Mūšõs upyno tarmių leksika

LEKSIKOS TYRINĖJIMAI LIETUVOS TSR MOKSLŲ AKADEMIJA MŪŠOS FLODOMRÅDES DIALEKTORD E. GRINAVECKIENĖ I människornas språk i varje hörn av vår republik döljer sig en mängd levande vardagliga uttryck som inte har publicerats i någon större utsträckning, ovanligare ord och stelnade ordkombinationer. De flesta av dem glöms så småningom bort och försvinner, tillsammans med de företeelser de betecknar. Därför är det viktigt att så noggrant som möjligt anteckna, publicera och undersöka dessa lexikala fakta, för ett ord är ju en god spegel av livet i hela landet eller på enskilda orter, ett vittne till detta liv som visar dess samband med det förflutna och nuet. Den dialektvokabulär från Mūšos flodområde som presenteras här antecknades av författaren 1960—1965 inom fyrhörningen mellan Pašvitinys, Žeimelis, Vaškai och Linkuva. De utvalda ordens relation till standardspråket är kontrastiv, det vill säga de ord som tas upp här är dialektismer — lexikala, ordbildningsmässiga, accentuella eller semantiska, och några enstaka även syntaktiska. Även ord tas med vars överförda betydelse är av snäv dialektal karaktär, eller som enligt författaren själva eller genom enskilda ordbildningselement kan knytas till dessa dialekter eller större enheter av dem, och är närmare besläktade med eller mer typiska för dem. Här behandlas inte de presenterade ordens relation till ordförrådet i andra litauiska dialekter; enskilda ord kan alltså i den form eller betydelse som anges också användas inom ett större område av litauiska dialekter. Den största delen av de ord som tas upp här utgörs förmodligen av dialektens mest aktiva och framträdande lexikala element — de målande verben. En betydande del av det publicerade ordförrådet lever ännu bara kvar i den äldre generationens berättelser och minnen och betecknar företeelser som numera oftast har försvunnit ur livet eller håller på att försvinna, och som har samband med gamla seder, traditioner och liknande. En viss del av orden uppvisar lexikala, semantiska eller ordbildningsmässiga gemensamma drag med lettiskan (la.). Några ord är också lånord. Dessa är oftast slaviska lån (sl.) eller germanismer. Det gemensamma ordförrådet med andra språk och lånorden kan på ett eller annat sätt bidra till att belysa förhållandet mellan dialekterna i Mūšos flodområde, eller litauiskan och dess dialekter i allmänhet, och andra språk. Många av de presenterade orden och formerna kan bidra till att belysa och förklara ett stort antal frågor inom litauiskans ordförråd, grammatik och accentuering samt ursprunget till flera former och förändringar i ordens semantik. Ord från dialekterna i Mūšos flodområde, liksom ordförrådet i alla andra litauiska dialekter, har sedan länge samlats in och arkiverats i excerpter till ”Lietuvių kalbos žodynas” och under senare år även till ”Lietuvių kalbos atlasas”, och publicerats (tillsammans med alla litauiska ord) i det stora ”Lietuvių kalbos žodynas”¹. Arbeten som enbart publicerar eller undersöker ordförrådet i dessa dialekter har dock, kan man säga, hittills saknats. Den välkände litauiske språkforskaren K. Jaunius har visserligen publicerat ”Panevėžiškių tarmės 1Se Lietuvių kalbos žodynas, I–VIII. 43 dialektens lexikala särdrag², men de jämförelsevis fåtaliga ord från Panevėžysdialekten som han beskriver har till största delen samlats in på andra orter (Pašvalys, Pãmpėnai, Krinčinas, Joniškėlis, Vabalninkas, Linkuva) än den vokabulär som presenteras här. Dessutom har de där valts ut och presenterats ur ett annat perspektiv: utan illustrerande material jämförs de med varandra, och motsvarigheter i andra litauiska dialekter och andra språk eftersöks. På grund av det skilda syftet skiljer sig också den vokabulär som K. Jaunius lyfte fram från den som presenteras här. * * * Varje dialektord som presenteras här illustreras med en eller flera meningar — levande uttryck ur folkets talspråk, nedtecknade efter människor som talar dialekten väl. På så sätt presenteras många målande uttryck, fraseologismer och exempel på folklig smådiktning. Alla ord och de meningar som illustrerar dem har återgivits i standardspråk. Orden presenteras i alfabetisk ordning. Uppslagsorden och alla ord i de illustrerande meningarna är accentuerade. För substantiv och andra namnord i uppslagsform anges även accenttypen. Förklaringar av ordens betydelser och grammatiska och andra anmärkningar, förkortningar används i allmänhet på samma sätt som i ”Dabartinės lietuvių kalbos žodynas”³; endast hybridbildningar har beteckningen hibr. inom parentes, och efter ett främmande ord anges inom parentes, om möjligt, från vilket språk eller via vilket språk det har kommit in i dialekten. I enskilda fall jämförs det senare med motsvarande lexikala motsvarigheter i andra språk, men i stort sett eftersträvas inte en heltäckande behandling av alla de presenterade dialektorden ur ursprungssynpunkt. A advikãtas (från latin) (2) advokat: Du talar precis som en advokat. aičvaras (3ᵃ) drake: Draken flyger: varken huvud eller svans, bara ett sådant litet ljus, som en eldgaffel. Draken suger åt sig spannmål från en lada och häller in det i en annan, och den blir rik. Den draken är den som far omkring som en eld på himlen. Det barnet är drakens unge – det är mycket bråkigt. akikplėša b (1) fräck person: Jag vill inte tala med honom: en sådan fräck person är han. akis (4) 1. △ sätta ögon lära upp: De har alla fått lära sig, fått ögon: de ser allt, förstår allt.vända bort ögoneninte titta: Han är så vacker att man inte kan vända bort blicken: gul lugg (hår) och lockigt hår.äta med ögonen”äta upp” med ögonen: Vi äter upp köttet med ögonen, ingen av oss äter det. 2. kvarnstenens hål: Jag hällde en full ögonmängd spannmål och kan inte mala mer. ãmalas (3ᵇ) △ kasta ãmalą angripa säden med rost vid blixt utan åska: När det blixtrar utan att åska, säger folk förr i tiden: ãmalas kastar sig, det blir dåligt med havren. amžinãtilsi 1. den avlidne: Den salig lilla modern dog. 2. slut, över: Snart är det slut för dem. Det är redan slut för de där byggnaderna. antãlekas (1) (jfr polska antãlek) litet ölfat: Drängarna (daglönarna) köper ett antãlekas öl och dricker i skogen under pingsten. I ett antãlekas ryms trettio liter öl. ancak|ỹs (3ᵃ) ögonbryn: Hur är dina ögonbryn – svarta eller målade? -ėlis (2): Den lilla flickan hade ljusa små ögonbryn och ljust hår. 2 V. Drotvinas ir V. Grinaveckis, Kalbininkas Kazimieras Jaunius, Vilnius, 1970, p. 154–161. 3 Žr. Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, Vilnius, 1954, p. V–XVI. 44 apirėdai pl. hybridord (från sl.) (1) kläder, beklädnad: Jag visade alla kläder jag har. apýrupiai grovt, ganska grovt: När man mal åt grisarna blir det så här grovt, till små gryn. apjó|ti, -ja, -jo kuva, förtrycka: Han är en långsammare person, kuvad av henne. apjuo|k|ti, -ja, apjuokė förlöjliga: Alla kommer att skratta åt honom, eftersom han fortsätter dricka så där. Gå inte utan sjal, alla kommer att skratta åt dig. ap|kamšýti, -kamšo, -kamšė 1. förära: Vad ska du förära mig med i dag? 2. smycka med blommor, plantera runt: De för med sig många vackra kransar (blommor) och smyckar hela mors grav. apol|býti, -ija, -ijo skämma ut, förnedra: Jag skämmer ut henne: jag kallar henne ko, jag kallar henne gris. apsi|glaudýti, -glaúdo, -glaũdė smeka, gosa: När du kommer hem kanske gubben (maken) också ger dig en liten kram. apsi|kelti, apsikelia, -kėlė välja ut, plocka ut: Jag hade valt ut en börda. apsi|manyti, -māno, -mānė känna, förvissa sig: Farbror känner efter om han kan gå och lovar att gå. apsimynėlėlis, -ė (1) någon som är smutsig: Hon var mycket smutsig: man kunde slå ihjäl en hund med hennes förkläde. apskrie|ti, -ja, -jo ringa in, omsluta: Om ett navben växer ut måste man ringa in det med en död mans ben, så växer det inte mer. apsmaug|ti, -ia, -ė besegra, övervinna: Den större besegrar den mindre. apsūkėlis (2) en rund, mycket liten fläck: Hur många små ängar det finns här: bara en liten rund plätt. apstremėk|l|inti, -ina, -ino (jfr. traminti ‘lugna’) skälla ut: Hon brukade skälla ut henne: du är sån, du är sån. aptūtalo|ti, -ja, -jo bädda in varmt, klä på: De bäddar in henne som en gammal människa och kör henne till staden. ap|ūti, apūja, -ūjo klä på: De började klä på henne, klä på henne, och lämnade henne sedan så okunnig. apvartó|ti, -ja, -jo gifta bort, ge bort i äktenskap: Jau apvartójau abuodų vaikų, galiu mirti. apžir|ti, apžyra, -o börja flimra: Dabà negaliù teip išsiuvinėti: apžyra tuoj akys, bėga ašaros, ir tadà jau nieko nėra. ārdskelė (1) stör i logen som man lägger upp åsarna på: Tõs ārdskelės yra dvėjos: vienos aukščiau, kitos žemiau. Ant ārdskelių uždėti ãrdai. atādrekis (1) töväder: Kad atādrekis, važiuoja kiškių šaudyti. Nebešąla oras, jau atādrekis. atlapiùs, -i (4) tillitsfull: Aš labai atlapi: viską palieku valio (öppen, olåst). atsidvėsti, atsidvesia, atsidvėsė förlora styrka genom att stå: Alùs neskanùs – atsidvėsęs. Pripylė tokiõ atsidvėsusio alaus. atsitriš|yti, -ija, -ijo bli tjatig, bli trött på: Atsitrišėjo mán tie pijókai, nebekenčiú aš jų. atsivērsti, atsivērčia, atsivērtė koka upp: Nueinù pas kárvę, sugrįžau ir atsivėrčiau ant lóvos. atsižiūrė|ti, atsižiūria, -jo 1. ta hänsyn till: Jis neatsižiūria ing kitą žmogų: dirba, kaip jam reikia. 2. vända sig om, se sig omkring: Eik ir neatsižiūrėk! atstó|ti, -ja, -jo △ nuo próto atstojęs från vettet, inte riktigt klok: Visi žmonės kaip žmonės, o jis – lygiai nuo próto atstojęs. 45 köra fram, kör fram, körde fram △ köra fram ãtlaidus föra fram gästabudsmat till avlatshögtiden: Han körde fram avlatshögtidsmaten redan kvällen innan (öl till avlatshögtiden), och man behövde inte längre ens åka in till staden. atžėlà (3ᵇ) avläggare: Humlen har redan skjutit nya skott från roten sedan i höstas. atžindas mask. (3ᵇ) barn som börjar ammas igen efter ett uppehåll: Ett barn som börjar ammas igen passar inte; det kan vara en trollkarl. augtinė subst. (2) uppväxtort: Här är min hembygd, min uppväxtort — jag känner till allt här. avikirp|lis, -ė adj. (1) för fårklippning: Ta hit fårklippningssaxen åt mig. avižis (2) ollonborre: Plocka ihop ollonborrar och häll dem i sängen åt de där ungarna. Ollonborrarnas ben är sträva. B báldalas (3ᵃ) stängd: När farbror gödslar med gödsel från skogen behövs mindre av báldalo. balė (4) kärr: Här finns ett kärr längs hela den där skogen. Det kärret är i år vattenfyllt ända upp till kanten — det beror på regnen. bal|ėsas (dial.) (2) smal bräda i ett staket: Ett staket av smala brädor avgränsar trädgårdarna mycket fint. -esiukas (2): Den lilla stugan är klädd med gröna små brädor. balseminka hybrid. (från latin) (1) småblommig flitiga Lisa (Impatiens balsamina): Flitiga Lisor blommar i rabatten. bandà (4) lön till drängen i form av en jordbit stor nog för att så en pūras (48 kg) korn, en pūras havre och ett siekel lin: Se vilka fina jordlotter han har fått i lön: så fint korn — han har verkligen tur. △ arbeta som dräng mot jordlotter som lön: Han arbetade som dräng mot jordlotter och var mycket rik. bandinỹkas (2) dräng som fick jordlotter som lön: Han ville inte bli dräng med jordlotter som lön, och lyckades inte få plats som gårdsförvaltare. bàstellėti, -elia, -ėjo knäppa till, peta till: Den där doktorn petade bara till mig på avstånd, och det var allt. bėgis, -ė (2) stum: Den stumme kan inte tala: han visar med tecken, när han vill. begėlis (2): En fattig stackare kom; man måste ge honom något. ber̃gždin|lis, -ė (1) barnlös: Det är svårt att vara barnlös på ålderdomen. bičkorẽ|lis, -ė adj. (2) som till utseendet liknar en bikaka: Jurginai bičkorėliai ár (ir) savo gražumą turi. Jurginam bičkorėliam mažesnės galvelės išauga. birbynė (2) △ būti kai birbynėi vara mager: Tai mergà: kai birbynė: nė ten jós pilvo, nė ten kó. blùnkt ljudhärmande ord för fall: Mešlungis traukia labai kojas: blùnkt ing lovą — jeibu atsisėsi, nebeatsistósi. brangiai nyfiket, uppskattande: Jis teip brangiai žiūria ing tą siuvimą, teip nória išmokti. brazdė|ti, brázda, -jo ticka: Mažutytis, o brázda gerai tamstos laikrodis. brúkšnėlis (2) liten flock, litet moln: Niūkiasi niūkiasi, gal užėiti kóks brúkšnėlis lietaus. bruzdukėlėlis (2) vrida kvarnstenarna för att höja eller sänka dem: Bruzdukėlėlis nutrūko — nebegali pakelti girnų, reikia naujos virvelės. bùlbė (1) potatis: Šiemet bùlbės labai geros. bu-bulėlis (2) knubbis: Tiek gražus: kaip bùlbė apvalus — kaip burbulėlis. 46 Č čyruliū|ti, -ja, čyruliāvo kvittra: Lärkan kvittrar: den stiger med vingarna och sjunker sedan igen. čiupn|ūs, -i (4) fingerfärdig: Smidiga små fingrar, så att du fångade en loppa. čiūprė (dial.) (2) huvudhår: En sådan vacker man: hans hår är gult. Bind på dig en liten sjal: höet fastnar i håret. Mannen blev arg och slet av håret: åh, du din rackare! čiurė|ti, čiura, -jo pipa, tjattra: Vibbarna pipar, säger man – nu måste rågen sås. čiurnėlis (2) den första maskan på en vante eller strumpa: Prova att göra den där maskan längre, nu är den så kort. čiūžė|ti, čiūža, -jo gnissla: Potatisstärkelsen gnisslar. D dabōtojas, -a hybrid (dial.) (1) vårdare: Du kommer att låta den gamla kvinnan gå in i huset, och du ska vara hennes vårdare. dagilėlis (2) domherre: Domherrarna visar sig på vintern, de är rätt små och vackra, svarta, men har en röd strupe. dāigas (3) avkomma, barn, bildl.: Ett barn föds, snart kommer ett till. Hon är en så ung kvinna, men har redan fullt upp med barnen och klarar sig ändå. danėsti, danėsa, danėse höra: Öronen måste höra allt. dantinis substantiv (2) △ låta en tandpinne flyga iväg från tänderna så att den slår ned i marken (en sådan herdelek): I änden av herdestaven låter herden, med den i munnen, en tandpinne flyga iväg så att den slår ned i marken. dantys (4) tänder: Vingens tänder, där tråden hakar fast, har brutits av. Hans tänder föll sönder. Äpplen är bra för tänderna. darbādienė (1) arbetsdag: Fem arbetsdagar lade de till för att rensa ogräs bland sockerbetorna. dėjėja (1) en som lägger: Om hönan inte lägger ägg, slakta den. stor, -t (1) 1. inte liten: De här barnen var fortfarande små när deras mor dog. 2. berömd: Hon födde stora barn, och ändå dog hon. större (2) större murseglare (grottseglare). diėdas (från sl.) (2) gammal man: De fyra gubbarna har skägg baktill (i gåtan om hästens ben). dienā (4) △ förmannens dag, en dag då herden vallade åt drängen på den gården: På förmannens dag står herden hemma – förmannen vallar åt honom den dagen. Herden gläder sig: på förmannens dag är det pingst för mig. dōbilas singular (1) klöver: Vår klöver hade lämnats kvar som utsäde på andra sidan vägen. Klövern slogs med maskin. Man lägger klövern i stackar. drāskata adj. (1) någon som inte kan hålla sig lugn: Den där pojken är så bråkig; de där flickorna kan inte värja sig mot honom. draūgė (2) vänskap: Jag ville inte, men för vänskaps skull drack jag lite öl. drįstė|ti, -ja, -jo våga: När jag var flicka vågade ingen man tilltala mig så här: om du gör så här vänder jag ryggen till dig. drōbinis substantiv (2) linnetyg: Genom linnetyg biter inte ormar. drōgnės plural tyfus: Det där barnet har drōgnės: det är alldeles rött, till och med ögonen – alla barn får den sjukdomen. dročėjas (1) någon som slog med spön: Man lade människor på halm och bödlarna slog dem med spön. Bödlarnas egna var också sådana och sade: vi ska slå, ni ska skrika. 47 bälgar (1) blåsbälg: I smedjan finns det inte längre någon blåsbälg; elden drivs med elektricitet. andas, -ar, andades andas tungt: Den där gamle mannen står nu helt med öppen mun och kippar efter andan. tvilling, -en substantiv (2) tvillingbarn: De fick tvillingar på en gång. E gångstil (1) sätt att gå: Du har en fin gångstil: du svänger armarna åt sidorna och går vackert. kö (4) tur: Döden tar ingen hänsyn till turordningen. F flox (1) (från latin) flox, höstflox: Flox blommar i stora klasar, mycket vackert: med brokiga mittpartier, både röda och vita. G galvūgalė (1) huvudändan: Dra den huvudändan hitåt. Lägg pengarna i sängens huvudända. gangreit ungefär, nästan: Ugglans huvud är nästan som en katts; ibland liknar den en duva; benen är bevuxna, näbben är böjd. gãradas (från slaviska) (3b) inhägnad, fålla: Grisen bröt sig ut ur fållan, man måste gå och laga den. gargãlė (2) bildligt radio: Sätt på radion: det finns inget bra, den bara skvalar. garsvyčios (1) senap: Liten som ett senapskorn. Senapen är mycket stark: den river i halsen. geidáu|ti, -ja, geidávo önska, begära: Alla önskar att busstationen flyttas hit. gegutiūtis (1) gökung: Ärlan kläckte en gökung. geinys (4) 1. trådar tagna från varpen: Lägg spön (stickor) i geinys för att trä igenom dem och trä sedan in dem i skeden. 2. böjd klubba med långt skaft som används för att slå till ripka under spelet: När han slog till med geinys, vilken fart ripka fick! 3. ett slags spel med böjd klubba: De drev ut geinys från gränden. △ spela geinys spela ett visst spel med geinys: Och pojkarna gick för att spela geinys. geluõnė (2) böld med gul kärna: Två bölder uppstod på fingret. genėt|as, -a (1) brokig, fläckig, prickig: Steglitsan är fläckig, bara strupen är röd. Lärkäggen är prickiga, så vackra. Göken är brokig, fläckig, den har sådana rödaktiga fjädrar; hon är helt igenom mörk och fläckig. gerai mycket: Vi har länge velat köpa mark. gėrėj|as, -a (1) någon som dricker: Det finns öl, men inga som dricker: vi får hyra in några drinkare. gėring|as, -à (3) som kan dricka: Hon är mycket dålig på att dricka. gès|yti, -ija, -ijo jaga, driva omkring: Hon jagade ankungarna så mycket att hon skadade benet. giltinė (1) döden: Många av mina vänner finns inte längre, men döden har glömt mig. girià (4) barrskog: I skogen växer mest tallar och granar. girtybė (1) fylleri: Av fylleriet blev han galen. gyvatienė (2) ormtinktur med vodka: Det är hälsosamt att dricka gyvatienė. glitė (2) snor: Han tog fram näsduken och snöt bort snoret. Bättre att hamna hos en gammal mans skägg än hos en ung mans snor (bättre att dö hos en gammal än hos en ung). grãbštel|ėti, -ja, -ėjo nypa till, knipa till: Han nyper flickan i sidan när han går förbi. 48 grąža (4) vändning: Ni kör redan fel, ni måste redan vända tillbaka. grąžaila adj. (1) som är vacker: Vår ko är vacker. grąžgalvė (1) en skogsfågel med bruna, vita och grå fjädrar (lynx torquilla): Grąžgalvė har lång hals och vrider på huvudet. Grąžgalvė är rädd för myror, eftersom de angriper dess ungar. Grąžgalvė är större än en stare, den är ganska långsträckt. Grąžgalvė häckar i håligheter (i ett trädhål) △ Som grąžgalvė: med lång hals. grėbčiai pl. (2) hopräfsat hö: Man måste köra ihop det hopräfsade höet. grybà (2) svamp: Lepšė-svamparna blir bara mosiga, men de är goda svampar. grieb|ti, -ia, -ė ta, gripa: Med vad han än får tag i kör han: vare sig det är en bil eller en skördetröska. grindė (4) metallögla att trä kedjan igenom: Hunden lossnade från den där metallöglan och sprang iväg. gróbas (1) revben: Han körde över honom med bilen och bröt revbenen. Även brudgummens revben bröt de. grobúon|is, -ė (1): Ugglor är rovlystna: de äter sina ungar när de kläckts. gùdkūlis (1) klump, fult hoprullat bylte: Han lindade och vek det slarvigt, rullade ihop ett sådant bylte och slängde det. gudkūliukas (2) Han rullade ihop det till ett sådant litet nystan av tarmar. gùmė (2) gummi: En gùmė som har skurits på tvären. gummi|n, -en (2) av gummi: Med en gummislang måste man släppa ut den där grisen. nejlik|a (2) nejlika: Hela trädgårdslandet är fullt av nejlikor; de blommar vackert: röda, spräckliga, rosa. I kliva in, kliver in, klev in träda in, börja: Jag har redan kommit in i mitt åttioförsta år. vedlass (3) mängden ved som får plats i ugnen: Den veden har redan brunnit upp; lägg in en till. Kanske är det också ugnens fel: jag brände tre vedlass, och brödet blev kvar ogräddat; lägg in ett andra lass ved, säden kommer nog ännu inte att ha torkat (i torkhuset). uppmärksamt med uppmärksamhet: Du lyssnar uppmärksamt på varje ord. fyllning (3ᵃ) stoppning: Jag köpte ny stoppning och fyllde kudden. komma upp i, kommer upp i, kom upp i träda in, börja: Jag har kommit upp i åttio år. så i, så in, sådde in så, strö: Rågen såddes i den våta jorden, och inget kom upp. märklig, -t (4) ovanlig, intressant: Sjung nu någon mer ovanlig sång. in i: Gå ut i luften! dag efter dag varje dag: Hon arbetar dag efter dag. hamna, hamnar, hamnade råka komma in: Nu får den som först hamnar där (på de tomma gårdarna) också bo där: det finns ju ingen ordning. ha råd att köpa, har råd att köpa, hade råd att köpa förmå att köpa: När du väl hade råd att köpa en kjol, var det fint. skaffa sig, skaffar sig, skaffade sig skaffa, ordna åt sig: Skulle han redan ha skaffat sig så många bin? stöta sig, stöter sig, stötte sig slå i: Jag fick en huggande smärta här i dag. suga in sig, -er, sög in sig suga in: Fästingen sög in sig i handen. įsiterp|ti, -ia, įsiterpė träda in, slå sig ned: Valug (per) mótinos jinai įsiterpė ing tuos namus. išagurk|úoti, -úoja, -ãvo bli bladig (om gurkor): Gurkplantornas blad hade blivit mycket stora, men nu har de vissnat efter nattfrosten. 4. Leksikos tyrinėjimai 49 iš|braukyti, -braūko, -braūkė 1. bära bort, sprida omkring: Vad som än fanns, allt spreds ut när hon dog. 2. plocka av, skörda: Alla lingon plockades omogna. išdūrti, išdūria, išdūrė sträcka ut, leda bort: De anlade en ny väg, och armbåge vid armbåge kunde de inte dra den rakt. iš|eiti, -eina, -ėjo gå i uppfyllelse: Med tiden går det i uppfyllelse: folk förutspår det. išgaidė|ti, -ja, -jo förvandlas till ungtuppar (om kycklingar): Alla kycklingarna blev ungtuppar: bra — då finns det något att slakta. išgalė (1) omständighet: Vi berättar hela den här omständigheten för honom, och han säger: bra, jag ska hjälpa till. iš|gręžti, -gręndžia, -gręndė stensätta: Källargolvet har stensatts med sådana tegelplattor så att det inte ska bli fuktigt. išgrom|uōti, -uoja, -āvo idissla färdigt: Om kon vilar, om den har idisslat det där, så ger du sedan vargarna. iškalbis (1) vältalighet: Hon är skarp i talet, skarp i allt möjligt. iškatālin|ti, -a, -o genomblöta: Regnet blötte igenom den där herden under dagen, så han kommer hem våt på kvällen. išklý|sti, -sta, -do 1. bli lösaktig: Han hade också blivit lösaktig: han gick till kärringarna. 2. sprida sig: Stugan rasade ihop, och de spreds alla ut i luften. 3. ge sig av, resa bort: Under den här oredan gav han sig ut i världen, och jag vet inte om han lever eller är död. iškluik|ti, -sta, -o ge sig av, resa bort: Han gav sig ut i världen. iškurst|yti, -o, -ė locka ut; Det var ändå tur att vi lockade henne att gå, annars skulle han själv inte ha gått. iškavė|ti, iškavka, -jo bli sinnessjuk: Är det före döden som du har blivit så helt tokig? Han blev fullständigt tokig och dessutom: han ser ingenting. išl auž|ti, -ia, -ė slå sönder: Sätt inte korken för hårt i vinet: den slår ut korken, det måste få lufta. išleink|ti, -ia, išlenkė vara överlägsen: Det var du som överträffade henne: han fick en flicka, medan du fick en son. išlie|ti, -ja, -jo △ išliėti nūgarą piska på, slå: De där barnen växte upp, han piskade dem på ryggen och jagade bort dem. išling|uōti, -uoja, -āvo sjunga ut: Sånglärkan sjunger vackert ut sin sång. išmėt|yti, -o, -ė gräva fram, göra i ordning: På vintern är stigarna upptrampade, det är fint. På vintern trampar de själva upp stigarna. En stor stig trampades upp. išmušinė|ti, -ja, -jo slå ur: Höet hade slagits ur strängarna. išpūsti, išpučia išpūtė △ käili išpūsti piska på, prygla: Det var tur att brodern inte var där: då hade de verkligen piskat upp honom. išputė|ti, -ja, -jo (jfr lett. putēt) 1. förlora, förspilla, slösa bort (genom vanvård): Ett så gott arbete gick till spillo. Han förslösade den gården, han kunde inte sköta hushållet. Han kom hem för att förslösa gården. 2. försvinna: Förr brukade vilda kor gå och beta i skogen, nu har de försvunnit, de finns inte längre. iš|rašyti, -rašo, -rašė dekorera med mönster, brodera: Ge mig de där broderade vantarna. išrūš|ti, išrūšta, -o (av sl.) fördriva, jaga bort: Spisens nederdel har blivit bortstött. išsiblūvė|ti, -ja -jo nyktra till, bli av med baksmällan: Han var full igår, men i dag har han nyktrat till. išsidūmė|ti, -ja, -jo röka färdigt: När korvarna har rökt färdigt äter man dem råa. išsikliūkin|ti, -a, -o lossna, bli glapp: Släparna läggs dit för att harven inte ska lossna och glida ut åt sidorna. 50 kläckas, -s, -tes återhämta sig, tillfriskna: Da (dar) kläcktes han ur den sjukdomen, medan jag redan trodde att han skulle dö. slingra sig, -ar, -ade 1. slingra sig: Vägen slingrar sig tvärs genom skogen. 2. sjungas ut: Den sången klingar ut i alla möjliga toner. skilja sig, skiljer sig, skilde sig skilja sig: Det där barnet är inte faderns: det har skiljt sig från familjen. sova bort, sover bort, sov bort bota genom sömn: Min sjukdom kan inte sovas bort. glömma, glömmer, glömde △ glömma ur huvudet glömma bort: Det där namnet har jag glömt. försvagas, försvagas, försvagades förlora styrka, bli svagare: Min hälsa håller på att försvagas. Ölet blir snabbt svagare. öppna sig, -s, -des spricka upp, öppna sig: Av regnet öppnar sig blommorna snabbt. se ut, ser ut, såg ut förefalla: Det förefaller mig som om hon inte var läkare utan fältskär. Det förefaller mig som om jag inte skulle kunna älska den där kon ute på fältet. knaper pl. (1) knaper utan fett: Tjänstefolket fick knaper. smälta, -er, -te smälta: Jag är rädd att regnet ska lösa upp sockret. försvagas, försvagas, försvagades bli svag: Nu har min hälsa försvagats: hör jag någon säga något, så kommer tårarna. klara sig, klarar sig, klarade sig klara sig: Under fastan måste man klara sig med en halv tunna sill åt hushållet. få, -r, -dde △ få utslag bli täckt av utslag och blåsor: Brännässlorna är elaka: man får genast utslag, och det kliar mycket. slita sönder, sliter sönder, slet sönder pressa ut, slita loss: När han föll slet han sönder musklerna i vaden. utsvävning (2) busaktighet: Bland herdarna finns det massor av busaktighet. plötsligt hastigt: Så snart han sade det började händerna skaka. išvartó|ti, -ja, -jo gifta bort, låta gifta sig: Jau móčia dukterį išvartójo. Jau abiòdu vaikai támstos išvartóti. Paskutinį vaiką išvartójau. išverk|ti, -ia, išverkė följa till avsked under tårar: Mãs (mes) jį išverkėme ing kariuomenę. išvilk|ti, išvelka, -o gnola, dra ut: Kregždės visokiom notom išvelka tą giesmę. itin särskilt, mycket: Jag ska värma vattnet riktigt hett. J jaik|tis, -iasi, -ėsi bli arg: Jag måste kräkas, jag kommer inte att klara mig utan att kräkas: det känns så i bröstet, jag mår illa. jauny|lis, -ė (2) den yngsta: Jag är redan själv den yngsta, och jag är redan femtio år. jaun|nis, -ė adj. (2) den yngsta: Hon var själv den yngsta och fick en dotter. jaunužūk|as, -ė adj. (2) unge: De hade fångat en ung mård. jęibu om: Om den gamle stackaren, knyter han en svart sjalett. Om du lägger dig, kommer du inte att kunna resa dig igen. junkinỹs (3ᵇ) älskare: Gå du ut och kör bort den där älskaren. En sådan älskare klänger sig fast vid flickor: han varken gifter sig eller någonting. K kabaldėlė dial. (2) skakig, om något gått sönder: Šėnas kabaldėlė jau amžinai tas dviratis. kabal|iuóti, -iuoja, -iãvo hänga: Kad jis pasikartų, tei kabaliuoja, nečia nė artyn. kãbaras (3ᵇ) någon som är långsam och går fult: Tokie kãbarai tie vyrai, šlubiai eina par kiemą. 4* 51 kabavó|ti, -ja, -jo hybridform. kontrollera, förhöra: Jéib kas ant kélio kabavõs, parõdykit põpierių. Jõ kabavõjo dokūmentus. kačiõkas (2) kattunge: Kačiõkas siūnta po staklès. kagė|ti, kãga, -jo kackla: Hönan kommer kacklande: hon har lagt ett ägg och druckit vatten. Nu kacklar en igen. kãliakraštis (1) pälsremsa, pälsens kant: Av kãliakraščio gjorde man näbbskor. kãklas (4) 1. △ halsens sjukdom, difteri: Halsens sjukdomar kväver snabbt ett barn. 2. ratt, bildligt: Mannen är huvudet, kvinnan halsen: dit halsen vrider sig, dit tittar också huvudet. kanapė|as, -a (1) fräknig: Tre fräkniga män kommer. kãnas (jfr lett. kañņa) (4) stort metallkärl: Det vore inte så svårt att mjölka den där kon, men de där kannorna är tunga att lyfta. kańtat|as, -a (från slaviska) (1) nöjd: Ge kon rent vatten, hon är inte nöjd. Männen är inte nöjda – det finns ingen dryck. kãpinnykas (1) gravvaktare: Mor gav fem rubel till gravvaktaren (gravskötaren), och då blev gravarna i ordning. kapl|iuoti, -iúoja, -iãvo hacka: Han hjälpte till att hacka i trädgårdslanden. Sedan morgonen hackar kvinnorna i sockerbetslandet. kàpšena (beträffande prefixet jfr lett. krišana) (1) döende, slut, avslutning: Den där katten har snart gjort sitt, eftersom den skriker så skummig om munnen. karklỹs (4) snarkning: Vad är det för ett snarkande här! – jag tittar: han ligger på rygg på vävstolens bräda och snarkar högt. karš|ti, -ia, -ė tröska: Lin skördar de, kör hem och häcklar på logen: frökapslarna faller av. Häcklorna är fastspikade vid väggen och används för att häckla lin. karštiniai pl. (1) tyfus: Gå inte och hälsa på honom, så att det inte blir tyfus, för tyfus smittar. kartumėlis (2) beskhet: De äpplena är fortfarande lite beska, de har ännu inte mognat. karvelūitis (1) liten duva: Småduvorna springer omkring i ladan på bjälken. Småduvorna är av lera, vackra. kaspinykas (2) band: Hon köpte ett mycket brett band. Man måste knyta om sig med bandet. kavaliérnykė hybr. (1) lösaktig kvinna, flicka: Hon är redan en sådan där lösaktig kvinna: hon försöker jämt fånga en annan kvinnas man. kavõ|ti, -ja, -jo (från polska) rensa: De tar med sig hjälpare för att rensa åkrarna. kažin kok|s, -ia (1) utmärkt, mycket bra: Havrens smak är sannerligen inte särskilt bra. kėgė (2) klase: Blommorna blommar i vackra klasar. Häggens stora blomklasar betyder en regnig höst. kėkšė (2) (jfr lett. keksis) gaffel med långt skaft och böjda klor, använd för att släcka bränder: Kėkšė står uppställd vid sädesboden. På vår gård fanns en stege, medan ni hade en kėkšė. När ett hus börjar brinna griper tre män tag i kėkšė tillsammans, river väggarna och släcker elden. kėlena (1) tidsperiod från uppstigningen till frukosten eller från frukosten till lunchen, från lunchen till kvällsmaten: När man har gjort sig i ordning kan man sitta hela kėlena. På två kėlena rensade jag sockerbetorna. keliãvietė (1) obrukad liten äng vid ladan, vändplats: Här finns också en keliãvietė där man kan vända (vända om). kelmiuot|as, -a (1) med klumpiga, bollformade moln: Himlen är molnklumpig: det blir stora klumpar på potatisblasten. 52 lyfta, lyfter, lyfte böka, vända upp: Om mullvadarna bökar upp trädgårdslanden ska man ta en kvist av brakved och sticka in den i hålet med vänster hand och inte se sig om. keptin|lis, -ė (2) gjord på rostat malt: Man kan också brygga öl: man mal malten, lägger den under bakugnen, häller på kokande vatten och låter den jäsa – rostat maltöl. Det rostade maltölet är rödaktigare och har sin egen smak. keriaužėlis m. (2) någon som saknar utseende, är kortväxt och inte växer: Se, en sådan liten krake: liten, skallig – vilken sorts karl är det här? Det där är en kvinna – en liten krake. kėsai plur. (2) tillhörigheter, saker: Ta dina saker och gå, så stannar vi med barnen, eftersom du bara springer iväg dit hela tiden. kiáurai 1. helt igenom, fullständigt, rent: Hackspetten är helt spräcklig. 2. bra, tydligt: Mina ögon är fortfarande bra: när någon går längs skogen ser jag tydligt. 3. så länge: Hunden skäller oavbrutet tills jag går därifrån. 4. förgäves: om man sår tidigt på sommaren blommar ärterna förgäves. kibar|uotis, -uojasi, -avosi kurtisera, göra sig till: De håller på och kurtiserar där i sängen, medan jag måste gå förbi. kibirkštėlė (2) en smula, det minsta lilla: Han tar inte ens en smula till vikt. kirstojėlis (2) liten skogshuggare: Jag går omkring i trädgården, vid den där björken, och ser – tre små skogshuggare kommer ridande d. kirviāmal kiai plur. (1) ved som huggits med yxa, utan såg: Jag köpte ved huggen med yxa. Yxhuggen ved är staplad. klėckai (från slaviska) plur. (2) mjölklimpsoppa: Jag kokade den – kära nån – klimpbitarna blev alldeles för tjocka! klėst: Alla sitter tätt tillsammans, har satt sig och sitter där. klýkolti, -ia, -jo skrika, ropa: Varför skriker du här? Ingen är rädd för dig! klýslti, -sta, -do inte veta, gå vilse: Jag gick vilse och gick långt till fots. klūga (jfr lett. klūga) (1) snöre av trädbark: Barkrep är tvinnade, och ett staket har byggts. kliūrkt kūkt: På våren börjar paddorna gala: kliūrkt kikt, kliūrkt kūkt. klōdas (2) botten, undersida, marken som något läggs på: Höet som ligger på botten är fortfarande ganska fuktigt. kneřk|ti, -ia, -ė hoa, skria, jämra: Ugglorna hoar och skrattar. knerp|lyš, -ė subst. (4) gnällspik: En sådan gnällspik den där gubben är, han kan inte hålla tyst. kneřp|ti, -ia, -ė gnälla, anmärka: Varför gnäller du, om det är något som inte passar dig, säg vad du inte tyckte om. knieža (jfr kniežti) subst. (1) någon som är missnöjd, muttrar och klagar jämt, gnällspik: En sådan gnällspik, helt värdelös: han bara muttrar och muttrar och går efter en hela tiden. kniež|ti, -ia, -ė (jfr lett. kniežēt ’klia, sticka’) muttra ständigt, klaga, vara missnöjd: Det är så tråkigt för mig när mormor sitter hela dagen och tjatar på dig utan uppehåll: det ena är fel, det andra är fel. Hon kommer hem, äter och går sedan ut igen, medan gubben därhemma tjatar på dig hela dagen. knýnas (från sl.) (2) kummin: En hel balja är full av kummin som plockats. knit|ėntis, -ėnasi, -ėnosi krypa, kittla: Avizū (dyngbaggarna) har sträva ben; de kryper så mycket när de tar sig in någonstans. knitė|ti, kničia, -jo sticka, domna: När jag skriver länge sticker det och sticker i fingrarna: jag måste låta handen vila. knūn|ti, -a, -o kittla, klia: Det kittlar och kittlar här bakom nacken på mig: kanske har en myra krupit in. knūkt i ett svep: Jag hällde i mig allt på en gång. 53 knívarpas (1) kinivarpa: Väggarna är fulla av trägnagare: trägnagarna kommer att göra er till tiggare. knūp|ti, knūmpa, -o snubbla: Den hästen sprang fort, snubblade och bröt benet. kojūgalė (1) fotända: Vi ställer kistans fotända mot väggen. kōk|s, -ia (4) någon sorts: Jag gick ungefär en kilometer, det var bara fem små kvinnor där. kōlek så länge: Har du älskat en, så älska henne så länge du sluter ögonen, men nu byter han hela tiden, som en zigenare en häst. koš|ti, -ia, -ė filtrera: När njurarna belastas av öl slutar de filtrera. košvirėlis (2) bukigt lerkärl: Förr i tiden fanns sådana koppar med öra, av lera, insnörda: tjockare på mitten, smalare nedtill och upptill – vi kallade dem košvirėliai. Ös upp vatten med en košvirėlis. kránsa b. (1) gammal, skröplig person: En sådan där kránsa har blivit gammal; jag respekterar inte längre en sådan människa. Kan det komma några barn av en sådan gammal kránsa? Andra hjälper honom. kransėlė (2): Den där katten har blivit alldeles skröplig – det är inget kvar av den. kráutnyk|as, -ė (1) handlare: I ena änden bor en kvinnlig handlare. kregždūtis (1) liten svala: Nu slår svalungarna sig ned på trådarna, det är redan höst. krėmblis (2) en bit björk eller annat hårt trä i pyramidform, som man skulle slå ner med en ripka under leken: Kasta ripkan så att den träffar krėmblis och fäller den. Man ställde upp fyra krėmbliai och försökte välta dem med ripkan. △ slå krėmblį leka en viss lek: Vi går och spelar krėmblis. krėnikis (2) (jfr lett. krankšķēt) oro, bekymmer: Av så stor oro drack han ett glas öl, fast han aldrig brukade dricka. krėšnė (2) bigarrå: Jag tyckte bättre om era bigarråer än om körsbären: bigarråerna är röda och mognar snabbt. krėšnėlė (2): Det fanns en krėšnėlė i trädgården: varje år var den alldeles full av bär, tätt packade. krietn|ūs, -i (4) (jfr lett. krietns, krietns) hederlig, ärlig: Far var ohederlig: han slog. Han är hederlig: han skulle inte skada ens en liten gnista. Den där ohederliga flickan umgås med män. krigulis (1) förvrängning, krök: När du broderar måste du se till att det inte blir en här och en där, så att sådana kriguli inte uppstår. kripšlas (2) flisa: Han ser flisan i någon annans öga. kripšlėlis (2): Smöret måste sköljas rent, så att inte ens en liten flisa blir kvar. kripšlytīs (1): En liten flisa har kommit in i ögat och skaver. kri|sti, kriinta, -to falla: De där sparvarna faller ner som galningar för att äta körsbär. Sådana kvinnor föll på den där förstlingen! kriūtīnė (2) bröstkorg: Jag känner mig täppt i bröstet. krýžmais på mage med armarna utsträckta åt sidorna: Förr i tiden straffade man flickor med barn mycket hårt: de tvingades ligga på mage. kruopė|tas, -a (1) som består av små partiklar, liksom av gryn: Honungen är så vacker, så gul och så grynig! kūirin|tis, -asi, -osi klia sig, gnida sig mot något: Varför kliar det så rent där: som om knott hade angripit? kuksė|ti, kūksia, -jo hicka: Jag åt för mycket och började hicka. kuk|ūoti, -ūoja, -āvo kvacka (om grodor): Förr kvackade grodorna i träsket. kūlėjas (1) tröskverk: Traktorn drar tröskverket. Tröskverket har dragits hem. kūlynas (1) buskar, ungskog: I skogen växer al- och videbuskage. Gå inte in i de där buskagen: där finns det fullt av brännässlor. Kvinnorna hittade hallon i buskagen, 54 strök genast ut det, och det blev inget kvar. kūlynelis (2) buskar, liten skogsdunge: Kantareller bland små kūlynnėliai. kūlynė (2) det lilla munstycket på ett rör av alnäver: Spela på pipan genom kūlynė in i det lilla hornet. kūlokas (från sl.) (2) knytnäve: Jag pluggar och pluggar men vet ingenting; de säger att man måste slå kūlokų i huvudet, då kommer man att veta allt; medan jag pluggade slog jag kūlokų mot pannan för att komma ihåg allt. kumėlspenis (1) en sådan vit, ätlig svamp, stinksvamp (?): Kumėlspeniai är vita svampar, ätliga när fingrarna har klämts ihop. På våren plockar folk kumėlspeniai. Kumėlspeniai har spetsiga hattar och kraftigare stjälkar. kumietis (från sl.) (2) dagsverkare: Kapsūkas gjorde våra kumiečiai till livegna i vårt område. kuplì adj. (4) gravid: Martėlė är redan gravid. kurklėlis (2) brun gräshoppa: Kurklėlis, som spelar bland ängarna. Kurklėlis liknar en ožėlis (gräshoppa), men är brun. kurkliai plur. (2) grodyngel: Grodornas yngel utvecklas från grodägg. Kurkliam behöver varmt vatten. kušė|ti, kuša, -jo röra på sig, arbeta: Arbetar din far ännu? kuštė|ti, kušta, -jo gå: Kan du kanske gå till arbetet ännu? kūtelýtė (1) litet stall: Driv in de små gässen i kūtelýtė. kvartūgas (från sl.) (2) förkläde: Du har knutit på dig ett inte särskilt rent kvartūgas. L láibgalis (1) platt ände: Viržio láibgalis įvertas ing paval kus, o drūžgalis užnarýtas ant braníkto. labiai 1. mycket: Du fick en mycket elak människa. Göken var mycket brokig. Den som har ett huvud bör lära sig mycket väl. 2. alls: Ni ville alls inte ha öl, ni var helt avhållsam från att dricka, men nu dricker ni. láima (1) lycka: Han har lycka. lycklig|, -à (3): Lycklig är den kvinna som inte dricker öl. brev|bärare, -bärarinna (2) brevbärare: Brevbärarinnan kommer med brevet och pensionen. lañk stymas (1) brytning: Det dröjer ännu innan jag förstår hur mycket tungbrytning det blir. lankúot|as, -a (1) försedd med bågar: Du är en tunna, du är bågförsedd, och ger oss inte längre någon öl. lapūkas (2) gren med löv (oftast av al): Bryt av en lapūkas och jaga bort flugorna från hästen. lã stos plural (2) kista för gäss att lägga ägg och ruva i: Flickan låg på lãstos. Gässen går för att lägga ägg och ruva i de där (dessa) lãstos. vild|, -en substantiv (2) bonde, invånare i en by eller på en gård: När byarna upplöstes uppstod många vildar. vänt|a, -ar, -ade △ vara väntande vara dräktig, gravid: Hur kunde den där kon få kalv när hon inte var dräktig? stjälk (4) potatisblast: Potatisstjälkarna har redan torkat, det är dags att gräva upp potatisen. Potatisen blommade vackert – stjälkarna är gula. lei (jfr lett. lei) bara: Bara djuret får tag i det, bara det får vila! léip|ti, -ia, -jo stelna, domna: Vi satte oss, och hon domnar alldeles, trycker till: så reser det sig och sedan igen. léis|ti, -džia, -dė △ med blod ha blodig diarré: Hon hade redan blodig diarré, men jag botade henne. 55 lėkas (2) gladiolus (Gladiolus communis): Den unga flickan har plockat sådana vackra gladioler: vita, stora. lenkė (2) med på en släde: Två medar är uthuggna ur trä; på medarna sitter fyra ekrar. len|ūs, -i (4) långsam: En sådan långsam människa fick en så rask hustru. Den där kon är långsammare, men man kom inte i närheten av den andra. lėpnai bekymmersfritt: Nu växer barn upp bekymmersfritt: de känner inte till någon möda. liáu|ti, -na, liōvė låta, tillåta (jfr lett. ļaut ’tillåta’): Hon gav upp tanken på att gifta sig och gifte sig sedan ändå. Modern låter honom åka, men han åker inte själv. lieting|as, -a (1) regnig: Det är en regnig höst i år. liežiūviai plural (2) tjänstefolk: Hon springer omkring med tjänstefolket i släptåg. lig 1. prep. fram till (med dat.): Fram till gryningen måste man mala en säck säd; (med instr.) Vart ska ni gå? Lägg er i gryningen, så sover vi till dagen. När du är berusad dricker du och vill ha mer, dricker och vill ha mer, tills du måste falla till marken. 2. konj. om: Om hon bara hade slagit till, skulle jag inte ha varit tyst. lig šitolei ända hit: Skjortorna var broderade ända hit. lȳgiai som, liksom: Du talar som en liten. Du talar som en katt. När jag tuggar på det där äpplet ilar en smärta genom tänderna på mig. lȳgin|ti, -a, -o anklaga någon för otrohet med en annan: Det blev slagsmål – de började anklaga varandra: du med den där för pengar, du med den där kavaljeren. linaraūtis (2) tid för linuppryckning: Flickorna går över fältet under linuppryckningen och sjunger. lingėlė (2) vagga, gunga: Från toppen ska jag hänga en liten gunga, i den gungan ska jag vagga flickan. liniēn|is, -ė (2) av linne: Linnefåren är mycket dåliga i år. lišti, leĩda, liĩdo ta på sig: Ringen går på fingret med viss svårighet. △ lišti į úodegą smickra, fjäska: Hon släpar omkring på sakerna medan han ligger och latar sig; du ser hur män är: först fjäskar han, och sedan vill han ingenting längre. liumpsē|ti, liùmpsia, -jo röra sig, gunga: Vi brukade gunga, och den där bron svajade. liūotega (jfr lett. luōtaga) (1) käpp, stav: Den mannen tog en käpp och går närmare. Jag ska ge dig med den där käppen, så får du se! liùrlin|ti, -a, -o göra så att det spelar, snurra: Man ser att han inte mår bra: den där radion liùrlin|ar inte heller. lóva (1) grav: De begravde dem båda i samma grav. Jag gick till gravarna för att snygga till farfars grav. lūskanos (från ryska) pl. (1) fjäll: Abborren har hårda fjäll: man kan inte skrapa bort dem – det är mycket svårt. lūžnis sg. (2) (jfr lett. lūznis) skrymmande bråte, onödiga saker: Så mycket av det där lūžnis här på hyllan: jag tröttnade och slängde bort det. M maigýtis, maĩgosi, maĩgėsi snurra, gnida sig mot varandra, trängas: Kon började snurra och nöta mot den där len-ciūgù och ryckte av repet. māktiŋ|gas, -a (1) (jfr lett. maktīgs) kraftig, med ett gott utseende: Det var en kraftig flicka, men nu har hon blivit utsliten av de där proven. Den yngre var vacker, en kraftig man. Bernatāučienė dog, en kraftig kvinna. mantà (4) lös egendom: Fem vagnar var lastade med bohag. Vagnarna var fullastade med tillhörigheter. Deras tillhörigheter var väldigt många. mās vi: Vi blev en gång bortdrivna hemifrån. 56 mãšina (1) bil: Vid den kurvan välte bilen. matytis, mãtosi, mãtėsi verka: Jag tyckte att han verkade ha kommit hem berusad, men när jag tittar närmare är han inte det. mãukd|ytis, -osi, -ėsi bada: När man är helt genomfrusen badar man sällan. Vi brukade bada mitt i de där djupa partierna. maũrin|as, -à (3ᵇ) smutsig, gyttjig: Smutsiga barn, bara ögonen lyser. mažỹl|is, -ė adj. (2) 1. den lille: En iller fångade den där lilla kycklingen. 2. yngst: Deras yngsta är duktig i skolan – bara femmor. maž|iūtis, -iūtė (2) liten: Gökungen är som en liten kalv, inte så liten längre. -iutýtis, -iutýtė (1) pytteliten: Våra bett – gud bevare oss: när något så pyttelitet biter, gråter man nästan. mãžvaikis (1) litet barn: De där gungorna passade småbarnen bra. mẽdžgalis (1) käpp, ribba: Jag har slagit sönder alla käppar. medžiõklis (2) jägare: Mina bröder var mycket jaktintresserade. mėg|ti, -ia, -o tycka om: Borsjtj är som folk vill ha den: vissa vill ha den syrligare, andra sötare. -tis: Det är mycket otrevligt när flugorna börjar slå sig ner på bordet. meitėlis (1) galt △ meitėlių ieškóti löpa: När suggan grymtar högljutt och klättrar på väggarna är hon brunstig. melínsv|as, -à (4) blåaktig: Fläderträden har blåaktig färg. menkiš|ius, -ė (2) någon med oansenligt utseende: En oansenlig person kom. mẽntalas (3ᵇ) gröt kokad på rågmjöl: Man kokade mẽntalas åt svinmålla. Den där mẽntalas blandas med svinmålla och får surna, och sedan tillagas den mycket smakligt. mergẽšė (2) flicka, dotter: Gården lämnades till dottern. mergìčkà (2) hybrid: dotter: De fick en flicka. mešà (4) △ levande kött: På en järnplåt – levande kött (en hästsko försedd med hästskor). meškõtis (2) träkåsa: Skär upp ost med meškõtis. mẽšlavežtis (1) gödselkärra: Hon blir sjuk av gödselkärran. mėt|yti, -o, -ė 1. göra, gräva: På vintern måste man skotta gångarna. Varför skottar ni gångarna, vem kommer hit? 2. förebrå: Hon började förebrå mig: jag gav dig det och det, jag gav dig det och det. mẽzgas (4) knut: Man knyter en knut, och då slutar den handen att göra ont. mik|lėnti, -ėna, -ėno svänga sig, kurtis: Medan han uppvaktade henne fjäskade han för henne. Ska du gifta dig med honom? min|ti, -a, -ýnė springa, skynda: En fattig människa får aldrig någon vila: hon springer och springer. miškas (4) lövskog: I skogen växer hägg, vide, brakved, björkar, aspar, ekar och lindar. mitrėnga (från sl.) (1) oreda, oväsen: Vad är det för oreda här: fönstren är utslagna, dörrarna står vidöppna. mója (1) mamma, mor: Gå till din egen mamma, varför står du här! Nu är hon mamma: hon har ett barn. mojėlė (2) mormor: Mormor arbetar hemma och ser efter barnen. mojýtė (1) lilla mamma: Din lilla mamma är arg: hon bara skriker och skriker. Nu ska jag säga det till din lilla mamma. moksó|ti, mókso, -jo glo: Var tyst, glo bara och så blir du en oxe. mólmyn|is, -ė adj. (1) som är smutsig och alltid skitig: Hon är en smutsgris: hon är stel och smutsar ner allt; hon är ju fortfarande så ung, men redan så slarvig. molúot|as, -a (1) lerfärgad: Lerfärgade kor får en blandad färg: både vit, grå och brun. 57 móterė (1) kvinna: Den kvinnan måste ta på sig allt. Den kvinnan har ingen tid att vara frisk: bli gravid, sluta amma, föda barn, och om och om igen. mūkenos pl. (1) utslitna kläder, något som är mycket slitet: Sådana där utslitna kläder ligger hoplagda, och de slänger dem inte. mūrin|is, -ė (2) hålbyggande: En mursegla under bron: den murade in det boet och lämnade bara ett sådant litet hål så att ungen kunde komma ut. murmul|iuoti, -iuoja, -iavo rinna kraftigt, strömma: Blodet strömmar ur hans mun. mūš|ti, -a, -ė släppa ut: Ser du hur de där tomaterna skjuter nya skott. △ mūšti rėkežį spela en viss lek där man försöker slå ner två pinnar som lagts på en alstubbe med tre ben och kallas grodan: Vi går och spelar rėkežis! Drängpojkarna brukade spela rėkežis också. Och herdarna gick också och spelade rėkežis när korna lade sig ner på åkern för middagssömn. När man slog ner rėkežis groda sprang man för att sätta upp den igen. N nabašnikas (från sl.) (1) död person: Vi har ingen död man, så vi får själva lägga oss i graven; nabašnikėlis (2) (vanligen om barn): Här ligger min lilla döing ännu i vaggan. nãgos (4) △ kröka naglarna dö: Om några år kröker också vi våra naglar. namėlė 1. hemma: Jag var fortfarande hemma. Vi var hemma, vi gick inte till skolan. 2. hem: Gå hem, ni! namólė hem: Karolis Požela hade bara en gång åkt hem. nastārnas (2) höstaster: Höstastrarna blommar mycket vackert: röda, gulaktiga och vita — i alla möjliga färger. Höstastrarna börjar blomma tidigt eftersom de växer kraftigt. naujikas (2) tumör, svulst: En sådan tumör började växa. De skar bort tumören, och personen lever. naujikaulis (1) benknöl: Han fick cancer från benknölen och dog. inte △ inte på långt när inte alls: Den där styvfadern till barnet — inte på långt när. nedėgulis (1) glöd: Lysande, röd som en glöd. nedidū|tis, -ė (2) liten: Pumporna är fortfarande små. Björklöven är små. nedūo|ti, -da, nėdavė △ nedūoti nė ant angliės inte släppa någon nära inpå: Vad du än tänker göra, släpp honom inte ens nära inpå: han kommer att få förtroende. nervō|ti, -ja, -jo (jfr lett. nervuot) håna, klandra: Jauni nervoja tikėjimą. Ji visi nervoja, kad girtuoklis. nesismagė|ti, nesismagia, -jo bli obehaglig: Teip nesismagia mán tamsta. netoli adverb. nästan, som, liknande: Kitų vardai netoli šuniės (nežmoniški). suniāuks|ėti, -ia, -ėjo snyfta: Kātinas suniāuksėjo ir užlėkė ant aukšto. nikte|ėti, -ia, -ėjo rycka till: Mán koja nik telėjo. niur|gti, - zgia, -zgė tala otydligt: Jis niužgia ir niužgia: suprasti negali, ką kalba. niurk|yti, -o, -ė mala: Mán vieną šil telė dańčio paliko: niurkkyk niurkkyk tą valgį. nósė (1) näsa: Tāmstos nósė gangreit (nästan) kaip vānago. notà (2) ton, melodi △ prišekti nòtą följa den framförda melodin: Mās tūriame prišekti nòtą. užturėti nòtą hålla melodin rätt: Kai dainūoji, reikia užturėti nòtą. užžiūrėti nòtą hålla rösten på rätt tonhöjd: Kur neprātė dainūoti, neužžiūria 58 nõtos. nõtai gå ur ton inte träffa melodin när man sjunger: Jau igen har den där tonen gått ur, nu måste jag åter hitta den med tungan i munnen. nu|daryti, -dãro, -dãrė färga: Är ditt hår färgat, eftersom det är så gult? nudūk|ti, -sta, -o gå iväg, flaxa iväg (om en berusad person): Har han kanske supit och dragit iväg till stan? nūgara (1) △ dãlgės nūgara sidan av lien mitt emot eggen, ryggen: Liens rygg är tjockare, medan eggen är tunnare. nugýb|ti, -sta, -o bli mager, se avtärd ut: Men ser du så avtärd hon är – har du maskar? nugõglin|ti, -a, -o gå därifrån med högfärdig min, gå iväg (med onödig stolthet): Hon traskade iväg högfärdigt till de där buskarna. nugulti, nūgula, nūgulė lägga sig ner, slumra till: Man måste gå och lägga sig efter middagen, tills den där stugan har vädrats ur. nu|kilti, -kỹla, -kìlo resa iväg: Res längre bort – det är väldigt svårt att prata med varandra. nukiūr|ti, -sta, -o bli genomrostig på alla sidor: Av att köra med vagnen rostade hans näsa sönder. Och näsan rostar sönder, och tänderna – inget hjälper. nukiut|énti, -ėna, -ėno sakta kila iväg: Flickan kilade sakta fram till bikupan och började klämma på de där bina. nuklūk|ti, -sta, -o bli virrig: Av rädsla och sömnbrist är man på morgonen alldeles virrig: huvudet värker och snurrar. nukranė|ti, -ja, -jo åldras, bli utsliten: En utsliten gammal gubbe – det blir ingenting av honom, inte ens med djävulens hjälp. De män som gärna springer efter flickor åldras fort. nukrì|sti, nukrìnta, -to självdö: En liten gris dog plötsligt. nukuštėl|ti, nukušta, -jo ta sig iväg långsamt: Medan de tog sig dit långsamt blev det sent, och de blev kvar. nu|laikyti, nulaiko, nulaikė vårda på ålderdomen: För den där marken åtog hon sig att vårda honom på ålderdomen. nulė|isti, -džia, -dė dra av, dra ner: Han brukade dra av sig byxorna och gå omkring naken. △ ta livet av, döda döda: Jag ska snart ta livet av den gamle. släppa, släpper, släppte △ ge upp, rycka på axlarna: När något inte behagar honom släpper han det och går ut i luften. dyka, dyker, dök dyka: Han brukade göra sådana små nät för att fånga harar. omdöme (1) förstånd: För att baka bröd måste man ha omdöme: veta hur man blandar och knådar degen. Han hade inte längre något omdöme — han var så full. sakta långsamt: Bäcken rinner långsamt. rita, ritar, ritade rita, teckna: Min hand är ritad, jag ger dig inte den där. sticka, stickar, stickade sticka mönster: Jag kan sticka vackra vantar med två trådar. gallra, gallrar, gallrade tunna ut, glesa ut: De rödbetor som jag gallrade först är redan till hälften räddade. sväva, svävar, svävade flyga i en svängande bana: Det var mitt på dagen, och jag såg — en drake (folktroväsen) svävade över trädtopparna. sitta en stund, sitter en stund, satt en stund sitta en stund: Sitt bara i stugan en timme eller två, så kommer det snart tillbaka i huvudet. Hon knäpper händerna, sitter en stund, sitter en stund och äter sedan igen. slita ut sig, sliter ut sig, slet ut sig förfalla, bli utsliten: Hennes mor slet ut sig under sitt liv, och hon är sådan. smutsa ner sig, smutsar ner sig, smutsade ner sig smutsa ner sig: Tänk att jag smutsade ner benen i ladugården! vrida sig, vrider sig, vred sig vrida på sig: Den stackars kraken vred sig och vred sig. 59 nusiskan|áuti, -áuja, -ávo göra något lagom bra eller varmt: Nusiskanaváuk támsta vántą, kad nùgarą nenúplikytum! Nusiskanaváu vándeni — mán geriaũ vėsesnis. nusišmaĩž|yti, -ja, -jo smutsa ned, smeta ned sig: Hon kommer hem helt nedsmutsad av den där leran; han hinner inte ens tvätta henne. nusi|švaityti, -švaito, -švaitė skingras åt alla håll: Jag vaknade, och sömnen flög sin kos. nusitarti, nusitaria, nusitarė förvänta sig, anta: Vi hade räknat med att han skulle komma med godis till oss. nusitrĩš|yti, -ija, -ijo (jfr även trišėti ’darra’, lett. trišēt) bli förskräckt, darra till: Jag blir alldeles förskräckt när mannen slår sin hustru. nuskaũdin|ti, -a, -o misshandla: När han misshandlar den där kvinnan (hustrun) springer hon till mig. nusklaũb|ti, -ia, nùskliaubė i allmänhet skära av, klippa av: Svárko galaĩ nùskliaubti — lygiai kaip advikãto. nusmáug|ti, -ia, -ė strypa: Halsåkomman (difteri) ströp tre av mina barn. nusmìlk|ti, -sta, -o bli sotig: Spisens överkant är redan mycket sotig. nusodin|ti, -a, -o besätta, beströ: Så vacker den där babyen är: solen i pannan, månen i nacken, helt beströdd med stjärnor. nuspirti, nùspiria, nuspýrė △ perkūnijai nuspirti slå ned (jfr lett. pērkuonam nùospērt): Hennes man slogs ner av åskan. nu|stirti, -stỹrsta, -stỹro vara hopklibbad av smuts: Stackaren — som om hon hade krupit upp ur leran: helt ingrodd i smuts, fullständigt föraktad. nustumti, nùstumia, nustùmė dra av: Det är så varmt; jag drog sjalen av huvudet. nušliauk|ti, -ja, nušliaukė sopa bort ovanifrån: Med kvasten sopar hon säden fint, så att inga halmstrån blir kvar. nu|taisyti, -taiso, -taisė smutsa ned: Ett så nytt plagg, och ändå smutsar du ner det så fort. Var har du smutsat ner den där sjalen så? Den där näsduken är redan så nedsmutsad — det är genant att visa sig bland folk. nuvárdin|ti, -a, -o besvärja, bota med besvärjelse: De går till trollkarlarna för att få rosen besvärjd. O õras (3) fält: Höet kan stå länge ute under bar himmel. ožėlis (2) 1. gräshoppa: Gräshopporna hoppar omkring på ängarna. 2. dubbelbeckasin: Dubbelbeckasinerna bräker som getter om våren på ängarna. P pãaug|lis, -ė adj. (1) ungdom: Deras tonårsdotter dog. pabūdas (2) 1. sätt, karaktär: En sådan häftig karaktär hos en människa. Hon har en mycket häftig karaktär. 2. utseende: Han har ett torrt utseende. Hon har ett buttert utseende. padaigšlis (2) sticka: När hönsen får stickor vill de inte ens låta sig fångas. När gässlingarna får stickor gör de mycket ont: de har ont i stickorna, så man ska inte röra vid dem då. padaigšlėlis (2): Kycklingarna börjar redan få stickor; snart får de fjädrar. padaigšliúot|as, -a (1) försedd med stickor: Så stickiga är de där hönsen – de ruggar ju. padángė (1) takskjul (oftast intill en lada): I det där takskjulet ställer man undan hjulen, förvarar slädarna och staplar veden. padangė3b) himlavalv: Ett sådant långt ljussken far genom himlavalvet – det är en áčvaras. 60 padegės|is, -ė substantiv (2) en mordbrännare: Hur många sådana mordbrännare kommer. padūlin|ti, -a, -o röka, utsätta för rök: När man röker, biter bina inte lika mycket. pagà längs, intill: Grodorna hoppar längs pölarna, längs buskarna. pagalam (jfr lettiska pagalam) △ būti pagalam vara vissen: Katten måste redan vara vissen – den har inte synts till på flera dagar. paginės plural (1) fint mjöl som fallit av alldeles intill kvarnstenen: Jag kokar goda små degbitar åt dig av det allra finaste mjölet från kvarnstenen. dial. pagirti, pagiria, pagyrė berömma: Han var en uppskattad människa av alla: en medelmåttig, inte oäven arbetare. pagriūti, -grūva, -grūvo 1. lägga sig en stund: Gå och lägg dig en stund: du har blivit trött av att skriva. 2. dö: Må han vila i frid: Rudis har gått bort. pagurklės plural (1) kräva: Tuppens kräva är röda, men hela kroppen är ljus. Rapphönans kräva är vita. pailsis (1) vila: Det blir ingen vila när man uppfostrar barn. paist|yti, -o, -ė berätta, förklara, prata strunt: Du måste tvätta dig medan jag pratar. paišinybė (1) smuts, nedsmutsning: Och smutsen på de där händerna – titta bara, en sådan brigadledares hustru! pãkalis (jfr lettiska pakaļš) (1) bakdel: Hon hade en så stor bakdel, och var fyllig i övrigt också, men hon kommer att återhämta sig, vila och må bra igen. pakly|sti, -sta, -do tina, smälta: Har det töat? Det regnar medan solen skiner. pakógo|ti, -ja, -jo hålla sig vid liv med knapp nöd: Han håller sig vid liv ett litet tag till, kanske dör han inte ännu, men hans långa liv är snart slut. Än har den där grisen inte dött, den håller sig vid liv ett litet tag till. pakrósnės plural (1) aska och glöd från bastuugnen: Förr, när det fanns bastur, strödde man askan från bastuugnen över vinrutorna – vinrutorna blev gröna, till och med mörka. pakuišlė (2) snår, våt buskmark: Den bäcken börjar i sådana snårmarker. Här finns sådana snårmarker, våtmarker. pakūlynis (1) busksnår: Jag gick igenom alla busksnår och hittade inga bär, bara en enda bärbuske. pakum|pas, -a (4) något krökt, böjd: Hans näsa var krökt – en ful man. Trädet är böjt – det har kräftsjuka. pakumpnõs|is, -ė (2) någon med krökt näsa: Hans far var sådan, en med krökt näsa. Han fick en sådan näsa. pakurà singular (3ᵇ) bränsle: Han går till skogen för att hämta bränsle. pamirkalas singular (3ᵇ) △ šventas pamirkalas vigvatten i ett kärl: Man går till kyrkan, till det heliga vigvattnet. palė|is(ti), -džia, -dė: 1. steka, låta rinna ut det vispade (om ett ägg): Jag stekte tre ägg i smör och bjöd på dem. 2. avge, släppa ut: Körsbären avger all sin färg i den vätskan. paleistūvas (2) odåga: De där barnen är riktiga odågor nu för tiden. palengvytė långsamt: Man måste äta långsamt; det är ohälsosamt att skynda sig. Han tuggar länge så här: långsamt, långsamt. palėpis (1) vind: Fyll vindarna ordentligt, så att mer säd får plats. Jag fyllde en vind. pamėsti, pamėta, pamėtė lägga obemärkt, i hemlighet (om ett ägg): Gökungen föder inte upp sina ungar själv: den lägger äggen vid vägen. pasi(m)ilž|ti, pasimėlžia, -o mjölka själv: När jag kom tillbaka hade hon mjölkat korna. 61 paneig|ti, -ia, pāneigė kränka, förolämpa: Han hoppade så högt före bröllopet; så förolämpade han mig. paniur|gzti, -zgia, paniurzgė nynna, småsjunga: Nästa gång minns jag och nynnar på någon sång. panerg|lenti, -ėna, -ėno småpeta i, nagga: Jag småpetade bara i det och åt inte sådana maträtter med lök. panėšti, panėša, panėšė uthärda, klara av: Han tål kyla bättre än värme. papiāu|ti, -na, papiāvė trycka ner, pressa: Hon är en liten kvinna som tyngts ner av bekymmer. pāpykis (1) ilska: En sådan ilska kommer över kon; den stångar till och med mig. Jag kan alls inte komma till rätta med den, hon går till attack. par preposition (jfr lett. par) 1. genom, över: Katten springer genom gården. 2. om: De började prata om godis, om var de skulle sova. 3. adverb. ungefär: Man plockar inte ihop mer än ungefär sex–sju liter blåbär. parblizg|ėti, parblizga, -jo återvända glänsande: Min häst glänser när den kommer hem – den har två hjul. pargalvinis substantiv (2) en sådan herdelek där man kastar en kniv från tänderna över huvudet så att den fastnar i marken △ pargalvinį leisti leka pargalvini: En gång lekte jag pargalvini, och kniven stack in i bakhuvudet på mig; blodet rann och jag blev förskräckt. paryd|yti, -o, -ė utfodra, ge mat: Man måste ge barnet mat. För länge sedan fick ungarna mat. par|kratyti, -krato, -kratė känna igenom ordentligt: Sjukdomen skakade oss grundligt: av åtta blev vi bara två kvar. paršvei|sti, -čia, -tė kasta över: Hon kastade grytan över taket in i nässelsnåret. partyv|is, -ė substantiv (2) partisk: Han är en sådan partiv, en mycket rättvis människa. paržodis (1) talesätt: Sådant är redan vårt talesätt här i trakten. partik|ti, partinka, -o överflöda: De lever i överflöd, har allt och vet inte vad de vill ha. pa|sakyti, -sāko, -sākė △ pasakyti kaip aguonos grūdą berätta allt, redogöra i detalj: Fråga henne, så berättar hon precis allt. pasikišti, pasikiša, pasikišė oväntat dyka upp, komma i vägen: Jinai lovade att ge två tusen, men den där dök upp — han ger två och ett halvt. pasi|laižyti, laižo, -laižė smaka på, kladda ner maten man lagt upp på tallriken: Han åt lite, åt inte upp, smakade lite och lämnade resten. pasinard|in|ti, -a, -o sjunka ner i: Traktorn har sjunkit djupt; inför den där uppförsbacken, vad ska den kunna ta sig upp med? pasipūmpin|ti, -a, -o pumpa upp åt sig: Pumpa själv upp vatten, om du inte kan. pasisūkti, pasisuka, pasisukė råka på: Hon har gott om friare: vilken som än råkar dyka upp, så är han bra. paskaṃbin|ti, -a, -o knacka på, undersöka hälsan genom att knacka: De klär av min bror och knackar honom på hjärtat. paskrib|ti, paskriṃba, -o dö, vard. om människor: Den gamle dog, och gumman kommer till graven. paskū sedan: Det kommer till dem med bröd och annat, och sedan dricker de. pasmakr|uoti, -úoja, -āvo fästa ihop under halsen: Spänn fast grimman under hakan på kon så att den inte glider av huvudet. pasiutimas (2) △ pasiutimo mètas oordning, elände: Varken korna har utfodrats eller grisarna fått mat — vad är det för eländig röra! 62 paštir|as, -à (3ᵇ) hårdkokt: Paštíro kiaušinio nevalgo — vis reikia paleisti ant sviesto. pastūrlakos plural (1) dålig spannmål, efterrens: Kur toliau nūlekia, tie pastūrlakos, antrieji grūdai. Pastūrlakos kiaulėm, dėl gyvulių. pašarnykas (1) utfodrare: Jis buvo par mum pašarnykas. pašoninis substantiv (2) madrass: Nudengia paklodę ir atsigula ant vieno pašoninio. pašpóg|ti, -sta, -o bli mager, tyna bort: Man dabà mátos, kad jis tóks pašpógęs po tos ligós. pašvytur|iuoti, -iuoja, -iavo lysa med blicken, lysa upp (vanligen med bilstrålkastare): Jis pašvyturiávo pašvyturiávo, susigręžė ir nuvažiávo. pa|taisýti, -táiso, -táisé slakta, laga till mat: Dabà tèliukas pataisyti tokioje šaliumoje (šilumoje), tai kas jį suválgys. patró|kšti, -kšta, -ško bli mycket törstig: Jis labai patróškęs buvo, tai daug gėrė. paveizdė|ti, pãveizda, -jo kasta en blick, titta: Apúokas kartais pãveizda su savo akim. pavilgas singular (1) sky, sås: Visas pavilgas prie búlbių — ta košė iš garsvỹčių. pečlind|à (3ᵇ) ugnstöka, en liten gul fågel som häckar vid albestånd; den bygger ett täckt bo av mossa: Kikiliai paukšteliai šóka su pečlindòm, kiškiai — su lapėm, vilkai — su meškòm diminutiv -ùitis (1) unge till en ugnstöka: Pečlindūčių atrádom — tokį mažỹčiuką, kaip piršto galas. pekšdėnė (2) ugnslucka: Mūsų pekšdėnė sudegus čystai, jau senà palikusi. Su pekšdėnte uždengia pečių, kai duona pãkepa. △ Skamba, kaip pekšdėnė. pėlūs plural (4) agnar: Su linėnciam pėlėm liúobia kiaulės. Taip gražis linėniai pėlūs: labai gerai éda kiaulės, — dar sėmenų yra palikę. pėmpė (1) manligt könsorgan: Tóks didelis vaikas, o pėmpę ródo. To vaikėlio pėmpėlė mátosi. pėmpiūtis (1) tofsvipa: Piemens pempiūčius gáudydavo: pasidžiaugia ir paléidžia. Kol turi terp rankų (rankose) pempiūtį, pėmpė skrenda viršum galvós ir rékia. pérniai i fjol: Pérniai ar (ir) seniūkas visą žiemą sirgo. △ Kad kūnigas pérniai važi-nėjo, o šiemet vėžės žymia (nugių laukas nuvagotas). pešiõ|ti, -ja, -jo plocka: Nuo keturiolikos metų išėjau tarrauti par pušmergę: kiaulės liúobti, pečius iškūrýti, plunksnas pešioti. förstöra: Förstör inte hjärtat med de där medicinerna. herde (3ᵃ) vallpojke: Det brukade vara mycket springande för vallpojkarna. När du blir äldre är du fortfarande mycket herde. På hösten sprang herdarna alltid omkring blöta efter grisarnas svansar. herdeliv sing. (2) vallning △ från herdelivet från unga år: Hon har varit sjuk sedan herdelivet. herdebus (2) dumhet, vallpojkars upptåg: Han har hittat på alla möjliga herdebus. ängsplätt (1) liten äng: Han plöjde upp alla ängsplättar; det finns inte längre någonstans att beta korna. Han plöjde, harvade med de där harvarna och kunde inte så, och nu ligger där en sådan ängsplätt. -plätt (2): Det finns fortfarande kvar små ängsplättar: det var blött från våren, så de kunde inte plöja upp dem. stark, bitter (4) 1. stark, bitter: Senapen är väldigt stark – smaka. Kan de där starka paprikorna ha ramlat ner i din tallrik? 2. som bränner: Nässlorna bränner ordentligt; man kan inte komma nära hallonen. busfrö (jfr lett. pilot ”gråta oroligt”) (2) rackarunge: Han är en riktig rackarunge: han slog sönder fönstret. 63 busaktighet (jfr busfrö) sing. (2) busighet: Han är full av bus: han tog och slog sönder tallriken. fullmåne sing. (1) fullmåne: När man sår ärter sår man inte vid nymåne; man råkar så vid fullmåne: sägs det, då blommar ärterna helt igenom. pengar (3ᵇ) pengar: Hälsa kan man inte köpa för pengar. köpt, -köpt adj. (2) sådant som inte är hemgjort: Vi spann själva så mycket, medan du gick klädd i köpta kläder! främre vagnsdel plur. (1) vagnens framdel: Vagnens främre delar gick sönder. brumma, väsnas surra, dåna: Radion brummar, jag kan inte lyssna längre; stäng av den där. vara äktenskapsmäklare förmedla äktenskap, fria: De började förmedla en flicka åt mig från Pakruojis församling. äktenskapsförmedling (2) äktenskapsmäkleri: Föräldrarna håller alltid på med äktenskapsförmedling. Äktenskapsförmedling – det är min häst: den tjänar in brödet. platt (jfr lett. plakans ”platt, flat”) (3ᵇ) platt: Karparna är platta, medan gäddorna är fina, tjocka och inte platta. plaukúot|as, -a (1) △ plaukúota pabieda häst och vagn: Jag kom åkande med en plaukúota pabieda. pleikà (2) vår gummiflugsmälla med träskaft: flugorna slår man med pleikà. plepė|ti, plėpa, -jo bubbla, koka häftigt (om en tjock maträtt): Gröten bubblar och kokar, tills en skorpa bildas ovanpå. plėrpaičia f. (1) en person som genom högljutt skratt gör sin närvaro känd, någon som är oseriös: Sådana plėrpaičios, ser du, går omkring och letar efter män. plėš|ti, -ia, -ė rycka upp, slita: Nå, när hon rycker upp linet – en riktig rivare. Hon river loss nötterna med alla bladen kvar. plikakàkl|is, -ė adj. (2) av en ras med obevuxen, kal hals: Förr fanns det nakenhalsade höns: hela halsen var kal, bara krävan var bevuxen med fjädrar. pliupšė|ti, pliùpsia, -jo △ pliupšėti dykojė vietojė baktala, skvallra och sprida förtal utan grund: Jag tillrättavisar (skämmer ut) de där kvinnorna när de börjar skvallra utan grund. Är det rätt att stå och skvallra utan grund? Se på hur ni beter er! pló|ti, -ja, -jo slå, ge stryk, ge: Jag ser redan: de slår bara på mig, slår och slår – snart ger de mig en smäll också i pannan. plūk|ti, -ia, -ė banka, stöta: Numera bankar man linet med maskiner. pluš|tis, -iasi, -ėsi arbeta hårt: Och hon, den lilla kvinnan, sliter fortfarande och arbetar så att hon blir svettig. po (med illativ): Efter det kriget delade man upp jorden. Jag har redan läst bönerna. (bett). pódinai (1) plural (jfr lett. pāde ’der Taufvater, die Taufmutter’, pādēns ’der Taufsohn’) faddrar och gudmödrar: Vi är hans faddrar. De skjutsade gåvor till faddrarna. pómpis (2) pump: Gå till pumpen och pumpa upp vatten. pópieriai plural (1) handlingar, dokument: Han tittade igenom alla dokument och slängde dem. prádantė (1) naturlig glugg mellan tänderna: Jag tycker att den personen är vacker om hen har en stor prádantė och glesa tänder. pradėniu varannan dag: Om jag mjölkar varannan dag får jag en halv arbetsdag till godo. pragrim|ti, -sta, -o sjunka ner, gå under, försvinna: Vi höll nästan på att sjunka ner under Kórtų-spelet. prakapimas (2) hinder, påhittad förevändning: De skämdes för att gå till vår brunn och dricka: männen har alltid någon förevändning — tänk om de blir upptäckta när de dricker, eller inte blir inbjudna, eller inte får något öl. 64 prāmanē (1) öknamn: Nu kan du inte längre ge honom ett öknamn, du kan inte nämna det längre; han kommer att säga: känner du inte till efternamnet? pramėt|yti, -o, -ė gräva fram, röja undan: På morgonen steg husbonden upp och röjde undan gångarna. pranōk|ti, -sta, -o börja torka: De där kläderna kanske hinner börja torka innan kvällen. prasidė|ti, prasideda, -jo △ prasidėti gyvenimą slå sig till ro, skapa sig ett levebröd: På två år kunde ni ha skapat er ett levebröd. prasikalt|is, -ė (1) brottsling: Hans far var en brottsling. prasikūrti, prasikuria, prasikūrė skapa sig ett levebröd: Jag gifte mig ung, min man var bra, och vi kom snabbt på fötter. △ Att komma på fötter med getter och sluta med getter. prasimūld|yti, -ija, -ijo (jfr lett. mūldēt, mūldināt) missta, räkna fel: Jag trodde att det var onsdag, men kanske räknade jag fel. Man får inte räkna fel, man måste titta noga. prasis kėlti, prasiskel ia, prasiskelė slå sig igenom: Hon går och faller, går och faller; jag är rädd att hon ska slå upp huvudet. pra|smukdyti, -smukdo, -smukdė leva ut, förfalla: Och han förföll där på den platsen. pra|taisýti, -taiso, -taisė supa och dricka bort, leva omåttligt: Han söp bort gården med flickorna, och den såldes på auktion. pratvirk|ti, -sta, -o bli oregerlig: Nå, nu har den gamle gubben blivit alldeles oregerlig: ser du hur mycket mjölk han har spillt. De är båda mycket oregerliga: den ena är sådan och den andra likaså. pravarinēti, -ja, -jo skingra, sprida ut: Vinden kanske skingrar molnen en smula. pravōž|ti, -ia, -ė öppna ögonen: Hon kan inte se med ögonen längre: hon öppnar dem lite och sluter dem igen. pri|daryti, -daro, -darė sänka volymen: Sänk den där musiken! pridė|ti, prideda, -jo stänga (i en gåta): △ När man stänger blir det mindre, när man öppnar blir det mer (stänga och öppna fönsterluckorna). priekšis (jfr lett. priekšā) (1) framsida: Här finns ingenting: man kan känna igen det framifrån, inte bara bakifrån. priekšutin|is, -ė (jfr priekšis) (2) främre: Jag tappade en av mina framtänder. priekšakta (1) del av spisen mitt emot pannan: Spisens framsida är mycket nött. prietvara (1) urinretention, en sådan sjukdom: Far dog av urinretention: han kunde inte kissa. prigiedō|ti, prigieda, -jo ordna, skaffa: Han skaffade henne ett barn. prigimti, prigimsta, prigimė födas: De fick en liten dotter. prigimt|is, -ies (1) födelse: Må Gud förbjuda att något sådant föds — han är helt oskyldig. prikýšlė (2) orsak, anledning: Han har många ärenden: innan han kommer hem genom byn blir det kväll — här pratar man där och pratar. Han hade god anledning att gå dit. prilik|ti, prilieka, -o 1. bli över (i stor mängd): Det som blev över av potatisen finns det ingenstans att göra av. 2. göra: Barnet kan inte plöja och gjorde därför mycket ogräs. priliṅk|ti, -sta, -o börja tycka om, sympatisera med: Den här (sovjetiska) makten hade ännu inte kommit till, men Kārolis Pōzela hade redan börjat tycka om er. primezgýtuvė (1) material som början och slutet på väfttrådarna fästs vid: På primezgýtuvė knyter man fast varpen när man börjar väva och när man slutar. Primezgýtuvė är av hampfibrer. pri|ramtyti, -ramto, -ramtė äta sig mätta: Gässlingarna åt sig mätta ända upp till halsen. pri|rasti, -randa, -rado finna, hitta: Jag har huggit upp allt, men ändå hittar ni något mer att hugga upp. prisidirb|ti, -a, -o arbeta sig trött: Jag arbetade ordentligt hårt: jag körde in höet i stackar. 5. Leksikos tyrinėjimai 65 klänga sig fast, -er, -ade ta på sig, skaffa: Hon kan inte skaffa en ny klänning: hon har inga pengar, så hon köper en gammal. närma sig, -er, -ade hybrid (från sl.) smickra sig in, göra sig till: Han ville göra sig till för henne. oroa sig över, -ar, -ade (jfr. krenkis) bekymra sig: Så mycket jag har oroat mig för dig, när du är så rastlös. föröka sig, -er, -ade få många ungar: Sparvarna har fått många ungar. be, -er, -de behaga, vinna någons gunst: Bara husmodern vinner kons gunst, en främling blir den inte fäst vid. göra till sin, -r, -de göra sig hemmastadd: En sådan släkting gjorde sig hemmastadd och stannade för att bo hos dem. hjälpa till, -er, -te bistå: Vi hjälper honom också när han behöver hjälp med något. fylla på, fyller på, fyllde på (jfr. šerti) △ fylla jājų fylla arderna fulla: Jājūa är helt fylld; det går inte att trycka in mer. slå, -r, -de spöa: Vänta tills han kommer och slår ordentligt. Se upp så att ni inte blir slagna! pučkà (2) (från sl.) den trubbiga änden av ett ägg: Kärrhökens och tofsvipans ägg har en mycket hampalik pučkà. pundūlė (jfr. lett. puncis ’ett slags ler kärl’, estn. punts ’tjock buk’) (2) lerkruka flätad med näver: Pundūlė är bred på mitten, men halsen är smal. Pundūlė är gjord av lera och flätad med björknäver. Vi fyllde en pundūlė full med fjädrar. Pundūlė brukade stå under kvarnstenarna. pūntagálvis (1) simpa: Simporna simmar under vattnet: deras huvuden är kraftiga och stjärtarna inte så korta. pūodas (1) △ davatkų pūodas en mycket from kvinna: Min mamma är en riktig davatkų pūodas. pūodkelė (1) trasa att ta ur en gryta med, smutsig näsduk: Med en sådan pūodkelė i handen går du fortfarande omkring här och torkar av dig. pūravietė (1) gammalt: liten åkerlapp, sådd med en centner, som herden eller drängen fick att så: På halva pūravietė kan du också så mycket lin. Man avsätter en pūravietė åt drängen. På en desincina går det fyra pūravietės. röra sig, darrar, darrade röra sig, vibrera: Papperen där darrar, och sparvarna går inte till körsbären. △ böka sig i sanden bada i sand: Före regnet bökar hönsen mycket i sanden. purpsē|ti, pūrpsia, -jo knastra, gnissla: Det knastrar mellan mina händer, det gör mycket ont. pūrti pūrti: Den där kvisten knastrar och knastrar: den är bara ett skämt, men sedan bet den där biet mig. pūšbackis kärl, (1) liten tunna: De tog med en liten tunna med sill; när den öppnas, då vill jag ha den! pusbernēkas (2) halvvuxen dräng, 14–17-årig tjänare, ålderdomligt: De anställde den där halvvuxne pojken för att köra mjölk. pusiáuryčiai plural (1) måltid före frukost: Husmodern har redan ätit sin måltid före frukost, så nu vill hon inte ha något så snart. Förr brukade man ge en brödskiva till måltiden före frukost, och vad gott det var. pūsgegutuītis (1) ung gök: Svansen har redan blivit lång, den sticker redan fram på taket – då var den redan en sådan ung gök. pūsrakis (1) halva tiden från det att äggen lagts för ruvning till dess att de kläcks: Äggen har redan ruvat halva tiden; jag går och ser efter om de är täckta. 66 pūsras (1) murket trä: Där borta ligger den gamles murkna trä: det bara pyr, röken stiger. Murket trä från en pilstubbe. Slå på det murkna träet, så faller det sönder. pūšti, pūčia, pūtė kräkas: Jag kan inte åka: jag kommer strax att kräkas, och det räcker – det drar och drar. △ pūsti sāvo dūdą göra som man själv vill, efter eget behag: När svärdottern kom, blåste var och en i sin egen pipa. putō|ti, -ja, -jo smälta, bli skum: Snön smälter redan, det skummar i bäckarna. På vattnet bildas små bubblor – snön skummar. putrà (2) △ inte för gröten utan för tron för idéernas skull, inte av materiellt egenintresse: Inte för gröten utan för tron: den ena står upp för den andra. R rāgas (4) handtag: Den där cykeln går inte längre att vrida hornen på. raguōlis (2) rund limpa: Ser du, moster, hur raguōlis jäser ut ur brödet: ugnen tog sig inte. Ugnen tog sig bra, åh, vilken fin raguōlis. rānga (1) (jfr? lett. ruoga ’brunsttid’) fest, sammankomst: Min farbror åkte till en stor rānga: till ett deputatmöte. rankà (2) slag med handen: En mans hand låter man vara; det gör ondare – man ska inte slåss. rāštis, rāndasi, rā do si uppstå, bli till: I myrornas liv uppstår det ju från samma myrstack. Olika slags teknik uppstår i naturen. rašyti, rāšo, rāšē mönstersticka, sticka mönster: Hon stickar vantar så fint: åh, man borde be henne sticka ett par! raudonīkė (2) blodtopp: Blodtoppen är alldeles upprätt, väldigt vacker: stjälken är vit och toppen röd. rāugalas (3ᵃ) vätska syrad med rågmjöl, ålderdomligt. Man brukade äta rāugalas med bröd. Rāugalas var gott, syrligt, men inte så surt att det drog ihop käkarna: bara så att man kunde dricka det. Man jäste rāugalas; man skulle till och med ha slagit vad om det – så gott var det. rauklāzolē (1) rölleka: Jag drack rölleka, och magen blev lös. Röllekans blad är små, den blommar vitt. redēstas (2) (från polska) nyponros: Nå, redēstas är vackra: de doftar starkt och blommar rött. Redēstans bär är bra för tänderna. På redēstas angriper maskar. De där redēstas är verkligen vackra, men de har taggar (törnen). rētumais (jfr lett. rētumiem) emellanåt: Alla mina kläder är hemsydda, bara emellanåt tar jag på mig något köpt. rý|yti, -o, -ē föda upp, utfodra: Vi satte oss bakom en buske och tittade på hur ungarna matade gökungen. Föräldrarna bar ju de där maskarna och matade ungarna med dem. rýkštē (1) vävstolens skiljepinnar för att dela upp varpen: Rýkštēs håller isär trådarna. Rýkštēs behövs verkligen vid vävning. Lägg rýkštēs i solvögat och för sedan in tråden i skeden! ristis, ritasi, ritōsi △ ristīs iš klasēs į klasę flyttas upp till nästa klass: Varje år går man vidare från en klass till nästa. ritulýs (3ᵇ) tygstycke: När jag gifte mig tog jag med mig fem tygstycken, vart och ett med tio famnar. roblà komma hem: Jag kom hem med roblà vid fyratiden. rōd|yti, -o, -ē lysa upp: På morgonen växer små blad; solen visar upp ljusa blommor dial. rugiena (1) stubbåker: I sommar slog man så länge att man lämnade så långa stubbar. 5* 67 rūgštinė substantiv (1) liten balja för att syra rödbetssoppa: Min rūgštinė har redan torkat ut, det finns inget kvar. rumbúot|as, -a (1) ojämn, räfflad: Röksvampen är räfflad på undersidan, ruošinė|tis, -jasi, -josi klä sig varmt, göra sig i ordning: Jag ska göra mig i ordning — det är redan kväll. ruoš|tą (4) förberedelser, kvällens hushållssysslor: De kom medan vi höll på med kvällssysslorna. Man behöver inte dröja; det är inte mycket arbete här, inte många sysslor: mjölka kon, så är det klart. -ėlė (2): Jag går och ser till kvällssysslorna. rūpl|is (2) en sådan björkart: Rūplis-björkar är mycket starka. Man kan inte klyva rūplio-ved: den är mycket hård. Rūpliai-björkar växer mest i dalarna, medan de vita växer på höjderna. Bladen på rūplis-björken är ganska små. När du ser en björk med hängande grenar, vet då att det är en rūplis. S godis (2) godis: Alla godisbitar plockade vi ut ur säckarna. sallat (2) sallat: Sallaten har redan grott, men gurkorna vågade ännu inte titta upp ur jorden. mjölsamling singular (1) malning: Männen malde säden. De malde en dagsranson. Männen malde en säck med spannmål fram till skymningen. rem (1) en läderrem av tre remmar som håller ihop seldonet: Jag ska binda dig med remmen, men spänn åt ordentligt åt mig än. Bukgjorden spänns med remmen. Barnen kan inte längre få ihop remmen. Remmen håller ihop seldonet. sambaris (1) festmåltid för herdar och drängpojkar vid pingst, gammalt bruk. Vid pingst ordnar herdarna sambaris och äter och dricker; då har herdarna det bra. Herdarna kom överens om att ordna en sambaris. Husmor ordnar sambaris åt herdarna (herden), och jag tänker gå till dem. Vid pingst dricker drängpojkarna sambaris, som de köpt av bonden i en liten öltunna. De dricker sambaris i skogen och vattnar boskapsskötaren, så att han inte driver dem från betet i skogen. drömmar (jfr 1a. dröm) (4) dagdröm, fåfäng tanke: Hon är full av drömmar: hon bryr sig om alla möjliga drängpojkar. sol (1) △ vara i solranden tiden då en människas skugga sammanfaller med åkerrenen. Om renen går från öster till väster inträffar det på morgonen vid ungefär klockan 8 och på kvällen vid ungefär klockan 6 (från motsatta håll); om den går från söder till norr inträffar det mitt på dagen klockan 12: Solen står redan i åkerrenen, nu driver vi hem grisarna; karlar, sätt fart! torr, -t △ bli utan mjölk, utan försörjning: Vi har så lite pengar, och vi barn blev utan. slyngel (från ryska) (2) medlem i ett dåligt gäng: Slynglarna ställer till med huliganism: de samlades och slogs. gårdsställe (1) gårdsplan: Hans gårdsställe var mycket vackert. kornell (2): Kornellträ är inte särskilt kraftigt (tjockt). Man kastar en kornellbit i vattnet — den sjunker. Kornellträ är mycket hårt, av det gör man skyttlar. kjol (från ryska) (2) kjol: Man bar inte sådana långa kjolar: benen syntes. gubben (om en man): Skäms inte gubben där borta över att du åker iväg hela sommaren? driva bort, driver, drevVi driver bort honom från byn. gammelmor (2) mormor: Ännu var hon en stark gammelmor. sista kvarteret singular (1) avtagande måne: Det är bättre att slakta grisen under sista kvarteret: köttet håller sig bättre och härsknar inte. 68 serẽntis (från slaviska) (2) nejlika: Nejlikans blomblad är lena som sammet. Nejlikorna blommar gult, inte särskilt vackert. siaũ|sti, -čia, -tė stöta till: Ibland, när man går för att hämta en ko (för att föra den till betet), stöter den till en med hornen. siekavietė (1) jord som tilldelats en dräng eller stalldräng för ett års arbete (ungefär 20 ar i storlek), för att så en sådd mängd spannmål, ålderdomligt: Till en siekavietė brukade man gå över tjugo ar. Drängen bearbetar siekavietė väl, och linet växer bra. Han sådde korn på siekavietė. siekšnis (1) garn som spinns: När min mor lärde mig att spinna, sade hon: se till att du spinner siekšnis väl. När man spinner är det siekšnis; när man har spunnit blir det garn. sylė (från slaviska) (4) styrka: △ En gammal liten gubbe, puckelryggig på ryggen men rik på styrka: vad hundra hästar inte orkar dra, det bär han på ryggen (en myra). silkuitė (1) strömming, liten sill: Man behövde ta med sig sådana där pyttesmå silkuītės. siratuītis hybrid (från slaviska) (1) föräldralöst barn: Hon var en god mor: hon tog hand om de föräldralösa barnen. sirbėlė (1) igel: Igeln står i vattnet och suger sig fast på benet. Jag är rädd för iglar när jag går och badar (bada). Jag fångade en igel. sytas (från slaviska) (2) såll stort som ett bord, för att sålla spannmål, upphängt i rep, ålderdomligt: Det sytas hängs upp i rep och man sållar spannmålen. Man måste sålla det genom sytas, och sedan kastar man säden i vinden. siūsti, siūta, siūto △ vara av siūto-skinn vara nyckfull: Han är väldigt nyckfull: han blev arg och gick och lade sig utan kvällsmat. skaudėjimas (1) smärta: Smärtor vandrar runt i magen. skerdūnas (2) någon som blivit slaktad och blodig: De körde hem honom som något slags slaktad och blodig kropp. skérskampis (1) en bred, trekantig skiva bröd med både över- och underskorpa, skuren snett: Skär en rejäl skiva bröd åt barnet, ge det inte en så liten längre. skéršplautis (1) del av en vagn där hjulaxlarna fästs: Skéršplautis gick sönder; man måste göra en ny, det går inte att köra. Ett hål är borrat i skéršplautis. Bakre skéršplautis. skérštvorė (1) staket med tvärslagna spjälor: Skérštvorė står på fältet, där hönsen hålls instängda; det är gjort av tvärgående trästörar. skolinỹkas (2) gäldenär: Hon fick av en gäldenär; hon hade trehundra i handen. fattig 1. sorgsen: Det känns sorgset i hjärtat att hedra en sådan gammal man. 2. lite: Du har lite pengar. hemlighetsfull person (2) hemlighetsfull: Han var en sådan hemlighetsfull person, han brukade inte säga någonting. slaugýtis, slaugósi, slaugési stå och fnittra, snurra runt: Barnen fnittrade och snurrade runt vid fönstren, men gick inte in i stugan. mardröm (2) mardröm: En mardröm tryckte på mig under hennes bröllopsfest. tröskel (2) tröskel: Barnet gick fram till tröskeln och gråter. △ Sätt dig inte på tröskeln – hundarna kommer att bita. liten tröskel (2): Hon kröp in i kammaren genom den lilla tröskeln. med (2) skridsko, plogdel som glider i fåran: Medet gick av, jag kan inte längre plöja; jag måste ta det till smedjan för att få det lagat. spetsände (1) den spetsiga änden: Håll spetsen uppåt – det brukade komma en sådan skara med ägg. Om du har slagit sönder spetsen, vänd på den och använd den andra änden. lejongap (2) hybr. (från sl.) lejongap: Lejongapet gapar när man trycker på det. Lejongapen blommar länge, ända till hösten: de översta blommorna vissnar, och sedan kommer nya blommor nedifrån. dryckesbegär singular (1) begär, törst: Ett sådant fördömt dryckesbegär efter den där ölen: han dricker tills han sluter ögonen (somnar). knivkastning plural (2) ett slags gammal knivlek: △ Vi ska gå och kasta kniv. När vi var pojkar brukade vi kasta kniv: man fäller ut kniven och släpper den med två fingrar så att den sticks ner i marken. 69 smèrčium (från sl.) till döds: Han föll från lasset (vagnen) och slog ihjäl sig. sodynėlis hybrid. (från sl.) (2) liten behållare: Skölj ur den där lilla behållaren som bären ska hällas i. spaiglis (2) tagg, törne: Hagtornet är fullt av taggar: det sticker, oj vad det sticker. Brännässlorna har taggar: så pyttesmå, men de sticker till. Krusbärsbuskarna har taggar, man kan inte komma nära – de river sönder händerna. spaigliúot|as, -a (1) taggig: Tisteln är väldigt taggig: man kan inte ta den i händerna. spárd|ytis, -osi, -ėsi dåna, mullra (om åskan): Gå iväg, åska, och mullra – jag tänder en eld, du vill väl att huset ska börja brinna! spèk|áuti, -áuja, -ávo gissa: Vi började gissa efternamn på dem som släpptes hem. spiáutuvas (1) spottloska: Golvet är fullt av spottloskor. Så äckliga spottloskor – man blir spyfärdig. Spottloskorna började komma med blod. spinduolis (2) stråle: Solstrålarna bildar ett lyckoband. sprágšė (jfr.? lett. spradzene ’en sorts jordgubbe’) (2) jordgubbe: Sprágšė-bären blir stora. Vi kokade sprágšė-bär till vintern. Jag tycker mycket om sprágšė-sylt. spręsti, sprendžia, sprendė överväga, diskutera: Låt oss avgöra om tyget blir bra pålagrat. Låt oss diskutera hur vi ska väva det tyget: med åtta trådar eller inte. sprogtinė femininum sing. (2) den sista, den mest eländiga: Nå, nu är den där hästen (valacken) helt utslagen: den går på finbröd. spróklena femininum (1) någon som är utmärglad, utlevad och uttorkad: Kàc kàc kàc – hör hur de ropar efter den där spróklena. spog|úoti, -úoja, -ávo bubbla upp: Vattnet börjar bubbla, det kokar snart. spūr|is, -ė adj. (2) som är lurvig, av en lurvig sort: Gåsens lurviga fjädrar hänger ner. Lurviga astrar. Lurviga dahlior. stabulė (3b) nav: hjulnav: På Jōnos gård brukade navet brinna om kvällarna. De tänder navet, så att de kan sitta runt omkring och sjunga. stačiai helt enkelt, liksom, som: De kommer med rentav hästkött. stainia (sl.) (4) häststall: △ Fyra hingstar står i stallet, och en femte springer omkring stallet (gåta). stàkt: Han kastar sig från lasset och skjuter en hare. stankėlis (2) (jfr lett. stankis ‘ein Holzgefäss’) en träbehållare med raka sidor: I stankėlis häller man den avrunna mjölken. Förr i tiden förvarade man jästen i stankėlis. starkūitis (jfr lett. stārka, starkis, starkis) liten stork: Åh, storkungarna är inte små längre, de har redan stuckit ut huvudet ur boet! stiebūn|is, -ė (2) △ stiebūniai salōčiai en sorts sallad: Stiebūniai-sallad blir snabbt bitter, medan huvudbildande sallad håller sig mjuk, späd och inte bitter längre. strèkis (jfr? lett. strākis) (1) sidostapel: Det ligger stora strèkis, mycket säd. Klättra upp på strèkis och trampa. De lastar inte in kärvarna i strèkis, utan väntar till vinterns början: kanske äter inte råttorna då. su (med genitiv) Man måste mäta sig med dig. su|arkýti, -árko, -árkė förstöra: Och så förstörde de livet för en sådan flicka, medan hon själv var hopkrupen som en dödgrävare. sudirb|ti, -a, -o plöja upp, bearbeta: Han bearbetade allas små trädgårdar. su|draskýti, -drásko, -dráske äta upp: Värdinnan äter en pannkaka vid köket. sugub|úoti, -úoja, -ávo lägga i stackar, i högar: De stackar rågen. Före regnet hann han stacka höet; nu när det regnar behöver han inte oroa sig för något. sukirmýdin|ti, -a, -o få att ruttna: Nå, i år kommer det där regnet att få allt att ruttna. 70 sukir|myti, -ija, -ijo bli sönderäten av maskar, ruttna: De säger att siden inte möglar på länge. Släng det i hörnet så maskätas allt gräs. suknėr|pti, -ia, suknerpė göra, snickra ihop: Han kommer hem från arbetet och vill fortfarande gärna snickra ihop något. sukranė|ti, -ja, -jo (jfr nukranėti) bli gammal: Nu ger han verkligen inte längre någonting från ladugården: han har blivit gammal, kan inte längre gå och är dessutom så ful. sukrigul|iuoti, -iuoja, -iavo (jfr krigulis) sy ihop slarvigt: Du har sytt det här fult: du slarvade ihop det – hur kunde det bli så! sukri|sti, sukri̇̀nta, -to lägga sig tillsammans: De lade sig i samma säng. sūk|ti, -a, -ė sticka in: Han sticker in en knytnäve under näsan på honom. △ vėtrai sūkti vara storm: En sådan storm rasar, den lyfter taken. su|laistyti, -lȧ́isto, -laistė täta igen, klistra över: Man måste täta ugnen: den är mycket sönderbränd längst ner. Jag tätade ugnen så att det inte skulle finnas några små hål och elden inte skulle smita ut. sulig enligt, med hänsyn till: I jämförelse med min ålder är du bara en dotter, en sådan tonåring. sumačio|ti, -ja, -jo knyta ihop, korta av: När piskan brukade vara för lång kortade hon av den. sumetė|jas, -a (1) förståndig, klipsk: Han är sådan som inte riktigt tänker sig för: han stryker omkring i världen, och det räcker. sunkà (2) saft: Det blir en ganska tjock saft av de där hallonen. Drick saften – den är starkare. sūpuoklės (1) gunga: Gungan brukade hänga vid ladugården. susig|auti, -auna, -avo fånga: Hönsen har blivit tilltufsade, de har ont och låter sig inte fångas. susigrėž|ti, -ia, susigrėžė vända om, vända sig om: De kom fram, kastade av sig säckarna, vände om och försvann. Han vände om och for därifrån. sugrū|sti, -da, -do kröka ihop sig: Och jag skadade mig så här: jag krökte ihop händerna så att jag inte kunde föra något till munnen. susikrenkė|ti, -ja, -jo (jfr krenkis) bli bekymrad: Varför är du så bekymrad, har barnen blivit sjuka? susikvipin|ti, -a, -o parfymera sig: Mań’ apjuoks, sakỹs: susikvipinusi senelė, susiparfumavusi. susiliežiu|uoti, -uoja, -avo baktala varandra: Susiskundžia, susiliežiuvoja – ir nebe draugai. susilk|iuoti, -iuoja, -iavo smeta in sillake: Žiūriu, kad nesusilkiuoju aš tamstai stiklinę. susimėsti, susimeta, susimetė bli nära vänner, leva tillsammans: Màs nebuvome susimetę, nesimylėjome. dra ihop sig, drar ihop sig, drog ihop sig rynka sig, dra ihop sig: Kinderna har dragit ihop sig: inget blev kvar av den där eländiga saken. susil|taisyti, -taiso, -taisė kamma håret: Kas tavo par puikumą: teip plaukus susitaisiusi ir vaikščioji nosį užrietusi. susivėrkti, -ia, susiverkę börja gråta: Jinai susiverkė ir išbėgo. sušerti, sušeria, sušėrė (jfr. šerti) stapla: Linūs šlapius sušėrk terp ardų – sušūnta. sušliauk|ti, -ia, sušliaukė sopa ihop, fösa samman: Sušliaukčia šiaudgalius ing kertė ir liūobia arklius. su|šnekti, -šnėnka, -šneko växla några ord: Jisai sušneko su pavaduotoju. sušpōg|ti, -sta, -o suliesėti, sukristi: Kô tu toks sušpôgęs, ar sergi? 71 sutrāt|yti, -ija, -ijo förstöra, slå sönder: I Naujā hade en stuga byggts — han förstörde allt. sutrāk|ti, -ia, -ė dricka upp: Vi drack snabbt upp den där lilla ölen. sutvėrimas (2) utseende, kroppsbyggnad: Till utseendet skulle han vara en vacker människa, men annars är han inte rättskaffens. s(u)varvė|ti, suvarva, -jo △ kąd tu suvarvėtum måtte du sjunka genom jorden: Måtte du sjunka genom jorden – så mycket skada har du vållat mig! sužaginiuōt|as, -a (1) lagd i hässjor: Klövern är upplagd i hässjor och står hoplagd mellan hässjorna. svaigulỹs (3b) alkoholdrycker: Vad ska du göra – man behöver rusdrycker. På grund av rusdryckerna går ingenting framåt: både fattiga och herrar – alla dricker. svėtīm|as, -à (3b) som bara flyger förbi (om fåglar): Tranor är förbiflygande: de landar och flyger iväg igen. svietas (sl.) (1) människor: Nu har folket blivit så litet, så försvagat! sviltas sing. (2) bränt, förkolnat material: Vad är det som luktar bränt här för mig? Š schakal (3b) △ utan schakal utan en tänd fackla, hur mycket du vill, i mängd: Utan schakal kan det finnas sådana som inte visar djur. šakumėlė (2) en liten tvågrenad pinne: När man slår hö på sommaren fäster man en šakumėlė vid lien och skaftet. En šakumėlė är en liten tvågrenad träpinne. šalỹ bredvid △ lägga bredvid inte skälla: Oavsett om du säger åt honom på allvar eller lägger det bredvid — det är samma sak. šalýmais bredvid: Där är det utlagt bredvid i bodarna. Det står bredvid. šaliumà (3b) värme, hetta, ånga: Nu är det väldigt varmt. I den hettan är det svårt att mjölka: bromsarna anfaller väldigt mycket, man kan inte värja sig. När det är lite värme häller man på mer (när det inte är varmt i bastun häller man vatten på stenarna). šarkakōjis (2) en högstjälkig prästkrage som blommar vitt eller rött i trädgårdar: Šarkakōjai blommar som prästkragar, bladen är som morotsblad. Šarkakōjai blir stora. šarmūkšnis (2) rönn: Rönnen driver ut djävulen ur huset. šeimininkystė (2) hushållsarbete, gårdsskötsel: När jag gifte mig började jag inte sköta gården. šėlmenis (1) vindskupa: Vi stoppade igenom det ända fram till vindskupan. Vår vindskupa är uppfläkt. šėrė|jas, -a (jfr 1a. šērėjs) (1) person som lägger säd eller lin på hässjestängerna i torkrian, ålderdomligt: Hon var den som lade upp säden på hässjan: inte alla kunde lägga upp säden i torkrian. šērti, šēria, šērė △ lägga säd på hässjan (jfr 1a. šērt riju) lägga säd eller lin på hässjestängerna för att torka, ålderdomligt: Karlarna lägger säd på hässjan. Man måste gå och lägga säd på hässjan. šiaudeliūkas (2) litet strå: Man tar ett litet strå i näbben, sedan täcker fågeln den där jorden med saliv och bygger fast den på boet. šiaudgalis (1) halmände: Gården är full av halmändar. šiemēt i år: Det regnar som om det aldrig ville sluta: nu blir det dåligt med säden i år. šiep|tis, -iasi, -ėsi börja öppna sig: Det ska snart blomma, det har redan börjat slå ut. šýkštas, -à (4) tålig, härdad: Han är mycket tålig: han brukade inte bli sjuk, ingenting skadar honom. šil|tybė substantiv (1) värme, hetta: En förfärlig hetta: man vill varken äta eller något annat. En förfärlig hetta att sova i. 72 šilionas (från sl.) (2) skämtare, lögnare: Lyssna bara på den där šilionas: han ritar något åt dig, och du tror på det. šimtin|is, -ė adj. (2) hundrade: Nu har han redan kommit in på sitt hundrade år. šit|as, -à (4) den här: Möss kommer att jaga ut den här katten ur huset: en sådan latmask. šiurpos plural (1) rysningar: Rysningarna går genom hela kroppen av de där sträva bären som du åt i mörkret. šlepu šlepu šlept šlept: Förbi gick det plask plask med stövlarna – det var ju väldigt vått. šoninis (2) △ kasta šoninį leka en viss lek med kniv, där kniven kastas från sidan så att den fastnar i marken: Det är inte svårt att kasta šoninį. Det är svårare att kasta šoninį med vänster hand; kanske träffar du inte på första försöket: du kanske träffar vart tredje kast. špuolia (jfr lett. spuole, spūole) (1) spole: Spolen där garnet lindas upp. Linda garnet runt spolen. štabinas (jfr lett. stabans) (1) en usel, hänsynslös person: En så vacker flicka var det, och så släppte hon in en sådan štabinas, så att han smutsade ner dig så! De där männen är štabinai: de ligger och slöar, medan du får arbeta ensam. šulnis (2) brunn: Spotta inte i brunnen, för efter döden måste du dricka upp allt vatten i brunnen. šūtas (2) △ ge šūto ge en avhyvling, gräla: Mannen ger henne en rejäl avhyvling för de där byxorna. švank|ūs, -ì (4) snabb: Ett snabbt flygplan: hur många kilometer det tillryggalägger på en timme. En snabb vrūkas – den far långt (springer långt). Haren är mycket snabb: hunden hinner inte ifatt den – den rusar snabbt iväg. švañkiai adv. snabbt, raskt: Släpp inte iväg hästen snabbt. švap|lỹs, -ė (4) läspare: Han var en sådan švaplys: man kunde inte riktigt förstå vad han sa. šuvà, šunìes (4) △ šuo: genomborra hunden vara mycket sträv på grund av smuts: Hon är så smutsig att hon kan genomborra en hund med en kvast. T tãčkas (4) prick: Genỹs är prickig med sådana prickar. Flickans ansikte var fräknigt, med bruna prickar. tačkelis (2): Lärkägg är blå med små prickar, pučka är mycket brokig. talkà (4) gäster, hjälpfolk att dricka: Det var en liten talkà vid Pėtras: det blev mycket öl över. talkinỹkas (2) hjälpare: Det där var hjälparna: de ryckte bara upp käpparna, men lämnade potatisen. tamsėlėsn|is, -ė (4) mörkare: Ge mig en mörkare skjorta. tánka (1) stridsvagn: Fem stridsvagnar hade slagits sönder. En stridsvagn är ännu inte färdigmonterad. En död människa kastades ut ur stridsvagnen. tarýtum liksom, ungefär: Vid summan samlades det liksom lite till. ter̃p mellan: Mellan hyggena växer det mest smultron (jfr lett. starp priedites, starp eglites). tetìrvinas (1) tjäder: Tjädern brukade bubbla i skogarna. tėvỹnė (2) hembygd, födelseort: Vår hembygd låg i närheten. tėvinis (jfr lett. tēviņš) (1) pappa: Pappa ger mig en cykel. Pappas cykel är mycket bra. tiek △ tiek ir tiek väldigt mycket: En sådan gammal gubbe har hur mycket ilska som helst. Barnet har hur mycket bus som helst. tiesùmas (2) △ pro tiesùmù rakt, rakt fram: Om du går rakt fram kommer du till den där skogen. 73 tràkšt slisk: Från den där kniven, tràkšt, tillbaka: innan du hinner föra den till munnen har du slickat av kniven, och det är allt. tràkt: Den äldre brodern hoppade raskt upp i vagnen. trapn|ùs, -i (4) skör: Sådana träbitar är mycket sköra, de smulas snabbt sönder. trašk|ùs, -i (4) pratsam: Hon är själv sådan, pratsam. Ni är mycket pratsam — det är så trevligt för mig att lyssna. traš|ùs, -i (4) frodig: Våra potatisland har frodiga potatisplantor. tráuk|ti, -ia, -ė △ som tagen ur ögat mycket lik: Det där barnet var som tagen ur ögat — mycket lik sin far. trėkštel|ėti, -ia, -ėjo krossa, få det att knastra: Man måste krossa den där skalbaggen genom att trampa på den. tri tri: Förmannen (herden) blåser i hornet tri tri, och så är det dags att gå upp. triūbà (sl.) (2) horn: Herdarna blåser i hornet och driver på kvällen hem djuren. △ det andra hornsignalen åld. den andra signalen från herdens horn för att fösa ut hjorden: Förmannens andra hornsignal driver ut djuren från ladugården till byvägen. Den första hornsignalen åld. den första tonen från herdens horn på morgonen: När förmannen blåser den första hornsignalen måste herdarna också stiga upp. trūk|ti, trūnka, -o hinna, dröja: Så snabbt den här skönheten går över: man ser sig om, och plötsligt är man redan gammal. trup|ùs, -i (4) mjuk: En smulig sak kan man fortfarande äta, men när brödet har blivit gammalt och mjukt kan jag inte längre. tukr|ùs, -i (4) frisk, rejäl, fyllig: Om den flickan vore rejäl och fyllig, men nu är hon sjuklig, så mager. tūtė (2) moster: Varför släpar du fötterna så, moster, när du går — du bara hasar fram, steg för steg. tvàkt cvakt: I går kväll högg det plötsligt till i mitt ben: den där tuppen knep till så hårt. tvértis, tvér iasi, tvėrėsi △ kan inte sitta still rastlös, kan inte hålla sig på samma plats: Han kan inte sitta still: han springer hela tiden runt på danser. tykšó|ti, týkšo, -jo plaska: Här är en sådan grusgrop, och vattenpölarna plaskar – det regnade i år. tvorinėlė adj. inhägnad: Jag klarar mig med en liten åkerbod, och samma lilla inhägnade bod duger också. U uk|ùs, -i (4) glupsk: Honungen är mycket glupsk. ùnaras (dial.) högmod, ambition: Han går själv till fots, men körs med ùnarą. uodega (3ª) △ gauti į úodegą få stryk: Han fick ordentligt med stryk av hennes man. įmėgzti į úodegą piska på, ge stryk: Hon lade honom på marken och gav honom några slag med remmen. upókšnis (1) liten bäck: En liten bäck, men vattnet rinner hela tiden. ùžantis (1) eldstad: Man sopar in askan i eldstaden. Eldstaden är full av aska. užimti, užima, užėmė ta emot, smälta: Jag tål inte smör: jag mår dåligt, du känner dig dålig hela dagen. užkabavó|ti, -ia, -jo hybrid. flirta, kurtisera (om flickor): Han håller på och stöter på kvinnor, flirtar med dem, men söker inte någon att gifta sig med. ùžkambaris (jfr. užkambaris ’eldstad’ — Šeduva, kambarỹs ’den mörka änden av bostugan där matvaror förvaras’, kamburỹs ’vrå’, ùžkaboris ’vrå’) (1) vrå: Ställ lådan i den där vrån. 74 lyfta upp, lyfter upp, lyfte upp △ lyfta upp rykten skvallra: Om du går omkring med en flicka, så gift dig med henne; annars sprider folk rykten om er. bli inflammerad, -as, -ades bli röd: När benet blev inflammerat och svullet och rodnade, fick man ligga vid sängens fotända med benen högt. grädda, gräddar, gräddade grädda lite till gästerna: Jag gräddade bröd — nu är ni inte längre gäster. växa och breda ut sig, växer och breder ut sig, -de ut sig skjuta skott, växa till: Det är mycket vackert när de där kransarna växer till. med böjda ändar (4) böjd, lutande: Ändarna på den där grepens tänder är mycket böjda: med den kan man kasta ut gödsel ur vagnen. flyga upp och sätta sig, flyger upp och sätter sig, flög upp och satte sig flyga upp och landa: Hönsen flög upp på grinden och kacklar — det blir regn. vindsläkt plur. (2) tvärslåar i ladtakets takstol: Jag hängde säcken på vindsläkten. Vindsläktens bredd sträcker sig över hela ladan. På vindsläkten lägger man räfsan, med räfsornas huvudändar. bli kvar, blir kvar, blev kvar överleva: Vad världen har låtit passera och kommer att låta passera — det som blir kvar! föda upp, -er upp, -de upp föda och bära fram: När du har fött honom och satt honom till världen, så får du också uppfostra honom! snöa igen, snöar igen, snöade igen driva igen med snö: Bussarna går inte: vägarna är igensnöade. angripa, -riper, -rep fästa sig vid, angripa: Difteri angrep halsarna: på tre veckor ströps fyra personer till döds. svullna upp, -nar, -nade svullna, bli svullen: Också mina ögon svullnar upp, och det känns mycket tungt över bröstet när ett bi sticker. befalla, befaller, befallde ge order: De befallde oss att gå och samla stenar. börja, börjar, började sätta igång: Den där vätskan har redan börjat jäsa. gå ner, -r ner, -gick ner sjunka: Grisarna är ännu inte utfodrade, men solen har redan gått ner. överfalla, -faller över, -föll över anfalla: De hade redan blivit överfallna två gånger och fått sina pengar tagna. De kvinnorna ställde sig på förmannens sida och ber. užtvie|ksti, -skia, užtvieskė hetta upp: Solen hettade upp, och snart regnar det igen — det förstör rågen. užuogana (1) en jordtegsremsa, ett hörn av ett fält, en äng: Den där drängen kan inte plöja och lämnar sådana här remsor i hörnen. Det har blivit många sådana hörnremsor. užuovė (1) lä: Vi går in i lä, där vinden inte blåser på! Vilket bra lä: varmt, och vi fryser inte. užvarė (1) inhägnad del av ett fält, inhägnad med störar för att samla in boskap: När herdarna kommer hem för middag samlar de ihop boskapen i den där fållan, och korna lägger sig ner. užveja (1) repets tredje gren: Lägg till ytterligare en gren på de två repgrenarna — då blir det riktigt starkt. Man satte också på en extra gren på tömmarna. V vabuolė (2) (jfr lett. vabuolis) skalbagge: Ser du vilken skalbagge du fångade: den ena drar åt sitt håll, den andra åt sitt. vagystā (2) stöld: Stölden klaras upp av sig själv. vaidinuōklis (2) vålnad: De kom dit om kvällarna — vålnaderna, djävlarna, och spelade boll. vaik|ėsas (2) 1. pojke: Pojkarna slogs. 2. dräng (åld.): Två drängar var anställda. -esėlis (2) son, pojke: Den där husmoderns pojke kör in min häst i ladan. 75 flickjägare (1) kvinna som förför män: Hon är så förförisk, hon tycker mycket om män. krans (2) blomma: Jag går till trädgården för att plocka kransar. Dahlior är vackra kransar. Skjortan är broderad med kransar. Jag ska rycka upp en krans. Kransarna blommar mycket. váľio △ lämna váľio (jfr lett. ielikt vaļā) öppna, lämna öppen: När en syrsa blir nedkyld går den och lägger sig i storstugan, medan den lämnar stugans dörrar och fönster öppna. vaľko|tis, -jasi, -josi gå omkring, ströva, driva omkring: Ströva omkring, ströva omkring i skogen, och — där finns ingenting. kvastblad (1) blad från en kvast: Vi brukade göra äggen (färga dem) med kvastblad: de blev ljust gula — det var en vacker färg. liten groda (2) två käppar från ett trebent redskap, som man försöker slå ner under en viss lek: När man slår ner grodan som ropar, springer man för att sätta upp den igen och slår på nytt. kråkung (1) kråkung: Kråkan har redan fått ut sina ungar ur boet. åk|a, -er, -te lära sig, kunna, förmå att åka: Medan det dagades hade jag redan lärt mig cykla (vid morgonen hade jag lärt mig att cykla). föda| upp, -er, -de föda, uppfostra: Tänderna blev starkare när jag började föda upp barn. djävul (2) den onde (på andra håll ett skogsrå): Djävulen hugger hästen, hästen vill inte längre springa. källa (2) liten källa: Källan fryser inte ens på vintern: vattnet stiger hela tiden uppåt. virvel (2) vattenvirvel: I djupet snurrar en virvel: man kan drunkna där. stirra, stirrar, stirrade △ stirra med ögonen titta genomträngande och förföriskt: Hon ser så förföriskt på en, och det räcker. jämn|, -t (1) (jfr lett. vientulis) fet, jämn: Siklöjan är den finaste fisken: vacker, tjock, jämn, utan ben. Jag hade en jämn liten gris. ensam|, -t (2) △ helt ensam alldeles ensam: Du bor helt ensam. vicker (2) vicker: De gröna vickerplantorna slog man av. Man gav kon vicker. vyk|ti, -sta, -o gå väl, lyckas: I år går gurkorna inte bra för mig. Onda ögon kommer att se – boskapen har inte gått bra. virbė (jfr. virbas) (2) en sammankomst där bybor samlas för att diskutera gemensamma angelägenheter p... 76 vog|onė (2) (från slav.) en träbehållare med lock som herdarna tog med sig ut på fältet för att äta ur, ålderdomligt: Min mor lade grädde i den där behållaren. När jag sprang omkring och vallade boskapen kärnades smöret i den behållaren. -onėlė hybridbildning (2): Piemeniu (till herden) husmor lade fram en full liten behållare med mat. voverėlė (2) kantarell: Kantarellerna är gula och vackra. Ž žabangos plural (1) snaror, fällor: Jag ska göra snaror åt oss: när de går förbi fastnar de. žabelė (2) liten kvist: Hundarna har alla kvistar och små träd i en rad. žaburėlis (2) liten kvist: Hämta små kvistar, så gör vi snart upp eld. žaibas (3) blixt: Alla blixtar slog ner i den där stolpen. žaislas (4) lek, spel △ att gå žaislų leka: På så många år har jag inte längre gått på de där lekarna och vet ingenting längre. žaizdrė (2) gnista, stor gnista: Gnistor flyger från järnet. žālbaravykis (1) tallstensopp: Tallstensoppens undersida är blå, hatten stor och uppsvälld. žerp|ėlti, -jasi, -josi falna: När glöden falnar blir stenarna mycket heta och röda. žiaunėlė (2) spricka, bristning: Brödet, ser du, hur det spricker – bara sprickor. žibė|ti, žiba, -jo lysa: På morgonen hade det just börjat ljusna, och flugorna anföll. žiebsė|ti, žiebsia, -jo blinka till: Blunda, så ser du om ögonen blixtrar till när blixtarna slår ner. gnista dial. (1) gnista: Se, gnistorna flyger, de kommer från det där järnet! förstås naturligtvis: När det väl är blött, förstås, kan man inte plöja. stir|ra, stirrar, -rade stirra: Varför stirrar du så ofta, som om du hade svalt något? Han stirrade och dog sedan. alfrö (2) alkott: Den värsta nöden kom under den tiden: man samlade alkottar från alarna och lade dem i brödet. se där titta: Se, så fint det har blivit i ordning här! Se, vad jag tycker om öl med ägg och gräddfil! liten råtta (1) råttunge: Sex små råttor föll ut ur mjölet. karl (2) man, själv: Jag går till mannens grav. liten kvinna (1) liten gumma: Där går en sådan liten kvinna, en liten gumma, över gården. nyp|a, -er, -te 1. nypa. Vi rullar ihop degen och nyper av bitar lika tjocka som ett finger. 2. sticka, göra ont: Det sticker i sidan på mig. ord △ inte på ett ord utan att träffa rätt ord: Han är så hetlevrad; om man säger fel ord till honom, oj: eld och vatten. fiskhandlare (1) fiskhandlare, ålderdomligt: I staden arbetade jag hos en fiskhandlare. stjärna (2) stjärna: Aftonstjärnan har redan gått upp. Inte en enda stjärna syns – så mörkt är det! gnäggare (3ᵇ) någon som gnäggar: △ Gnäggaren gnäggade på det höga berget, med järnhuvud och hampastjärt (klockan i gåtan). sparv|unge (1) liten sparv: Att fånga sparvungar är alltid herdens arbete. Av småkvistar flätade vi en fälla och fångade sparvungar. Sparvungarna flyger in i fällan och flaxar med vingarna. -liten (2) en kedjelänk vrider sig så att kedjan inte ska snurra ihop sig: Kedjan gick av ända fram till den lilla länken. Den lilla länken lossnade, och kedjan snodde sig. 77 Ordförrådet i de litauiska dialekterna i floden Mušas avrinningsområde Э. Й. ГРИНАВЯЦКЕНЕ Sammanfattning I artikeln har det återgivna ordförrådet samlats in under åren 1960–1965 från människor som bor i Pakruojis distrikt (inom fyrhörningen mellan orterna Pašvitinys–Žeimelis–Vaškai–Linkuva). Här ges i möjligaste mån endast de dialektala ord som antingen helt saknas i standardspråket eller avviker från dess norm vad gäller form, ordbildning, accentuering, semantik, bildlig betydelse och syntax. Här ingår också ord som enligt författaren genom sin användning är knutna till de undersökta dialektområdena eller till större dialektenheter som dessa dialekter ingår i. Huvuddelen av det återgivna ordförrådet utgörs av ord som är det mest aktiva inslaget i vardagsspråket – uttrycksfulla verb som betecknar en handling och karakteriserar den. Här belyses också de undersökta dialekternas arkaiska ordförråd, som betecknar företeelser och föremål förknippade med befolkningens gamla levnadssätt, seder, bruk och världsåskådning, och som har bevarats hos den äldre generationen (eller rentav endast i dess minnen). En del av det återgivna materialet kännetecknas av lexikal-semantisk och ordbildningsmässig gemenskap med det besläktade lettiska språket, särskilt med dess närliggande dialekter. Denna del av de undersökta dialekternas ordförråd är av stort intresse ur areal synvinkel, eftersom den återspeglar språk- och kulturkontakterna mellan dessa trakter och deras närmaste grannar. I dialekterna i floden Mušas avrinningsområde förekommer också vissa slaviska och germanska lånord, däribland sådana som har förmedlats via lettiskan. Dessa dialekters ordförråd har hittills, kan man säga, knappast undersökts, men enskilda material har samlats och samlas fortfarande i kartoteken till Akademiens litauiska ordbok och Litauiska språkets atlas, och återspeglas i viss mån i de åtta utgivna banden av ”Litauiska språkets ordbok” och i antologin ”Litauiska språkets dialekter”. Dialektorden återges i alfabetisk ordning och illustreras med en eller flera meningar.