K. Širvydo „Dictionarium trium linguarum“ naujadarai

LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI IV LIETUVOS TSR MOKSLŲ AKADEMIJA K. ŠIRVYDO ”DICTIONARIUM TRIUM LINGUARUM” NYBILDNINGAR K. PAKALKA I nästan alla äldre skrifter på litauiska och tvåspråkiga eller flerspråkiga ordböcker kan man hitta nybildningar1. Till sin rikedom av nybildningar skiljer sig K. Širvydas ordbok „Dictionarium trium linguarum“2 mest från andra litauiska lexikografiska arbeten från 1600- och 1700-talen, särskilt dess tredje upplaga (1642). När K. Širvydas sammanställde en polsk-latinsk-litauisk ordbok använde han registren över polska och latinska ord i de polska 1600-talslexikograferna N. Folkmars och G. Knapskis ordböcker och försökte ange litauiska motsvarigheter. De polska och latinska orden i SzDi:s första upplaga hämtade K. Širvydas från N. Folkmars ordboksutgåva från 1623–1624, „Dictionarii Quadrilinguis, Latinogermanopolonicograeci“, och i den tredje, utökade upplagan från G. Knapskis „Thesaurus Polono-Latino-Graecus“ (1621)3. Traditionerna för litauiska språket i det offentliga och kulturella livet var svaga vid denna tid. Litauiska användes i större utsträckning endast av folket, som var förslavat och förtryckt av feodalherrarna. På K. Širvydas tid hade det litauiska skriftspråket ännu inga starka traditioner. I den litauiska statens förvaltning användes det gamla slaviska språket, latin och polska i stor utsträckning, både innan skrifter på modersmålet började utges i Litauen och även senare. Den litauiska litteraturen, som framträdde på 1500-talet, saknade termer och ord för att uttrycka olika begrepp inom samhälls- och kulturlivet. K. Širvydas behövde särskilt många litauiska motsvarigheter när han sammanställde sin trespråkiga ordbok. K. Širvydas var tvungen att själv skapa många nybildningar för att beteckna olika företeelser inom den levande och livlösa naturen, den materiella och andliga kulturen, samhällslivet och andra områden. Flest nybildningar hör till den andliga kulturen och samhällslivet. 1 Jfr V. Drotvinas, bildning av sammansatta substantiv i litauiska skrifter från 1500–1700-talen med avseende på leden. — ”Vilniaus Valstybinio pedagoginio instituto Mokslo darbai”, 3, 203–220, Vilnius, 1957; sätt att sammanfoga leden i sammansatta substantiv i litauiska skrifter från 1600–1700-talen. — ”Vilniaus Valstybinio pedagoginio instituto Mokslo darbai”, 8, 59–88, Vilnius, 1959. 2 Hädanefter betecknar vi den med förkortningen SzDi. 3 Se närmare K. Pakalka, Om historien bakom K. Širvydas „Dictionarium trium linguarum“. — ”Lietuvių kalbotyros klausimai”, 3, 277–287, Vilnius, 1960. 281 områden. Några av dem, till exempel kyrkliga och filologiska termer, behandlas här endast i liten utsträckning, eftersom de undersöks i andra artiklar4. Som K. Širvydos neologismer betraktas sådana ord och perifrasiska benämningar som K. Širvydas själv har bildat efter talspråkliga förebilder eller översatt morfem för morfem från polska (ibland även latin), och som inte förekommer i andra skrifter utgivna före K. Širvydas verk. Dessa ord betecknar i regel nya begrepp och nya benämningar på föremål som saknades i 1600-talets litauiska skriftspråk. Vid fastställandet av neologismer används ”Lietuvių kalbos žodynas” (band I–V) och dess excerpteringssamling. Eftersom inte alla ord i språkminnesmärken från 1500–1600-talen har förts in i samlingen kan K. Širvydos neologismer tills vidare fastställas endast ungefärligt. I artikeln nämns i förbigående även semantiska neologismer i SzDi. Naujadarai pateikiami iš pirmojo (1629) ir trečiojo (1642) SzDi leidimo. Daugiausia čia remiamasi SzDi trečiuoju papildytu leidimu. Exemplen återges med originalets stavning. I stället för de vertikala streck som används för interpunktion i ordboken, och även där sådana saknas men behövs, sätts kommatecken. Mellan ord på polska och latin sätts en punkt. Vid exemplen från den första och den tredje utgåvan anges motsvarande förkortningar — D1, D3. Siffrorna bredvid förkortningarna anger originalbladet i den första utgåvan av SzDi och sidan i den tredje. Ord citerade ur K. Širvydos ”Punktų sakymų” (1629, 1644) markeras med förkortningarna PS I, PS II. Exemplen ges tillsammans med polska och latinska motsvarigheter, så att de litauiska motsvarigheternas bildning, ordens betydelser m.m. framgår tydligare. Från en ordboksartikel återges vanligen inte alla parallella litauiska motsvarigheter, utan endast det aktuella ordet. Främst citeras substantiviska och verbala neologismer. Adjektiviska och verbala neologismers (särskilt suffixavledda ords) ursprung och bildning är svåra att spåra, och därför behandlas de mindre utförligt i artikeln. SzDi:s neologismer behandlas här utifrån de huvudsakliga typerna av ordbildning med prefix, suffix och sammansättning. Efter översikten över sammansättningar behandlas två- och flerords-termer. Prefixbildade neologismer ordnas efter prefix för substantiv, adjektiv och verb; suffixbildade behandlas tematiskt (efter suffixens betydelser), och sammansättningar efter de ingående ordleden. Sammansatta neologismer behandlas endast översiktligt. De undersöks i de ovan nämnda artiklarna av V. Drotvinas. Här ges endast mer typiska exempel på neologismer, som belyser de ordbildningstyper som nämnts ovan. 4 Den polska språkforskaren N. Borovska har behandlat många av den femte utgåvans kyrkliga termer (det finns få sådana i den första) i artikeln ”Wpływy słowiańskie na litewską terminologię kościelną na podstawie Dictionarium Szyrwida”, publicerad i boken ”Studia z filologii polskiej i słowiańskiej”, band 2, Warszawa, 1957. I den nämnda artikeln jämförde N. Borovska de kyrkliga termerna i den femte utgåvan av SzDi med de kyrkliga termerna i M. Daukšas ”Postilė” (1599) och drog slutsatsen att K. Širvydas utförde ett omfattande arbete med att litauisera främmande kyrklig terminologi. De filologiska termerna presenteras i A. Balašaitis och K. Pakalkas artikel ”Filologijos terminai K. Širvydo žodyne „Dictionarium trium linguarum“. — ”Lietuvos TSR Mokslų akademijos Darbai”, A 1(8), 211—216, Vilnius, 1960. 282 För att i artikeln ge ett större antal nybildningar och tydligare lyfta fram de viktigaste produktiva typerna tar vi i sammanfattningarna även med exempel som inte citeras i texten. Avledningar med prefix Många polska ord med prefix översatte K. Širvydas med nybildningar med prefix. a) Substantiv med prefix: ap-, api- apgirdinimas (: lyssnande, se słuch) D331; apgulimas (: belägring. Obsidio) D101; apidara (: bok- eller svärdsomslag, etc. Integumentum (scorteum) D3268; apłayka (: försummelse av något. Neglectus, incuria, neglectio) D3524; apweldeimas (: bemäktigande. Occupatio, obsessio, circumfessio) D3256. at- återbetalare (: oddawca. Retributor, recompenſator) D1105; uppskjutande (: odwołoczenie et odwłoka. Dilatio...) D1109; avvisning (: odmiot, v. wymiot et odrzutek) D3248; minnesanteckning (: pamięć, pamiątka. Memoria, monimentum, monumentum) D3283; motsägelse (: odpór słowny. Infirmatio rei, refutatio, confutatio, dissolutio criminis) D3250. ažū- grundläggare (: założyciel. Fundator) D1209; förevändning (: zamówka. Praetextus) D1209; rodnande (: zapłonienie. Rubor) D1210; ersättning (: zastąpienie, zasłonienie. Interpositus, us, interiectus, us) D3531; förvaltare (: opiekun. Tutor, curator, patronus) D1114. iž- iždalitojas (: skiljare. Distributor, partitor, diuisor) D1157; iždetuwe (: förvaring. Conditorium, receptaculum) D3399; ižduodimas (: utgift. Expensa) D1199; ižbluoſuotojas (: befriare. Liberator, adsertor, vindex) D3510; ižfi(u)tojas, ižfi(u)wejas (: utsuddare. Acu pictor) D203. ne- frånvaro, icke-vara (: frånvaro. Absentia) D192; ovärdighet (: ovärdighet. Indignitas) D3204; spädbarn (: spädbarn. Infans) D3205; okunnighet, oförmåga (: brist på kunskap. Imperitia, ruditas, ignorantia) D197; oredlighet (: ohederlighet. Detrectatio officii, beneficentiae neglectus) D3219; orimlighet (: brist på rim. Inconcinnitas, inconsequentia) D3215. nu- förställande (: låtsande, föregivande. Commendatio) D3454; föregångare (: föregångare. Praecursor) D1187; 283 fruktplockare (: plocka frukt. Legulus, strictor auulſor) D3236; sänderska (: sändebud. Nuntia) D3331; bedövande fisk (: bedövande fisk. Torpedo) D353. pa- tjänstfullhet (: hjälpsamhet. Officium) D3454; uppsnappare (: fånga upp, avlyssna. Obſeruator, ſpeculator) D3307; avlyssnare (: avlyssna. Explorator, coriaceus) D128; melankoli (: melankolisjukdom. Melancholia) D3167; prakt (: prakt, ståtlighet. Species, oſtentatio) D3342. per- benbrott (: fall, spricka. Fractura oſſis) D3414; återförsäljare (: återförsäljare och köpman. Inſtitor, propola) D1114; varning (: varning. Commonefactio) D1145; bokgranskare (: bokcensor. Librorum iudex, cenſor, reuiſor) D327; förutbestämmelse (: överblick. Praedeſtinatio, prouidentia, fatum) D1146. pra- förlängning gen: gio (: förlängning. Prorogatio, productio) D3349; efternamn (: efternamn. Nomen) D191; fördröjning (: förlängning. Cunctatio, prorogatio, mora) D1142; spanare (: spion. Explorator, ſpeculator) D3415; synderska (: gravkvinna. Peccatrix) D140. pri-, prie- pribuytis (: församlingsprästens, starostens etc. residens. Någon överordnads säte eller bostad) D3376; pridereimas (: prydlighet. Decor, decorum, conuenientia) D1151; prikasaś (: utgrävning, se vall, befästning) D3351; priepußte (: egenskap, tillfälligt tillstånd. Attributio, accides, qualitas) D3363. su- ſugulda (: samstämmighet. Conuenientia, concinnitas) D3405; ſumuſitoias (: bedragare. Fictor, ſimulator) D3549; ſupratibe (: förståndsgåva. Captus, docilitas) D3317; ſußeimas (: sammankomst. Synodus, conuentus, congreguſus, conuenticulum) D1163; ſußtikrieias (: stridsman. Conſertor, praeliator) D337. ut- utbredd (: överdrag, jämför: Praetextus, integumentum obtentus, us) D3319; påtryckning (: enträgenhet. Flagitatio, ſolicitatio) D187; anfallare, angripare (: inkräktare. Emiſſarius, inuaſor) D3189; angrepp, överfall= (: anfall. Incurſio, incurſus, inſultus, inuaſio) D3189. b) Verb med prefix: på- förtala (: jag baktalar någon för något. Calumnior, criminor odio factū aliquid) D3317; göra föräldralös (: göra föräldralös. Orbo, derelinquo) D115; 284 jag bedrar (: jag lurar någon. Frustor aliquem, falso, decoquo res alicuius, induco in errorem aliquem) D3265; jag lovar (: jag avlägger en ed. Voveo, promitto, recipio, (pondeo, polliceor)) D1169; jag ropar ut (: jag kungör något. Cōclamito tota urbe aliquid, deblatero) D3391. åter- jag föder på nytt (: jag föder på nytt. Regenero aliquid) D3251; jag plockar av (: jag skjuter upp. Decerpo) D1106; jag avsvär mig (: jag svär av mig. Abiuro, eiuro) D1107; jag avvärjer det onda med det heliga korset (: jag avvärjer något med det heliga korset. Cruce sacra malum auertere) D3256. iś- iśmetineiu ing akis kam (: jag hånar och driver med någon. Insulto alicui, impropero) D3461; iBsimußineiu (: jag bryter fram. Scateo, scaturio, mano, emano, promano) D1199; unt to iś irandu (: jag sysselsätter mig med detta. Hoc ago, hoc verso, tracto...) D39; iBstatau (: jag ställer ut. Ad pecandum procluis) D1203. icke-, inte-, till- neiśpąźiſtuu (: jag erkänner inte. Nego) D3214; neklauſitas (: ohörd. Inauditus) D3216; neiśgaletas (: ogenomborrad. Inuictus, inconfoſſus) D195; nedaeis (: otillräcklig. Citus, immaturus item quod non ex sententia succedit) D193; nedamoku (: jag blir efter med räkningen, betalar för lite. Reliquor, aris) D3552; nedaſwerius (: otillräcklig (om vikten). Non aequat, non implet libram) D3220; daeydineiu (: jag når fram. Adeo, accedo, aggredior, peruenio) D122; dakalbu... daſikalbu ko (: jag talar färdigt... jag talar färdigt om något. Finem facio sermoni) D349. upp- jag spanar in (: jag spanar. Speculando assequor, speculor) D3502; jag delar ut (: jag delar ut. Communico, participo, imperto, et or, distribuo) D1185; jag låtsas (: jag låtsas. Simulo pra me fero item vendito, ostento) D1185; jag roar mig (: jag roar mig. Oblecto, consolor, voluptate afficio) D1184; bli törstig (: längta efter att dricka. Concipere sitim) D3459. på- göra mildare (: göra mildare. Mollior) D3191; jag stöder (: jag stödjer. Obseruo) D1128; jag tillägnar mig (: jag tillägnar mig. Adscribo, attribuo, imputo, vendico, acceptum, refero) D1151; det återkommer av något ont (: något ont återkommer. Redintegratur, recrudescit morbus) D3324; jag fördubblar (: jag fördubblar. Gemino, duplico) D1128. per- pergalu (: jag övervinner. Vinco, supero, antereo, antecello, praeualeo) D1146; perprąßau (: jag ber om ursäkt. Deprecor, veniam, postulo) D1144; perdawanoinu (: jag mutar med gåvor. Muneribus corrupto) D1142; 285 perregiu (: jag förutser. Praeuideo, proſpicio, praedeſtino) D¹⁴⁶; perſaugau (: jag skyddar. Caueo, custodio, ſeruo... obſeruo) D¹⁴⁵. pra- pragausinu (: jag ökar något. Augeo, adaugeo, affero, do incrementum) D³³⁶³; prapiłu (: jag fyller kärlet till brädden. Ultra modum vas impleo) D³³⁵⁷; praʒaydʒiu (: jag förlorar, går miste om. Perdo ludum) D³³⁵⁰; praʒiminu (: jag förebådar. Praeſignifico, praemonſtro, portendo) D³³⁵⁹; prawadinu (: jag kallar vid tillnamn. Cognomino) D¹¹⁴⁶. till- ökar (: prʒymnaʒam. Augeo, addo, adjicio) D¹¹⁴⁹; tillfogar (: prʒydaię. Addo, adjicio, ſubiungo) D³³⁶¹; förskönar (: prʒypiękʒgam. Exorno, fucum facio) D¹¹⁴⁹; ansluter (: prʒyłączam. Aggrego, adjungo) D¹¹⁴⁸; inträffar (: prʒytrafia się. Accidit, euenit, contingit, uſuuenit) D¹¹⁵¹. sam- ordnar (: porʒąʒʒam. Ordino, diſpono) D¹³⁴; hittar på (: zmyślam co. Fingo, ſimulo) D³⁵⁴⁹; skapar (: ſtworʒę. Creo, condo, formo) D¹¹⁷⁶; förena (: förena något, förena sig. Coadunare, unire, redigere in unum) D³⁵⁴⁵. på- ger åt någon något (: jag ger någon något v. Gale) D³¹⁸⁶; lägger på, pålägger (: jag lägger på. Impono, inſumo, impendo, sumptus suppedito även vänjer) D¹⁸⁷; insisterar (: jag insisterar. Urgeo, inſto, flagito, ſolicito) D¹⁸⁷; gödslar rikligt (: jag gödslar. Accumulo, congero, repleo) D³¹⁹⁹; bestiger (: jag stiger upp på något. Aſcendo, ſcando) D³⁴⁸⁹. c) Olika adjektiv och adverb med prefix: förtalande (: förtalande. Criminoſus, calumnioſus) D³³³⁷; gränsöverskridande (: belägen utanför gränserna. Extrafines ſitus) D³⁵¹⁷; frigiven (: frigiven. Libertus, manumiſſus) D³⁵¹⁰; utgiftsmässig (: utgiftsrelaterad. Sumptuarius) D³³⁸⁴; olydig (: olydig. Contumax, inobſequens) D³²¹¹; tillfällig (: tillfällig. Accidentalis) D³³⁶⁴; avtalsenlig (: avtalsenlig, överenskommen. Pactitius, condictius) D³⁴⁵⁷; berättande (: berättande. Ex denütiato) D³²⁶⁸; öppet (: öppet. (Adverb:) Detracto velamine) D³²⁴⁶; aźupayniotay (: förvirring. (Adverb:) Contorte, implicite, perplexe) D³⁵³⁴; iźtumpuſiey (: utbuktat, uppsvällt. Carinatim) D³⁵⁰³; nedrauſiey (: inte tillsammans. Diuiſim, non ſimul) D³²¹¹; untoriney dayktay (: luftburna ting. Res ſuperae, meteora) D³¹⁹³; untroitonis (: den kommande. Poſterus) D¹⁹¹. Prefixbildningar förekommer med nästan alla prefix i litauiskan som används i det moderna litteraturspråket och i de östaukštaitiska dialekterna. 286 Huvuddelen av de citerade prefixbildningarna är morfemöversatta enligt de beståndsdelar som ingår i polska och latinska ord, t.ex.: apnašlinu (: jag gör föräldralös. Orbo, derelinguo) D1115; atduotojas (: återbetalare. Retributor, reparator) D1105; atguldžiu (: jag lägger undan. Decerpo) D1106; ažugaldytojas (: grundare. Fundator) D1209; daeydinėu (: jag kommer fram. Adeo, accedo, aggredior, peruenio) D122; išduodimas (: utgift. Expenſa) D1199; išfatau (: jag ställer ut. Ad pecandum procluius) D1203; nederiſte (: ovärdighet. Indignitas) D3204; nuſiuntine (: sändebud. Nuntia) D3331; nudaliu (: jag delar ut. Communico, participo, impert[o], et or, diſtribuo) D1185; perpirkėjas (: uppköpare och mellanhand. Inſtitor, propola) D1114; perdawanoiu (: jag mutar. Muneribus corrump[o]) D1142; paklauſinėtojas (: avlyssnare. Explorator, coricaeus) D1128; pauntrinu (: jag fördubblar. Gemino, duplico) D1128; prailgis gen: gio (: förlängning. Prorogatio, productio) D3349; pragauſinu (: jag ökar något. Augeo, adauge[o], affero, do incrementum) D3363; pridereimas (: anständighet. Decor, decorum, convenientia) D1151; pridauginu (: jag ökar. Augeo, addo, adjicio) D1149; nedaeis (: omogen. Citus, immaturus item quod non ex sententia succedit) D193; nekalbolis (: spädbarn. Infans) D3205; ſumuſitoias (: påhittare. Fictor, ſimulator) D3549; ſueylūu (: jag ordnar. Ordino, diſpono) D1134; ſukalbetinis (: avtalad. Pactitius, condictitius) D3457; untritoinis (: bakre. Poſterus) D191 m.fl. I många fall är SzDi:s översättningar goda och kreativt gjorda; de motsvarar både litauiskt talspråk och ordbildningen i besläktade polska och latinska ord, t.ex.: atgimimas (: återfödelse. Diuſaſio, dehortatio) D3251; atgimdžiu (: jag återupplivar, föder på nytt. Regenero aliquid) D3251; iždaliotojas (: utdelare. Diſtributor, partitor, diuiſor) D1157; išrašas (: utdrag, avskrift av något. Apographum) D3502; išdawęs (: utgivare. Proditor) D1199; prąžunga mažieſne (: lindrig synd. Minima noxa leuius...) D379; ne išieyžda (: skadelöshet. Indemnitas) D218; neklausa (: olydnad. Cōtumacia, inobedientia, parendi dedignatio) D3211; nemokſlas (: okunnighet. Imperitia, ruditas, ignorantia) D197; ſuwienint (: förena något, förena sig. Coadunare, unire, redigere in unum) D545 m.fl. Ibland översätter K. Širvydas polska prefixord till litauiska utan att alls ta hänsyn till de litauiska prefixens betydelser och funktioner, t.ex.: apſunkinau ku (: jag belastar någon. Onero aliquē, grauō, aggrauō, deprimo) D3228; atſiſiekiau (: jag svär mig fri från något. Eiuro, eiero, abiuro aliquid) D3251; atſiſinklin krįžiu šwynthu (: avvärja något med det heliga korset. Cruce ſacra malum auertere) D3256; ažuntėlimas (: förtigande av något. Reticentia) D3523; nudawimas (: beröm, lovord. Commendatio) D3454 m.fl. Därför är en del litauiska motsvarigheter svåra att förstå utan den polska texten eller förklaringar. Sammansatta nybildningar Sammansatta nybildningar i SzDi har bildats nästan enligt samma typer av sammansättningsbildning som förekommer även i det nutida litterära språket. a) Substantiv och verb, till exempel: auxadaris (: alchimiſta. Chymicus, Chryſopaeius) D32; karioſtowis, karioſtonėte (: oboz. Caſtra, tentorium, ſtatiua) D1102 287 kurpiedaris (: świec. Sutor) D3439; rubasiuwis (: krawiec. Sartor, sarcinator, vestitor) D3128; waykagamide (: położnica. Puerpera, parturies) D3322; waykaweudis (: pedagog. Paedagogus, formator, instructor puerilium morum) D3288; źinkladare, waydaddare (: fantazya. Phantasia, vis imaginatrix) D360; źinkladeja, źinkladaris (: cudotwórca boski. Taumaturgus) D337. b) Substantiv och substantiv, t.ex.: bilawiete (: rättsforum eller domstol. Forum cōpetens, tribunal) D363; iźdowiete (: skattkammare. Aerarium, gazophilacium) D1166; kieltuwagiſte (: boskapsstöld. Abactus) D326; medźiamine (: bomull. Linum xylinum, linum gossipinum, lana xyli, linum e gossipio seu xylo frurice) D38; mergaweite (: flickors boning. Gynaecēū, gyneconitis, idis, virginal) D364; protomęyle (: filosofi. Philosophia, studium sapientiae) D361; świnowiete (: blygruva. Plumbifodina) D1113. c) Adjektiv och verb, t.ex.: negiźwagimis (: foster, dött barn, missfall. Abortiuus fetus, abortus, us) D3323; piktadeiste (: illgärning. Focius, maleficium) D1216; sunkianesis (: lastbärande. Clitellarius, sarcinalis) D335; wiltawiliste (: hyckleri. Hypocrisis) D1101; źiemalusiste (: korpulens. Corpulentia) D1174. d) Adjektiv och substantiv, t.ex.: didźianame (: hov. Aula) D356; mielaśirdiste (: barmhärtighet. Misericordia) D181; palodawiete (: bordell, glädjehus. Lupanar, ganeum, ganea, ae. f.) D3216; piktąźdźius prieś Diewu, piktąźadźia (: hädare. Probroſus in Deum, blas- phemus) D319; śwetimaźiemis (: främling. Extraneus, peregrinus, alienigena) D337. e) Räkneord och substantiv, t.ex.: dwikiele, trikiele (: vägskäl. Biu(i)um, triuium) D3390; dwileźuronis (: tvåspråkig. Bilinguis) D128; kietwirtąsusparis (: fyrsidig. Quadrangidus) D119; wienamoteris (: enbentling. Monogamus) D388; wienapardawimas (: monopolhandel. Monopolium) D3397; wienawiete (: kloster. Claustrum, caenobium, monasterium) D3105. f) Övriga sammansatta ord: adverb och substantiv, t.ex.: daug=galibe (: höghet. Potentia) D3478; daugnoreimas (: girighet. Auditas, cupiditas, affectus) D110; räkneord och verb, t.ex.: pirmagimis (: förstfödd. Primo genitus) D1122; wienagimis (: enfödd. Unigena, unicus) D387; wienawaldzis (: envåldshärskare. Monarcha, unius omnium princeps) D146; pronomen och substantiv, t.ex.: wisagalibe (: allmakt. Omnipo- 288 tentia) D¹⁹⁸; två räkneord: devintąsimitna jis (:=d dėjwięcętny. Nongentesi- mus) D¹²⁹; pinktadešimtnikas (: pięćdzięsiątnik. Quinquagenarius) D¹²¹ m.fl. Särskilt bör de två- och flerordiga nybildningar som ofta förekommer i ordboken nämnas; med dessa betecknas nya ting, företeelser och begrepp beskrivande, till exempel: giwas fidabras (: rtec. Argentum vivum) D¹⁶⁰; jubileuBas, miėla wasara (: miłosciwe lato. Vulgo jubileus) D¹⁸¹; lankas iż muro, iż akmenu dungtis pujatiikieb padaritas (: frambuga. Arcus) D³⁶³; mieJtas pirmiauJias (: stołeczne miasto. Urbs regia, ciuitas regia) D³⁴²³; mokslas aplink aptiekos dayktu, aptiekos žinia (: aptekarſka nauka. Unguėta-ria) D³³; nekalbus waykielis (: niemowlątko. Infans) D⁹⁴; šilkuKirmele (: jedwabny robak. Bombyx) D¹⁴⁶; žinia paraykimo Junariu (: anatomia. Incijio mēbrorum, ars anatomica) D³²; žmogaus ažumušėias (: męžoboyca. Homicida, Jicarius) D¹⁷⁸; žmoniu wagis (: ludźikrayca. Plagiarius) D⁷⁴; żwirżday inkſtuoJe ir kitur Jopuli daru didi (: kamień choroba. Calculus, lapis) D³⁹³ m.fl. Den vanligaste typen av sammansättningar i SzDi, liksom i det moderna litterära språket, är substantiv + substantiv och substantiv + verb (denna bildningstyp används numera ofta för att skapa vetenskapliga och tekniska termer inom olika områden). Övriga typer av sammansättningar – adjektiv + verb, adjektiv + substantiv, adjektiv + räkneord och räkneord + substantiv – förekommer sparsamt. Två- och flerordiga nybildningar består vanligen av vardagliga ord. Några av de två- och flerordiga termer som nämnts ovan eller inte nämnts utvecklades senare till sammansättningar, till exempel: giwas fidabras (: rtec. Argentum vivum) D¹¹⁶⁰ — kvicksilver, Jzomo kaulas (: żebro. CoJta) D³⁵⁴⁰ — revben. Enstaka två- och flerordiga termer ersattes senare av andra vardagliga ord – nekalbus waykielis (: niemowlątko. Infans) D⁹⁴ — spädbarn; av andra nybildningar: mieJtas pirmiauJias (: stołeczne miasto, Urbs regia, ciuitas regia) D³⁴²³ — huvudstad; av internationella termer: žinia paray-kimo Junariu (: anatomia. Incijio mēbrorum, ars anatomica) D³² — anatomi. Vissa sammansättningar är översättningar av de ingående orddelarna från polska och latin, medan andra har bildats friare, efter eget omdöme och med vardagsspråket som förebild. Större delen av SzDis sammansatta nybildningar har bildats genom att polska, och ibland latinska, ord har översatts efter sina beståndsdelar, t.ex.: dwikiele, trikiliele (: rożſtanie dróg. Biuum, triuum) D³³⁹⁰; dwoiliczewis (: dwoiżęczny. Bilinguis) D¹²⁸; kietuwawagjfe (: bydlokrądtwo. Abactus) D³²⁶; promomyele (: filożofia. Philosophia, ſtudium ſapientiae) D³⁶¹; tieJadunJis (: prawolamca et prowokacjąca. Legisruptor) D¹¹³⁹; waJara=augis (: latorośl, gałązka młoda. Turio, planta, germen, ſtirps, inſitum, tradux) D³¹⁴⁹; wienaginis (: jednorodny. Unigenitus, unigena, unicus) D³⁸⁷; wienapardawimas (: ſamokupiejſtwo. Monopolium) D³³⁹⁷ osv. Bildningen av vissa översättningslån i SzDi följer också de litauiska ordbildningsreglerna, t.ex.: dwikiele, trikiliele (: rożſtanie dróg. Biuum, triuum) D³³⁹⁰; fueti- 19. Kalbotyros klausimai. IV 289 mažiemis (: cudžožiemiec. Extraneus, peregrinus, alienigena) D³37; wienawaldis (: jednowładca. Monarcha, unicus omnium princeps) D¹46; medžiavilne (: bawelna. Linum xylinum, linum goss[p]inum, lana xyli, linum e goss[ip]io seu xylo frurice) D³8 osv. Beståndsdelarna i sammansatta ord är nästan alltid litauiska, med undantag för ett fåtal ord där den första eller andra beståndsdelen är icke-litauisk, t.ex.: citražaydis, unt citros žaydžius (: cytryſta. Citharaedus, cithariſta) D³39; hiſtoriariaſis (: hiſtoryk. Hiſtoricus) D³82; inſtrumentas murogrowis (: kuba woienna wielka murowa. Balliſta, catapulta) D³144; maſčiaudis (: ſłoy. Pyxis) D¹169; piktadējiſte (: złocżynſtwo. Socius, maleficium) D²16; weydamanynis (: licemiernik. Hypocrita, pharaſita, qui vultu et exterius veſtibus magnam, ſanctitatem praeſeferit) D¹72. Bland sammansatta ord förekommer här och där ett ord med prefix och suffix i den första eller andra beståndsdelen, t.ex.: karioſtowinis item karioſtowintoias (: obożny. Adiectiu: caſtrenſis subſt. menſor, metator, caſtra metator) D¹102; negzwagūnis (: pomiotek, martwe dziecię, porzutek. Abortiuus fetus, abortus, us) D¹323; ſwetemažiemis (: cudžožiemiec. Extraneus, peregrinus, alienigena) D³37; žmoga=užmuBis (: męžoboyca. Homicida) D³168 osv. Sådana avledningar är också mycket sällsynta i litteraturspråket. Suffixavledningar Av alla nybildningar i SzDi är suffixavledningar de vanligaste. a) Substantiv med suffix som betecknar aktörer: -are slår (: puſkarg co leie działa. Fuſor aeramentarius) D³377; stridsman (: bitny. Pugnax, pugnator) D³17; hjälpare åt någon, troende, förmedlare (: forytarž. (trop:) Promotor alicuius) D³63; plundrare, rövare (: drapieżca. Raptor, praedo, latro, praedator, ſtoliator) D¹26; uppfinnare (: naleźiciel et nalezca. Inuentor et autor) D¹90; anstiftare till något orätt (: inſtygator. Accuſator) D³90; bågskytt (: ſtrzelec. Iaculator, ſagittarius) D¹176. -nik linnevävare (: plociennik. Linteo, onis) D³300; pansarkrigare (: kiriśnik. Cataphractus, loricatus, cataphractarius, clibanarius, grauis armaturae miles) D³103; skämtare (: śmieBek. Sannio, riſor) D³413; bokhandlare (: księgarž. Librarius, bibliopola) D¹67; väktare (: ſtrażnik. Speculator) D¹176; grym person (: okrutnik. Tyrannus, ſanguinarius) D¹112; katolik (: katolik. Catholicus) D³87; spelare (: gracż. Luſor, aleator item, muſicus, fidicen, citharaedus, lyricen) D³8. 290 -are glupsk (: obarty. Edax, vorax, gulos) D1103; omkullkastare (: wywrócieł. Euerfor, demolitor) D3509; iakttagare (: podchwytać, podſłuchywać. Obſeruator, ſpeculator) D3307; försäljare (: przekupień. Propola) D3352; syndare, försyndare (: grėβnik. Peccator) D140; menedlöst edsvärjande= (: krżywoprżyſięgſća. Periurus, periurioſus, perfidus) D3136; smörjare (: ſmarownik. Unctor) D3343. -ūnas ändelse (: mocarβ v. mocny, pan wielki) D3177; gierūnas, ėpūnas (: roβkoβnik, pieściwy. Voluptuarius homo, delicatus) D3379; rymling (: zbieg. Fugitius, perfuga, traſfuga) D3535; prakielūnas (: przełożony. Subſt: Praefectus, praefes, praepoſitus, ſuperior) D3353. b) Substantiv med suffix som betecknar handling, tillstånd, ställning m.m. -ande įſirišimas (: wwięgowanie się w maiętność. Ocupatio poſſeſsionis ex edicto iudicis) D3491; weldžiòimas (: hetmanienie. Ductus, auſpicium, imperium ducatus) D382; lycka (: kondycyà aliter ſors, fatū) D3117; świlpuojimas (: chwilt. Strepitus, ſibilus) D113; jungſtawimas (: poſtėpek. Actio, inceſus, profectus) D1135; vältalighet (: mowność, ſklonność do mowienia. Profluentia, redundantia in dicendo) D3181. -klass, -klis, -klė ažūſtoklis, ažūſtokle (: övertäckning, överskylande. Interpoſitus, us, interiectus, us) D3531; žaydikle (: skådespel, lek. Spectaculum, ludus, lujus) D147; apginkle (: fästning. Munitio, propugnaculum, praeſidium) D3450; gaukł a s (: förvärv. Conſecutio) D3185; ſtowikle (: ståndplats. Statio, tabernaculum) D1174. c) Substantiv med suffix som betecknar namn på redskap, hushålls- och husgeråd samt anordningar: -klė perſkirklė (: spinnrock. Diſcerniculum, acus criminalis) D3350; ſkaytikley (: räknebrickor. Abaculi, calculi ſupputatorii) D3153; tieſikle (: lod för att rikta upp en lodrät mur eller pelare. Perpendiculum) D3178; ōiedikle (: form, figur, mönster. Forma, ſpecies, conformatio, ſimulachrum) D3138; weyždikles (: glasögon. Conſpicilium, oculare vitrum, ocularium ſpecillum) D3263. -låda försvarslåda (: baſta murowana do obrony. Propugnaculum) D38; förvaringslåda (: kapſa. Capſa, capſula, capſella) D396; 291 fundament (: podstaw ek. Subiculū, id quod, subijcitur alicui) D3313; [pau]tuwe (: prägel för papperstillverkning etc. Praelum) D3343; [ukin]tuwe, uſtrauk tuwe (: byggnadskran eller vinsch. Trochlea, ae) D3108; dragmaskin (: hiss. Tractoria machina, tractorium organum) D3480; ſibin tuwe i havet (: fyr. Pharus) D3149. d) Substantiv med suffix som betecknar platsnamn: -tuwe gidituwe (: apotek. Locus ubi aegri curātur) D3151; gier tuwe (: värdshus. Caupona, meritorium, bacchanal) D397; kirptuwe (: barberarstuga. Tonſtrina) D37; meſtuwe (: bönehus, bönekapell, litet kapell. Oratorium) D3178; muſ tuwe (: slaktarbod, där man slaktar; slakteri. Laniena) D3396; plaktuwe, bauſtuwe (: tortyrkammare. Carnificina, ſupplicii locus) D399. e) Substantiv med konkreta och abstrakta betydelser och olika suffix: -a- apidara (: bokband, svärdsslida etc. Integumentum (corteum) D3268; prikaſas (: dike v. vallgrav, befästningsvall) D351; ſukaba, ſuwara muro (: ankare. Fibula murorum, aedificiorum) D32; iſleygda (: skada. Damnum, detrimentum, iactura) D3436. -ja- aſzukalbis (: förevändning. Praetextus) D1209; kirčio braukis (: slag. Ictus, us) D335; pra ilgis gen: gio (: förlängning. Prorogatio, productio) D3349; ſurinkis (: samling. Collectum, coactura) D3536. -ybė- erdžobė (: vidsträckthet. Laxitas, capacitas) D3357; kitokibė (: olikhet, skillnad. Differentia, diverſitas) D3388; kunibė (: kroppslighet. Corpulentia) D333; maldibė (: fromhet. Pietas, deuotio, cultus in Deum etc.) D3185; veklighet, vällust (: lubieżność. Molities, illecebra, deliciae, lenocinium) D3158; fattningsförmåga, förståndighet (: pojętność rozumu. Captus, docilitas) D3317; visshet (: iſtota. Euid entia, certitudo) D148. -het- prästerskap (: duchowieńſtwo. Status ſeu ordo eccleſiaſticus) D127; bageri (: piekarſtwo. Furnaria, panificium) D3292; köttighet (: mięsiſtość. Carnoſitas, corpulentia) D1 80; moderskap (: macierzyzna. Res materna) D3161; melankoli (: melancholia choroba. Melancholia) D3167; energi, duglighet (: rzetelność. Energia) D3395; enighet (: jednoſtayność. Unanimitas, concordia) D146; matlagning (: kucharſtwo. Coquinaria) D3140. -unge, -unge dvärgkvinna (: karlica. Nana, pumilo) D397; 292 skade (: ʒgkoda. Damnum, detrimentum, jactura) D³⁴³⁶; handel (: iarmark. Mercatus, nundinae) D³⁸⁵; målning (: malarʃtwo. Pictura, graphis, dis) D³¹⁶²; -aktig, -aktig minnesak (: pamięć, pamiątka. Memoria, monimentum, monumentum) D³²⁸³; malm (: minera, ruda, kopane rzeczy w ziemi, krubce. Foʃʃilia, metallica, mineralia) D³¹⁷⁴; badhus (: kąpiel. Lautatio, natabulum) D³⁹⁶. brännsår (: kauterium, apertura. Cauterium, cauter, cauʃticum) D³¹⁰⁰; skompass mariku, ʒwayʒdes roder (: kompas morʃki. Pixis nautica) D³¹¹⁵. -het tydlighet (: tydlighet. Conʃpicuitas) D¹¹¹¹; omständighet (: omständighet. Confinium item circumʃtantia) D¹¹¹²; överlägsenhet (: överlägsenhet. Praeʃtantia, gravitas) D¹¹⁴⁶. g) Substantiviska nybildningar med olika, mer sällan⁵ använda suffix hos K. Širvydas: -elė: kirpelė (: barwierka. Tonʃtrix, tonʃtricula) D³⁷; -etis: elgietis (: tiggeri, av tiggare. Mēdicatio) D³⁵⁴⁰; -gas: aʒūdagas akiu (: ögoninflammation. Ardor, flagrantia oculorum, inflammatio) D³⁵²⁵; -ienė: ʃaldienė aptiekinė (: marsipan. Marciparis, panis ʃacharites) D³¹⁶⁴; -ylas: rukilas (: rökelsematerial. Suffimen, incenʃum, thymiama) D³⁹¹; graʒilas (: skönhetsmedel. Offucia, ae, pigmentum) D³²⁹²; -yčia: ʃakitiničia Guds ords, mokʃliničia (: predikstol. Suggeʃtum, ʃugeʃtus, us, ʃuperior locus, roʃtra, orum) D³¹⁰⁰; rukilničia (: rökelsekar. Acerra, thuribulum, batillum) D³⁹²; -ynos: iʒkaʃinos (: fossila ting i jorden. Foʃʃilia, orum) D³¹¹⁹; -ynė: darine flyttbar mur, flyttas från plats till plats, uppförs för att storma en fästning (: rörligt belägringstorn. Machina bellica, machinatio, ambulatoria turris, ʃubrotata turris, turris mobilis) D³⁸; -inė: apwalinė (: klot. Globus, ʃphaera) D³⁶⁶; teatralisk (: dʒiwowiʃko. Theatrū) D³⁵⁹; -(i)us: hämnare (: mśčiciel. Vindex, ultor) D³¹⁸¹; -ka: försummelse (: zaniedbanie czego. Neglectus us, incuria, neglectio) D³⁵²⁴; -stis: strid (: koncept, wymysł, pojęcie. Conceptio animi, notio, ʃpecies et cogitatio) D³¹¹⁷; nuboʃtis (: att besvära någon. Vexatio, inquietatio) D³³⁶²; -tina: kalvkött (: cielęcina. Vitulina) D³³³; -vis: tillstånd (: ʃtan. Ordo, conditio, conʃtitutum vitae) D³⁴²¹. h) Adjektiviska nybildningar: -ig aʃakingas (: högmodig. Aʃper, ariʃtous) D¹¹¹⁵; butingas, eʃingas (: väsentlig. Substantialis) D³⁹⁰; ⁵ De ovan nämnda suffixen -a, -ja, -uonė, -onė är inte särskilt produktiva. 293 pavejlingas (: föredömlig. Bonum exemplum praebens) D¹⁴⁸; nuomaruoningas (: epileptiker. Epilepticus, comitialis homo, caducus) D⁹¹; teviškningas (: ärftlig. Haereditarius) D¹²⁸; žinklingas (: underbar. Monſtroſus, prodigioſus, miraculoſus) D³⁷. -inis, -inė draugaliinis (: cudzołožny. Adulterinus) D³³⁷; dunginiey (: niebieſcy. Diui, coelites, coelicolae, ſuperi) D³²⁰¹; gieruowinis (: karčmarſki. Cauponius) D³⁹⁷; pridėtinis (: pržydatny, pržyćynionny. Adſcitus, adſcititius) D³³⁶¹; nuomaruoninis (: kadukowy. Caducarius) D³⁹¹; raſitońis (: piſarſki. Scriptor ius, literarius) D³²⁹⁶; regiklinis (: widowkowy. Theatralis) D³⁴⁷⁶. SzDi:s suffixala nybildningar bildas vanligtvis av olika ordklasser — substantiv, adjektiv och verb, till exempel: drobininkas (: płociennik. Linteo, onis) D³³⁰⁰; maldibė (: nabożeńſtwo. Pietas, deuotio, cultus in Deum etc.) D³¹⁸⁵; gaylinikas, ſmarkinikas (: tyran. Tyrannus) D³⁴⁵¹; tikribe (iſtota. Euidentia, certitudo) D¹⁴⁸; pabėgunas (: zbieg. Fugitivus, perfuga, traſfuga) D³⁵³⁵; bauditojas (: ſtrzelec. Iaculator, ſagittarius) D¹¹⁷⁶ med flera. Nybildningar som bildats av primära ord är få. Karakteristiskt är att K. Širvydas, liksom andra författare från äldre tid, ibland bildade beteckningar för personer som utför en handling (nomina agentis) med suffixet -tojas från primära verb, till exempel: lietoias (: pub- karž co leie džiała. Fufor aeramentarius) D³³³⁷; kaſtoias (: kopacž. Foſſor) D³¹¹⁹; mūzboias (: bitny. Pugnax, pugnator) D³¹⁷; wežtoias (: furman. Vector) D³⁶⁵; raſtoias (naleźiciel et naleźca. Inuentor et auctor) D¹⁹⁰. I dagens litterära språk bildas beteckningar för personer som utför en handling endast av sekundära verb. Under de drygt trehundra år som gått sedan K. Širvydas ordbok publicerades har användningen av suffix förändrats obetydligt. Suffixen -tojas, -inykas, -imas, -umas, -inis var produktiva inte bara på K. Širvydas tid, utan är det även i dag. Suffixen -imas, -ienė, -kl- är betydligt mindre produktiva i dagens litterära språk än i K. Širvydas ordbok. Författaren till SzDi använde vissa suffix i en vidare betydelse än vad som var brukligt i det litterära språket på hans tid. Exempelvis används suffixet -tuvė inte bara för att beteckna ett redskap, till exempel: trintuve (: tarka. Cneſtron, cneſtis, is) D³⁴⁴², utan även för en plats — gidituve (: lekarnia. Locus ubi aegri curantur) D³¹⁵¹, kirpėtuve (: barwiernia. Tonſtrina) D³⁷. I dagens litterära språk används oftast suffixet -ykla för att beteckna en plats. Vid sidan av vanliga adjektivbildningar med suffixet -ingas, till exempel: ſupratingas (: dowčipny. Solers, ſagax, mentis compos, argutus, ingenioſus) D¹²⁵; ugningas (: ogniſty. Ignitus D¹¹¹⁰) förekommer i SzDi även ovanliga bildningar: kareywingas (: boi- owy. Bellicus, militaris) D³²¹; berkſningas (: ſtręniſty. Pruinoſus) D¹¹⁷⁴; žwozžd ingas (: gwiazdžiſty. Sidereus, ſtellaris) D⁴¹, vilka i dagens litterära språk bildas med andra suffix: -iškas, -uotas, -ėtas. Det förefaller också som om K. Širvydas använde vissa adjektivsuffix alltför vidsträckt och inexakt. Bland de suffixbildade översättningsnybildningarna kan bara ett eller annat mer framträdande exempel nämnas, t.ex.: dunginiey (: niebieſcy. Diui, coelitus, coelicolae, ſuperi) D³²⁰¹; 294 kunibe (: cieli stotės. Corpulentia) D³³³; meſingite (: miesi stotė. Carnoſitas, corpulentia) D¹⁸⁰; wieniſte (: jedność. Unitas, unio, concordia) D¹⁴⁶ och annat. Bland de ord som morfemiskt översatts från polska⁶ finner vi flest bland prefixbildade och sammansatta nybildningar. Uppkomsten av många morfemiska översättningslån måste förklaras med att det var svårt för K. Širvydas, som hade studerat vid skolor där undervisningen inte skedde på litauiska, att undgå påverkan från polska och latin. Hans mycket goda kunskaper i dessa språk överskuggade känslan för hans modersmål, och ibland skapade han nybildningar enligt polsk och latinsk ordbildning, utan hänsyn till det litauiska språkets särskilda ordbildningsmönster. För att i ordboken presentera ett rikt, varierat och begripligt litauiskt ordförråd satte K. Širvydas ibland vissa nybildningar sida vid sida med andra talspråkliga ord, omskrivande uttryck, nybildningar och lånord, t.ex.: tay weykiu, tai darau, tuo apſieymi, aplink to ermi waykščioiu, tuo pratin uſi, tay weykalau, darbuoloiu, tuo werčioji, unt to įſſirundu, išįd uomi, tami trunku (: bawię śię tym. Hoc ago, hoc verſo, tracto, in hoc haere o, in hoc tempus conſumo, impendo, operam do, v aco, inhaereo, inſiſto, incumbo huic rei) D³⁸–⁹, wilna unt medžio augunti medžiavvilne (: bawelna. Lineum xylinum, linum goſſipinum, lana xyli, linum e goſſipio ſeu xylo frurice) D³⁸; pirma pradžia dayktu św ieto, pirmaprade (: żywioł. Elementum) D³⁵⁵⁹, katalikas, wiſotinikas (: katolik. Catholicus) D³⁸⁷; wienowaldžia, monarchia (: jednowładność et jednowładztwo. Monarchia, unicus principatus, imperium abſolutum) D¹⁴⁶. SzDi:s nybildningar tillkom inte vid ett och samma tillfälle. En del skapades vid sammanställningen av ordbokens första upplaga, andra av den tredje. Den tredje (1642), fjärde (1677) och femte (1713) upplagan har nästan samma omfattning, och därför upprepas samma nybildningar i dem. Av den litauiska ordlista som vi sammanställt för orden i SzDi:s första och tredje upplaga framgår tydligt att vissa nybildningar bara förekommer i den första eller bara i den tredje upplagan, medan andra förekommer i både den första och den tredje, t.ex.: apgaletinis, apimtinis (: zwycięski. Triumphalis, palmaris) D³⁵⁵⁷; apgineias, apgintojas (: obrońca. Protector, defensor, propugnator, patronus) D¹⁰²; ażurabas (: zapis. Autographum, cautio, cautela, obligatio) D¹²¹⁰; ażurabas (zapis. Tabulae, cautio, praeſcriptio) D³⁵²⁶; iždowiete (: skarbnica. Aerarium, gazophilacium) D¹¹⁶⁶; iżbkalba (: wymowa. Pronuntiatio, facundia) D¹²⁰¹; iżbkalba (: wymowa, wymowność. Eloquentia, copia dicendi) D³⁵⁰⁰; katawiłiodaris (: miecznik. Macheropeus) D⁷⁹; katawiłiodaris (: miecznik. Machaeropaeius) D³¹⁷⁰; protomyele (: filozofia. Philoſophia, ſtudium ſapientiae) D³⁶¹; praſtaenas (: syndare. Peccator) D¹⁴⁰; waykawed is (: pedagog. Paedagogus, formator, instructor puerilium morum) D³²⁸⁸; ⁶ Vid samma tid uppmuntrade även den polske lexikografen G. Knapski i sin ordbok ”Thesaurus Polono-Latino-Graecus” till att bilda nyord med de klassiska språken som grund. Detta nämns av den polska språkforskaren J. Puzinina, som undersökte G. Knapskis nyord, i artikeln ”Neologizmy Grzegorza Knapskiego”, publicerad i ”Poradnik Językowy”, 1955, nr 2 (127), nr 3 (128). 295 wienawaldĭs (: envåldshärskare. Monarcha, unius omnium princeps) D146; wienawaldĭs (: envåldshärskare. Monarcha) D387; fūsusmaūgis (: gåsstrypare. Qui anſeres hominibus surripit) D121. Omfattningen av nyorden i den första respektive tredje utgåvan av SzDi bestämdes av källorna till de polska och latinska delarna. Till den tredje utgåvan hämtade K. Širvydas registret över ord i den polska och latinska delen från G. Knapskis ”Thesaurus Polono–Latino–Graecus”. G. Knapskis ordbok är betydligt mer omfattande än den ”Polonicolatina”-del som ingår i N. Folkmars ”Dictionarii Quadrilinguis, Latinogermanopolonicograeci” (1623–1624), vars register över polska och latinska ord användes till den första utgåvan av SzDi. Sammantaget innehåller G. Knapskis ordbok betydligt fler nyord än den nämnda polska och latinska delen av N. Folkmars ordbok. Alla K. Širvydas nyord fick inte samma öde. Av de många nyorden i ordboken har endast en liten del införlivats i det litauiska litteraturspråket. Här är några av de mer karakteristiska: apkałas (: skans. Agger, vallum, caſtra, munitio) D1112; atſwõlgis (: hänsyn. Ratio, reſpectus, us) D351; atkir tis (: undsättning. Suppetiae quae obſeſsis feruntur) D252; atkir tis (: avsnitt, stycke. Reſgmen, rećiſamentum) D3453; ažuraBas (: handpenning. Autographum, cautio, cautela, obligatio) D1210; iraBas, iraſimas (: inskrift. Titulus, inſcriptio, epigraphe, epigramma) D188; iBraBas (: utdrag. Apographum) D3502; iBkalba (: uttal. Pronuntiatio, facundia) D1201; bokhandlare (: księgarz. Librerius, bibliopola) D167; kamel (: wielbłąd. Camelus, dromas, adis) D3457; bomull⁷ (: bawełna. Linum xylinum, linum goſſipinum, lana xyli, linum e goſſipio ſeu xylo frurice) D38; säljare (: prgėkupėn. Propola) D3352; inledning, förord (: prgėdmowa, prgėmowa. Proemium, praefatio, prologus) D3349; skräddare (: ſątawy. Veſtarius) D3433; tryckpress⁸ (: prąſa papiernicza drukarſka etc. Praelum) D343; likhet (: podobność. Similitudo) D127; likhet (: podobieńſtwo. Analogia, similitudo, proportio) D3310; komediskådespelare (: aktor komedyjny. Actor, comedus, hiſtrio, ſcenicus) D31. Vissa andra nybildningar från SzDi som kom in i det litterära språket fick andra betydelser: eremit (: pustelnik. Eremita, anachoreta) D3371; fängelse (: ciemnica. Carcer, ergaſtulum) D114; slakteri (: rzeźniczy warsztat gdzie biją rzeź, kutlof. Laniena) D3396; öknamn (: przezwisko. Cognomen) D1146; mat (: jedło vide iem) D146; tieſibe (: rättfärdighet. Aequitas, iuſtitia, veritas) D1139. 7 I det litterära språket används den utan bindevokal och utan affrikata. 8 I J. Bretkūnas skrifter betyder det ”press, vinpress”. 296 En stor del av K. Širvydas nybildningar var dåligt bildade, följde inte litauiskans regler för ordbildning, var inte tillräckligt tydliga, precisa och användbara och slog därför inte rot i litauiskan, till exempel: agūsiraudinimas (: ǧaplonienie. Rubor) D¹¹⁰; väktare (: väktare. speculator) D¹¹⁷⁶; apsakimas busiunčiu daiktu (: praxis, berättelse om anlända föremål. Diunatio) D³⁴³; vetenskap om skoputsning (: skoputsarkonst. Paraſitica ars) D³²⁸⁶; ruba/iu wis (: skräddare. Sartor, sarcinator, vestitor) D³¹²⁸; stebukline (: underverk. Theatru) D³⁵⁹; människo==mördare (: människomördare. Homicida) D³¹⁶⁸; Vissa av K. Širvydas nybildningar, även sådana som var välbildade, fick inte fäste i det litterära språket, till exempel: apgintinis (: någon som tjänar till försvar. Tirtelaris) D³²³⁵; atmetalas (: utkast, jämför utspott och avvisad) D³²⁴⁸; išdawėas (: utgivare. Proditor) D¹¹⁹⁹; trinuwė (: rivjärn. Cneſtron, cneſtis, is) D³⁴⁴²; tillit (: kredens, kredyt. Fides) D³¹²⁹; förstaplats (: förfädersplats, främsta plats. Principatus, us, primatus, us) D³³⁵⁹; uppdragare (: byggnadskrok eller byggnadstrissa. Trochlea, ae) D³¹⁰⁸; Relativt få av SzDi:s nybildningar slog igenom i det litterära språket. K. Širvydas använde en del av sina nybildningar redan i ”Punktai sakymų” (1629, 1644), där de är betydligt färre. Vissa av nybildningarna i ”Punktai sakymų” är annorlunda. Bland de nybildningar som är gemensamma för SzDi och ”Punktai sakymų” kan följande nämnas: gottgörelse (: doſyćuczwinienie. Satiſfactio) D¹²⁴;... och med gottgörelsen ska vi få dem av prästen PS I 160; tjänst (: prźyſługa. Gratificatio) D³³⁶:... kroppens söta berusning och tjänster,... PS II 160; benhus (: koſnica. Oſſuarium) D³¹²³: Man begraver dem i benhuset PS II 112; lycka (: ßczęście. Beatitudo, felicitas, proſperitas) D³⁴³⁴: Gud har inte bestämt eller gett denna lycka åt var och en PS I 38; lycka sådan gav han PS I 38; sändebud (: poſłaniec. Nuntius, internuntius, perlator, literaru) D³³¹: När Davids sändebud Hanon, Ammons kung, skymfade honom... PS I 35; tro (: wiara. Fides) D³⁴⁷⁵: Ty han har en tro som är stark och sann,... PS I 224; likhet (: podobieńſtwo. Analogía, ſimilitud[o], proportio) D³¹⁰: Låt oss skapa människan till vår avbild och likhet.... PS I 88 m.fl. Även om många lexikografer, vissa översättare och forskare i litauiska har använt K. Širvydas ordbok i dess tre senaste utgåvor (inflytandet från den första utgåvan har hittills inte uppmärksammats tydligare), användes ändå större delen av hans nybildningar inte i någon större utsträckning i det litterära språket. Vi finner dem endast i de nedan nämnda författarnas verk. Daugiausia jie buvo kartojami vėlesnių žodynų sudarinėtojų: Pil. Ruigio (1747), K. Milkaus (1800), G. Neselmano (1851), D. Poškos (1825), S. Daukanto (po 1850), D. Sutkevičiaus (1835), F. Kuršaičio (1870—1874), K. Būgos (1924) ir kt. Många av nybildningarna i K. Širvydas ordbok (den femte utgåvan) återges tillsammans med annat material i den flervolymsordbok ”Lietuvių kalbos žodynas”, som nu ges ut. En del av SzDi:s nybildningar användes av den lettiske 1800-talslexikografen J. Kurminis (litauisk till börden). Han använde inte bara ett av SzDi:s tre senaste 297 ett register över polska och latinska ord i sin ”Słownik polsko łacinsko łotewski” (Wilno, 1858), men överförde också några litauiska ord från den litauiska delen, däribland några nybildningar. Dessutom skapade J. Kurminis lettiska motsvarigheter med K. Širvydos ordboksnybildningar som förebild10. Som J. Lebedys påpekar använde författaren till den första litauiska psalmboken, S. M. Slovačinskis, några av SzDi:s nybildningar i sin bok med översatta psalmer, ”Giesmės tikėjimui katalickam priderančios”11. Några av K. Širvydos nybildningar citerades av forskare som skrev studier om det litauiska språket och dess lexikon: Ks. Bohuš i ”O początkach narodu i języka litewskiego” (1806), I. Kraszewski i ”Litwa pod względem zwyczajów i obyczajów” (1847—1850), J. Karlowicz i ”O języku litewskim” (1875), A. Leskyn i ”Die Bildung der Nomina im Litauischen” (1891), P. Skardžius i ”Lietuvių kalbos žodžių daryba” (1943), B. Larin i ”Краткий исторический обзор литовской лексикографии” (Лексикографический сборник, вып. II, Москва, 1957), liksom av andra forskare i det litauiska språket. En och annan av SzDi:s nybildningar som fått fäste i det litauiska litteraturspråket nämns i ”Lietuvių literatūros istorijos chrestomatijoje” (1957). K. Širvydas intar en framträdande plats i det litauiska lexikografins och litteraturspråkets historia genom sina nybildningar. Han var en av de första som i sin ordbok strävade efter att göra det litauiska språket jämbördigt med de polska och latinska språk som användes inom 1600-talets lärdom. K. Širvydas förde ivrigt vidare traditionen från sin föregångare, en av de första skaparna av litauisk skriftkultur, M. Daukša, att rena och vårda det litauiska språket, och spelade en viktig roll i det litauiska litteraturspråkets utveckling. Medveten om den stora bristen på litauiska termer skapade han medvetet och djärvt nybildningar, ofta genom att skickligt utnyttja ordbildningsmönstren i det talade litauiska språket och i de besläktade polska och latinska språken. Ibland bildade han dock konstlade och klumpiga ord och oprecisa, långa omskrivande uttryck, och avstod till och med i onödan från användbara lånord och internationella ord. Några av SzDi:s nybildningar införlivades i litteraturspråket. En del av dem hade god ordbildning men kunde ändå inte spridas, eftersom litauiska fram till slutet av 1800-talet inte användes i någon större utsträckning vare sig inom vetenskapen eller i kulturlivet i allmänhet. Genom att omsorgsfullt välja ett stort antal litauiska synonymer till polska och latinska ord samlade K. Širvydas i sin ordbok en rikedom av litauiskt ordförråd, av stor betydelse för det litauiska litteraturspråkets utveckling och för vetenskapen. 10 Se vidare D. Zemzare, Piezīmes par dažām latviešu un lietuviešu vārdnīcām. — ”Rakstu Krājums veltījums Akademiķim profesoram Dr. Jānim Endzelīnam viņa 85 dzīves un 65 darba gadu atcerei“, 633—650, Rīga, 1959. 11 S. M. Slovačinskis, „Giesmės tikėjimui katalickam priderančios (1646)“, paruošė J. Lebedys, Vilnius, 1958. 298 Neologismer i K. Širvydas ordbok „Dictionarium trium linguarum“ K. M. Pakalka Sammanfattning Ordboken av den första litauiske lexikografen K. Širvydas, „Dictionarium trium linguarum“, särskilt dess tredje, utökade utgåva (1642), utmärker sig bland andra litauiska ordböcker från 1600- och 1700-talen genom sitt överflöd av neologismer. K. Širvydas var tvungen att söka efter litauiska motsvarigheter till polska och latinska ord vid en tid då litauiska användes mycket sparsamt i kultur- och samhällslivet. På 1600-talet var litauiskt talspråk och skriftspråk inte lika rikt på motsvarigheter som ryska, polska och latin, vilka hade skriftliga och vetenskapliga traditioner. På polska hade sådana vida kända parallellordböcker sammanställts som „Dictionarii Quadrilinguis, Latinogermanopolonicograeci“ (1623–1624) av N. Folkmar och „Thesaurus Polono-Latino-Graecus“ (1621) av G. Knapski, ur vilka K. Širvydas hämtade registret över polska och latinska ord (till den första utgåvan ur den ovannämnda ordboken av N. Folkmar, utgiven under dess utgivares namn, B. A. Fontana, och till den tredje ur G. Knapskis ordbok). K. Širvydas neologismer omfattar: a) Ord med prefixen ap-, at-, ažu-…: apweldimas (: opanowanie. Occupatio, objectio, circumfer[t]io) D³256; atgimdžiu (: odradzam, znowu rodzę. Regenero aliquid) D³251; ažu[toklis (: zastąpienie, zasłonienie. Interpositus, us, interiectus, us) D³531. b) Sammansatta ord: waykarawedīs (: pedagog. Paedagogus, formator, instructor puerilium morum) D³288; protomeyle (: filosofia. Philosophia, studium sapientiae) D³61; /unkianebis (: ciężarowy. Clitellarius, [arcinalis]) D³35; didžianame (: dwor. Aula) D³56. c) Ord bestående av två eller flera ord: šilkubirmelė (: jedwabny robak. Bombyx) D¹46; žinia paraykimo fumariu (: anatomia. Incisio membrorum, ars anatomica) D³2. b) Suffixavledda ord med suffixen -tojas, -ininkas, -ėjas, -imas, -tuvė: mužtojas (: bitny. Pugnax, pugnator) D³17; žayslininkas (: gracz. Lutor, aleator item musicus, fidicen, citharaedus, lyricen) D³38; ap|firiejas (: obżarty, Edax, vorax, gulosus) D¹103; žings|awimas (: postępek. Actio, incessus, profectus) D¹135; žibintuwe marioje (: laternia morska. Pharus) D³149. Gemensamt för alla typer av neologismer (i mindre utsträckning de suffixavledda) är kalkering från polska och ibland latinska ord, till exempel: pauntrinu (: podwoiam. Gemino, duplico) D¹28; dwikiele, trikiele (: rozstanie dróg. Bivium, trivium) D³390; žmogaus ajtumėsias (: mężoboyca. Homicida, sicarius) D¹78; mežingife (: mięsi|tość. Carnolitas, corpulentia) D¹80. Suffixavledda neologismer utgör den mest produktiva typen. Vissa suffix har K. Širvydas använt oprecist, till exempel suffixet- 299 Suffixet -tuvė i K. Širvydas ordbok betecknar inte bara ett redskap eller föremål — trintuvė (: tarka. Cneſtron, cneſtis, is)3442, utan också en plats där något sker — gidituwe (: lekarnia. Locus ubi aegri curātur)3151. I det moderna litauiska skriftspråket används ord med suffixet -ykla. Det är intressant att notera att vissa neologismer i den tredje upplagan förs över från den första, vid sidan av de nya neologismerna. Endast en liten del av K. Širvydas neologismer har fått spridning i det moderna litauiska skriftspråket: arkasas (: okop. Agger, vallum, castra, munitio)112; akirtis (: odjęc. Suppetiae quae obſeſis feruntur)3252; įbrabas (: wypis, ekstrakt czego. Apographum)3502; kupranugaris (: wielbłąd. Camelus, dromas, adis)3477; taligumas (: podobność. Similitudo)1127 med flera, eftersom många inte följde litauiskans talspråkliga ordbildning. Endast en liten del av dem återkom i andra författares litauiska tryckta och handskrivna ordböcker: F. Ruigys (1747), K. Mielcke (1800), G. Nesselmann (1851), D. Poška (1825), S. Daukantas (1851), D. Sutkevičius (1835), F. Kurschat (1870—1874), K. Būga (1924) med flera. Большинство неологизмов словаря К. Ширвидаса, кроме первого издания (1629), и в настоящее время фиксируются в многотомном академическом словаре „Lietuvių kalbos žodynas“.