K. Širvydo „Punktų sakymų“ lenkiškoji pratarmė

K. Širvydas polska förord till ”Punktų sakymų” K. Širvydas (apie 1580–1631) plačiai žinomas ne tik lenkų–lotynų–lietuvių kalbų žodynu („Dictionarium trium linguarum“), bet ir pamokslais, išleistais atskira knyga, pavadinta „Punktai sakymų“ („Punkty Kazań“)1. Predikningarna återges parallellt på litauiska och polska. Predikningarna i den första delen översattes till polska av K. Širvydas själv, medan predikningarna i den andra delen översattes av hans samtida J. Jaknavičius. Fram till vår tid har K. Širvydas ”Punktai sakymų” getts ut ytterligare tre gånger. För första gången gav L. Montvydas, kyrkoherde i Seda, ut dem 1845 för kyrkans bruk på ett församogitiserat språk och utan den polska texten2. För vetenskapligt bruk återutgav den tyske språkforskaren R. Garbe också den första delen av ”Punktų sakymų”, även den utan den polska texten3. I utgåvans inledning behandlade R. Garbe stavningen och språkdragen i ”Punktų sakymų”. En fotografisk utgåva av båda delarna med en omfattande inledning, som ger en översikt över K. Širvydas liv och predikningarnas språkliga särdrag, utarbetades av den tyske språkforskaren F. Špecht4. Utdrag ur båda delarna av ”Punktų sakymų” har publicerats i olika antologier, textsamlingar och läroböcker5. Den första delen av ”Punktų sakymų” består av K. Širvydas latinska dedikation till biskopen av Vilnius, Eustachijus Valavičius, utformad på vers och prosa; den latinska approbationen av Litauens jesuitprovinsial Jonas Jamielkovskis; K. Širvydas polska fyrsidiga ”Förord till läsaren” (”Przedmowa do czytelnika”); ett latinskt register över evangelierna och predikningarna6; samt evangelie- och predikotext på litauiska och polska. I marginalerna till texten i ”Punktų sakymų” återges teserna för de litauiska och polska predikningarna; i slutet av boken finns ett alfabetiskt latinskt register över de viktigaste begreppen i ”Punktų sakymų”7. 1 Det här är predikosammandrag, predikningarnas huvudtankar, ”punkter”. Punkty Kazań od Adwentu aż do Postu, Litewskim językiem z wytłumaczeniem na Polskie przez Księdza Konstantego Szyrwida, Theologa Societatis Iesv, z dozwoleniem starszych wydane. W Wilnie W Drukarni Akademiey Societatis Iesv Roku M. DC. XXIX. Punkty Kazań Na Post Wielki Językiem Litewskim Przez W. X. Constantego Szyrwida Theologa Societatis Iesv napisane, a Teraz na Polski Język przetłumaczone, y obo-iem do Druku podane. Za pozwoleniem Starßych. W Wilnie, W Drukarni Akademiey Societatis Iesv. Roku Pańskiego, 1644. 2 Punk­tay sakimu nu Adwento iki Gavienes, par Kuniga Kastantina Szyrwida senowie iszdouti, o dabar darbou ir łobiu Kuniga Leona Montwida, Teologijos Magistra, Sedos Klebo-na, isznaujie iszspausti Wilniui. Spaustuwej Jozapa Zawadzki. 1845. Utgivaren tillfogade ett kort förord där K. Širvydas nämns som predikant. Anledningen till bokens utgivning: ”Kaipo atminimas kalbos senolių mūsų...”. 3 Litauiska och lettiska tryck från 1500- och 1600-talen, utgivna av Adalbert Bezzenberger. IV. häftet. Szyrwids Punkty Kazań (Punktai Sakimų) från år 1629. Utgiven med en grammatisk inledning av Richard Garbe. Göttingen, 1844. 4 Šyrwids Punktay sakimu (Pankty Kazań), Teil I: 1629, Teil II: 1644 litauisch und polnisch mit kurzer grammatischer Einleitung herausgegeben von Dr. Franz Specht, Göttingen, 1929. 5 Lietuvos TSR bibliografija. Knygos lietuvių kalba 1547–1861. – V., 1960, t. 1, p. 396. 6 Index över söndagarna och punkterna som ingår i denna del av verket. 7 Index över de viktigaste ämnena som behandlas i dessa punkter. 248 Den andra delen av ”Punktų sakymų” består av evangelier och predikningar för fastetiden, en kort latinsk approbation skriven av den litauiska jesuitprovinsialen Jonas Gruževskis, en dedikation på några ord på latin av Jonas Jaknavičius samt två index, liksom i den första delen, båda tryckta i början av boken. Här intresserar vi oss för den polska ”Förordet till läsaren” (”Przedmowa do czytelnika”) i den första delen av ”Punktų sakymų”. K. Sirvydas förord är mycket betydelsefullt. Det gör det möjligt att bättre lära känna historien bakom tillkomsten av ”Punktų sakymų”, dess syfte och karaktär, K. Sirvydas syn på sin polska översättning, behovet av en litauisk text med accentmarkeringar och den litauiska religiösa litteraturen på den tiden. I förordet förklaras hur predikningarna ska användas, vilka behov läsarna hade, och där finns även upplysningar ur K. Sirvydas biografi. Förordet visar tydligt att predikningarna var avsedda inte bara för litauiska och polska predikanter, utan också för dem som inte behärskade dessa språk: ”Mina punkter, skrivna på litauiska, återger jag på polska, så att de, när de sprids bland folket, blir till nytta både för dem som kan litauiska väl och för dem som inte kan litauiska alls …”. För detta ändamål bifogade K. Sirvydas latinska predikningsteser, hänvisningar till den heliga skriften samt latinska register över predikningarna och teserna till den litauiska och polska texten. Att K. Sirvydas predikningar var avsedda inte enbart för litauiska präster utan också för polska präster och präster som talade andra språk framgår av hans anmärkning om att den litauiska texten borde förses med accenttecken: ”I bokens litauiska text borde man använda särskilda tecken, på latin kallade accenter, så att de som inte kan litauiska skulle kunna uttala och läsa korrekt. Men för att markera accenter krävs ett nytt specialtypsnitt och därmed också kostnader som jag för närvarande inte skulle kunna stå för. Den som vill tala litauiska med fulländad accent bör lyssna till hur de som kan litauiska talar och vänja sig vid korrekt accentuering.” K. Sirvydas, som var väl skolad i filologi och påverkad av den accentuerade texten i M. Daukšas ”Postilė” (1599), vinnlade sig om att markera accenterna i ”Punktų sakymų”. Av förordet kan man dra slutsatsen att det på K. Sirvydas tid fanns få litauiska böcker, eftersom det litauiska folket var obildat, och att polska präster som tjänstgjorde i litauiska församlingar därför läste evangelierna och predikningarna ur K. Sirvydas ”Punktų sakymų” i kyrkorna för lokalbefolkningen. För att K. Sirvydas predikotext, uppläst för litauer av präster som inte kunde litauiska, skulle vara lättare att förstå, rådde K. Sirvydas dem att lyssna uppmärksamt till dem som kunde tala litauiska och öva sig i korrekt uttal. K. Sirvydas ansträngde sig mycket för att den litauiska och den polska texten skulle vara tydliga och begripliga. Han strävade inte efter att någon skulle lära sig polska genom hans översättning: ”Om någon tycker att den polska översättningen inte är särskilt fulländad och bearbetad, bör han veta att jag här inte har bemödat mig om att översätta till polska på ett sådant sätt att man skulle kunna lära sig polska av denna översättning. Jag ville översätta ordagrant, så långt sakens innebörd tillåter, från litauiska till polska, så att min översättning skulle vara begriplig.” Före utgivningen av del I av K. Sirvydas ”Punktų sakymų” hade endast några få katolska böcker hunnit ges ut i Storhertigdömet Litauen: P. Kanizijaus katekes, utgiven omkring 1585, den katekes som översatts av M. Daukša (1595), M. Daukšas ”Postilė” (1599) och den första utgåvan av K. Sirvydas egen polsk-latin-litauiska ordbok (omkring 1620). 8 Index Punctuorum quae in hac parte continentur. Index rerum aliquarum. 249 K. Širvydas konstaterar i sitt förord att den litauiska religiösa litteraturen är knapphändig: ”Böcker skrivna på latin och andra språk har vi redan nästan oräkneliga mängder av, men på litauiska finns det alltför få böcker som är så nödvändiga för själarnas frälsning.” K. Širvydas förklarade varför han inte gav utförliga predikningar utan endast korta evangeliepunkter (teser). Att han inte utarbetade längre predikningar berodde inte bara på hans svaga hälsa, utan också på att predikningarna på hans tid brukade vara korta: ”Jag tänkte att de som intresserar sig för mitt verk lätt skulle kunna läsa det och att punkterna skulle vara till nytta för predikanter, som inte så mycket behöver orden som själva innehållet. Jag sammanställde en liten predikningsbok inte bara på grund av min svaga hälsa, utan också på grund av den knapphet som uppskattas i vår tid.” K. Širvydas förklarade mer ingående hur man skulle använda hans predikningar. Till de återgivna evangelierna lade K. Širvydas till flera predikningar, inte bara en, så att man hade något att välja mellan. Dessutom gav han enkla predikningar avsedda för de obildade och mer ingående predikningar för de bildade. I denna bok finns sådant som blir obegripligt för de obildade och kan förstås endast av de mer bildade. När man väljer predikningar bör man göra ett urval: ”För vanligt folk bör man tala på ett mer lättillgängligt sätt, och för de mer bildade mer ingående. Därför ger jag här fler enkla punkter att välja bland än komplicerade.” Av förordet får vi veta att K. Širvydas var mycket svag till hälsan när han förberedde sina predikningar för tryckning: ”Jag utarbetade endast punkter för några få söndagar, eftersom jag var svag till hälsan och därför måste underlätta arbetet genom att dela upp det i delar.” K. Širvydas hade för avsikt att skriva de predikningar som saknades (från påsk till advent): ”Trots att jag är svag till hälsan hoppas jag, för att tillmötesgå din önskan, käre läsare, att så snart som möjligt även kunna lägga fram de andra predikningarna.” Förordet avslutas med en önskan till läsaren, sådan som var vanlig på K. Širvydas tid: ”Käre läsare, var vänlig och ta emot och använd detta mitt arbete på ett passande sätt, som en gåva.” ”Przedmowa do czytelnika” är skriven på ålderdomlig polska, med långa periodiska meningar och i en ålderdomlig retorisk stil. Även om K. Širvydas förord skrevs 30 år efter M. Daukšas berömda polska förord till ”Postilė”, nådde K. Širvydas inte upp till M. Daukšas i fråga om de idéer han framförde. Han hävdade inte modersmålets rättigheter och förde inte fram patriotiska tankar. ”Punktai sakymų” överträffade emellertid M. Daukšas ”Postilė” genom sin originalitet. Dessutom återspeglade de sin samtid och litauernas vardagsliv bättre än M. Daukšas översatta ”Postilė”. Nedan återger vi den litauiska översättningen av K. Širvydas ”Punktų sakymų”-förord, ”Przedmowa do czytelnika”. ”Punkty kazań” – skrev J. Lebedys – är det första fallet i den litauiska kulturhistorien där en polsk text har översatts från litauiska. Se Lebedys J. Senoji lietuvių literatūra. – V., 1977, s. 83. 250 Förord till läsaren Käre läsare, jag ger dig här, som jag tycker, ganska goda punkter för predikningar, inte fullständiga predikningar som i andra postillor. Jag har tänkt att de som studerar lätt ska kunna läsa detta verk och att punkterna ska vara till nytta för predikanter, som inte så mycket behöver orden som själva kärnan. Jag har sammanställt en liten predikobok inte bara på grund av min svaga hälsa, utan också med tanke på den korthet som uppskattas i vår tid. Böcker skrivna på latin och andra språk har vi redan nästan oräkneligt många av, medan böcker på litauiska, som är så nödvändiga för själarnas frälsning, är alltför få. Mina punkter, som jag skrev på litauiska, lade jag fram på polska, så att de, när de sprids bland folket, ska vara till nytta både för dem som kan litauiska väl och för dem som inte kan litauiska alls men som bryr sig om sina närståendes själar och genom att läsa den polska översättningen förstår den utifrån den litauiska texten bredvid. Om någon skulle tycka att den polska översättningen inte är särskilt fulländad och bearbetad, må han veta att jag här inte har strävat efter att översätta till polska på ett sådant sätt att man skulle kunna lära sig polska av översättningen. Jag ville översätta ordagrant från litauiska till polska, så långt innebörden tillåter, så att min översättning skulle vara begriplig. Om någon frågar varför jag styrker mina förslag enbart med bevis från den heliga skriften, svarar jag att dessa är mycket grundliga och bevisar varje sanning som Gud har uppenbarat, och att förnuftet, när det hämtar bevis ur dem, stärker viljan. I bokens marginaler ger jag mycket korta latinska teser som behandlas i hela predikan, så att var och en ska veta vilken punkt han ska läsa och vad han ska ta till sig ur den när han behöver det. Jag bifogar också ett latinskt register över de viktigaste ämnena, så att boken ska vara till nytta även för dem som inte kan dessa två språk. Registret hänvisar till bokens marginaler, där läsaren snabbt finner själva kärnan i läran, formulerad i vissa punkter och styrkt med den heliga skrift. I bokens litauiska text skulle man behöva använda vissa tecken, på latin kallade accenter, så att de som inte kan litauiska skulle kunna uttala och läsa korrekt. Men för att markera accenter behövs ett nytt specialtypsnitt, och därmed också utgifter som jag för närvarande inte skulle kunna täcka. Den som vill tala med perfekt litauisk accent må lyssna på hur människor som kan litauiska talar och öva sig i korrekt betoning. Efter att ha beskrivit själva boken vill jag förklara hur man bäst använder den. Först och främst kan somliga använda dessa punkter för betraktelse eller meditation, till personlig nytta och för att väcka sin fromhet. Här finns rikligt med material för nyttiga betraktelser. Dessa punkter kan användas inte bara till predikningar, utan också till förmaningar och fromma samtal. I de punkter jag ger återfinns fler belägg, så att du kan använda dem efter eget omdöme eller välja ut en punkt som du kan utveckla och förklara tillräckligt ingående. Jag ger fler punkter för söndagen, så att du kan välja de du tycker bäst om. Några kan du använda till betraktelse, andra till undervisning av andra. Du kan foga samman punkterna efter eget omdöme. I denna bok finns sådant som blir obegripligt för de obildade och endast kan förstås av de mer lärda. När predikningar väljs bör man göra ett urval: för vanligt folk bör man tala mer lättfattligt, och för de mer bildade mer ingående. Därför 251 jag låter välja fler enkla punkter än komplicerade. Jag har sammanställt endast ett drygt dussin söndagspunkter, eftersom jag, då jag hade svag hälsa, var tvungen att lätta på arbetet genom att dela upp det i delar. Om Gud förlänger mitt liv hoppas jag, trots min svaga hälsa, att så snart som möjligt också kunna lägga fram de övriga punkterna och därmed tillmötesgå din önskan, käre läsare. Käre läsare, var vänlig och ta emot detta mitt verk och använd det på lämpligt sätt som en gåva. K. Pakalka