Žodinės asociacijos kaip informacijos apie konceptą šaltinis (remiantis žodžių DUKRA ir SŪNUS asociacijų laukais)

SILVIJA PAPAURĖLYTĖ-KLOVIENĖ Institutet för det litauiska språket ORCID-id: https://orcid.org/0000-0003-2538-9502 FORSKNINGSOMRÅDEN: etnolingvistik, kognitiv lingvistik, lingvistisk kulturforskning, jämförande språkvetenskap. DOI: https://doi.org/10.35321/bkalba.2024.97.01 VERBALA ASSOCIATIONER SOM KÄLLA TILL INFORMATION OM KONCEPTET (BASERAT PÅ ASSOCIATIONSFÄLTEN FÖR ORDEN DUKRA OCH SŪNUS) NYCKELORD: associationer, dotter, språkets världsbild, koncept, experiment med fria associationer, presedenstexter, son. SAMMANFATTNING Vid undersökning av konceptens innehåll behöver man, på grund av de oklara gränserna för undersökningsobjektet, använda mer och mer varierat material för att blottlägga mångfalden av information som förknippas med konceptet. De associationsfält för specifika lexikala enheter som analyseras efter ett experiment med fria associationer är också informativa när man vill åtminstone delvis blottlägga innehållet i ett koncept. I artikeln diskuteras, med utgångspunkt i associationsfälten för orden dotter och son, en del av innehållet i koncepten DUKRA och SŪNUS som förknippas med den litauiska språkets världsbild. Artikeln presenterar hur människor som talar litauiska uppfattar vilka egenskaper som är utmärkande för en dotter och en son. ABSTRACT Forskning om begreppens innehåll kräver, på grund av osäkerheten kring gränserna för det undersökta objektet, att mer varierat material används för att synliggöra mångfalden av information som förknippas med begreppet. Verbala associationer är information om vad det objekt som benämns av stimulusordet förknippas med i språkbrukarnas medvetande. Därför kan man säga att associationer också är en direkt informationskälla om ett begrepps innehåll. Det är därför informationen från experimentet med fria associationer och beskrivningen av enskilda lexikala enheters associationsfält kan bidra till en mer detaljerad beskrivning av vilket begrepp som helst. SILVIJA PAPAURĖLYTĖ-KLOVIENĖ. Žodinės asociacijos kaip informacijos apie konceptą šaltinis (remiantis žodžių dukra ir sūnus asociacijų laukais) 9 Med utgångspunkt i associationsfälten för orden dotter och son diskuterar artikeln en del av innehållet i begreppen DAUGHTER och SON, vilka förknippas med den litauiska språkets världsbild, och presenterar hur människor som talar litauiska uppfattar vilka egenskaper som kännetecknar en dotter respektive en son. INLEDNING Begreppsforskning är ett av de ämnen inom lingvistiken som bygger på den antropocentriska vetenskapsparadigmets idéer och som tilldrar sig störst uppmärksamhet. Även inom litauisk lingvistik bedrivs forskning med syftet att beskriva hur människor som talar ett visst språk uppfattar olika subjekt och objekt i den icke-språkliga verkligheten, hur denna uppfattning förändras och hur den uttrycks genom språket och andra medel. Bland arbeten från det senaste decenniet kan nämnas beskrivningar av begreppen KALBA, TAUTA, VALSTYBĖ, MOTINA, ŽEMĖ och DUONA, utarbetade av en forskargrupp (Smetonienė, Smetona, Rutkovska 2019; 2021), utförliga beskrivningar av föreställningarna om DRAUGO, KAIMYNO, PRIEŠO, BALTARUSIO (GUDO), LATVIO, LENKO, RUSO och VOKIEČIO (Vaičiulytė-Semėnienė, Čižik-Prokaševa, Gritėnienė, Liutkevičienė, Gaidienė 2022), föreställningen om ŽMOGAUS (Sakalauskienė 2021) samt en diskussion av begreppet MEILĖS (Aleksaitė 2018) etc. I de nämnda arbetena bygger beskrivningarna av begreppen huvudsakligen på olika exempel på användningen av konkreta ord. Ett annat sätt att beskriva ett begrepps innehåll är att analysera associationsfältet hos de ord som förknippas med begreppet. I denna artikel riktas uppmärksamheten mot associationerna till orden dotter och son. Artikelns syfte är att analysera respondenternas reaktioner på stimuli dotter och son och diskutera båda ordens associationsfält som informationskällor om begreppen DUKRA och SŪNUS. Valet av undersökningsenheter avgjordes av ordens konkreta betydelse och deras tillhörighet till det vardagliga, icke-specialiserade ordförrådet. Dessutom har associationerna till orden dotter och son samt begreppen DUKRA och SŪNUS inte tidigare undersökts inom litauisk lingvistik. För att uppnå syftet formulerades följande uppgifter: att genomföra ett experiment med fria associationer och ur listan med 100 stimuli1 skriva ut associationerna till orden dotter och son; att beskriva båda ordens associationsfält utifrån associationernas typ (skilja paradigmatiska associationer från syntagmatiska) och den information de förmedlar- 1 Mer om experimentet, se s. 12–13. 10 BENDRINĖ KALBA | 97 ...innehållet; sammanfatta vilken information analysen av associationsfälten för orden dotter och son ger om koncepten DUKRA och SŪNUS. Undersökningsmaterialet består av nästan 600 associationer vardera till dotter och son, inventerade i ett friassociationsförsök med studenter från Šiauliai och Vilnius2. För att genomföra undersökningens syften tillämpades följande metoder: beskrivande metod, konceptuell analys, friassociationsförsök och beräkning. Forskningsläget I litauisk språkvetenskap har verbala associationer undersökts endast fragmentariskt. Simonas Steponavičienės ”Litauisk ordbok över verbala associationer” har sammanställts med material som samlades in under ett friassociationsförsök 1977–1982. Orden dotter och son ingick inte i stimuluslistan. Su atskirais leksikos vienetais susijusias asociacijas tyrė Gražina Akelaitienė (2007). Janina Daukšytė (2004, 2009) šią temą nagrinėjo per ugdymo psichologijos prizmę (taip pat žr. jos straipsnius su Egle Vanagaite (2014) ir Edita Čaplinskaja (2014). Marija Zavjalova och Svetlana Ryžakova (2004) undersökte litauers och ryssar bosatta i Litauens inställning till andra etniska grupper. Elena Akimova (2005) beskrev särdragen i den språkliga medvetenheten hos ryssar i Litauen och typer av kommunikativt beteende. En del av Silvija Papaurėlytė-Klovienės doktorsavhandling ”Sorgens koncept i litauiska och ryska” utgörs av en beskrivning av en undersökning grundad på analys av verbala associationer. Avhandlingen visar att slutsatserna från en konceptundersökning grundad på analys av verbala associationer överensstämmer med de slutsatser som drogs genom analys av exempel insamlade från den moderna litauiskans textkorpus och skönlitteratur. Detta gör det möjligt att hävda att analysen av ett ords associationsfält också ger information om innehållet i det koncept som ordet betecknar (Papaurėlytė-Klovienė 2004: 130–138). Associationerna till orden träd, ord, by har beskrivits separat (Papaurėlytė-Klovienė 2011, 2012, 2014). Det råder inget tvivel om att undersökningarna av verbala associationer i litauiskan kommer att bli mer ingående när man börjar använda den första versionen av databasen över litauiska ordassociationer mer aktivt; den är fritt tillgänglig på internet. Som Laura Vilkaitė-Lodzienė (2019)3 uppger innehåller databasen 277 stimulusformer (vanliga substantiv, verb och adjektiv). Vid insamlingen av associationer 2 Associationsfälten för orden dotter och son återges i artikelns bilaga. 3 I denna artikel anges var den nämnda databasen finns tillgänglig. SILVIJA PAPAURĖLYTĖ-KLOVIENĖ. Žodinės asociacijos kaip informacijos apie konceptą šaltinis (remiantis žodžių dukra ir sūnus asociacijų laukais) 11 304 respondenter deltog. Databasen planeras att på sikt utökas med nya stimuli. Orden dukra och sūnus finns ännu inte bland de stimuli som ingår i databasen. Den studie som presenteras i denna artikel är ny genom att ordens dukra och sūnus associationsfält för första gången inom litauisk språkvetenskap presenteras och analyseras ur olika aspekter, och analysresultaten kopplas till innehållet i koncepten DUKRA och SŪNUS. Studiens slutsatser kan vara till nytta för dem som är intresserade av särdragen i den litauiska språkliga världsbilden, de sätt att uppfatta världen och de stereotyper som fångats i språket samt beteendemönster som blottlägger synen på familjemedlemmars relationer, könsuppfattning och värderingar. 1. VIA ASSOCIATIONSFÄLTET – TILL KONCEPTETS INNEHÅLL 1.1. Förutsättningar för undersökningen av verbala associationer och slutsatsernas underbyggnad Studiens teoretiska utgångspunkter bygger på kognitiv lingvistik, som lyfter fram det nära sambandet mellan språk och människans kognitiva förmågor. Betydelserna av de ord som är relevanta för den presenterade studien förklaras i litauiska ordböcker med fokus på aspekterna kön och familjeband. I ”Litauiska språkets ordbok” hänvisar ordet dukra till ordet duktė. Duktė är enligt samma ordbok ”ett barn av kvinnligt kön i förhållande till sina föräldrar” (LKŽe). I denna ordbok förklaras även betydelsen av ordet sūnus: ”ett barn av manligt kön i förhållande till sina föräldrar”. I ”Litauiska standardspråkets ordbok” anges orden dukra och duktė som synonymer (samma ståndpunkt intas även i ”Synonymordboken” (SŽ); definitionen är densamma – ”ett barn av kvinnligt kön i förhållande till sina föräldrar” (BLKŽ). Ordet sūnus finns som uppslagsord i ”Litauiska standardspråkets ordbok”; information om det samlas fortfarande in. Den presenterade studien fokuserar på verbala associationer. En association är en förbindelse mellan objekt som registreras i medvetandet. Språkvetenskapens studieobjekt är verbala associationer, vilka synliggörs genom ett fritt associationsexperiment. Vid ett fritt associationsexperiment får respondenterna en lista med stimulusord och ombeds att utan att tänka länge skriva det första ord, den första ordkombination eller den första mening som faller dem in bredvid varje stimulus. I instruktionerna till experimentdeltagarna ska det betonas att alla svar är bra och att resultaten endast kommer att offentliggöras i sammanställd form. 12 BENDRINĖ KALBA | 97 Reaktionerna på stimuli kallas associat, och hela listan över associat utgör ett associationsfält. Reaktionen på ett stimulus visar hur språkbrukarna uppfattar det föremål eller fenomen som betecknas med detta ord, vilka egenskaper de tillskriver det och vilka objekt och fenomen i verkligheten de förknippar det med. Det bör nämnas att värderingen av det verklighetsobjekt som betecknas med stimulusordet också uttrycks direkt eller indirekt i associationsfältet. Sammanställare av associationsordböcker måste utarbeta listan över stimulusord med stor omsorg, eftersom en sådan ordbok till sin natur skulle kunna ge maximalt mycket tillförlitlig information om den världsbild som kännetecknar ett folk, med andra ord om den naiva världsbilden4. En associationsordbok kommer naturligtvis alltid att förbli fragmentarisk – hur omfattande den än är, kan den inte omfatta absolut alla ord som är viktiga för kulturen. Därför återger en sådan ordbok inte absolut alla kausala och rumsliga samband, tidsrelationer och känslor som språkbrukarens relation till föremål och fenomen i verkligheten väcker. Om man ändå väljer stimuli med eftertanke kan man åtminstone få en schematisk bild av värdesystemet, sättet att uppfatta världen och beteendemönstren hos ett folk som talar ett visst språk. Om man väljer uppsättningen stimuli på lämpligt sätt ger dessa ords associationsfält information om hur den icke-språkliga verkligheten uppfattas. Hur tillförlitliga resultaten av ett associationsexperiment är beror också på antalet deltagare. Man kan dra slutsatser utifrån resultaten av ett associationsexperiment om minst 30 personer har deltagit. Ju fler likheter experimentdeltagarna har (ålder, erfarenhet etc.), desto tillförlitligare blir naturligtvis slutsatserna. Vissa reaktioner på stimuli är gemensamma för människor som tillhör samma folk, och ännu fler likheter finns om människorna är ungefär lika gamla och tillhör samma generation (detta förutsätter redan att en del av deras erfarenheter är gemensamma). 4Man kan till exempel jämföra hur ändamålsenligt det är att ta med fågelnamnen gandras och marabu i listan över stimulusord för ett associationsexperiment med ord, som genomförs i syfte att sammanställa en ordbok över litauiska ordassociationer. För människor som bor i Litauen är storken en välbekant fågel som de har sett i sin vardagsmiljö sedan barndomen. När ett barn växer upp får det grundläggande kunskaper om vad en stork är och vilka funktioner denna fågel tillskrivs i den naiva världsbilden hos litauisktalande människor. I den här artikeln avses med naiv världsbild människors föreställning om världen, sådan den har formats i deras medvetande och som, beroende på personens utbildningsnivå, helt eller delvis överensstämmer med den vetenskapliga världsbilden, eller inte alls gör det. Sannolikt kommer associationerna till ordet gandras att vara många och fånga upp fågelns utseende, livsmiljö och levnadssätt samt det faktum att storken betraktas som Litauens nationalfågel. Marabu är ett objekt som hör hemma i en främmande miljö; det är troligt att associationsfältet för detta ord kommer att vara betydligt fattigare. SILVIJA PAPAURĖLYTĖ-KLOVIENĖ. Žodinės asociacijos kaip informacijos apie konceptą šaltinis (remiantis žodžių dukra ir sūnus asociacijų laukais) 13 1.2. Om förhållandet mellan konceptet och associationsfältet Förhållandet mellan ett konkret ords associationsfält och innehållet i det koncept som betecknas med ordet kan definieras som förhållandet mellan del och helhet. När man hävdar att ett koncept omfattar all information om ett objekt i den icke-språkliga verkligheten, menar man att informationen kan uttryckas på olika sätt som uppfattas med sinnena: genom språk (muntligt eller skriftligt), bild (konst, teater, dans) och ljud (musik). Resultatet av ett associationsexperiment är det associationsfält som förknippas med ett konkret ord och som består av ord, ordkombinationer eller meningar5. Följaktligen verbaliserar associationsfältet sannolikt den del av konceptets innehåll som har språkligt uttryck. Bland associationerna kan det dessutom finnas sådana som hänvisar till ett annat innehåll, vilket inte nödvändigtvis uttrycks med ord, till exempel titlar på målningar, skulpturer, danser, teaterföreställningar eller filmer. Följaktligen förknippas även detta innehåll med konceptet. Den största fördelen med informationen från ett fritt associationsexperiment är dess maximalt direkta koppling till innehållet i människans medvetande. Eftersom associationerna är direkt erhållen information om vad språkbrukarna förknippar det stimulusbenämnda objektet med i sitt medvetande, kan man hävda att associationerna också är en direkt informationskälla om konceptets innehåll. När konceptets innehåll undersöks med hjälp av språkbruk i exempelvis publicistiska texter går det inte att undvika att sådana texter inte bara har funktionen att informera, utan också att forma åsikter och väcka uppmärksamhet. För att förverkliga denna funktion måste man söka mer varierade uttryckssätt och sträva efter att skapa en överraskningseffekt, vilket innebär att man i större eller mindre grad avlägsnar sig från den verkliga uppfattningen av föremål och fenomen. Därför motsvarar exempel från publicistiska texter inte nödvändigtvis fullt ut det som finns i medvetandet hos brukarna av ett visst språk. Om associationsexperimentet genomförs på ett korrekt sätt undviks denna risk, eftersom det inte finns något syfte att väcka uppmärksamhet när svaren lämnas (vanligen anonymt). Man säger det som faktiskt finns i språkbrukarnas medvetande (jfr resultaten av analyser av konceptuella metaforer och ordassociationer i beskrivningen av konceptet liūdesio (Papaūrėlytė 2004: 130–138); V. Karasikas (2005) anger också tolkningen av associationer som förknippas med ett koncept som en av metoderna för konceptanalys). Förändrade erfarenheter förändrar både associationsfältet och konceptets innehåll i människors medvetande. 5Även frånvaron av en reaktion på ett stimulus är informativ. I ett sådant fall kan man hävda att det objekt i den icke-språkliga verkligheten som betecknas med stimulusordet inte är viktigt, är alltför obekant eller att information om det saknas. 14 BENDRINĖ KALBA | 97 Om syftet är att belysa en del av ett koncepts innehåll med utgångspunkt i resultaten av ett associationsexperiment, måste man också ta hänsyn till själva koncepttypen, som beror på karaktären hos det verklighetsobjekt som konceptet förknippas med. Till exempel är koncept för känslotillstånd, såsom liūdesio, situationsbundna: känslotillstånd har en orsak, uttrycks utåt och kan få konsekvenser (om beskrivningen av konceptet liūdesio, se Papaurelýtė-Klovienė, 2004). Koncepten ligoninės och karo påminner om en filmscen – det finns särskilda omständigheter för att befinna sig i en sådan situation, typiska deltagare och en typisk förloppstruktur. De koncept för dukros och sūnaus som behandlas i artikeln kan snarare beskrivas som statiska (även om det inte går att absolutisera detta helt, eftersom dotter och son är personer med intellektuell verksamhet, känslor och relationer till andra samhällsmedlemmar). De bör omfatta en viss uppsättning kännetecken, det vill säga besvara frågor som: vad är en dotter (son), vilket kön har personen, hur gammal är personen, hur är personen besläktad med andra, hur ser en typisk dotter (son) ut, vad ägnar sig en dotter (son) oftast åt, hur bedöms dottern (sonen), vilka förväntningar ställs på dem osv. Det vore svårt att ange en uttömmande lista över kännetecken, eftersom själva materialet kan diktera vilka specifika kännetecken som ska urskiljas eller inte. 2. ORDEN DUKRA OCH SŪNUS ASSOCIATIONSFÄLT UR FORM- OCH INNEHÅLLSPERSPEKTIV 2.1. Allmänna anmärkningar Det är nödvändigt att ta med släktskapsbeteckningar (särskilt nära släktskap grundat på blodsband) i den lista över stimuli som behövs för att sammanställa en associationsordbok. Benämningar på familjemedlemmar tillhör det gamla indoeuropeiska ordförrådet (se Sabaliauskas 1990: 18, 23), så man kan anta att de i den världsbild som är karakteristisk för folket förknippas med koncept med ett avgränsat innehåll. Associationerna till ord som betecknar släktskapsrelationer skulle kunna visa vad som, enligt språkbildens logik, utgör kärnan i att vara dotter (son), vilka beteendemönster och sociala roller som förknippas med respektive benämning och hur en person som är förbunden genom en eller annan släktskapsrelation (direkt eller indirekt) värderas. I den studie som presenteras i artikeln deltog nästan 600 studenter från Vilnius och Šiauliai – ungefär lika många män som kvinnor, i åldrarna 19 till SILVIJA PAPAURĖLYTĖ-KLOVIENĖ. Žodinės asociacijos kaip informacijos apie konceptą šaltinis (remiantis žodžių dukra ir sūnus asociacijų laukais) 15 30 år. De fick en lista med 100 stimulusord, däribland, förutom andra lexikala enheter, orden dukra och sūnus. Orden placerades inte intill varandra för att minska sannolikheten för att det ena skulle anges som reaktion på det andra, delvis antonymiska, stimuluset. Sådana reaktioner förekom ändå i stort antal: trettiotvå respondenter reagerade på ordet dukra med ordet sūnus, medan sextiofyra personer reagerade på ordet sūnus med ordet dukra. Dessa reaktioner är de näst vanligaste i associationsfälten för de aktuella släktskapsbeteckningarna. Även om ordet sūnus enligt ordböckerna saknar synonymer och antonymer (AŽ; SŽ), är dukra ändå i viss mån en antonym till sūnaus: det som förbinder de båda orden är att de betecknar relationen till föräldrarna för personer av kvinnligt kön (i fallet dukros) respektive manligt kön (i fallet sūnaus). Alla reaktioner på stimuli klassificerades först med hänsyn till vilken typ av lexikal relation – paradigmatisk eller syntagmatisk – de grundades på. En sådan klassificering visar ett specifikt ords förhållande till andra element i språksystemet och blottlägger samtidigt kännetecken som är viktiga för förståelsen av konceptets innehåll. En del reaktioner på stimuli kan inte direkt knytas till vare sig syntagmatiska eller paradigmatiska relationer mellan orden dukra och sūnus. I ordet dukras associationsfält finns fler syntagmatiska reaktioner – mer än hälften av dem är enstaka svar, lämnade av män. De paradigmatiska reaktionerna är färre, men lämnades av fler respondenter. I ordet sūnuss associationsfält dominerar de paradigmatiska reaktionerna; de syntagmatiska är hälften så många. Detta är inte det typiska mönstret, eftersom deltagarna i associationsexperimentet var studenter som inte var äldre än 30 år, medan psykolingvister hävdar att yngre respondenter snarare brukar ge syntagmatiska associationer (Frumkina 2001: 194). Ordet dukra är begripligt för alla och har en tydlig innebörd. De kvinnor som deltog i experimentet med fria associationer är någons döttrar, men ingen av kvinnorna som svarade angav aš (jag) som reaktion. Detta innebär att de reagerade på stimuluset på samma sätt som på alla andra och inte kopplade det till sina egna erfarenheter. Nio av experimentdeltagarna gav inget svar alls – en kvinna och åtta män. Två män svarade nežinau (jag vet inte). Stimuluset sūnus är lika begripligt för alla. De manliga respondenterna är själva söner och kan bygga på sina egna erfarenheter när de reagerar på stimuluset. Tio respondenter svarade aš (jag). Detta innebär att de först och främst reagerade på stimuluset genom att reflektera över sina egna erfarenheter. Det fanns inga som inte hade lämnat något svar alls 16 BENDRINĖ KALBA | 97 svar. I svaren på stimuluset sūnus skrev två kvinnor och fyra män neturi; nėra, nežinau; en kvinna och en man svarade var för sig. Utifrån det som sagts kan man anta att den information som i språkbrukarnas medvetande förknippas med konceptet sūnus i högre grad, jämfört med associationerna till ordet dukra, återspeglar personlig erfarenhet. 2.2. Syntagmatiska reaktioner Syntagmatiska reaktioner på stimuluset dukra är något vanligare i kvinnornas svar. En jämförelse av mäns och kvinnors syntagmatiska reaktioner på ordet sūnus ledde till samma slutsats: kvinnorna gav något fler syntagmatiska reaktioner, men männens reaktioner är mer varierade (detta påverkas sannolikt av deras personliga relation till stimuluset – att själva vara söner). Männens och kvinnornas reaktioner på ordet dukra är varierade; tydliga kvantitativa skillnader framträder – vissa reaktioner gavs av ett tvåsiffrigt antal män och av tre gånger färre kvinnor. Attributiva fraser med orden dukra och sūnus beskriver utseende, karaktär och beteendetendenser. Beskrivningarna av dottern är mer inriktade på en typisk skildring av en vacker kvinna. Den vanligaste beskrivningen av utseendet är graži (vacker). Så svarade fem kvinnor och nitton män (jfr negraži (ful), som nämndes av en man). Bland de syntagmatiska reaktionerna förekommer även ett hårmotiv: en man reagerade med *garbanuota6 (lockig), en kvinna och en man med geltonkasė (blondin), fyra kvinnor och en man med ilgakasė (långhårig). Det finns inte många beskrivningar av sonens utseende; de är överlag fåtaliga jämfört med dem som gäller ordet dukra. Sonen är gražus (vacker; en kvinna svarade så), blond (en man svarade så) och tvirtas (stark; en mans svar). Till utseendet knyts också diametralt motsatta beskrivningar av dottern och sonen: stor (två kvinnor och en man svarade), lång (två kvinnor svarade) och liten (elva kvinnor och fyra män), pytteliten (en man). En av reaktionerna som är gemensamma för båda orden är beskrivningen liten – den kan kopplas både till längd och ålder: dotter och son är barn, och ju yngre barnet är, desto närmare är dess relation till föräldrarna. Således betonar respondenterna ung ålder. Denna beskrivning nämnde tio kvinnor och nio män i anslutning till ordet son. Två kvinnor gav det antonymiska svaret stor, 6 Svaren har inte språkligt redigerats. SILVIJA PAPAURĖLYTĖ-KLOVIENĖ. Žodinės asociacijos kaip informacijos apie konceptą šaltinis (remiantis žodžių dukra ir sūnus asociacijų laukais) 17 en kvinna – stor. På ordet ung, som också är åldersrelaterat, reagerade tre kvinnor och tre män på ordet son; en kvinna beskrev också dottern som ung. I respondenternas svar preciseras dotterns och sonens karaktärsdrag mer i detalj; dessa är förknippade med ett värdesystem och möjliga beteendetendenser. Människor framhåller att dottern är god – det angav fem kvinnor och tretton män. Mer konkreta beskrivningar av dottern fokuserar i högre grad på hennes relation till omgivningen. De flesta karakteristiker beskriver en person som inte är konfliktsökande och som oftast väcker positiva känslor hos andra. Dottern är älskad (fyra kvinnor och tre män svarade så), söt (fyra kvinnor och två män), lydig (två män), uppriktig och lugn (två kvinnor vardera). Associanter som betecknar en inställning till arbete är inte enstaka, men inte heller de allra vanligaste: två kvinnor och en man uppfattar dottern som arbetsam, och en kvinna som flitig. En del beskrivningar som återger syntagmatiska ordrelationer är inte lika utpräglat positiva som den redan nämnda majoriteten av beskrivningar, men de kan ändå inte heller betecknas som uttryck för en negativ värdering. Om dottern sägs det att hon är bortskämd (så svarade en man), olydig (en kvinna), lättsinnig (en kvinna). Med andra ord kan en person som beskrivs så orsaka mindre problem, men är definitivt inte farlig för omgivningen. Sonen är också först och främst helt enkelt god – så svarade tio kvinnor och tio män; härlig (en kvinna och en man svarade så), liksom en kvinnas svar föredömlig, ligger nära denna beskrivning. Hur godhet kan förstås framgår tydligare av de övriga svaren. Sonen är arbetsam (en kvinna och en man svarade så), glad (en kvinna och två män), intelligent (två kvinnor), flitig (en kvinna och en man), modig (en kvinna), klok (en man), allvarlig, nyfiken (vardera nämndes av en kvinna). En del syntagmatiska reaktioner beskriver sonen genom hans relation till andra. Först och främst tillhör sonen någon: han är min (tre män svarade så), sin egen (en kvinna och en man), ens egen (en kvinna). Beskrivningarna älskad (tre kvinnor och tre män), nära och dyrbar (vardera nämndes av tre kvinnor och två män), gullig och älskling (vardera nämndes av en man) visar på en nära relation. I förhållande till andra människor kan sonen vara mild (två kvinnor svarade så), hederlig (en kvinna). Svaren busig (tre kvinnor och en man), lydig (tre män), olydig och olydig (en man vardera) visar på relationen till de beteendenormer som samhället har accepterat. En kvinna och två män skrev beskrivningen dålig bredvid ordet son. 18 BENDRINĖ KALBA | 97 Sammanfattningsvis kan sägas att reaktionerna främst fångar de idealiska, prototypiska egenskaperna hos dotter och son – utseende, karaktärsdrag och beteendemönster. I språkets världsbild uppfattas dottern och sonen som trevliga människor: de beskrivs antingen obestämt som goda, eller så anges mer konkret vad godhet kan innebära – genom inställningen till arbete och omgivningen. 2.3. Paradigmatiska reaktioner Reaktioner av denna typ visar inte bara relationen mellan orden dotter och son och andra nära släktskapsbeteckningar, utan preciserar också innehållet i dessa fragment av språkets världsbild. Den allra vanligaste reaktionen från samtliga respondenter på både ordet dotter och ordet son var ordet barn. När de beskrev dottern svarade fjorton kvinnor och tjugotvå män så, och när de beskrev sonen svarade fyrtiofem kvinnor och trettiofem män så. Andra reaktioner är relaterade till de aktuella stimuli genom hyponymiska och hyperonymiska relationer. De paradigmatiska reaktionerna på ordet dukra registrerar åldersstadier: mergaitė (sjutton kvinnor och tio män), mergina (två kvinnor, två män), moteris (en kvinna, sju män). I associationsfältet kan man också urskilja återspeglingar av familjeband: mama (tio kvinnor och tretton män), sesuo (femton kvinnor och åtta män), sesė (två kvinnor och fem män), dukra (åtta kvinnor och sju män), anūkė (två kvinnor och en man), močiutė (sex kvinnor); reaktionerna pamotė och teta angavs av två män vardera. Stimulusordet sūnus fick fler paradigmatiska reaktioner – två kvinnor reagerade med ordet vaikai, och en man vardera svarade mano vaikas och mažas vaikas; en man vardera svarade mylimas vaikas, tėvų vaikas och vyriškos lyties vaikas. Orden atžala (fyra kvinnor och sex män svarade), palikuonis (en kvinna och två män), paveldėtojas (en kvinna), ateitis, *tesėjas šeimos, žmogaus pratęsimas har nästan samma betydelse, men används vanligen i ledigare stil (en man svarade på vart och ett). Svaret pirmagimis gavs av två kvinnor. Fem män upprepade själva stimulusordet sūnus. De reaktioner på stimulusordet sūnus som är knutna till kön skiljer sig åt genom kopplingar till olika åldersstadier: kūdikis (en man svarade), berniukas (sju kvinnor och fyra män svarade), mažas berniukas (en mans svar), pacaniukas (en man svarade), vaikinas (en kvinna och en man svarade), vyras (fyra kvinnor och fyra män). Dessa reaktioner förutsätter inte SILVIJA PAPAURĖLYTĖ-KLOVIENĖ. Žodinės asociacijos kaip informacijos apie konceptą šaltinis (remiantis žodžių dukra ir sūnus asociacijų laukais) 19 blodsband. Blodsbandsegenskapen motiverade associationerna giminaitis (två kvinnor), giminė (en kvinna och en man svarade), anūkas (en man). Sūnų förknippas med broliu (svar från sjutton kvinnor och åtta män) genom det manliga könet och beskrivningen via relationen till föräldrarna. Det är värt att notera att reaktionen tėvas (fem kvinnor och sjutton män) förekom betydligt oftare än reaktionen mama (två kvinnor och tre män svarade); en kvinna vardera svarade tėtės och tėvo. Två kvinnor svarade med ordet tėvai. Något längre från sūnaus finns sesuo (svar från en kvinna och tre män). Sūnus uppfattas också som en būsimas tėvas (en mans svar). Enstaka reaktioner som är relaterade till ordet dukra genom del-helhetsrelationer är šeimos narys och šeimos narė; en analog reaktion på ordet sūnus är ordet šeima (så svarade tio kvinnor och fyra män). Sammanfattningsvis avslöjar respondenternas syntagmatiska och paradigmatiska reaktioner många fragment av individuell erfarenhet – det finns gott om enstaka reaktioner. I associationsfältet för ordet sūnus är de vanligare bland män. Även i associationsfältet för ordet dukra finns gott om enstaka reaktioner, men de är jämnt fördelade mellan respondenternas svar från båda könen. 2.4. Osystematiska reaktioner En del av svaren kan inte diskuteras med hjälp av syntagmatiska eller paradigmatiska relationer mellan orden dukra och sūnus, det vill säga det är inte ändamålsenligt att betrakta dem med språksystemet och de relationer som förbinder dess enheter som utgångspunkt. Svar av denna typ är mest informativa med avseende på innehållet, eftersom de inte bara upprepar den information som registreras av paradigmatiska eller syntagmatiska reaktioner, utan också avslöjar fler särdrag i verklighetsuppfattningen. Respondenternas svar återspeglar utförligt de känslomässiga upplevelser och känslotillstånd som förknippas med dotter och son. Dottern väcker flest positiva känslor. Att ha en dotter uppfattas som glädje (så svarade en kvinna och fem män), lycka (en man), ära (en kvinna) eller ett under (en kvinna). Att ha en dotter är att känna kärlek (svar från två kvinnor och fyra män). En man reagerade på denna stimulus med ordet *numiletine. Dottern förknippas med ömhet (svar från tre män), rikedom (svar från tre kvinnor och en man). Utifrån svaren kan man dra slutsatsen att fler benämningar på känslor med positiv modalitet nämndes i männens svar. 20 BENDRINĖ KALBA | 97 Benämningar på känslor förekommer också i associationsfältet för ordet sūnus. Det vanligaste svaret av denna typ är ordet glädje (sex kvinnor och elva män reagerade så). En genomgång av alla svar i denna grupp visar tydligt att även i detta fall är mer positiva känslor mer typiska för män: kärlek (fyra män svarade), stolthet (en kvinna och tre män svarade), vara stolt (en man svarade), lycka (en kvinna och en man svarade); svaren ära, väl, godhet, lycka, värde gavs av en man vardera. I associationsfältet för ordet sūnus finns inga benämningar på negativt värderade känslor. I respondenternas svar nämns vid sidan av ordet dukra rädsla och sorg (sådana svar gavs av en man vardera). Att ha en dotter är att ha bekymmer (två kvinnor och tre män svarade), bekymmer (två män) och problem (en man). Annan information om dottern som registrerats genom syntagmatiska reaktioner samvarierar med dessa beskrivningar, även om överensstämmelsen inte är fullständig. Det finns gott om exempel på positiv värdering. Å ena sidan är dottern ett stöd (så beskrev en kvinna henne), en flitig flicka (en mans beskrivning), en skönhet (fem män svarade så), en hjälpreda (två män), en tröst (två kvinnor), en duktig flicka (en kvinna och en man svarade) och en dansös (en kvinna). Å andra sidan sägs det om dottern att hon är en vilding (en kvinna svarade), en lösaktig kvinna (en man svarade), en slampa (en man och en kvinna), en fåfäng kvinna, *pjokė (en man vardera svarade) och en lat flicka (en kvinna svarade). En man, och därmed också en son, är den som vid behov skulle försvara mot fienden: en kvinna gav svaret försvarare, en man försvara sig. I den fredliga vardagen är sonen en hjälpare (en kvinnas svar), assistent, hjälp (en man vardera svarade så). Beskrivningen av dottern bygger på stereotyper om utseende, klädsel och livsstil som förknippas med kvinnor. Det främsta utseendeattributet är håret – vanligtvis långt; av hårfärger nämndes endast blond. Denna uppfattning framgår av svaren blondin (en man svarade), flätor (fem män), fläta (tre kvinnor och en man), små flätor (en kvinna), med flätor (en kvinna), rosetter (en kvinna), hår (en kvinna och en man). Respondenterna nämnde traditionella kvinnliga klädesplagg: kjol (så svarade en kvinna) och klänning (två kvinnor och fyra män). Bland svaren finns benämningar på två sysselsättningar som, utifrån språkanvändarnas svar, kan vara typiska för kvinnor: en kvinna nämnde modell, en man kvinnlig forskare. Även en leksak som vanligtvis tillskrivs flickor nämndes – docka (så svarade en kvinna och två män). En kvinnas reaktion ruta kan förknippas med den symbolik av kärlek och erotik som tillskrivs denna trädgårdsväxtsim- SILVIJA PAPaurĖLYTĖ-KLOVIENĖ. Žodinės asociacijos kaip informacijos apie konceptą šaltinis (remiantis žodžių dukra ir sūnus asociacijų laukais) 21 bolika (Šeškauskaitė 2000: 49–51), su ta pačia tema koreliuoja atsakymas nekaltybė (taip atsakė vienas vyras). Några reaktioner på ordet sūnus är materiella attribut för en manlig person som präglas av stereotyper: futbolas (en mans svar), automobilis (två mäns svar), kel<span>nės</span>, šortai (ett svar vardera från män), mašina (en kvinnas svar). Svaret ąžuolas (som gavs av två män) symboliserar den fysiska styrka som traditionellt förknippas med män7; en kvinnas svar, *žydra spalva, anspelar på den etablerade uppfattningen att manliga färger är cyan och blått. I associationsfältet tenderar man inte att ange särskilda yrken som kännetecknar en son – endast en kvinnas svar muzikantas kan nämnas. I ordet sūnuss associationsfält finns också välkända presedenstexter. Presedenstexter är texter som är viktiga för och igenkännbara inom en viss kultur och som, när de används i en annan text, också för med sig ytterligare betydelser och sin egen semantiska laddning. En presedenstext fyller sin funktion endast när den känns igen. Varje kulturellt kollektiv har sin egen korpus av presedenstexter; där kan man urskilja texter som har sin grund i världskulturen och texter som endast är kända för medlemmarna i en viss kultur (Paurėlytė 2007). Presedenstexter kan skilja sig åt mellan olika generationer. Bland associationerna till ordet sūnus finns två tydliga presedenstexter knutna till världskulturen – nitton respondenter (nio kvinnor och tio män) svarade palaidūnas, och två kvinnor reagerade på stimulit sūnus med ordet paklydėlis. Båda dessa reaktioner förknippas med liknelsen om den förlorade sonen, som skildras i Nya testamentet: den yngre sonen, som slösar bort den förmögenhet fadern gett honom på nöjen och falska vänner, återvänder hem utfattig och eländig. Fadern tar inte bara emot honom igen, utan befaller också att en stor fest ska hållas för att fira hans återkomst, vilket upprör den äldre sonen, som alltid har levt stillsamt i faderns hus och arbetat flitigt åt honom. Berättelsen om den förlorade sonen har förevigats i verk av många europeiska konstnärer. Denna allegori belyser religiösa och etiska dilemman. Rasa Valujavičienė (2016: 16–24) har behandlat dess spridning i Västeuropa och särdragen i hur berättelsens handling framställs. Man kan hävda att reaktionerna palaidūnas, paklydėlis inte bara hänvisar till texten, utan också omfattar innehåll i konceptet SŪNUS som inte uttrycks språkligt. Reaktionerna trečias (skrivet av en kvinna) och devintas (en mans reaktion) kan förknippas med den nationella kulturen. Det kan vara anspelningar på litauiska 7 Det bör noteras att en sådan association i en annan språkgemenskap, till exempel bland slaviskatalande, kan ha en helt annan semantisk laddning. 22 BENDRINĖ KALBA | 97 folksagor där nio bröder (alltså också nio söner) eller den tredje brodern (sonen) nämns; den sistnämnde utsätts ständigt för prövningar men blir till slut segrare i den situation som beskrivs i sagan. Associationerna till ordet dukra drebule (en kvinnas svar) och eglė (en mans svar) kan kopplas till presedenstexter genom möjliga anspelningar på sagan ”Eglė, ormdrottningen”. SLUTSATSER Efter en genomgång av associationsfälten för orden dukra och sūnus och en bedömning av mängden associerade ord eller typer av sådana samt deras inbördes relationer, kan informationen som förknippas med koncepten DUKRA och SŪNUS sammanfattas. Innehållet i de aktuella koncepten är, som väntat, mer inriktat på statisk information; det konstateras hur en dotter och en son är, även om det också finns en tendens att registrera förändringar – olika åldersperioder nämns och verksamhet antyds. Det viktigaste kännetecknet för dottern och sonen är att de är familjemedlemmar och föräldrarnas barn. Även om svaren omfattar olika åldersperioder betonas oftast en yngre ålder – ju yngre en person är, desto mer passande är det att kalla personen barn (utifrån resultaten av associationsexperimentet bör detta särskilt nämnas beträffande sonen). I språkbrukarnas medvetande registreras att dottern och sonen intar en av positionerna i samma paradigm som föräldrarna och familjens övriga barn (alltså också i förhållande till varandra). För litauisktalande är en dotter oftast vacker till utseendet (vanligen långhårig) och har oklanderlig moral, även om det också förekommer reaktioner med i grunden motsatta kännetecken (men de är få). Dottern tillskrivs rollerna att trösta, ta hand om och hjälpa. Utifrån resultaten av associationsexperimentet förutses ingen möjlighet för dottern att vara en aktiv aktör eller beslutsfattare. I reaktionerna nämns typiska drag som förknippas med sonen i fråga om utseende och förhållandet till omvärlden och sig själv. Positivt värderade stereotyper dominerar. Sonen är vacker, stark och blond. Han har en positiv inställning till verkligheten och är intelligent, nyfiken, glad, flitig, arbetsam och ärlig. I svaren nämns endast några få egenskaper som kan värderas negativt. Resultaten av associationsexperimentet blottlägger de känslor som förknippas med sonen och finns registrerade i språkbrukarnas medvetande; konceptet SŪNUS betydelse bekräftas också av den välkända presedenstext som nämns bland svaren. SILVIJA PAPAURĖLYTĖ-KLOVIENĖ. Žodinės asociacijos kaip informacijos apie konceptą šaltinis (remiantis žodžių dukra ir sūnus asociacijų laukais) 23 Sammanfattningsvis kan man, utifrån all information som förknippas med begreppen DUKRA och SŪNUS, dra slutsatsen att båda ordens associationsfält i första hand fångar upp strävanden – idealbilder och de känslor som hör samman med dem. En mer ingående analys av ett bredare urval språkligt material skulle kunna blottlägga begreppens innehåll. ŠALTINIAI AŽ – Antonimų žodynas, I. Erm〈?〉antytė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2003. BLKŽ – Bendrinės lietuvių kalbos žodynas, vyr. red. D. Liutkevičienė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2013–2023. Prieiga internete: https://ekalba.lt/bendrinės-lietuviu-kalbos-zodynas. DOI: doi.org/10.35321/blkz. LKŽe – Lietuvių kalbos žodynas, 1–20 (1941–2002), red. kolegija G. Naktinienė, J. Paulauskas, R. Petrokienė, V. Vitkauskas, J. Zabarskaitė, vyr. red. G. Naktinienė, e. variantas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2008 (atnaujinta versija, 2018). Prieiga internete: https://ekalba.lt/lietuviu-kalbos-zodynas. SŽ – Sinonimų žodynas, A. Lyberis, 2-asis patais. leid., Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2002. LITERATŪRA Akelaitienė Gražina 2007: Gyvūnų pavadinimai ir kalbinės asociacijos. – Žmogus ir žodis 9(1), 65–69. Akimova Elena 2005: Lietuvos rusų komunikacinė elgsena asociacinio eksperimento situacijoje. – Filologija 10, 5–11. Aleksaitė Agnė 2018: Meilės konceptas ir jo sinonimai lietuvių kalbos pasaulėvaizdyje. – Bendrinė kalba 91. Prieiga internete: https://journals.lki.lt/bendrinekalba/article/view/80. Daukšytė Janina 2004: Skirtingo amžiaus moksleivių žodinės asociacijos. – Ugdymo psichologija 13, 55–62. Daukšytė Janina 2009: Septynmečių ir keturiolikmečių mokinių žodinės asociacijos. – Ugdymo psichologija 20, 7–15. Čaplinsკaja Edita, Daukšytė Janina 2014: 15–16 metų lietuvių paauglių, gyvenančių vienakalbėje ir mišrioje aplinkoje, žodinės asociacijos lietuvių kalba. – Ugdymo psichologija 25, 50–61. Frumkina Reveka 2001: Psicholingvistika, Moskva: Izdatelʹskij centr Akademija. Karasik Vladimir 2005: Etnospecifičeskije koncepty. – Inaja mental’nost’, sost. V. I. Karasik, O. G. Prochvačeva, J. V. Zubkova, E. V. Grabarova, Moskva: Gnozis, 8–102. Papaurelytė-Klovienė Silvija 2004: Liūdesio konceptas lietuvių ir rusų kalbose: daktaro disertacija, Vilnius: Vilniaus universitetas. 24 BENDRINĖ KALBA | 97 P a p a u r ė l y t ė - K l o v i e n ė S i l v i j a 2007: Kai kurie lingvistinės kultūrologijos bruožai: studijų knyga, Šiauliai: Šiaulių universiteto leidykla. P a p a u r ė l y t ė - K l o v i e n ė S i l v i j a 2011: Žodžio medis asociacijų laukas lietuvių kalbos pasaulėvaizdyje. – Acta humanitarica universitatis Saulensis 13, 405–416. P a p a u r ė l y t ė - K l o v i e n ė S i l v i j a 2012: Žodžio žodis asociacijų laukas lietuvių kalbos pasaulėvaizdyje. – Žmogus ir žodis 1, 103–109. P a p a u r ė l y t ė - K l o v i e n ė S i l v i j a 2014: Žodžio kaimas asociacijų laukas lietuvių kalbos pasaulėvaizdyje. – Acta humanitarica universitatis Saulensis 19, 351–362. R y ž a k o v a S v e t l a n a, Z a v j a l o v a M a r i j a 2004: Lietuvių ir rusų požiūris vienų į kitus: kai kurie etnopsicholingvistinio tyrinėjimo rezultatai. – Liaudies kultūra 2, 17–27. S m e t o n i e n ė I r e n a, S m e t o n a M a r i u s, R u t k o v s k a K r i s t i n a 2019: Kalba. Tauta. Valstybė, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla. S a b a l i a u s k a s A l g i r d a s 1990: Lietuvių kalbos leksika, Vilnius: Mokslas. S a k a l a u s k i e n ė V i l i j a 2021: Žmogaus vaizdinys lietuvių tarmių leksikografiniuose šaltiniuose: etnolingvistinis ir semantinis aspektas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: http://lki.lt/wp-content/uploads/2022/02/sakalauskiene.pdf. S m e t o n i e n ė I r e n a, S m e t o n a M a r i u s, R u t k o v s k a K r i s t i n a 2021: Žemė. Duona. Motina, Vilnius: Vilniaus universitetas. S t e p o n a v i č i e n ė S i m o n a 1986: Lietuvių kalbos žodinių asociacijų žodynas, Vilnius: Mokslas. Š e š k a u s k a i t ė D a i v a 2000: Rūtos vaizdinys sutartinėse. – Liaudies kultūra 5, 49–51. V a i č i u l y t ė - S e m ė n i e n ė L o r e t a, V e s l a v a Č i ž i k - P r o k a š e v a, A u r e l i j a G r i t ė n i e n ė, D a n u t ė L i u t k e v i č i e n ė, A n ž e l i k a G a i d i e n ė 2022: Lietuvio kaimynai: draugai ar priešai? Kalbinė vaizdinių analizė: kolektyvinė monografija, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. V a l u j a v i č i e n ė R a s a 2016: Sūnaus palaidūno tema XVI–XVII a. Vakarų Europos dailėje. – Technologijos ir menas: tyrimai ir aktualijos 7, 16–24. V a n a g a i t ė E g l ė, D a u k š y t ė J a n i n a 2014: Vaikų ir paauglių, augančių vaikų globos ir pilnose šeimose, žodinės asociacijos. – Ugdymo psichologija 25, 18–3. V i l k a i t ė - L o d z i e n ė L a u r a 2019: Pirmieji žingsniai kuriant lietuviškų žodžių asociacijų duomenų bazę. – Taikomoji kalbotyra 12, 226–258. Gauta 2024-01-08 Priimta 2024-02-18 S I L V I J A P A P A U R Ė L Y T Ė - K L O V I E N Ė. Žodinės asociacijos kaip informacijos apie konceptą šaltinis (remiantis žodžių dukra ir sūnus asociacijų laukais) 25 SILVIJA PAPAURĖLYTĖ-KLOVIENĖ VERBAL ASSOCIATIONS AS A SOURCE OF INFORMATION ABOUT THE CONCEPT (BASED ON THE ASSOCIATION FIELDS OF THE WORDS DAUGHTER AND SON) Summary The article aims to analyse respondents’ reactions to the stimuli daughter and son and to discuss the association fields of both words as sources of information about the concepts DAUGHTER and SON. During the research presented in the article, almost 600 students from Vilnius and Šiauliai were interviewed 268 women and 327 men aged 19 to 30. They were presented with a list of 100 words-stimuli that included the words daughter and son, among other lexical items. In Lithuanian linguistics, word associations have been studied fragmentarily so far. The novelty of the research presented in this article is that for the first time in Lithuanian linguistics, the association fields of the words daughter and son are presented and analysed in different aspects, and the results of the analysis are linked to the content of the concepts DAUGHTER and SON. The appendices of the article provide association fields for the words daughter and son. The greatest advantage of the information obtained through the experiment of free associations is its maximum direct connection with the content of human consciousness. Since associations is directly obtained information about what the object named by the stimulus word is associated within the minds of language users, it can be said that associations are also a direct source of information about the content of the concept. With the aim of revealing part of the content of the concept based on the results of the association experiment, it is necessary to take into consideration the type of the concept itself, which depends on the nature of the reality object associated with the concept. The concepts DAUGHTER and SON could be described as static. Admittedly, it is impossible to make it absolute because a daughter and a son are individuals who are characterized by intellectual activity, emotions, and relationships with other members of society. Consequently, concepts should include a gamut of certain characteristics, in other words, answer the question of who is a daughter (son), what gender is a person, what age is she/he, how is she/he related to other persons, what is the typical appearance of a daughter (son), what a daughter (son) usually deals with, how a daughter (son) is evaluated, what expectations are raised for them, etc. 26 BENDRINĖ KALBA | 97 After analysing the content of the association fields of the words daughter and son, the information associated with the concepts DAUGHTER and SON in the worldview of the Lithuanian language has been summarized. Based on the abundance of relevant reactions, it has been established that the most important characteristic of a daughter and a son is being family members and parents’ children. Although the names of different age stages have been mentioned in the answers, the younger age has most often been mentioned: the younger a person is, the more suitable the word child is to describe him/her (this is especially true when talking about a son). In the consciousness of language users, daughter and son occupy one of the positions in the same paradigm as parents and other children of the family (therefore, also with each other). For Lithuanian-speaking people, a daughter is usually a person with a beautiful appearance (long hair is usually mentioned) and impeccable morals, although there are also rare reactions that include the opposite characteristics. According to the results of the association experiment, the daughter is a caring comforter and helper, but she is not expected to be an active actor or decision-maker. Typical features of appearance, relationship with the world and oneself are also associated with the son. Positive descriptions dominate: the son is handsome, strong and fair-haired. He is positive about reality, intelligent, curious, cheerful, diligent, hardworking and honest. Only a few negative characteristics have been mentioned in the answers. The results of the association experiment reveal the emotions associated with the daughter and son fixed in the minds of language users, and the differences between the two concepts have also been confirmed by the precedent texts mentioned among the answers to the stimulus son, i.e., the texts that are important and recognizable for some culture, which, when used in another text, bring with them additional meanings and its semantic load. Summarizing all the information related to the concepts DAUGHTER and SON, it can be concluded that the fields of associations of both words primarily fix aspiration – ideal images and related emotions. The analysis of various linguistic materials could reveal the content of the concepts in more detail. KEYWORDS: associations, daughter, the worldview of language, concept, the experiment of free associations, precedent texts, son. SILVIJA PAPAURĖLYTĖ-KLOVIENĖ Lietuvių kalbos institutas Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius [email protected] SILVIJA PAPAURĖLYTĖ-KLOVIENĖ. Žodinės asociacijos kaip informacijos apie konceptą šaltinis (remiantis žodžių dukra ir sūnus asociacijų laukais) 27 SILVIJA PAPAURĖLYTĖ-KLOVIENĖ ŽODINĖS ASOCIACIJOS KAIP INFORMACIJOS APIE KONCEPTĄ ŠALTINIS (REMIANTIS ŽODŽIŲ DUKRA IR SŪNUS ASOCIACIJŲ LAUKAIS) Santrauka Straipsnio tikslas – išanalizuoti respondentų reakcijas į stimulus dukra ir sūnus, aptarti abiejų žodžių asociacijų laukus kaip informacijos apie konceptus DUKRA ir SŪNUS šaltinius. Atliekant straipsnyje pristatomą tyrimą buvo apklausta beveik 600 Vilniaus ir Šiaulių studentų – 268 moterys ir 327 vyrai nuo 19 iki 30 metų. Jiems buvo pateiktas 100 žodžių-stimulų sąrašas, kuriame, be kitų leksinių vienetų, buvo ir žodžiai dukra bei sūnus. Lietuvių kalbotyroje žodinės asociacijos kol kas tirtos fragmentiškai. Šiame straipsnyje pristatomas tyrimas yra naujas tuo, kad pirmą kartą pateikiamos ir skirtingais aspektais analizuojamos žodžių dukra ir sūnus žodinės asociacijos, o analizės rezultatai susiejami su konceptų DUKRA ir SŪNUS turiniu. Straipsnio priede pateikiami žodžių dukra ir sūnus asociacijų laukai. Didžiausias laisvųjų asociacijų eksperimento būdu gautos informacijos privatumas – jos maksimaliai tiesioginis ryšys su žmogaus sąmonės turiniu. Kadangi asociacijos yra tiesiogiai gauta informacija apie tai, su kuo kalbos vartotojų sąmonėje siejamas žodžiu-stimulu pavadintas objektas, galima teigti, kad asociacijos yra ir tiesioginis informacijos apie koncepto turinį šaltinis. Turint tikslą atskleisti dalį koncepto turinio remiantis asociacijų eksperimento rezultatais būtina atsižvelgti ir į paties koncepto tipą, kuris priklauso nuo tikrovės objekto, siejamo su konceptu, pobūdžio. DUKROS ir SŪNAUS konceptai labiau galėtų būti apibūdinti kaip statiški. Žinoma, suabsoliutinti to neįmanoma, nes dukra ir sūnus yra asmenys, kuriems būdinga intelektinė veikla, emocijos, santykis su kitais visuomenės nariais. Vadinasi, konceptai turėtų apimti tam tikrų požymių visumą, kitaip tariant, atsakyti į klausimą, kas yra dukra (sūnus), kurios lyties tai žmogus, kokio amžiaus, kaip jis susijęs su kitais asmenimis, kokia tipiška dukros (sūnaus) išvaizda, kuo dukra (sūnus) dažniausiai užsiima, kaip dukra (sūnus) yra vertinami, kokie lūkesčiai jiems keliami etc. Išanalizavus žodžių dukra ir sūnus asociacijų laukų turinį, buvo apibendrinta su konceptais DUKRA ir SŪNUS lietuvių kalbos pasaulėvaizdyje siejama informacija. Remiantis atitinkamų reakcijų gausa konstatuota, kad svarbiausias dukros ir sūnaus požymis – buvimas šeimos nariais, tėvų vaikais. Nors atsakymuose minimi skirtingų amžiaus tarpsnių įvardijimai, vis dėlto dažniausiai minimas jaunesnis amžius – kuo žmogus jaunesnis, tuo labiau jam apibūdinti tinka žodis vaikas (ypač 28 BENDRINĖ KALBA | 97 tai minėtina kalbant apie sūnų). Kalbos vartotojų sąmonėje dukra ir sūnus užima vieną iš pozicijų toje pačioje paradigmoje kartu su tėvais ir kitais šeimos vaikais (vadinasi, ir vienas su kitu). Lietuviškai kalbantiems žmonėms dukra dažniausiai yra dailios išvaizdos (paprastai minimi ilgi plaukai) ir nepriekaištingos moralės žmogus, esama ir negausių priešingas charakteristikas apimančių reakcijų. Remiantis asociacijų eksperimento rezultatais, dukra yra rūpestinga globėja ir padėjėja, bet jai nenumatoma galimybė būti aktyvia veikėja ar sprendėja. Su sūnumi taip pat siejami tipiški išvaizdos, santykio su pasauliu ir savimi bruožai. Dominuoja teigiamai vertinami apibūdinimai: sūnus yra gražus ir tvirtas šviesiaplaukis. Jis pozityviai nusiteikęs tikrovės atžvilgiu, protingas, smalsus, linksmas, stropus, darbštus ir sąžiningas. Atsakymuose paminėtos vos kelios neigiamai vertintinos charakteristikos. Asociacijų eksperimento rezultatai atskleidžia kalbos vartotojų sąmonėje užfiksuotas su dukra ir sūnumi siejamas emocijas, o abiejų konceptų skirtumus patvirtina ir tarp atsakymų į stimulą sūnus minimas populiarus precedentinis tekstas, priskiriamas prie svarbių ir atpažįstamų tekstų, kurie, panaudoti kitame tekste, kartu atsineša ir papildomų reikšmių, savo prasminį krūvį. Apibendrinant visą su konceptais DUKRA ir SŪNUS siejamą informaciją galima daryti išvadą, kad abiejų žodžių asociacijų laukai pirmiausia fiksuoja siekiamybę – idealiuosius vaizdinius ir su tuo susijusias emocijas. Išsamiau konceptų turinį atskleisti galėtų įvairesnės kalbinės medžiagos analizė. ESMINIAI ŽODŽIAI: asociacijos, dukra, kalbos pasaulėvaizdis, konceptas, laisvųjų asociacijų eksperimentas, precedent iniai tekstai, sūnus. PRIEDAS: ASOCIACIJŲ LAUKAI Atsakymai surašyti mažėjimo tvarka. Šalia reakcijos pateiktas skaičius parodo, kiek asmenų taip atsakė į stimulą, pirmasis skaičius skliaustuose atskleidžia, kiek moterų pateikė tokią reakciją, antrasis žymi taip atsakiusius vyrus. Po sąrašo pateikti skaičiai suteikia tokią informaciją: pirmasis skaičius nurodo, kiek iš viso reakcijų sulaukė šis stimulas, antrasis – kiek yra skirtingų reakcijų, trečiasis – kiek kartų informantai nepateikė jokios reakcijos; ketvirtasis skaičius yra tik po vieną kartą užfiksuotų reakcijų visuma. Atsakymų kalba netaisyta. SILVIJA PAPAURĖLYTĖ-KLOVIENĖ. Žodinės asociacijos kaip informacijos apie konceptą šaltinis (remiantis žodžių dukra ir sūnus asociacijų laukais) 29 Žodžio dukra asociacijų laukas Vaikas 36 (14; 22); sūnus 39 (23; 16); mergaitė 27 (17; 10); graži 24 (5; 19); mama 23 (10; 13); sesuo 23 (15; 8); gera 18 (5; 13); dukra 15 (8; 7); maža 15 (11; 4); šeima 11 (6; 5); jokio atsakymo 9 (1; 8); atžala 9 (4; 5); jauna 8 (5; 3); moteris 8 (1; 7); mylima 7 (4; 3); sesė 7 (2; 5); draugė 6 (3; 3); džiaugsmas 6 (1; 5); meilė 6 (2; 4); miela 6 (4; 2); močiutė 6 (6; 0); suknelė 6 (2; 4); gražuolė 5 (0; 5); ilgakasė 5 (4; 1); kasos 5 (0; 5); rūpestis 5 (2; 3); ateitis 4 (1; 3); kasa 4 (3; 1); laimė 4 (1; 3); mergina 4 (2; 2); turtas 4 (3; 1); didelė 3 (2; 1); grožis 3 (3; 0); lėlė 3 (1; 2); mano 3 (2; 1); motinos 3 (1; 2); neturiu 3 (0; 3); švelnumas 3 (3; 0); anūkė 2 (1; 1); artima 2 (2; 0); atsakinga 2 (2; 0); atsakomybė 2 (2; 0); bėda 2 (0; 2); brolis 2 (0; 2); aukšta 2 (2; 0); darbšti 2 (1; 1); duktė 2 (0; 2); geltonkasė 2 (1; 1); gerai 2 (0; 2); išdykus 2 (2; 0); jaunystė 2 (1; 1); mažylė 2 (1; 1); mokosi 2 (1; 1); nežinau 2 (0; 2); nuoširdi 2 (2; 0); plaukai 2 (1; 1); padėjėja 2 (0; 2); pagalbininkė 2 (2; 0); paguoda 2 (2; 0); paklusni 2 (0; 2); paleistuvė 2 (1; 1); palikuonis 2 (1; 1); pamotė 2 (0; 2); pasaka 2 (2; 0); priežiūra 2 (0; 2); rami 2 (2; 0); teta 2 (0; 2); stropi 2 (1; 1); šaunuolė 2 (1; 1); vestuvės 2 (0; 2); vienintelė 2 (1; 1); ašara 1 (0; 1); audra 1 (0; 1); auga 1 (0; 1); ateitis 1 (1; 0); atrama 1 (1; 0); babytė 1 (1; 0); bailė 1 (1; 0); baimė 1 (0; 1); baisu 1 (0; 1); basa 1 (0; 1); batai 1 (0; 1); blondinė 1 (0; 1); brangiausia 1 (0; 1); brangu 1 (0; 1); brolio dukra 1 (0; 1); bus 1 (0; 1); būsima mama 1 (0; 1); Danutė 1 (0; 1); darbštumas 1 (1; 0); darbštuolė 1 (0; 1); daug kainuos 1 (0; 1); dora 1 (1; 0); drausmė 1 (0; 1); drausminga 1 (0; 1); drebulė 1 (1; 0); dvi supintos kasos 1 (0; 1); džiaugtis 1 (1; 0); eglė 1 (0; 1); fėja 1 (0; 1); *garbanuota 1 (0; 1); garbė 1 (1; 0); gatvė 1 (0; 1); gėlė 1 (0; 1); gerumas 1 (0; 1); geris 1 (0; 1); giminaitis 1 (1; 0); gimė 1 (0; 1); giminė 1 (0; 1); gyva 1 (0; 1); gyvenimas 1 (0; 1); gležnumas 1 (0; 1); gražioji 1 (0; 1); įsidukrino 1 (0; 1); išdidi 1 (1; 0); išleisti 1 (0; 1); išlepinta 1 (0; 1); įvaikinta 1 (0; 1); jautri 1 (1; 0); kaimyno 1 (0; 1); karas 1 (0; 1); kasytės 1 (1; 0); kaspinai 1 (1; 0); katė 1 (0; 1); kėdė 1 (0; 1); kepu 1 (0; 1); klusni 1 (1; 0); kukli 1 (0; 1); laiminga 1 (1; 0); laukimas 1 (0; 1); liūdesys 1 (0; 1); lietuviškai 1 (1; 0); lūpa 1 (0; 1); malonu 1 (0; 1); mamos 1 (0; 1); mamos pagalbininkė 1 (1; 0); manekenė 1 (1; 0); mano mergaitė 1 (0; 1); mano sesuo 1 (0; 1); mažutė 1 (0; 1); mylimas 1 (0; 1); mylimas vaikas 1 (0; 1); mylinti 1 (1; 0); mokslininkė 1 (0; 1); mokslukė 1 (1; 0); moters 1 (1; 0); mot. lyties vaikas 1 (0; 1); naktis 1 (0; 1); negraži 1 (0; 1); nekaltybė 1 (0; 1); nelaikas 1 (0; 1); nelaimė 1 (0; 1); ne mano 1 (0; 1); nenoriu 1 (0; 1); nepaklusni 1 (1; 0); nepasitikėjimas 1 (0; 1); Neringa 1 (0; 1); neturėsiu 1 (0; 1); neturiu ir nežinau 1 (0; 1); norėčiau 1 (0; 1); noriu 1 (1; 0); *numiletine 1 (0; 1); nuotaka 1 (1; 0); padauža 1 (1; 0); padeda 1 (1; 0); pagalba 1 (1; 0); paguoda 1 (0; 1); palaidūnė 1 (0; 1); palaima 1 (0; 1); pamaina 1 (0; 1); pasakos 1 (0; 1); pasitikėjimas 1 (1; 0); paslauga 1 (1; 0); paslaug(i 1 (0; 1); patikimas 1 (1; 0); pelė 1 (1; 0); *pijokė 1 (0; 1); pinigai 1 (0; 1); podukra 1 (0; 1); poreikiai 1 (0; 1); pratęsimas 1 (1; 0); protinga 1 (0; 1); problemos 1 (0; 1); puiki 1 (0; 1); ruošą 1 (1; 0); rūpestinga 1 (0; 1); rūtos 1 (1; 0); saugoti 1 (0; 1); sąsiuvinis 1 (0; 1); sava 1 (1; 0); savarankiška 1 (1; 0); savastis 1 (1; 0); sena 1 (0; 30 BENDRINĖ KALBA | 97 1); sijonas 1 (1; 0); smagi 1 (1; 0); smagu 1 (1; 0); smalsi 1 (1; 0); stebuklas 1 (1; 0); su kasomis 1 (1; 0); svarbi 1 (0; 1); supratingumas 1 (0; 1); svarbumas 1 (0; 1); šeimos narė 1 (0; 1); šeimos narys 1 (1; 0); šilta 1 (1; 0); šiluma 1 (1; 0); šypsena 1 (1; 0); šokėja 1 (1; 0); švelni 1 (1; 0); švelnioji pusė 1 (0; 1); tėtis 1 (1; 0); tėvų vaikas (0; 1), tikra 1 (0; 1); tinginė 1 (1; 0); tyrumas 1 (1; 0); trapumas 1 (0; 1); tvarka 1 (1; 0); tvarkinga 1 (1; 0); tvirtovė 1 (1; 0); užaugusi 1 (0; 1); užuojauta 1 (0; 1); varlė 1 (0; 1); vejavaikiška 1 (1; 0); vertybė 1 (0; 1); vienturtė 1 (1; 0); visad mylima 1 (0; 1); viskas 1 (0; 1); vyšnia 1 (1; 0); Vita 1 (1; 0); žavinga 1 (0; 1); žentas 1 (0; 1); žmogaus pratęsimas 1 (0; 1). (595; 226; 9; 155) Žodžio sūnus asociacijų laukas Vaikas 80 (45; 35); dukra 64 (34; 30); brolis 25 (17; 8); tėvas 24 (7; 17); geras 19 (10; 9); mažas 19 (10; 9); palaidūnas 19 (9; 10); džiaugsmas 17 (6; 11); šeima 14 (10; 4); berniukas 11 (7; 4); aš 10 (0; 10); atžala 10 (4; 6); vyras 8 (4; 4); ateitis 7 (3; 4); atsakomybė 6 (3; 3); jaunas 6 (3; 3); mylimas 6 (3; 3); neturiu 6 (2; 4); artimas 5 (3; 2); brangus 5 (3; 2); mama 5 (2; 3); sūnus 5 (0; 5); išdykęs 4 (3; 1); meilė 4 (0; 4); pasididžiavimas 4 (1; 3); sesuo 4 (1; 3); aukštas 3 (1; 2); blogas 3 (1; 2); draugas 3 (1; 2); dukte 3 (3; 0); mano 3 (0; 3); paklusnus 3 (0; 3); palikuonis 3 (1; 2); pavyzdys 3 (0; 3); problemos 3 (2; 1); rūpestis 3 (2; 1); turtas 3 (3; 0); automobilis 2 (0; 2); ąžuolas 2 (0; 2); darbštus 2 (1; 1); didelis 2 (2; 0); drausmė 2 (0; 2); giminaitis 2 (2; 0); giminė 2 (1; 1); laimė 2 (1; 1); linksmas 2 (1; 1); mokykla 2 (0; 2); mokosi 2 (1; 1); neklaužada 2 (0; 2); nėra 2 (1; 1); nežinau 2 (1; 1); paklydėlis 2 (2; 0); pirmagimis 2 (2; 0); protingas 2 (2; 0); ramstis 2 (1; 1); savas 2 (1; 1); spartus 2 (0; 2); stropus 2 (1; 1); šaunus 2 (1; 1); švelnus 2 (2; 0); tėvai 2 (2; 0); vaikai 2 (0; 2); vaikinas 2 (1; 1); vienas 2 (0; 2); vienintelis 2 (1; 1); Adrijus 1 (0; 1); anūkas 1 (0; 1); auga 1 (0; 1); auklėjamas 1 (1; 0); bėda 1 (0; 1); brolio 1 (0; 1); būsim as tėvas 1 (0; 1); bute 1 (0; 1); devintas 1 (0; 1); didvyris 1 (0; 1); didžiulis 1 (1; 0); didžiuotis 1 (0; 1); drąsa 1 (0; 1); drąsus 1 (1; 0); džentelmenas 1 (1; 0); futbolas 1 (0; 1); garbė 1 (0; 1); gėjus 1 (0; 1); gerai 1 (0; 1); geras 1 (0; 1); geria 1 (0; 1); gerutis sūnelis 1 (1; 0); gėlė 1 (0; 1); gėris 1 (0; 1); gynėjas 1 (1; 0); gintis 1 (0; 1); gyvas 1 (0; 1); gyvenimas 1 (0; 1); graži 1 (1; 0); gražus 1 (1; 0); gudrus 1 (0; 1); išdaigos 1 (1; 0); išdidus 1 (1; 0); ištvermingas 1 (1; 0); įvaikintas 1 (0; 1); jaunesnis 1 (1; 0); kada nors 1 (1; 0); kaimynas 1 (0; 1); kažkoks vaikinas 1 (1; 0); kelnės 1 (0; 1); klausantis tėvo 1 (0; 1); kūdikis 1 (0; 1); laukimas 1 (0; 1); laiptai 1 (0; 1); linksmas 1 (0; 1); mano draugas 1 (0; 1); mano vaikas 1 (0; 1); Martynas 1 (0; 1); mašina 1 (1; 0); mažametis 1 (0; 1); mažas berniukas 1 (0; 1); mažas vaikas 1 (0; 1); mielas 1 (0; 1); mylimas vaikas 1 (0; 1); miršta 1 (0; 1); mokinys 1 (0; 1); muzikantas 1 (1; 0); neklusnus 1 (1; 0); nelaikas 1 (0; 1); nenaudėlis 1 (0; 1); nepaklusnus 1 (1; 0); *nenuoru 1 (0; 1); nenusakomas 1 (0; 1); netyčinis 1 (0; 1); numylėtas 1 (0; 1); oi ne 1 (0; 1); ožys 1 (0; 1); pabėgo 1 (1; 0); pacaniukas 1 (0; 1); padėjėjas 1 (1; 0); SILVIJA PAPAURĖLYTĖ-KLOVIENĖ. Žodinės asociacijos kaip informacijos apie konceptą šaltinis (remiantis žodžių dukra ir sūnus asociacijų laukais) 31 pagalba 1 (0; 1); pagalbininkas 1 (0; 1); palaima 1 (0; 1); pareigos 1 (0; 1); pasileidęs 1 (1; 0); patrakėlis 1 (1; 0), partizanai 1 (0; 1); pasaka 1 (0; 1); pasiklydęs žmogus 1 (0; 1); pastangos 1 (0; 1); paveldėtojas 1 (0; 1); pavyzdingas 1 (1; 0); perspektyva 1 (0; 1); *pijokas 1 (0; 1); piktas 1 (1; 0); pinigai 1 (0; 1); rimtas 1 (1; 0); rūpesčiai 1 (0; 1); santuoka 1 (0; 1); savo 1 (1; 0); sąžiningas 1 (1; 0); sesė 1 (0; 1); siena 1 (1; 0); smalsus 1 (1; 0); stebuklas 1 (0; 1); stiprybė 1 (0; 1); suaugęs 1 (0; 1); sūnenas 1 (0; 1); svajonė 1 (0; 1); svarbus 1 (0; 1); sunkumai 1 (1; 0); šaunuolis 1 (0; 1); širdies plakimas 1 (1; 0); šortai 1 (0; 1); šviesiaplaukis 1 (0; 1); tėčio 1 (1; 0); *tesėjas šeimos 1 (0; 1); tėtės 1 (1; 0); tėvystė 1 (0; 1); tėvo 1 (1; 0); tėvuks 1 (0; 1); tėvų vaikas 1 (0; 1); Tomas 1 (1; 0); tvirtas 1 (0; 1); trapu 1 (1; 0); trečias 1 (1; 0); vaikystė 1 (0; 1); vėjav aikis 1 (1; 0); verkimas 1 (0; 1); vertybė 1 (0; 1); vienturtis 1 (0; 1); viltis 1 (0; 1); vyriškos lyties vaikas 1 (0; 1); žmogaus pratesimas 1 (0; 1); vyresnysis 1 (1; 0); vyriškas 1 (1; 0); *židra spalva 1 (1; 0); žmogus 1 (1; 0). (595; 193; 0; 128) SILVIJA PAPAURĖLYTĖ-KLOVIENĖ Lietuvių kalbos institutas Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius [email protected] 32 BENDRINĖ KALBA | 97