Ežerų vardai

LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI, III LIETUVOS TSR MOKSLŲ AKADEMIJA SJÖNAMN B. SAVUKYNAS Denna artikel, som omfattar sjönamn som börjar på bokstaven A, är endast en del av ett större arbete om litauiska1 sjönamn som håller på att utarbetas. Arbetet är tänkt att bestå av en etymologisk ordbok över sjönamn och ett avsnitt där mer karakteristiska fall av dessa namns bildning, morfologi och semasiologi behandlas utförligare. Etymologiseringen följer principen att ortnamn i första hand ska jämföras med ortnamn och personnamn. För varje sjönamn söker man först efter motsvarigheter i litauisk, lettisk och fornsk preussisk namnskatt, och först därefter försöker man knyta namnet som etymologiseras till motsvarande appellativ i de baltiska språken. Där semantiken inte framgår tillräckligt tydligt av det baltiska materialet tar man även hjälp av lexikalt material från andra indoeuropeiska språk. Ortnamnsstammar delas upp i ordbildningselement först efter att olika varianter av egennamn med samma rot i de baltiska språken har jämförts. Därför skiljs ibland något formans eller suffix inte ut, om en sådan uppdelning inte stöds av jämförande namnskatt och inte behövs för etymologin. Det toponymiska materialet har hämtats ur namnsamlingarna vid Litauiska språk- och litteraturinstitutet vid LSSR:s vetenskapsakademi. Man strävar överallt efter att ange formerna i standardspråket och endast ibland dialektformer, eftersom bara ett fåtal sjönamn i de nämnda samlingarna har upptecknats dialektalt. Man försöker också ta med alla namn på samma sjö och samtliga regionala varianter av varje namn. Ett och annat sjönamn där materialet inte gjort det möjligt att fastställa accentkonturen anges utan accent. Förkortningar Akm Akmenė distr. sjö. avestiska Al Alytus distr. pers. namn An Anykščiai distr. balt. baltiska eng. engelska BgEŽ K. Būgas etymologiska ordboksregister i handskriftssamlingen vid LSSR:s vetenskapsakademis litauiska språk- och litteraturinstitut ap. omgivning aps. distrikt Ar Ariogala distr. 1 Här räknas även sjönamn med ursprung i andra språk som litauiska, om de har anpassats till litauiska språkets lagar. 19. Kalbotyros klausimai, III 289 BgRR K. Būga, Rinktiniai Raštai, Vilnius, I t. 1958, II t. 1959. BgŽ Lietuvių kalbos žodynas. Sudarė K. Būga, I ir II sąsiuvinis. Kaunas, 1924. vitry. träsk vitry. vitrysk Brž. Biržai distrikt f.d. före detta CD Codex diplomaticus ecclesiae cathedralis necnon dioeceseos Vilnensis, Kraków, 1948. tjeck. tjeckiska dan. danska herrgård. före detta herrgård vanl. vanlig, oftare Eiš Eišiškės distrikt EnGF J. Endzelynas, Baltų kalbų garsai ir formos, Vilnius, 1957. EnLV J. Endzelīns, Latvijas PSR vietvārdi, I daļa, Rīgā, 1956. EnVV J. Endzelīns, Latvijas vietu vārdi, I daļa, Vidzemes vārdi, Rīgā, 1922. EnKLV J. Endzelīns, Latvijas vietu vārdi, II daļa, Kurzemes un Latgales vārdi, Rīgā, 1925. sjö liten sjö FrLEW Ernst Fraenkel, prof. dr, Litauisches etymologisches Wörterbuch, Heidelberg — Göttingen, 1955 ff. FsEWG Sigmund Feist, Etymologisches Wörterbuch der gotischen Sprache, Halle, 1909. germ. germanska GerON Die altpreußischen Ortsnamen von Dr. Georg Gerullis, Berlin und Leipzig, 1922. got. gotiska gr. forngrekiska grv. dike ide. indoeuropeiska ind. indiska isl. isländska JbLŽ K. Jablonskis, Litauiska ord i det gamla Litauens kanslispråk, del I, Texter, Kaunas, 1941. Jńš Joniškis distr. Jon Jonavos distr. Jrb Jurbarko distr. Jz Jiezno distr. k. by Kdn Kėdainių distr. kel. vägars kl. berg Klp Klaipėdos distr. KILWK W. Kalvaitis, Lietuwiszku Wardų Klėtele, Tilžėje 1910. Kvr Kalvarijos distrikt. Kn Kaunas distrikt. Kp Kupiškis distrikt. Kps Kapsukas distrikt. Krtn Kretinga distrikt. Kš Kaišiadorys distrikt. KzR Kazlų Rūda distrikt. l. polska la. lettiska lauk. fält LAV Lietuvos apgyventos vietos, Kaunas, 1925. lie. litauiska lk litterärt språk LKŽ Lietuvių kalbos žodynas, I—V t, Vilnius, 1941—1959. lot. latin LsBN Die Bildung der Nomina in Litauischen von August Leskien, Leipzig, 1891. LVV K. Mūlenbacha Latviešu valodas vārdnīca, Rediģējis, papildinājis, turpinājis J. Endzelīns, I—IV t, Rīgā, 1923—1932. Lzd Lazdijai distrikt Mlt Molėtai distrikt mst. stad mstl. småstad mš. skog Mžk Mažeikiai distrikt Nmč Nemenčinė distrikt nor. norska Pgg Pagėgiai distrikt Pkr Pakruojis distrikt pl. träsk plg. jämför plk. fornborg Pln Plungė distrikt Pn Panevėžys distrikt Pnd Pandėlio kommun pr. preussiska praef. praefixum, prefix Prn Prienų kommun Ps Pasvalys kommun pv. äng ret. sällsynt, mer sällan Rk Rokiškis kommun Rs Raseiniai kommun Rt Rietavas kommun rus. ryska 290 RŽ Lietuvių kalbos rašybos žodynas, Kaunas, 1948. senovės. SchmTL Raymond Schmittlein, Toponymie lituanienne (Etudes sur la nationalité des Aestii, I t.), Bade, 1948. Skd Skuodas distrikt. Skdv Skaudvilė distrikt. skr. sanskrit SkŽD Pranas Skardžius, Lietuvių kalbos žodžių daryba, Vilnius, 1941. sl. slaviska SRP Scriptores rerum Prussicarum, Leipzig, 1861—1874. suf. suffixum, suffix. Šd Šeduva distrikt. Šk Šakiai distrikt. Šl Šiauliai distrikt. Šlčn Šalčininkai distrikt. Šlu Šilutė distrikt. Šr Širvintos distrikt. Švnč Švenčionys distrikt. Tl Telšiai distrikt. Trak Trakų distrikt. TrAS Die altpreussischen Sprachdenkmäler von Dr. Reinhold Trautmann, Göttingen, 1910. Trg Tauragės distrikt. trm. dialektalt TrPN Die altpreußischen Personennamen von Dr. Reinhold Trautmann, Göttingen, 1925. TŽ Tauta ir Žodis, Humanistiska fakultetens publikation, band I—VII, Kaunas, 1923—1931. Ukm Ukmergės distrikt. up. flod upl. bäck Ut Utenas distrikt. Užv Užvenčios distrikt. va. högtyska (Hochdeutsch) Varn Varnių distrikt. Viln Vilnius distrikt. Vlkj Vilkijos distrikt. Vlkv Vilkaviškis distrikt. vls. socken WlVW Alois Walde, Vergleichendes Wörterbuch der indogermanischen Sprachen, herausgegeben und bearbeitet von Julius Pokorny, Berlin und Leipzig, 1927—1930. ty. tyska Vrn Varėna distrikt. vs. enstaka gård vv. ortnamn Vvs Vievis distrikt. vzl. tyska lågtyska (Niederdeutsch) Zr Zarasai distrikt. se se < = ett hydronym som bildats av namnet på en bebodd plats; ordet härstammar från (vad). Ⅱ = används synonymt. A Abis-avas (BgŽ6) Drobai Se Plg. Abis-tà å. Al, Abiz-dra (z < s före d) Žvirgždėnai i Daugų kommun, Al; ursprungligt ortnamn Abis-wange GerON 7, personnamn Abs-ico och Abes-tik Tr PN 11. Suffix -ava-, jfr -ava-, jämför Säg-avas sjö i Seirijai, Lzd, se SkŽD 379. Abramaučiznos sjö < Abramaučizna by, Giedraičiai kommun, Mlt. Ortsnamn av slaviskt ursprung. Abrōm-iškio sjö < Abrōm-iškis by, Užpaliai kommun, Ut: gårdsnamn Abrōmas + suf. -iškja-. Abrōm-iškių sjö < Abrōm-iškės by, Pakalniškiai kommun, Vvs. Jfr Abrōmiškio sjö. Ac-intas Pabradė kommun, Nmč, jfr personnamnet Ačys BgŽ 11. Suf. -inta-, jfr Gáil-intas sjö, Savilionys kommun, Al, Živv-intas sjö, Padovinys kommun, Kps. Adamāvo sjö < Adamāvas by, Kirkutis kommun, Švnč. Ortsnamn av slaviskt ursprung. Adom-aitis Mindūnai kommun, Mlt: personnamn Adom-aitis BgŽ 14: gårdsnamn Adōmas + suf. -aitija-. Agar-ynė Didžiasalis kommun, Ign.: āgaras ”vattenkastanj, trapa natans” (LKŽ I 21) + suf. -ynė. Jfr lett. Agarina En LVI. 291 Agar-inis 1. Pakniškių församling. Se; 2. Ign. Jfr. Agar-iniai by i Šventežeris församling. Lzd. Se. Agaryńė. Suf. -inja-. Aginsko ežeras vid byn Pavirinčiai, Kurkliai församling. Kvr. < personnamn Aginskas < l. Ogiński. Aguónio ežeras < Aguònis by i Liubavas församling. Klvr, jfr Aguoną personnamn. BgŽ 18: lit. aguonà ”vallmo”. Se FrLEW 2. Ai-būtis Labanoras församling. Švnc. BgŽ 20. Jfr Aibut-óžys by. BgŽ 20, Ez-butas gårdsnamn. RŽ 393; preuss. Ey-buth TrPN 27. Ai- < Ei-. Ai-but-iškis Labanoras församling. Švnc. Se Aibutis. Suf. -iškja-. Aik-úotas byn Galmyniai, Degučiai församling. Se. Jfr Eik-in-iškis by i Čedasai församling. Pnd; personnamn: Aika, Aik-inas, Aikÿs, Eikÿs; lett. ortnamn Ažka ir Ažkas EnLV I 6, Eikáu-ežers, Eikava EnLV I 267; preussiska ortnamn Eyke-medie GerON 33, gårdsnamn Aycke TrPN 11. Aik (< *Eik)- + suf. -uota-. Se Sk ŽD 345—50. Ais-età BgŽ 24 || Ais-etas || Ais-etai Labanoras församling. Švnc, 1429 Ise-to CD 747, och Oyszyero CD 133; Ais-età bäck på samma plats. Jfr Aisė bäck i Klp, 1300-talet Ayse SRP II 667, Ais-énai by i Pėžaičiai församling. Klp, personnamn Eis-inas; lettiska ortnamn Ais-iņi EnLV I 6 och Eis-purw EnLVI 268; preussiska ortnamn Ayssen GerON 8 och gårdsnamn Eis-utte TrPN 27. Suf. -eta. K. Būga menar (RR I 503—5) att flodnamn med Ais- eller Eis- bör förbindas med sanskrit eša-h ”bråd” och fornisländska eisa ”ila hastigt framåt”. Jfr också lit. aisùs ”dånande, öde; bitter, smärtsam” LKŽ I 34. Aj-òčis Ajóčiai i Samanių församling. Se. Jfr Ej-účiai by i Karklėnai församling. Varn, Aj-ut-iškis by i Aukštadvaris församling. Pnd, Aj-utis personnamn. BgŽ 28; lettiska ortnamn Ajas-puros EnLV I 13 och Ej-ušas En LVI 268. Suf. -otja-, jfr Karp-óčius bäck i KzR, Drag-óčiai by i Jon. Ak-ėlė 1. Menčtrakįs Kps. BgŽ 30, 2. Semeliškės församling. Vvs. Se Akis. Suf. -elė. Ak-ėlės du ež. Gečialaukis, Nemunaitis församling. Al. Se Ak-ėlė. Ak-inis Garbūnai, Zuikai församling. Ign. Se Akis. Suf. -inja-. Akis 1. Talokis. Al. BgŽ 37, 2. Gelvonai församling. Šr, 3. Rečionys församling. Kš, 4.⟧ där; jfr Ak-jà bäck i Užventis, Ak-ilnà bäck i Jz, Akis bäck i Kp; lettiska Acis sjö, Acireņģe bäck EnLV I 4; preussiska Akicz sjö GerON 8: lit. akis ”öga; sjöutvidgning” áras, akà, aketė; lett. aka ”brunn”. Akių ežerėlis Likiškiai. Al. Se Akis. Àklas 1. Vepriai socken, Ukm, 2. Liubavas socken, Klvr. Jfr lett. Aklajs ezeriņš EnLV I 14; lit. áklas ”blind man”. Àklas ežerėlis Činčikai. Švnc. Aklÿs 1. en del av sjön Ežeriekiai, Vrn, 2. Ditkūnai, Kovališkiai socken. Se. Jfr lett. Aklis sjö. EnLV I 14. Se Aklas. Aklà-ežeris Laukuvas distrikt Rt. Se Aklàžeris. Aklàžeris 1. igenvuxen sjö VIkv; 2. vid byn Ulišiškiai, Vindeikiai distrikt Šr; 3. vid byn Baltrakiai, Gižai distrikt VIkv; 4. vid byn Raišeliai, Juodupė distrikt Rk; 5. vid byn Subartonys, Merkinė distrikt Vrn; 6. vid byn Skaiščiai, Liubavas distrikt Klvr; 7. sumpmark vid byn Būriškiai, Butrimonys distrikt Jz; 8. sumpmark i Pivašiūnai distrikt Jz; 9. sumpmark i Svėdasai distrikt An. Jfr lett. Aklęzers EnLV I 14. Se Aklas. Aklėžeris 1. Imbradas distrikt Žr; 2. Antazavė distrikt Žr; 3. vid byn Trumsiškiai, Duo-kiškis distrikt Rk; 4. vid byn Vilkaičiai, Rimučiai distrikt Tl. Se Aklàžeris. 292 Akležerys 1. vid byn Kalučiškis, Jūžintai distrikt Rk, 2. vid byn Ščiūrys, Kriaunos distrikt Rk. Se Aklažeris. Akl-ėlis 1. vid byn Lynežeris, Dubičiai distrikt Vrn, 2. i Puščios skog, Leipalingis Lzd. Se Aklas. Suffix. -ėl-ja-. Akl-ikas Marcinkonys distrikt Vrn BgŽ 40. Se Aklas. Suffix. -ika-. Akl-inis 1. Kurtuvėnai ŠI BgŽ 41; 2. (1. Oklin från sjöns gemenskap, Kuków BgŽ 41). Se Aklas. Suffix. -inja-. Akl-in-ūkas (1. Oklinek) vid byn Akliniai (1. byn Okliny) i Vižainis socken, Suwałki län BgŽ 41. Se Aklinis. Suffix. -uka-. Akl-iūkas Lukojo by, Klm. Se Aklas. Suffix. -jūka-. Akulioriai två sjöar vid Jat kuniškių by, Sadūnai distrikt. Se: akulioriai ”glasögon” < 1. okulary ”glasögon” < lat. ocularis. Akulėriai vid byn Šilėnai, Ign. Se Akulioriai. Akmenà Viln RŽ 383, jfr Akmenà 1. å Viln, 2. å Šiluva Klm, 3. å Kp, 4. å Trg; lett. Akmen̨-iškų-ežers EnLV I 15: lit. akmuõ, la. akmens ”sten”. Akmenis 1. vid byn Šiukščiai, Degùčiai distrikt Zr, 2. Obeliai distrikt Rk; jfr Akmenė stad, Akmeniai by i Subačius distrikt Kp, Miškiniai distrikt Lzd; Akmenyš namn BgŽ 43. Se Akmenà. Akmenių ežeras < Akmeniai by i Miškiniai distrikt Lzd. Se Akmenis. Ākmeno ežeras || Āpvalasai Juodupė distrikt Rk: akmuõ (dial. ākmenas). Akminių ežerėlis < Akminiai by i Vaiguva distrikt Užv.: dial. ā˙kminc ~ ākmīnas ”sten”, jfr Akmenių ežeras. Sjön Akn-ystõs < Akn-ystà, småstad i Rk och Akn-ystà 1. å, där; 2. å, Debeikiai förs., An. Jfr även Akn-ysčiai by, Debeikiai förs., An; lett. Akn-iša resp. Akn-iste, Akn-upe EnLV I 7, 18. Suf. -ysta, jfr Lok-ystà å, Trg. Akn-yst-ėlis, Leliūnai förs., Ut. Se Sjön Aknystos. Akuōtis, Peleliai by, Krasnavas härad, Seinai län; jfr Akuočiai by, Meteliai förs., Lzd, lett. Akuoti EnLV I 18, preussiska ortnamn Akotin GerON 8: lit. akuõtė ”mört, sarv, löja, leuciscus rutilus”, ā́kūotas ”Granne”; lett. akots ”Granne”; preuss. ackons ”Grane”; lat. acus ”tagg” FrLEW 5. Alaušai, Balninkai, Uk m. Se Ālaušas. Ālaušas 1. Svėdasai, Rk, 2. Sudeikiai, Ut, Alaušà å, Užpaliai, Ut. Jfr lett. Alauksts EnLV I 19, jfr även Āl-ovė, småstad, Al. Ald-ikis, Paaldikis gård, Mlt, jfr Ald-ij-ėlės bäck BgŽ 51, Ald-ōnas källa BgŽ 52; Aldos björkskog i Mockų by, Punkso härad, Seinai län; lett. Alde EnLV I 19; preussiska personnamn Aldegut ir Aldewisse TrPn 11, 12; jfr även Audrėlis ir Audėnis. Aleinikai (?) < Aleinikai by, Kiviškiai förs., Zr, Aleinikai by, Šeimyniškiai, An; lett. Aleimiki EnLV I 20, jfr även Alejà. Alejà (återgiven som Alajà; sjö och bäck) Subačius förs., Kp (< *Eleja BgŽ 50), jfr Al-ėjà å, Viduklė förs., Rs, Al-ėjai by, Rs BgŽ 53; lett. Alejas-kalns EnLV I 19, El-eja å EnLV I 268. K. Būga (Ž 53) förbinder denna rot med lit. alėti ”att bli sköljd av vatten”. Suf. -eja, jfr Asv-eja sjö, Nmn. Alekn-iškis, Polekniškiai by, Daugailiai förs., Ut: Aleknà källa, < belarusiska Oaex-ho BgŽ 53. Suf. -iškja-. Sjön Aleksandrāvo < Aleksandrāvas by och tidigare gods, Pajevonys förs., Vlkv. Av slaviskt ursprung. 293 Sjön Alionys < Aliōnys by Šr; jfr personnamnet Aliō-nis, Alit by i Mackenų ap. Ut; lett. Alenis EnLV I 20. Alkà Dubingiai Nmc BgŽ 57, Alkà by i Imbarės ap. Krtn, Alkas by Rt; jfr Alk-upỹs å Vanduogala Kn, Elk-evičė personnamn Bg AV 25; lett. Ėlk-ezars EnLV I 269; preuss. ortnamn Alk-ayне GerON 8, personnamn Alke, Alk-ethe TrPN 12: lit. alkas, alkà ”helgedom, skogbevuxen kulle”, alkà ”träsk, damm” LKŽ I 84, lett. ęlks ”guden, avguden” LVV I 567, got. alhs ”tempel” FsEWG 27. Alkas Kareivonys i Jokenų ap. Vrn. Se Alka. Alksnà i Rimšės ap. Ign. BgŽ 59, Alksnà bäck BgŽ 59 (platsen ej angiven), lett. Alksna bäck EnLV I 20; jfr Alksnė bäck och Alks-n-ėnai by Vlkv; preuss. ortnamn Alxowe ir Alxwangen GerON 9: lit. alksnà ”alskog”, alksnis ”al”, lett. aleksnis ”al”, preuss. alskande TrAS 295 se abskande. Alksn-aitis 1. Salų II by i Motiejūnų ap. Svnč, 2. by Čižiūnų i Medeišių ap. Ign. Jfr Alksnaitė bäck i Užpalių ap. Ut. Se Alksna. Suffix -aitja-. Alksnas 1. Salų II by i Motiejūnų ap. Svnč, 2. by i Perkasynės Mlt, 3. by i Daugilio i Bikūnų ap. Ut. Se Alksna Alksn-ėlis i Antalksnės by i Motiejūnų ap. Svnč. Se Alksnas. Suffix -elja-. Alksnis i Pūšlių by i Bainių ap. Zr: alksnis ”al”. Jfr Alksnà, Alksnas. Alkus i Pašilių by Vlkj. Jfr Alka. Alm-ajas i Ginučių by i Palūšės ap. Ign, Alm-ajà bäck, på samma plats; jfr Almė bäck An BgŽ 62, Almis personnamn BgŽ 62; lett. Almji ortnamn EnLV I 22; preuss. Alm-oyn GerON 9: lit. almėti ”flyta oavbrutet, droppa, vara varig” LKŽ I 88. Om etymologin, se även BgŽ 62 och FrLEW 8. Suffix -aja-, jfr Indr-ajas sjö i Labanoro ap. Svnč, Kam-ajà bäck i Čiobiškio ap. Šr. Alm-enas Svnč BgŽ 62, jfr Alm-ajas och lit. almuõ, -enìs ”var” LKŽ I 88. Suffix -ena-, jfr Dėm-enas sjö i Lzd. Al̃nas i Kučiūnų by i Gudelių ap. Lzd, Alnà bäck på samma plats, Alnaĩ tidigare herrgård på samma plats; jfr Aln-upis bäck i Varn BgŽ 63; lett. Aln-ava by EnLV I 22; preuss. Alna bäck, Alnow ortnamn GerON 9: lit. álnis ir élnis ”hjort”, lett. alnis ”älg”, preuss. alne ”tyer”, se GerON 9. K. Būga (Ž 63) betraktar, med hänsyn till accentueringen, detta ortnamn som jatvingiskt. Al̃nis i Mindūnų ap. Mlt, Alnė by på samma plats, Alnės upėlis bäck på samma plats BgŽ 63: litauisk dialekt álnis ”hjort” LKŽ I 88. Jfr Alnas. Sjön Āl-ovė < Āl-ovė småstad Al, Al-ov-ėlė bäck på samma plats; jfr preuss. Al-owe See GerON 9. Jfr även Āl-au-žas sjö (suffix -auša-, jfr Lōk-auša bäck i Rm) och Al-ytùs < *Al-yta (år 1503 Olyte CD 654₂₈ och Olita CD 669₅,₁₂ samt personnamnet Al-ytà, suffix -yta, jfr även Ap-ytà bäck vid Dieveniškės Ščn, se Sk ŽD 355). Sjön Al-sėdžiai (år 1421 lacus Olsedy CD 741) < Al-sėdžiai småstad Al+sėdžiai, jfr Trak-sėdžiai by Šlu, Mō-sėdis småstad Skd. Jfr även ortnamn med Al-: Āl-ovė småstad Al, Al-ytùs småstad. Als-età || Sjön Ruopiškis by Ruopiškis Rk; Als-età bäck, skog, på samma plats; jfr Alsà bäck Jrb., Rs, Alsė i Šveikšnos ap. Šlu, Als-aitis bäck Rs, Als-iina bäck i Juodupė Rk, Als-ūnė bäck Mlt, Als-ēja bäck vid Aukštadvarýs Jz, Als-ut-ura skog BgŽ 65; jfr även personnamnen Als-butas, Als-ežiba, Als-aitis (Ян Алсайтисъ 1583. Акты Виленской Археолог. Комиссии XIV 268) och Alsiai by Akm, Als-iōnys i Adutiškio ap. Svnč; lett. Als-ava, Alsi, Als-upes byar, Alsin-kalns EnLV I 22; preuss. ortnamn Als-itten, personnamn Als-utte GerON 9, Als-aute, Alse-but, Als—une, Als-uthe TrPN 12. 294 Als-uōdis Paalsuodės by, Salduškis socken, Ut. Jfr Als-etā. Suffix. -uodja- (?) Se BgŽ 65. Alšià || Pieštuvėnai-sjön < Pieštuvėnai by, Jz, Alšià å i samma område. Jfr Alš-iena å i Upytė socken, Pn, lett. Alši vs., Alš-eni byar. EnLV I 23. Al-uonà (sjö och å) Rūdiškės, Trak, Al-uonà å Josvainiai, Kdn. Jfr Al-uotis å Svedasai, An; lett. Al-uot-ava by. EnLV I 25. Se även Al-ovė. Suffix -uona, se SkŽD 283. Ām-alvas || Am-alv-iškių-sjön < Am-alv-iškiai by, Padovinio socken, Kps, Am-alvė å i samma område; jfr Am-alė å och Am-ālai by, Kužių socken, Šl, Am-ālis å, Josvainių socken, Kdn, Am-ālai Kn, Am-ata å, Pūšaloto socken, Ps; personnamn: Ām-alas, Am-āliūs, Ām-aras; Am-ule, Am-uļi, Am-alkra, Am-ata || Am-ada, Am-eļi, Am-uoli byar, Am-eliņk, Amit åar. GerON 9, 110. Jfr lit. āmālas ”en sådan parasitväxt, viscum album”, āmālas, āmāras ”växtlöss, aphididae”, lett. amu(o)ls ”mistel”; se FrLEW 9. Suffix -alva-, se Sk. ŽD 389. Ambraz-iškių-sjön < Ambraz-iškiai tidigare herrgård, Giedraičių socken, Mit, jfr Ambraz-iūnai by. BgŽ 72: Ambraziejus (sl.) < latin. Ambrosius, se BgŽ 72. Suffix -iškja- Amērikos-sjön < Amērika del av byn Šarnelė, Žemaičių Kalvarijos socken, Pln: Amerika ”kontinentens namn”. Ānčia Veisiejai, Lzd, Baltōji Ānčia å Kapčiamiestis, Lzd, Juodōji Ānčia Seinai, Ānčia å Kražiai, Klm, Ānčia Skdv, jfr Anč-iupis Šilavotas, Prn, Anta Rt, Antē² Alko socken, Rt, Ant-ýt-upis å, Rimiškių socken, Šd, Ant-ininkai by, Skdv, Ant-in-iškių by, Eiš; personnamn: Anča, Ančas, Anč-iūlis, Ančius, Ant-inis; lett. Antes byar, Ant-ene myr, Ant-inu-plava myr, Ant-inenes myr m.fl. EnLV I 33, 34; preussiska ortnamn Antetau, Antiken GerON 10; personnamn: Ant-evke, Ant-ewe, Ant-ix, Anth-ike TrPn 13: lit. antis, se FrLEW 11, WIVW 60. Vattennamn med ant- etymologiseras annorlunda av R. Schmittlein TL 110. Ang-ininkų-sjön < Ang-ininkai by, Simnas, Al; jfr Ang-er-ingis myr Merkinė, Vrn; lett. Ang-ere sjö, Angar-lama tidigare sjö, Ang-aza bäck, Ang-eri by. EnLV I 30; preussiska Ang-etete, Ang-erow GerON 10: lit. angis ”orm”, anginas ”snok, stor orm, ett föreställt väsen i form av en stor orm”, preuss. angurgis ”ål”, se FrLEW 10. Suffix -ininka- Āngl-inis (dial. Ūnglini.s) 1. Bajoriškiai by, Pakalniai socken, Ut, 2. Salakas, Zr.; jfr Āngl-inē skog, Lapės, Kn, Angl-ytė kärr, Pedžių by, Vandžiogala, Kn; preussiska ortnamn Angil-nyken, Angl-iten GerON 10: lit. anglis, lett. uogle, preuss. anglis, se FrLEW 10. Suffix -inįa- An-ýkščiai Kš, An-ýkštis sjö, Butrimonys, Jz, An-ýkšta å, An, An-ýkščiai stad.; jfr Ān-iškio-sjön Ūdrija, Al, och personnamn: Anys, An-āitis, An-iūškšis, An-ýkštis, An-eikà; lett. ortnamn An-eni, Ani EnLV 30; preussiska personnamn: An-eyde, Anno TrPn 12. Suffix -ykštja-, jfr Luod-ýkštis sjö, Salakas, Zr, Ligaj-ýkštis sjö i samma område, Nemun-ýkštis å, Švendubrė, Vrn. An-ýkštis Butrimonys, Jz, se An-ýkščiai ²Anta och Antē förhåller sig till Ānčia på samma sätt som Bāla å, Vrn, till Bāldžia å, Skdv. 295 Sjön An-iškis < An-iškis f.d. herrgård i Ūdrija, Al. Se An-yksčiai. Suf. -iškja-. Ant-akšiai < Ant-akščiái by i Alantos socken. Jfr. prefixet ant- + akstis: lit. akstis || akstis ”stickvapen, grillspett, fiskben, udd, syl” LKŽ I 71, ákstinas; lett. aksa|laks ”snabb, kvick, smidig”. Jfr. även Akštinai by i Trg, Klm och personnamnet Ákštinas. Sjön Antā-pusnė < Antā-pusnė by, jfr. Pusnė by i Mlt. Pusnėlių by i Antaplaškių socken, Kvr. Prefix antā-. Sjön Antā-veršis < Antā-veršis by i Užuguostis socken, Jz.; jfr. Verš-ėlis sjö vid byn Ažubaliai i Verksnionys socken, Rk, Verš-upis bäck i Kiduliai, Šk, Verš-upys bäck i Veluona, Vilk, Veršiai by i Leipalingis socken, Lzd, och i Žiūriai socken, Jnš; preussiska ortnamn Wersz-niken, avd. Vers-enik GerON 200: lit. veršis, lett. vēršis ”tjur”, preuss. verstian ”Kalb”. Prefix antā-. Sjön Ant-āvìlio < Ant-āvīlis by i Nmč, jfr. Avilys. Suf. ant-. Sjön Antā-kolio < Antā-kolis by i Krokialaukis socken, Al., förslavisat från Antā-kalnis, jfr. Antakalnis en förort till Vilnius > 1. Antokol. Sjön Ap-eik-iškis < Ap-ēk-iškis by i Antanašė socken, Rk, Ap-eikė bäck på samma plats; jfr. personnamnen Ap-ēkis, Ap-on-iškis by i Suginčiai socken, Mlt; lett. Ap-ani gård, EnLV I 36; preuss. personnamn Apus Tr. PN 13. Suf. -eikja- + -iškja-. Api-demė i Straciūnai, Šauliai socken, Lzd; jfr. Apý-demė bäck i Seredžius socken, Vlkj, Āp-demis äng, Mžk, Āp-demės åker och äng i Sedas socken, Mžk, Āp-demis äng vid byn Plaušiniai, Skd, Api-dėmes (trm. Api-damas) äng vid byn Mažionys i Jūžintai socken, Rk, Api-demės mark vid byn Remeikiai i Juodupė socken, Rk, Api-demė äng vid byn Šadžiūnai, Lzd, Api-demė (trm. Api-dama) i Šiaudinė, Mielagėnai socken, Ign, Api-demės åker vid byn Gatakiemis, Linkmenys socken, Švčn. Jfr. JbLŽ I 1 och 330, åkernamn från 1500–1600-talen: Anudeme, Anudema, opideme, Abdeme, opidoma, Anudemicъ Старе. Jfr. appellativen: apidėmė ”(ond) gudom” WP 85”, apidėmė || apýdėmė ”gemensam jordlott mellan två gårdar”, apidėmės ”buskbevuxna betesmarker; gravar” och apýdėmis ”omgivning” LKŽ I. Prefix apy-. Apidemis || Apidmis i Bernotiškiai socken, Žr, se även Apidemė. Apyn-ėlis Stelmūžė, Zr, jfr. Apýnė bäck vid byn Stagariai i Kriukai socken, Jnš, Apyn-ėliai buskage vid byn Zybalai, Rk; lett. Apinis gård, Apiņi gård, EnLV I 37: lit. apynys, lett. apiņi. Api-ritýs i Degučiai socken, Zr. Prefix api-, jfr. Ap(i)-vardai sjö i Rimšė socken, Ign. Jfr. Rit-iškis sjö och Rit-iškė bäck i Mlt, Rit-inės upelis bäck i Pikelių socken, Mžk, Rit-inų by i Šk, Rit-rikių by i Baisogala, Šd, Rit-ul-iškių by i Meižiškiai socken, Klm, personnamn: Ritas, Rit-ikis, Rit-ēnas; pr. vv. Rytt-eym, Ritt-in och personnamnet Rit-il GerON 142; personnamnen Ritt-aw, Ritt-auwe TrPN 83: lit. rìsti, riẽsti, lett. ritens ”hjul”, lit. rãtas; IE *reth- ”springa, rulla, rulla sig” WIVW II 368; baltiska rat-: rit-, jfr. Ratà bäck vid byn Tauručiai i Paliepiai socken, Ar. Apskritas i Vepriai, Ukm: āpskritas. Apskrityš Joniškis, Nmč, se Apskritas. Rund-eil i byarna Jutkiškiai och Vainiūnai, i Apso socken, Vidžių distrikt, BTSR. Se Rund. Suf. -eilja-. Sjön Āpso < Āpsas ort, Vidžiai distrikt, BTSR; jfr. Aps-ingė bäck i Merkinė, Vrn., Aps-uonà å i Kruonis, Kš, Āpus-inas bäck i Viduklė, Rs., och Āpšė bäck i Skd; 296 la. Apsa sjö, Apšas sjö EnLV I 39; preuss. Abs-owe, Abs-wangen, Appos-yn GerON 10: la. apse, preuss. abse, lit. apušė || epušė (se BgRR II 251). Ap-šlavas sjö i byn Stabulankiai, Leliūnai socken, Ut; prefix ap-, jfr Ap-vardai sjö i Ign. Roten šlav- återfinns i följande ortnamn: Šlav-ínas sjö i Joniškis, Nmč, Šlav-anìtas sjö vid Švent, Lzd, Šlav-antà å i Igliškėliai socken, Kps, Šlavė å, An; lett. Slav-ašas, Slav-ieši, Slav-iešas, Slav-eka, Slav-ites EnVV 15, 24, 25, 26, 27. Ortnamnen med denna rot hör samman med lit. šlioti, šluostyti, lett. slaucīt ”sopa”. Šluoti står i förhållande till šlav- som duobė till dauba. Betydelsen hos hydronymer med denna rot blir tydlig genom motsvarigheter i andra indoeuropeiska språk: lat. cluo ”jag rengör”, clocāca ”underjordisk kanal för bortledning av smuts”, gr. χλύζω ”skölja, tvätta, skölja av, rengöra”, got. hlūtrs ”klar, ren”, tjeck. klouditi ”rengöra”, ryska клúdь ”ordning”; urindoeuropeiska *klōu- ”tvätta, skölja, rengöra”. Se WIVW I 496. Apval-ainis i byn Denionys, Svedasai socken, An: apvalis ”rund”. Suffix -ainja-. Apvalas || Akmeno ežeras sjö i Juodupė socken, Rk. Bestämd form, se EnGF 139. Jfr Apvalainis. Ap-vardai i Rimšė socken, Ign. < Apy-vardai, jfr Apý-vardė å där. Prefix ap(y)-, jfr Ap-šlavas sjö i Leliūnai socken, Ut. Roten vard- förekommer i många litauiska hydronymer: Vard-uva å, Mžk, Vard-ikšnė å, Baisogala socken, Šd, Vardas bäck, Želva socken, Ukm, Vard-auka å, Vrn, Vardàžis bäck, Anykščiai, Al, Anu-vardė Jrb, gårdsnamn Ne-vard-ėlis, jfr lett. Vard-upe ortnamn, preuss. Wardo GerON 195. K. Būga (RR I 136) förbinder roten vard- i egennamn med lit. vardas, lett. vārds, preuss. wirds, ty. Wort, lat. verbum. Arim-aičių ežeras < Arim-aičiai by, Sadūnai socken, Rd, jfr Arim-ėnys by, Triškonys socken, Pkr, gårdsnamn Arim-ėvi-čius. Ar-inas Joniškis, Nmč, jfr Arió-gala, Ar-iškė by, Zarėnai socken, Tl, gårdsnamn Arýš, Arius; lett. Aruona å EnLV I 43, preuss. Ar-yngine sjö, Arys GerON 11. Suffix -ina-, jfr Šlav-inas sjö i Joniškis, Nmč. Arklia-šūdis i byn Laugagalis, Labanoras socken, Švnč: arklys + šūdas ”häst + avföring”. Arm-ėlis i byn Palivarkas, Bikėnai socken, Zr, se Arm-onà. Suffix -elja-. Arm-onà (sjö och å) i byn Šinkūnai, Meilūnai socken, Ukm, jfr Arm-enà å i Veliuona, Vki, Arm-en-ūkas å i Seredžius, Vlkj, Arm-ukšna å, Kvr, Arm-ul-iškis å i byn Pavešėčiai, Pn, Arm-on-iškis å i Vabalninkas, Brž: lit. armėnys ”djup, avgrund, bottenlös håla”; armuō ”träskmark, kärr, avgrund, djup” och arma ”fräkenväxt, equisetum arvense; sörjig väg, träskmark” LKŽ I 251—2. Suffix —oma. Arm-onių ežeras < Armonys by, Lukštai socken, Rk. Se Armona. Suffix -oni-. Arm-ud-iškių ežeras <Armudiškiai by, Dotamai socken, Klvr. Se Armona. Suffix -ud- + -iškja-. As-alnai i Linkmenys socken, Švnč, jfr As-asà å i Žirmūnai socken, Rodūnė distrikt, BTSR, As-ėha å i Linkmenys socken, Švnč, As-upis i Smilgai socken, Šd, As-upýs i Eržvilkas socken, Skdv, gårdsnamn As-ýris; lett. Aši sjöar, Ašene flod, As-upe å, As-ūne by, As-uote sjöar EnLV I 45; preuss. Ase-lauken, As-initen, Assa-kayn, Ass-echen, Ass-un GerON 12, ortnamn As-ayde TrPN 14: lit. ašys ”fräken, getapåg, equisetum”, lett. aši ”equisetum”. Suffix -alna-, se SkŽD 291. As-aln-ykštis i byn Salos I, Motiejūnai socken, Švnč. Se Asalnai. Suffix -ykštja-. As-ėkas i byn Ginčiai, Palūšė socken, Ign. Se Asalnai. Suffix -ėku-, se SkŽD 126. 297 As-õnas i byn Liaukiškiai, socknen Beižonys, Vvs. Se Asalnai. Suffix. -ona-. Asv-ejā Dubingiai Nmč, jfr lett. Asva ež. EnLV I 45; fornp. Assuenus ež., Aswin ež. Asswene flod. GerON 12; se Bg RR I 500, TŽ I 34. Suffix. -ėja, jfr Alėja ež. Atāvaras Kruopiai Kd, jfr lit. Atãvarai äng i byn Rukeliai Rk; lett. Atvars sjö, Atvarums flodböj EnLV I 49: lit. atãvaras ”flodens djup, djuphåla, strömhvirvel; en isfri, öppen plats i en flod eller sjö; träskmark” LKŽ I 294; lett. atvars ”avgrund, djupet i en flod, virvel; en djup plats bildad av en flod och omgiven av buskar” LVV I 207. At-esýs i byn Atesninkai, socknen Simnas, Al, jfr At-ēzas äng vid Užmelnýčis Vrn; lett. Ata sjö EnLV I 47; fornp. personnamn Aete TrPN 15: lit. atīs ”en mjukfenad fisk av flundrefamiljen, rhombus maximus” LKŽ I; lett. āte ”rhombus maximus”, se BgRR II 299, FrLEW 21. Suffix. -esja-. Aud-r-èlis i byn Rudeliai, socknen Ragelai Rk, jfr Ald-rà || Aud-rà flod Jūžintai Rk, Aud-r-uvė flod Iñš, bildat som Aud-r-inis; lett. Aud-r-uve flod, Aūd-r-up-(j)i sjö EnLV I 50: lit. audra || aldra ”storm”, se FrLEW 6, jfr även Aud-ēnis sjö Ign. Aud-ēnis i byn Ožionys Ign, jfr Aud-upė Nemunėlio Radviliškis Brž, Aud-iniai by Užv, Aud-en-ėlė bäck Tverečius Ign, bildat som Aud-ēnis; lett. Aūda sjö, Audēns sjö EnLV I 49–50; fornp. Aude, Audda gårdar GerON 13: lit. aūdenis, audinis ”nordostvind”. Jfr även lit. aud-rà och ortnamn: Aud-rà flod Jūžintai Rk; Audrelis sjö Rk., se WÜW I 222. Au(j)-ēdas (dial. Aujiedas) Žiežmariai Kš, jfr Au(j)-ēdà (dial. Aujiedà || Spengla flod på samma plats; lett. Aūjas-plava EnLV I 53; fornp. ortnamn Azw-eidin GerON 14, personnamn Awyorth, Auw-yot, Au-yot TrPN 15. Suffix. -ēda-, se SkŽD 100. Aūk-rakštis i byn Daugai Al, jfr Aukãi äng Surviliškis Kd, Aūkai äng Antanašė Rk, Aukūpė bäck i socknen Taučiūnai Kd, bildat som Auk-ūnas; lett. Aukas sjö, Aūkas sjö, Aūkas-ežers EnLV I 53; fornp. Auco, Aucken GerON 12: lit. aukà. Jfr med avseende på det andra ledet — Rakšt-ėliai sjö i byn Rakšteliai Ign., Rakščioji kärr i byn Pagranda, socknen Bikėnai Zr, äng Meškaraištis vs. Lzd, Rākščios skog i byn Papiškiai, socknen Suginčiai Mlt, äng Kapčiamiestis Lzd, Rākš(t)-daubis flod Laukuva, Rākšt-uoĭs äng i byn Andriūnai, socknen Daugai Al, Rakšt-ulė äng i byn Bajorai, socknen Musteikiai Ut; fornp. Raxite, Raxow, se GerON 140: lit. rakštis ”grop, kista”, rãkti ”gräva, gräva upp” BgRR II 195, lett. rakt ”gräva”. Aukšl-inis 1. i byn Aukšlinė, socknen Bagdononys Vvs, 2. sjö i socknen Kaltanėnai Švnč: lit. aukštlė ”blaja, palakstuonė, viršplaukė, viršvandenė” LKŽ I 393, lett. aukšlēja (aūslēja) LVV I 223, ryska уклейка ”albunus lucidus”. Suffix. -inįa-. Aukšta-giris i socknen Akmenynai Klvr: aukštà + girìa. Aukšta-kalnis < Aukšta-kalniai by i socknen Diviliškiai Lzd: aūkštas + kálnas. Aukšta-kalnių ežeras <Aukšta-kalniai by i socknen Mickūnai Rk. Jfr Aukštā-kalnis. Aukšl-kalnių ežeras < Aukšl-kalniai by i socknen Parvalkai Ps. Jfr bildat som Aukšl-kalnis. Om den sammanbindande vokalen -i-, se SkŽD 419. Jfr Aukštā-kalnis. Aus-ièn-iškių ežeras<Aus-ièn-iškės by Vvs, jfr bildat som Aus-eikà, Aus-iējus, Aus-iōnis. Suffix. -ienja- + -iškė. 298 Aũslas sjön Aũslo i Girsių socken, Zr. Jfr lett. aũsl-eja ”löja, alburnus lucidus”, LVV I 227, jfr Aukš-linis sjö. Av-ik-inis Joniškis Nmč., jfr Avikinės gård i Kegų by, Janapolės socken, Varn; lett. av-ik-inė ”fårstall, fårhus”, LKŽ I 425. Avil-ãitis i Kovališkių socken, Zr. Se Avilys sjö. Suffix -aitja-. Avilỹs||Aviliai i Imbrado socken, Zr, jfr Avilà gård nära Vaškučiai, Degučių socken, Zr, Avil-ėliai gård i Juknėnų socken, Ut, Avil-ikỹs kärr vid byn Stebuliai, Teizų socken, Lzd, gårdsnamnet Avil-tis; även Aulė å Kl LWK 68, Aul-amas å Pn; lett. Aulà sjö, Aũli by, Aũleni by. Enligt LVV I 53: lit. aũlas; aulỹs || avilỹs; lett. aũlis, aũle, avelis ”bikupa”, aũrins ”holk”. Lit. avilýs är ombildat från aulio enligt avledningar med -ila-, -ilja-, se LsBN 483, SkŽD 181. Semantiken hos ortnamn med denna rot kan förklaras av betydelserna hos motsvarigheter i andra indoeuropeiska språk: grek. αὐλός ”rör, flöjt, rörliknande kropp”, αὐλών ”ravin, dal”, sl. ulica ”gata”, norskt dial. aul ”rör, stjälk”; indoeur. * aulo-s ”långsträckt sänka, fåra”, se Fr LEW 25. WIVW I 25. Avi-n-ėlis sjö i Runionių by, Alantos socken, Mlt, jfr Av-in-ėlis å Tl, Av-in-upis å i Židikai, Mžk, Av-in-iškė å i Šilavotas, Prn; lett. Aveni || Avini byar. Enligt LVV I 58 en gård Av-yne-medien GerON 14.: lit. ãvinas, lett. avins, avens: preuss. awims. Suffix -ėl ja-. Av-in-úostas i Maniuliškių by, Samanių socken, Zr., jfr ån Av-in-úosta på samma plats, se Avinėlis; avinas + suffix -uosta-, se SkŽD 372, jfr Grab-uosta å Mlt. Av-in-uost-ėlis i Gruodiškių by, Baibių socken, Zr, jfr Avinėliostas. Suffix -ėl ja-. Av-iris i Leipalingio socken, Lzd.; ån Av-ire på samma plats, rinner ut i Nemunas. Suffix (?) -irja-. Ažãgis i Vilkanastrų by, Didžiasalio socken, Lzd. K. Būga (RR II 100) förbinder namnet med preuss. assegis ”abborre” och lit. ėžegỹs ”stensimpa, acerina cernua” och betraktar det som jatvingiskt; jfr lit. Ažagis || Ažagỹs å Šd, Ažag-ėlė å vid Smilgiai, Šd; preuss. Asege-wad sjö, GerON 11. Ažù-balių ežeras <Ažù-baliai by i Obelių socken, Pnd; prefixet ažu- + balà. Jfr Ažù-baliai by i Rk, Kp, Mlt, Kvr. Ažù-kalnis i Želvos by, Mikėnų socken, Zr.: prefixet ažù- + kálnas. Jfr Ažù-kalniai by i Tabariškių socken, Šlčn; Už-kalniai by i Al, Klvr, gårdsnamnet Už-kalnis. Ažuol-inis i Vajasiškio II by, Baibių socken, Zr., jfr Ažuol-upis Vlki, Jnš: ąžuolas ”ek”, quercus + suffix -inja-. Ažũo-žerių ežeras (<Ažù-ažerių) < Ažùožeriai by i An.; prefixet -ažù- + ãžeras, jfr Pa-ežerių ežeras VIkv. Až-vìntis i Ažvinčių by, Salakas, Zr. K. Būga (Ž CXXIX), som förbinder namnet med ån Ventà i Mžk och byn Ventė i Kintų socken, Šlu, härleder det från *Až-véntis och förbinder det vidare med den baltiska roten vėnt- ”böja, kröka”, som förekommer i appellativerna: lit. vénteris, ven-terỹs, lett. vénteris, forneng. windel ”korg”, got. wandus ”spö”, indoeur. * ṷendh- ”böja, vrida”, Bg RR II 325. Jfr även lit. Vint-arà (< Ventara?) å vid Pabaiskas, Ukm, preuss. Winerinen GerON 203. Prefix až-. Litauiska SSR:s sjönamn Б. И. САВУКИНАС Sammanfattning Denna artikel med etymologiska tolkningar av sjönamn är en del av ett mer omfattande arbete om litauiska sjönamn som håller på att förberedas. Efter jämförelse med motsvarande litauiska, lettiska och preussiska egennamn sätts sjönamnen också i samband med baltiska appellativ. I de fall då materialet från de baltiska språken inte tillräckligt förklarar sjönamnets semantik, beaktas även lexikon från andra indoeuropeiska språk. Artikeln förklarar omkring 140 sjönamn, det vill säga nästan alla litauiska sjönamn på bokstaven A.