Termininiai frazeologizmai su asmenvardžiais

J. Dagys var ordförande. Ordbokskommissionen sammanträdde i omkring tio år. När alla termer hade godkänts vid dessa sammanträden redigerades ordboken i nästa skede enligt Botanikainstitutets plan; redaktionskommissionen bestod av chefredaktören J. Dagys och ledamöterna A. Lekavičius och V. Mališauskienė. Ordboken färdigställdes slutgiltigt 1962 och överlämnades till förlaget „Mintis“, som gav ut den 1965. Den utgivna „Botanikos terminų žodynas“ är i själva verket del II av den tidigare utkomna „Lietuviško botanikos žodyno“. Arbetet med att sammanställa denna del pågick i omkring 20 år. Arbetet slutade inte där. Nu har Botanikainstitutets ordbokskommission, som verkar som en avdelning inom Litauiska botanikerföreningen vid LSSR:s MA:s Botanikainstitut, tagit sig an att på nytt granska, precisera och komplettera växtnamnsförteckningen samt förbereda en ny utgåva av denna del I av Botanikordboken. Arbetet bedrivs systematiskt: flera nya specialister har knutits till kommissionens arbete: för algnamnen G. Jankavičiūtė, för svampnamnen J. Mazelaitis, för mossnamnen A. Kuzas, för prydnadsväxtnamnen chefen för Vilnius universitets botaniska trädgård A. Lučinskienė och som kommissionens sekreterare R. Jankevičienė. Vid sammanträdena deltar alltid medlemmar av Terminologigruppen vid MA:s institut för litauiska språket och litteraturen. Arbetet har redan kommit halvvägs. J. Dagys TERMINOLOGISKA FRASEOLOGISMER MED PERSONNAMN Terminologiska fraseologismer förekommer framför allt i folkligt talspråk. Även om vetenskapliga och tekniska framsteg och nya samhällspolitiska förhållanden kräver allt fler nya termer, både enordiga och sammansatta, införlivas folkliga terminologiska fraseologismer ändå relativt sällan i den moderna vetenskapliga terminologin. Ännu mer sällan förekommer de i vetenskaplig terminologi som översättningslån från andra språk. Terminologiska fraseologismer förekommer framför allt bland växtnamn, till exempel: harekål ”oxalis”, grodtårar ”förgätmigej”; mer sällan inom djurterminologin — trädget ”rådjur”, Biržų-tjuven ”trollslända”; ännu mer sällan inom tekniska vetenskapsgrenar, till exempel inom astronomin — himlens ljusblixt ”komet”, inom geologin — åskans kula ”belemnit” och så vidare. En särskild liten grupp terminologiska fraseologismer utgörs av sådana som på ett visst sätt anknyter till onomastiken, eftersom en av deras beståndsdelar är ett personnamn, till exempel Marės blad1, Jonios klöver och så vidare. Namnen som ingår i sådana fraseologismer är nästan uteslutande kristna, och anger därför delvis också den ungefärliga historiska tidpunkt då sådana termer uppstod, det vill säga de började formas i litauiskan efter att … 1 Vid utarbetandet av artikeln användes följande litteratur och manuskriptsamlingar: J. Dagys, Lietuviškas botanikos žodynas, I, Kaunas, 1938; I. Edelmanė, Daži augu nosaukumi, kas saistāmi ar krāsu, garšu un smaržu nosaukumiem, — Veltījums Akadēmiķim Jānim Endzelīnam 1873–1973, Rīgā, 1972, p. 274–292; J. Elisonas, Zoologijos sistematikos terminų žodynėlis, Kaunas, 1920; Jacoby, Litauischen Litterarischen Gesellschaft, II, Heidelberg, 1887, p. 133–143; J. Kalvaitis, Lietuviszkų wardų klėtelė, Tilžė, 1910, p. 72–84; K. Mülenbacha, Latviešu valodas vārdnīca, II, Rīga, 1925–1927; Akademinio Lietuvių kalbos žodyno kartoteka bei Lietuvių kalbos atlaso fondai, esantys Lietuvių kalbos ir literatūros institute. Några terminologiska fraseologismer har upptecknats av författaren själv ur dialekterna. Betydelserna hos de terminologiska fraseologismerna anges i den bifogade förteckningen. 248 tiden efter kristendomens införande. Personnamnet uppstod sannolikt i vissa folkliga benämningar eftersom de flesta blommor och växter sedan gammalt användes inom folkmedicinen, och tiden för deras blomning och insamling för medicinska ändamål sammanföll just med de kalenderdagar för olika högtider som kyrkan hade fastställt. Detta kan kanske också förklara varför vissa tydligt litauiska terminologiska fraseologismer, som oftare förekommer än andra och innehåller ett personnamn, är så vanliga i sin struktur Jonas, Jonis (t.ex. Jono barškutėlė, šv. Jono lineliai, Jonio žolės m.fl.). Däremot kan den terminologiska fraseologismen — pamatų jūzapas ”padda” sannolikt ha uppstått av eufemistiska skäl, för att beskriva djuret med mildare ord. Å andra sidan kan en kvarleva från forntida trosföreställningar ha bidragit till dess uppkomst — en tidigare sed att dyrka vissa djur. Dessutom kan personnamnets popularitet ha påverkat att det kom att ingå i fraseologismen. De flesta sådana fraseologismer är ju bildade med populära helgonnamn (jfr Jonas, Juozapas, Jurgis, Marija osv.). I andra terminologiska fraseologismer har personnamnet troligen kommit in i litauiskan genom översättning av en term från ett främmande språk, t.ex. Benedikto kardas, jfr lat. Cnicus benedictus, eller kardų benediktas — jfr ry. кардаобенедикт, Jono duonmedis — jfr ty. Johannisbrothaum m.fl. Det är värt att notera att latinet har varit särskilt användbart för den vetenskapliga terminologin, och att de flesta termerna har översatts till litauiska från latin. Vissa sådana översättningslån skiljer sig strukturellt från de vanliga termerna av denna typ och kan möjligen betraktas som mindre lyckade, t.ex. žilė jokūbaitė är benämningen på en växt som snabbt blommar över och åldras, och vars frötofsar i toppen liknar grått hår (jfr lat. senecio Jacobaea — lat. senex ”farfar, gråhårig”). De terminologiska fraseologismer som behandlas består huvudsakligen av den centrala delen av en ordgrupp — ett substantiv (det bestämda ordet) och ett attribut. Huvudsubstantivet behåller visserligen sina karakteristiska böjningselement (det kan böjas), men förekommer oftast endast i singularis och pluralis nominativ. Det ord som fungerar som attribut uttrycks i sådana fraseologismer vanligen i ett personnamns genitiv, t.ex. Jurgio raktai, Marijos lineliai osv. I litauiskt talspråk är det förhållandevis ovanligt att attributet uttrycks med ett adjektiv som kongruerar med det bestämda ordet i genus, numerus och kasus (jfr paprastoji barborytė2. Däremot är nominala terminologiska och även icke-terminologiska fraseologismer av denna typ mycket vanliga i exempelvis ryskan3, jfr грудная клетка ”bröstkorg”. Dessutom betecknar personnamnet i litauiska terminologiska fraseologismer av denna typ inte sällan även släktens 2 För närvarande varierar stavningen av personnamn som ingår i sammansatta termer mycket i vissa skrifter. Ibland återges personnamnen på olika sätt i samma verk, t.ex. kardų Benediktas, Žilė Jokūbaitė, vaistinis juozapas, laukinis jokūbėlis, Jurgio raktai, eller: Benedikto kardas, Marijos kardas, jurgio raktai osv. I den här artikeln skrivs de personnamn som fungerar som attribut i en sammansatt term och används enbart som genitiv för att beteckna tillhörighet med stor begynnelsebokstav, det vill säga de böjs inte i den sammansatta termen (t.ex. Jurgio raktai, jfr Sodė daug Jurgio raktų). De som fungerar som bestämda ord i sammansatta termer, används som appellativer och kan böjas i kasus och numerus skrivs med liten begynnelsebokstav (t.ex. laukinis jokūbėlis, jfr: Atnešk priskynus man laukinių jokūbėlių). Fraseologiska benämningar av den senare typen är särskilt typiska för det vetenskapliga skriftspråket. 3 А. П. Мордвилко, Очерки по русской фразеологии, Москва, 1964, p. 25. 249 benämning (t.ex. rudeninė elenutė, jfr lat. Helenium autumnale. Jämför också ett annat fraseologiskt uttryck av samma typ, där personnamnet inte betecknar släktnamnet, t.ex. laukinis jokūbėlis ”kanadabinka”, lat. Erigeron acer). Den semantiska strukturen hos sådana terminologiska fraseologismer liknar i sina huvuddrag strukturen hos nominala icke-terminologiska fraseologismer, men uppvisar också särdrag. De substantiv som ingår i botaniska termer tillhör nästan uteslutande botaniken (t.ex. dobilėlis, lelija osv.), och även som led i en ordgrupp behåller de sina direkta betydelser, medan den överförda betydelsen koncentreras till attributet, jfr Juozapo lelija, Marės vyšnia m.fl. Endast enstaka sådana sammansatta termer är bildade med ord från andra livssfärer (t.ex. ašaros, kardas); oftast har växtens form och utseende (blad eller blommor), genom sin likhet med något föremål, spelat den avgörande rollen. Det finns jämförelsevis få sammansatta termer av denna typ med relativt tydlig motivation som kan knytas till föreställningar om fåglar eller djur (jfr sankt Juozapo kvilys). Det är värt att notera att mycket ofta används hela den sammansatta termen i överförd betydelse och associeras med en fri ordgrupp där de enskilda orden används i sina nominativa betydelser. Jämför till exempel den sammansatta folkliga botaniska termen Jurgio raktai, som sannolikt uppstått genom den bild som framkallats av en blomma vars utseende påminner om en nyckel, med den fria ordgruppen — Jurgio raktai — som direkt beskriver ett föremål som tillhör en person, Jurgis (jfr čia Jurgio raktai, ne tavo). Detsamma kan sägas om den botaniska termen Marijos čebatukas, den zoologiska termen šv. Južapo kuilis, den astronomiska termen Jokūbo lazda osv. I enstaka andra termer av denna typ är det också lätt att spåra vissa drag av konstladhet. Sannolikt har termen för ett enda begrepp blivit en sammansatt ordgrupp för att åstadkomma en rytmisk ljudklang, t.ex. marytė—katrytė, mariuška—petriuška osv. I vissa dialekter benämns samma lilla skalbagge — ”nyckelpiga” — ibland med ett enda ord, t.ex. katrytė, marytė, petrelė, barborytė, och det var sannolikt en sedvänja som möjliggjorde att den kom att bilda en sammansatt term. Till exempel brukar man säga till en liten skalbagge som landat på handen: ”marytė—katrytė, visa sanningen; om det blir regn, sitt kvar, och om det blir klart väder, flyg iväg”. Det bör sägas att vissa terminologiska fraseologismer av denna typ har relativt tydligt avgränsade utbredningsområden i litauiska dialekter. Till exempel används den tidigare nämnda marytė—katrytė, oftast tillsammans med dievo karytės, ganska regelbundet i östra Litauen, i trakterna kring Biržai, Joniškėlis, Panevėžys och Vabalninkas. Vissa terminologiska fraseologismer av denna typ kan, liksom icke-terminologiska fasta nominala ordgrupper, användas polysemiskt inom det litauiska språkområdet. En och samma sammansatta term betecknar olika växter, t.ex. šv. Jono karkliukais betecknas inom botaniken: 1. ”besksöta” (Solanum dulcamara) och 2. ”vårtfräne” (Euphorbia virgata); dievo karvele betecknar inom zoologin: 1. ”nyckelpiga” (Coccinella septempunctata) och 2. ”en liten ljusröd skalbagge” (Trombidium holosericum). Det bör också noteras att en rikare synonymik särskilt inom botaniken är typisk för växter vars läkande egenskaper varit kända sedan gammalt. Man kan för övrigt tillägga att synonymerna oftast uttrycks med ett enda ord och inte med terminologiska fraseologismer. 250 Nedan följer en förteckning över några terminologiska fraseologismer bildade med personnamn. Där bredvid anges också varianter, synonymer och motsvarigheter på främmande språk, om man i dem kan urskilja en tvåordsstam där den ena är ett personnamn. Geografin anges endast för de sammansatta termer som har upptecknats i dialekter. Växtnamn: a) när personnamnet fungerar som attribut, t.ex., Benedikto kardas bot. ”korsört” (Cnicus benedictus). Jfr var. kardų benediktas. Jfr även: ryska кардобенедикт, tyska Benediktenkraut. Birutės balanda bot. ”strandmålla” (Atriplex litorale). (Det sägs att denna växt ska ha hittats i trakten kring Palanga.) Jonio dobilai bot. ”backklöver” (Trifolium montanum). Jfr var. S:t Jono dobilas: S:t Jono dobilas växer på ängarna4 (Skr). Jonio žolės bot. ”lundkovall” (Melampyrum nemorosum). Jfr: lettiska Jāņa zāle, ryska иван-да-марья, tyska Hainwachtelweizen. Jono duonmedis bot. ”johannesbrödsträd” (Ceratonia Siliqua). Jfr tyska Johannisbrotbaum. Šv. Jono barškulėlė bot. ”skallra” (Alectorolophus): Vi kallar den S:t Jono barškulėlė (Šd). Šv. Jono dobilėlis bot. ”sårläka” (Anthyllis vulneraria): Šv. Jono dobilėlis växer fortfarande här (Pbr, Brž). Šv. Jono karkliukai bot. 1. ”besksöta” (Solanum dulcamara). 2. ”rysk törel” (Euphorbia virgata). Šv. Jono lineliai (Kd) bot. ”gulsporre” (Linaria vulgaris). Jfr synonymen Marijos lineliai. Šv. Jono papartis bot. ”strutbräken” (Onoclea Struthiopteris). Šv. Jono rakteliai bot. 1. ”käringtand” (Lotus corniculatus). 2. ”gullviva” (Primula veris): På vår gård finns bara de gula S:t Jono rakteliai (Sk, Jnš, Žml). Jfr synonymerna Jurgio raktai, šv. Petro raktai (rakteliai): Gula S:t Petro rakteliai växer också i skogarna (Skn, Vdšk). Šv. Jono žolės bot. ”johannesört” (Hypericum). Jfr tyska Johanniskraut. Juozapo lelija bot. ”vit lilja” (Lilium candidum): För mig är Juozapo lelija den allra vackraste – den doftar mycket gott (Sk, Jnš, Kair). Jfr var.: juozapinė lelija: En del säger Juozapo lelija, andra säger juozapinė lelija, allt efter vad man föredrar (Kair). Josefs spö (Vdšk) bot. ”trädgårdsgladiolus” (Gladiolus communis). Jfr var. Sankt Görans spön (Kn). Sankt Josefs små blommor (Brž) bot. ”vitsippa” (Anemone nemorosa). Görans nycklar se Sankt Johns nycklar. Marias blad bot. ”renfana” (Tanecetum balsamita). Jfr synonymen Marias krans. Jfr även ty. Marienblatt. Marias körsbär bot. ”surkörsbär” (Prunus cerasus?): Marias körsbär föreföll mig inte vara mogna, man skulle säga att något fattas dem, kärnan är vit (Trgn). 4Förkortningar som i Akademins ”Litauiska språkets ordbok”. 251 Marias ört bot. 1. ”äkta johannesört” (Hypericum perforatum). Jfr var. Marias småörter, synonymen Jesu sårört. Jfr även ty. echtes Johanniskraut. 2. ”ängsvädd” (Succisa pratensis). Marias tårar (Pn) bot. ”vårbrodd” (Briza media). Marias toffel (Vnd) bot. ”blå stormhatt” (Aconitum Napellus). Marias svärd bot. ”mariatistel” (Silybum Marianum). Jfr var. Marias svärd. Jfr ty. Mariendistel. Marias kors (Trgn) bot. ”ängsbräsma” (Cardamine pratensis). Marias lilja bot. ”skogslilja” (Lilium Margaton): De sade att de skulle ge mig en Marias lilja, men jag känner inte igen den (Trgn). Jfr synonymen Jesu lilja. Marias lin se Sankt Johns lin. Marias mynta (Sld, Rdž) bot. ”citronmeliss” (Melissa officinalis). Marias jungfrulilja bot. ”slåtterblomma” (Parnassia palustris). Marias ros bot. ”hagtorn” (Crataegus oxyacantha): Du skulle se vilken Marias ros jag har fått, den blommar som om den vore snöig (Trgn). Marias lilla krans se Marias blad. Sankt Peters nycklar se Sankt Johannes nycklar. b) när personnamnet står som bestämmande ord, t.ex., vanlig barborytė (Barbaraea vulgaris). Jfr tyska echtes Barbenkraut. styv barborytė (Barbarae stricta). Jfr tyska steifes Barbenkraut. höstelenutė (Helenium autumnale). grå jokūbaitė (Senecio Jacobaea). Jfr polska starzec Jakóbek, tyska Jakobskreuzkraut. (Växten blommar i juli, omkring Jakobsdagen enligt kalendern). vild jokūbėlis bot. ”bitterhästfibbla” (Erigeron acer). läkemedelsisop (Hyssopus officinalis). vild motiejukas (Phleum Boehmeri). foder-timotej (Phleum pratense). vild saliamonas bot. ”åkerärringtand” (Knautia arvensis). glänsande veronika (Veronika polita). Jfr ryska вероника блестящая. (Förutom den glänsande veronikan uppges i LBŽ ytterligare 17 växtnamn vara bildade med detta namn. Eftersom det där också anges att betydelsen och ursprunget till växtnamnet är oklara — det kan möjligen förknippas med namnet Sankt Veronika, men också med grekiska phero ”jag bär”, nike ”seger” — återges i artikeln endast de litauiska namnen, jfr: timjanbladig v., åker-v., murgrönebladig v., långbladig v., vanlig v., vår-v., kärr-v., persisk v., bredbladig v., trädes-v., tjockbladig v., käll-v., mörk v., trebladig v., bäck-v., läke-v., axveronika). Djurnamn: a) när personnamnet fungerar som attribut, t.ex., Sankt Johannes skalbagge zool. ”lysmask” (Lampyris splendidula). Jfr var. Sankt Johannes lilla skalbagge: Sankt Johannes lilla skalbagge är en sådan liten mask som lyser om natten i skogen (Jnš, Sk). Jfr även lett. Jāņa tārpiņš, ryska Иванов червячек, tyska Johanniswürmchen. Sankt Marias lilla fisk zool. ”flundra” (Pleuronectes flesus). 252 Sankt Josefs galt zool. ”ollonborre” (Melolontha vulgaris). Jfr var. Sankt Juzapas galt5 (Plik). Sankt Peters lilla duva (lilla ko) se Guds lilla Barbara b) när personnamnet fungerar som huvudord, t.ex., dievo barborytė zool. ”nyckelpiga” (Coccinella septempunctata). Jfr var. och syn.: babuška–mariuška (Eiš, Mrk), dievo katrytė (Vb), dievo marytė (Jnšk, Pbr, Pn, Ps), dievo petruška (Pbr), katrytė–marytė, marytė–katrytė, marytė–karusytė (jfr personnamnet Karolina), katriušytė–mariušytė (Vb), mariušytė–katriušytė, maruška–petruška, šv. Petro karvelė (karvytė) (Vb), velnio marytė. Jfr även tyska Marienkäferchen. (Det kan också nämnas att boružė i talspråk på vissa håll blandas ihop med en liten, ljusröd skalbagge (Trombidium holosericum). babuška–mariuška se Guds lilla Barbara Guds lilla Katarina se ” ” Guds lilla Maria se ” ” Guds lilla Petrusjka se ” ” Katarina–Maria (Maria–Katarina) se ” ” Maria–Karusė se ” ” Mariušytė–Katriušytė (Katriušytė–Mariušytė) se ” ” Maruška–Petrusjka se ” ” djävulens lilla Maria se ” ” Jūzapas vid grunden zool. ”vanlig padda” (Bufo vulgaris) (Mžk). Astronomiska namn: a) när personnamnet används som attribut, t.ex., Abakuks stjärna astr. ”en av stjärnorna”. Grigos hjul (Jnš, Sk) astr. ”en av stjärnbilderna; en konstellation av sju stjärnor på den norra himmelssfären (Ursa Major).” Jakobs stav ”en av stjärnorna”. Noaks duva ”en av stjärnorna”. J. Lipskienė TRETOLIG TERMORDBOK V. Kairys, A. Kaminskas, Z. Kudirka, R. Kundrotienė, M. Lipsičas, A. Mačernius, J. Norkus, J. Riaubūnas, J. Stanaitis, B. Stulpinas, A. Šliavas. Rysk-litauisk-engelsk ordbok över datatekniska termer, Vilnius, 1971, 600 s. 1. För tre år sedan utökades listan över litauiska termordböcker med ännu en ny termordbok. Den sammanställdes av en författargrupp — en grupp ingenjörer från Vilnius V. Lenins fabrik för beräkningsmaskiner och Specialbyrån för konstruktion av beräkningsmaskiner. Det är en ganska omfattande ordbok över datatekniska termer, som vid sidan av specialtermer inom området också innehåller vissa grupper av tekniska termer och fysiktermer. Både till omfång och typ skiljer den sig på många sätt från tidigare utgivna litauiska ordböcker över tekniska termer, till exempel A. Novodvorskis ”Engelsk- 5 Den rika synonymiken för ollonborre återges i Lietuvių kalbos atlaso (Leksika), I, karta 84 (under tryckning). 253