådana exempel, som meningarna 100–102, där konstruktionen uppriktigt / stort tack skulle kunna ersättas med den verbala konstruktionen tackar uppriktigt / mycket eller liknande. Men talaren väljer den uppenbarligen inte utan anledning. 100) En välgörenhetskonsert med sång- och dansensemblen vid Vilnius universitet, ledd av V. A., gav de sjuka andlig styrka. Än en gång uppriktigt tack (jfr uppriktigt tack som substantiv kontra tackar uppriktigt / tack) till er, kära vänner. UAB ”INMEDA:s” personal, som hjälpte till vid evenemang i Vilnius, fick många tackord. 101) Jag fick ditt rara lilla brev, och först nu, efter att ha skjutit undan bokföringsböckerna och andra papper, vill jag skriva några ord till dig. Först och främst ett stort tack (jfr ett stort tack som substantiv kontra tackar så mycket / tacksam / tack) för det fina och rara lilla brevet. Jag är glad att du har det bra hos mamma, att hon skämmer bort dig och att du mår bättre. 102) Men efter att ha lärt känna dig personligen ser jag tydligt att du är en hederlig och respektabel människa, och om du säger något så tror du också på det, och för det vill jag också rikta ett stort tack till dig. Må Gud låta oss träffas igen, kanske till och med hos oss, i pepparrotslandets bittra nejder? 3.3. Om man utgår från uttrycken för tacksamhet i litauiskan ser man att de fåtaliga översättningarna från litauiska i LINGUEE använder uttrycken tackar så mycket, mycket tacksam, stort tack, varav endast ett, som framgår av mening 103, är inverserat. Den aktuella konstruktionen tack så mycket har översatts till den engelska konstruktionen thank you very much och den tyska substantiviska konstruktionen vielen Dank. Tacksamhetskonstruktioner med verbet tacka och ett prepositionsställt modifierande led (tackar så mycket, vill tacka så mycket) har översatts till engelska tacksamhetsuttryck som uttrycks med verb, adjektiv eller interjektion (I sincerely thank; I am appreciative; thank you very much) (se meningarna 104–106) samt till tyska verbala (ich danke sehr), adjektiviska (sehr dankbar) och substantiviska (vielen / herzlichen Dank) konstruktioner (se meningarna 107–109)⁶⁹. Litauiskans ett stort tack översätts med substantiviska konstruktioner på engelska och tyska (eins großes Dankeschön; a big „thank you“), medan stort tack motsvaras av den engelska thank you very much, many thanks eller tyska ich bedanke, möchte herzlich danken; vielen / herzlichen Dank konstruktionen eller liknande. Omvänt visar också de fåtaliga LINGUEE-uppgifterna att ett engelskt tacksamhetsuttryck med verb (I thank you very much) översätts med det litauiska performativa uttrycket tackar (se mening 110), thank you very much med de synonymiska litauiska uttrycken tackar så mycket, stort tack; den tyska verbkonstruktionen ich danke schön hör samman med litauiskans tackar så mycket, medan tacksamhet uttryckt med ett substantiv (ein 69 Eftersom antalet LINGUEE-exempel är litet specificeras inte antalet meningar där det ena eller andra tacksamhetsuttrycket används. BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Didelis dėkui ir dėkui labai dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 26 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.07 herzliches Dankeschön) motsvaras av ett litauiskt substantiviskt uttryck (ett stort tack) eller verbalt uttryck (tackar uppriktigt); danke sehr översätts som tackar så mycket / tacksam / tack. De få översättningsuppgifter som finns tillgängliga skulle alltså kunna tala för en typisk ömsesidig motsvarighet mellan tacksamhetsuttryck med verb, substantiv och interjektion i de olika språken (dvs. tackar så mycket ↔ I thank you very much; ich danke sehr; ett stort tack ↔ a big „thank you“; vielen herzlichen Dank; stort tack ↔ thank you very much; danke sehr) och/eller andra möjliga korrelationer mellan uttrycken (jfr även meningarna 11–17), men de bekräftar inte att ordföljden i de undersökta språken påverkar litauiskans inverterade tacksamhetsuttryck. 103) Vi kan inte tillåta att den nationella tillsynsmyndigheten, efter en så lång process för granskning av artikel 7, kan säga ”Tack så mycket för er synpunkt, men jag håller fast vid min metod” och helt enkelt agera som om ingenting hade hänt. ... vi kan inte acceptera att den anmälande nationella tillsynsmyndigheten, efter den mycket långvariga granskningsprocessen enligt artikel 7, kan säga: ”tack så mycket för er synpunkt, men jag föredrar mitt eget tillvägagångssätt”. ... det kan inte komma i fråga att den anmälande nationella tillsynsmyndigheten efter ett mycket långvarigt granskningsförfarande enligt artikel 7 helt enkelt kan säga: ”Tack så mycket för er ståndpunkt, men jag föredrar mitt eget tillvägagångssätt.” 104) [Įsipareigojimą] šiandien dar sykį pakartojo Komisijos narys K. De Gucht ir nuoširdžiai dėkoju jam už jo rūpinimąsi. ... vilket i dag upprepades av kommissionsledamot De Gucht, och jag tackar honom uppriktigt för hans omsorg. 106) Už tai nuoširdžiai dėkoju. ... och för det är jag mycket varmt tacksam. 106) Tack så mycket, fru talman, och ett stort tack till alla ledamöter som har talat i denna debatt. Tack så mycket, fru talman, och tack så mycket till alla ledamöter som har talat under denna debatt. 107) Tack så mycket alla för ert stöd, och jag vill instämma med Renate Weber och de andra skuggrapportörerna och tacka sekretariatet för utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt alla rådgivare. Jagtackar er så för allt ert stöd och vill ansluta mig till tack från Renate Weber och de andra skuggföredragandena ansluta mig, som dessa riktade till BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Didelis dėkui ir dėkui labai dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 27 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.07 sekretariatet för utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter och alla rådgivare. 108) Naturligtvis, tack så mycket parlamentet för dagens debatt. Jag är naturligtvis mycket tacksam över att vi har hållit denna debatt i dag. 109) För det första, tack så mycket våra två kolleger från budgetutskottet. För det första stort tack till våra två kolleger från budgetutskottet. 110) Jag tackar er mycket för allt ert stöd. Tack så mycket alla för ert stöd. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER En undersökning av 800 exempel från DLKT, där dėkoju, dėkingas, -a, padėka, -ą, dėkui, ačiū används med prepositionsställda och postpositionsställda modifierare, visar att dėkui labai i dagens litauiska används enligt analogi med dėkoju labai, labai esu dėkingas, det vill säga genom att kreativt och kompetent välja en markerad strategi för att uttrycka tacksamhet. Den omvända ordföljden dėkui labai är alltså lika lämplig att använda som andra stilistiskt markerade uttryckssätt. Avsändaren väljer sällan omvänd ordföljd i tacksamhetskonstruktionen (6,6 procent av samtliga fall, eller 53 exempel av 800). Med avseende på ordföljd och satsens informationsstruktur gör det undersökta materialet det möjligt att fastställa följande korrelationer mellan uttryck för tacksamhet. I satser med neutral ordföljd och transitivitetstyp är det typiska subjektet i nominativ (Aš) förknippat med ett omarkerat tema, vilket sammanhänger med principerna för så kallad inherent topikalitet: olika värden för animacitet, agentivitet, bestämdhet, topikalitet och liknande (Aš nuoširdžiai dėkoju Jums / esu nuoširdžiai dėkingas už pagalbą; Aš tariu Jums nuoširdžią padėką). Enligt principen om inherent topikalitet är det indirekta objektet i dativ (Jums) – det andra efter subjektet i nominativ – en kandidat till satsens tema. Satsens rema uttrycks då med ett atypiskt subjekt, ett substantiv som betecknar ett abstrakt föremål ((=67) Jai tenka nuoširdžiausia padėka; jfr Jums patinka klasikinė muzika). Tacksamhetens kärnord eller dess modifierare kan placeras i remat genom att välja konstruktioner i aktiv resp. passiv form (Aš skiriu Jums nuoširdžią padėką resp. Jums skirta mano nuoširdi padėka), utropssatser ((=39) Dėkoju širdingai jums už svetingumą! (=53) Kokia aš tau dėkinga! (=82) Kaip dėkui, kaip ačiū!). När avsändaren använder tacksamhetskonstruktioner med omvänd ordföljd betonar hen själva tacksamhetens kärnord (Dėkoju labai), dess valensaktant (Jums (och inte någon annan) labai dėkoju) eller BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Didelis dėkui ir dėkui labai dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 28 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.07 modifierare (Jag tackar er (inte hur som helst, utan) uppriktigt). I fall med neutral ordföljd markeras den kontrastiva reman av det (Det är verkligen, verkligen tack). De många LINGUEE-översättningarna bekräftade inte något inflytande från den omarkerade engelska och tyska ordföljden på den markerade användningen av dėkui labai i litauiskan. Med hänsyn till den aktuella användningen i dagens litauiska och de olika strategier som väljs för att uttrycka tacksamhet och (inte) aktualisera tillståndet av tacksamhet resp. handlingen (jag är mycket tacksam resp. jag tackar så mycket resp. tack så mycket), kan man anta att avsändaren använder stort / uppriktigt tack för att aktualisera ett tack som uppfattas som en sak (jfr (=92) Tack, framför mitt tack till Vaitiekus). Ett sådant ekonomiskt interjektionellt uttryck, som ”tränger sig in” på platsen för argumentet till ett predikat uttryckt som substantiv, ačiū, dėkui, böjs enligt mönstret för substantivet tack: adjektivmodifieraren till ačiū, dėkui kongruensböjs, det vill säga ett omarkerat (maskulint) adjektiv väljs (stort tack resp. stort tack). Det finns naturligtvis kontexter där konstruktionen stort / uppriktigt tack också kan jämföras med jag tackar så mycket / uppriktigt. Det kan ändå antas att i de fall där ačiū, dėkui av språkliga ekonomiskäl, på grund av skillnader i hur tacksamhet uttrycks och aktualiseras och/eller av andra skäl intar satspositionen för det performativa jag tackar eller det predikativt använda tacksam, väljs interjektionens modifierare (skulle väljas) enligt dessa (jag tackar så mycket / uppriktigt, mycket / uppriktigt tacksam resp. mycket / uppriktigt tack)70. 70 Jfr.: ”Tacksamhetsinterjektioner utför alltid en tackakt, konkurrerar med det performativa verbet dėkoju och kan ersätta varandra i vilken situation som helst, såväl i vardagligt tal som i officiella sammanhang” (Čepaitienė 2014: 2). BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Didelis dėkui ir dėkui labai dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 29 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.07 ŠALTINIAI BLKŽₑ – Bendrinės lietuvių kalbos žodynas: elektroninis variantas. Vyr. red. Danutė Liutkevičienė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2015. Prieiga internete http://bkz.lki.lt. DLKT – Dabartinės lietuvių kalbos tekstynas. Sudarė Kauno Vytauto Didžiojo universiteto Kompiuterinės lingvistikos centras. Prieiga internete http://donelaitis.vdu.lt. DLKŽₑ – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Vyriausiasis redaktorius Stasys Keinys, 7-as pataisytas ir papildytas leidimas. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2012, XXVI, 969 p.; elektroninis variantas, 2015. Prieiga internete www.lkiis.lki.lt. FŽₑ – Frazeologizmų žodynas. Rengė: Irena Erm anytė, Ona Kažukauskaitė, Gertrūda Naktinienė, Jonas Paulauskas (redagavo), Zita Šimėnaitė, Angelė Vilutytė. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2001, XVIII, 886 p.; elektroninis variantas, 2015. Prieiga internete http://lkiis.lki.lt/frazeologizmu. LINGUEE – Vertimų žodynas: elektroninis variantas. Prieiga internete https://lt.linguee.com/. LKŽₑ – Lietuvių kalbos žodynas (t. 1–20, 1941–2002): elektroninis variantas. Redaktorių kolegija: Gertrūda Naktinienė (vyr. redaktorė), Jonas Paulauskas, Rimutė Petrokienė, Vytautas Vitkauskas, Jolanta Zabarskaitė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2005 (atnaujinta versija, 2008). Prieiga internete www.lkz.lt. LITERATŪRA A m b r a z a s V. 1982: Žodžių tvarka ir baltų kalbų sakinio tipo rekonstrukcija. – Baltistica 18(2), 100–118. C z a c h u r W. 2006: Dankesformeln als kulturspezifisches Phänomen im Deutschen und Polnischen. – Acta Philologica 32, 17–32. Č e p a i t i e n ė G. 2007: Lietuvių kalbos etiketas: semantika ir pragmatika. Šiauliai: Šiaulių universiteto leidykla. Č e p a i t i e n ė G. 2014: Padėkos raiškos galimybės. – Bendrinė kalba 87. Prieiga internete http://www.bendrinekalba.lt/?87 (žiūrėta 2018 11 15). DLKG 1996: Dabartinės lietuvių kalbos gramatika, red. V. Ambrazas. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla. D r u k t e i n i s A. 2009: Semantinės sakinių struktūros su sinkretinės reikšmės predikatais. – Res Humanitariae 6, 24–41. G i r d e n i s A. 1996: Taip šneka tirkšliškiai: Šiaurės žemaičių telšiškių tarmės tekstai su komentarais. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla. BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Didelis dėkui ir dėkui labai dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 30 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.07 Gladrow W., Kotorova E. [Гладров В., Которова Е. Г.] 2015: Контрастивное изучение моделей речевого поведения. – Жанры речи 2(12), гл. ред. В. В. Дементьев. Саратовский государственный университет, 27–39. Gladrow W., Kotorova E. 2017: Kontrastive Untersuchung von Sprachhandlungsmustern. – Zeitschrift für Slawistik: ZfSl 62(3), 365–386. Griškevičienė A. 2008: Reminių lietuvių kalbos pagrindinių sakinio dalių perteikimas norvegų kalboje. – Kalbotyra 58(3), 25–34. Hilbig I. 2009: Lietuvių ir anglų prašymų strategijos ir mandagumas. – Lietuvių kalba 3. Prieiga internete: http://www.lietuviukalba.lt/index.php/lietuviu-kalba/article/view/15/117 (žiūrėta 2018 11 15). Holvoet A. 2003: Aktualiosios skaid os problemos. – Sintaksinių ryšių tyrimai, red. A. Holvoet, A. Judžentis. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 79–98. Holvoet A. 2009: Argumentų hierarchijos ir gramatinės funkcijos. – Gramatinių funkcijų prigimtis ir raiška, red. A. Holvoet, R. Mikulskas. Vilnius: Vilniaus universitetas, Asociacija „Academia Salensis“, 1–36. Huber A. 2005: Denken heißt denken. – Das Heft vom Denken. Aug. 2005–Nov. 2005. Prieiga internete http://www.unterschleissheim-evangelisch.de/downloads/Vielseitig_08_-05.pdf (žiūrėta 2018 11 15). Jakaitienė E. 2010: Leksikologija. Vilnius: VU leidykla. KNK 1991: Kaip nereikia kalbėti, sud. D. Mikulėnienė. Vilnius: Mokslas. Kotorova E. 2013: Dankesbezeigung im deutschen und russischen Diskurs: soziokulturelle, pragmatische und sprachlich-strukturelle Aspekte. – Zeitschrift für Slawistik: ZfSl 58(4), 417–434. Kotorova E. [Которова Е. Г.] 2013a: Коммуникативно-прагматическое поле как метод комплексного описания способов реализации речевых актов. – Томский журнал ЛИНГ и АНТР 1(1), 58–67. KP2 (S3) 2009: Kalbos patarimai 2. Sintaksė: Įvairūs dalykai (S3), sud. R. Miliūnaitė. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. Kučinskaitė A. 1985: Lietuvių kalbos etiketas. Vilnius: Mokslas. Kučinskaitė A. 1990: Lietuvių kalbos etiketas. 2-asis pataisytas ir papildytas leidimas. Vilnius: Mokslas. Kučinskaitė A. 2007: Kalbos etiketas. – Lietuvių kalbos žinynas, sud. P. Kniūkšta. Kaunas: Šviesa, 486–518. Labutis V. 1998: Lietuvių kalbos sintaksė. Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla. BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Didelis dėkui ir dėkui labai dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 31 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.07 L a m b r e c h t K. 1994: Information structure and sentence form. Topic, focus, and the mental representations of discourse referents. Cambridge: Cambridge University Press. LKG 1971: Lietuvių kalbos gramatika 2. Morfologija, red. K. Ulvydas. Vilnius: Mintis. O ž ó g K. 1982: Podziękowania w polszczyźnie mówionej. – Język Polski 62(4–5), 259–266. O ż ó g K. 1992. O niektórych aspektach semantyki zwrotów grzecznościowych. – Polska etykieta językowa [= Język a kultura 6], red. J. Anusiewicz, M. Marcjanik. Wrocław: Wiedza o Kulturze, 51–56. P a b r ė ž a J. 2017: Žemaičių kalba ir rašyba. Šiauliai: Šiaulių universitetas. P i k č i l i n g i s J. 2010: Stilist ikos darbų rinktinė. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos centras. S e a r l e J. R. 1976: Sprechakte. Frankfurt am Main: Suhrkamp Verlag. S l i ž i e n ė N. 1994: Lietuvių kalbos veiksmažodžių junglumo žodynas 1. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla. S l i ž i e n ė N. 1998: Lietuvių kalbos veiksmažodžių junglumo žodynas 2(1). Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla. S l i ž i e n ė N. 2004: Lietuvių kalbos veiksmažodžių junglumo žodynas 2(2). Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla. Š u k y s J. 2003: Kalbos kultūra visiems. Kaunas: Šviesa. Š u k y s J. 2006: Kalbos kultūra visiems. Kaunas: Šviesa. U l v y d a s K. 1955: Vienaskaitos įnagininko kilmės prieveiksmiai dabartinėje lietuvių kalboje. – Mokslo darbai. Istorijos ir filologijos mokslų serija 2, 20–63. U l v y d a s K. 1957: Vienaskaitos naudininko prieveiksmėjimas ir prieveiksmiai su formantais – (i)ui, -i lietuvių kalboje. – Kai kurie lietuvių kalbos gramatikos klausimai. Straipsnių rinkinys, 115–169. U l v y d a s K. 2000: Lietuvių kalbos prieveiksmiai. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. V a l e c k i e n ė A. 1998: Funkcinė lietuvių kalbos gramatika. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. V a s k e l i e n ė J. 2015: Rašytinio teksto aktualioji sakinio skaida. – Žmogus ir žodis. Didaktinė lingvistika 17(1), 87–99. W i e r z b i c k a A. 1972: Act of speech. – A. Wierzbicka, Semantic primitives. Frankfurt am Main: Athenäum Verlag, 122–149. W i e r z b i c k a A. 1985: A semantic metalanguage for a crosscultural comparison of speech acts and speech genres – Language and society 1, 491–513. BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Didelis dėkui ir dėkui labai dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 32 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.07 W i e r z b i c k a A. 1987: English speech acts verbs: a semantic dictionary. Sydney: Academic Press. W i e r z b i c k a A. 1991. Speech acts and speech genres across languages and cultures. – A. Wierzbicka, Cross-cultural pragmatics. The semantics of human interaction. Berlin-New York: Mouton de Gruyter, 149–196. W u n d e r l i c h D. 1976: Studien zur Sprechakttheorie. Frankfurt am Main. Z a i k a u s k a s E. 2000: Leksinis, gramatinis bei pragmatinis performatyvumo pobūdis. – Kalbotyra 48(1)–49(1), 157–162. Z a i k a u s k a s E. 2002: Lietuvių kalbos performatyvų raiška. – Baltu Filologija 11(2), 79–96. Z b o r o w s k i P. 2004: Einige Bemerkungen zur Semantik der Sprechhandlung Danken im Schwedischen, Polnischen, Deutschen und anderen Sprachen. – Folia Scandinavica 8, 155–167. Z b o r o w s k i P. 2005: Dankbarkeit vs. Höflichkeit und sprachliche Routine. Der Dankakt im Schwedischen verglichen mit Polnisch und Deutsch [= Seria Filologia Skandynawska 11]. Poznań: Adam Mickiewicz University. Ž i r g u l y s A. 1962: Šis tas apie žodžių tvarką. – Kalbos kultūra 3, 10–14. Prieiga internete http://www.bendrinekalba.lt (žiūrėta 2018 11 15). Gauta 2019 02 11 Priimta 2019 11 14 BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Didelis dėkui ir dėkui labai dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 33 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.07 DIDELIS DĖKUI AND DĖKUI LABAI IN THE MODERN LITHUANIAN (WRITTEN) LANGUAGE S u m m a r y The article deals with the question whether the thank-you constructions dėkui (ačiū) labai, nuoširdžiai (thank you very much, with all my heart) and didelis, nuoširdus dėkui (ačiū) (many, sincere thanks) are fit to use in the modern Lithuanian language. The thank-you constructions are addressed in a syntactic-semantic and thematic-rhematic structure aspect. The study relies on material gathered in the Corpus of the Modern Lithuanian Language (CMLL) by the Centre of Computational Linguistics of Vytautas Magnus University and the online translations dictionary LINGUEE. Analysis of CMLL cases where the Lithuanian words for thanks, dėkoju, dėkingas, -a, padėka, -ą, dėkui, ačiū, are used with prepositional and postpositional modifiers has shown that in the modern Lithuanian language, dėkui labai is used by the analogy of dėkoju labai, labai esu dėkingas (I am very grateful), which is to say by choosing a marked strategy of expression of thanks in a creative and competent way. The inverse dėkui labai is just as appropriate to use as other stylistically marked cases of expression. The addresser tends to choose an inverse order of words in a thank-you construction rarely (6.6proc. of all cases, or 53 cases out of 800). In terms of word order and thematic-rhematic structure, the subject material allows mapping the following correlations of thank-you expressions. In (in)transitive sentences with neutral word order, the typical subject (I) that is marked by the nominative mirrors an unmarked topic, or theme, that is related to the principles of topicworthiness: different values of animacy, agency, definiteness, and so on (Aš nuoširdžiai dėkoju Jums / esu nuoširdžiai dėkingas už pagalbą (I thank you with all my heart / I sincerely thank you for your help); Aš tariu Jums nuoširdžią padėką (I am extending my sincere thanks to you)). When it comes to topicworthiness, the indirect object of the dative (to you) ranks second after the subject nominative to become the topic of the sentence. Then, the rheme of the sentence is expressed with a non-typical subject: a noun denoting an abstract thing (Jai tenka nuoširdžiausia padėka (Sincerest thanks go to her); cf., Jums patinka klasikinė muzika (You love classical music)). The keyword or modifier of gratitude can be turned into a rheme by choosing to use active resp. passive constructions (Aš skiriu Jums nuoširdžią padėką (I give you my sincere gratitude) resp. Jums skirta mano nuoširdi padėka (You have my sincere gratitude)), exclamatory sentences (Dėkoju širdingai jums už svetingumą! (I sincerely thank you for your hospitality!) Kokia aš tau dėkinga! (How grateful I am to you!) Kaip dėkui, kaip ačiū! (Thanks so much!)). By using inversely worded thank-you BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Didelis dėkui ir dėkui labai dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 34 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.07 constructions, the addresser accentuates the keyword of gratitude (Dėkoju labai (Thank you very much)), its valence actant (Jums (o ne kam kitam) labai dėkoju (Thank you (and not someone else very much)) or modifier (Jums dėkoju (ne bet kaip, bet) nuoširdžiai (I thank you (not just in any way, but sincerely)), much like in cases when the constructions dėkoju labai (thank you very much)), dėkingas esu labai (I am very grateful), and so on. If the word order is neutral, the contrasting rheme is evidenced by the word tai (so) (Tai labai, labai dėkui (So thanks a lot)). The limited number of LINGUEE translations have failed to confirm any influence an unmarked word order in the English or German language may have on the marked usage of dėkui labai (thank you very much) in the Lithuanian language. Considering the actual usage of the modern Lithuanian language and the different strategies of expression of gratitude chosen to (non-)actualise the state resp. act of gratitude (esu labai dėkingas (I am very grateful) resp. labai dėkoju (thank you very much) resp. labai dėkui (many thanks)), the CMLL cases have revealed that the addresser uses didelis / nuoširdus dėkui (ačiū) (many/sincere thanks) to actualise gratitude perceived as a thing (cf. Dėkui nešk Vaitiekui (Give my thanks to Vaitiekus)). In an (in)transitive sentence, the economy-sized interjection ačiū, dėkui (thank you, thanks) that is trying to wiggle its way to replace a predicate argument expressed as a noun is marked after the example of the noun padėka (gratitude) with an agreement modifier: the adjectival modifier with ačiū, dėkui is agreed by choosing an adjective of an unmarked gender (masculine) (nuoširdi / didelė padėka (sincere/big gratitude) resp. nuoširdus / didelis dėkui (sincere/big thanks)). In some contexts, the construction didelis / nuoširdus dėkui (big/sincere thanks) can be contrasted with labai / nuoširdžiai dėkoju (thank you very much/sincerely). Still, one should believe that in cases when, owing to the economy of language, differences in the actualisation of the expression of gratitude, and/or other reasons, ačiū, dėkui in a sentence takes the position of the performative dėkoju or predicatively used dėkingas, -a, interjection modifiers are chosen on the basis of the latter (labai / nuoširdžiai dėkoju (thank you very much/sincerely), labai / nuoširdžiai dėkingas (I am very/sincerely grateful) resp. labai / nuoširdžiai ačiū, dėkui (thanks a lot/sincere thanks)). KEYWORDS: thank-you construction, interjection, inverse order of words, thematic-rhematic structure, interlanguage communication. LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ Lietuvių kalbos institutas Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius [email protected] BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204