Itališkas Ledesmos katekizmas „Dottrina Christiana“: Daukšos panaudoto lenkiško teksto šaltinis

ACTA LINGUISTICA LITHUANICA XLIV (2001), 227–250 PUBLIKATIONER Källpublikationer ITALIENSKA LEDESMAS KATEKES DOTTRINA CHRISTIANA: KÄLLAN TILL DEN POLSKA TEXT SOM DAUKŠA ANVÄNDE Som bekant var den polska texten i den katekes som Daukša översatte inte ett originalverk, utan en översättning från italienska. Detta fick mig att undersöka sambanden med italienska källor och inleda mina efterforskningar med den spanske jesuiten Jakob Ledesma, som tillskrivits författarskapet till den litauiska boken. Av G. Arancis nyligen publicerade, dokumenterade artikel om Jakob Ledesmas katekeser1 fick jag veta att författaren på italienska hade gett ut två olika katekeser med den gemensamma titeln Dottrina Christiana (Kristen lära). Den ena är den ”korta” katekesen (Dottrina Christiana Breve), vars äldsta exemplar som bevarats till våra dagar, utgivet 15692, förvaras i ärkestiftsbiblioteket i Bologna; Aranci studerade den utifrån ett exemplar utgivet i Rom 15933, men nämnde inte att exemplar av andra utgåvor från 1500-talet också finns bevarade (ett i Milanos Brerabibliotek4, ett annat i Florens nationalbibliotek5 och ytterligare ett i Vatikanbiblioteket6). Det andra verket är en något utvidgad version av den ”korta” katekesen; Aranci studerade den inte utifrån det enda exemplaret av 1576 års utgåva som förvaras i Milanos Brerabibliotek7, vars existens han inte kände till, utan utifrån en översättning till katalanska utgiven 15968. Han noterade dock att en bok från 1596 förvaras i Milanos Brerabibliotek: Dottrina Christiana. Stampata d’ordine, et commissione del Molto Illustr. Et Reverendiss. Monsig. Filippo 1 Plg. Aranci G. Le „Dottrine“ di Giacomo Ledesma S. J. (1524–1575), „Salesianum“ 53 (1991), 315–382. 2 Somma della Dottrina Christiana Breve, per insegnar in pochi giorni, per interrogatione, a modo di Dialogo, fra’l Maestro e Discepolo, Bologna, P. Bonardi. 3 Jfr Aranci, a.a., s. 320, not 29. 4 Somma della Dottrina Christiana. Con la sua Breve dichiarationea modo di dialogo fra’l Maestro, e discepolo, Genova, A. Bellone, 1570 (signatur: Zx 1 44). 5 Dottrina Cristiana breve per insegnare in pochi giorni, et per interrogazioni à modo di Dialogo, fra il Maestro e Discepolo, Firenze, A. Padovani, 1587 (signatur: Pal 15.E.8.171). Verket trycktes som bilaga till boken Scelta d’orazioni devotissime al Signore e alla Vergine. 6 Dottrina Cristiana breve per insegnare in pochi giorni, e per interrogazioni a modo di dialogo, fra il Maestro e Discepolo, Firenze, F. Giunti, 1593 (signatur: Capponi VI.48 (2)). Verket trycktes som bilaga till boken Scelta d’orazioni devotissime al Signore e alla Vergine. 7 Dottrina Christiana, a modo di dialogo del Maestro, et Discepolo, per insegnare alli Fanciulli, Milano, P. Pontio (signatur: Musica B 39 (2)). 8 Doctrina Christiana a manera de dialogo entre lo Mestre, y lo Dexeble, Barcelona, J. Cendrat. Boken återges i den ovannämnda artikeln av Aranci (s. 341 ff.). 228 | Archinto Vescovo di Como.... Per uso della sua Città, et Diocese9 motsvarar på många ställen den nämnda översättningen från 159610. Av 1576 års boktitel (Dottrina Christiana, a modo di dialogo del Maestro, et Discepolo, per insegnare alli Fanciulli) och Arancis förteckning över utgåvor av Ledesmas katekismer11 kan man dra slutsatsen att den utvidgade versionen utkom för första gången (även om inget exemplar har bevarats till våra dagar) i Rom 1573, då också Ledesmas verk om katekesundervisning och sång av katolska hymner publicerades12. Omständigheten att den aktuella versionen är senare än den ”korta” katekesen gör det möjligt att betrakta den som en omarbetning av denna. Eftersom Ledesma hade bott i Rom sedan 155713 och under ett årtionde kunde lära sig italienska, som ligger nära hans modersmål, ganska väl, är det fullt möjligt att han skrev båda katekeserna på italienska och inte på spanska. Därför är det inte förvånande att det saknas uppgifter om spanska versioner av dessa texter från 1500-talet, och den omfattande 180-sidiga Catecismo, y declaracion breve de la Dottrina Christiana, por preguntas, y respuestas entre Maestro, y Discipulo14 är en annan bok än den utvidgade katekesen, medan Dottrina Christiana Por interrogaciones à manera de Dialogo, entre el Maestro, y Discipulo15 endast delvis motsvarar den ”korta” katekesen. Den ”korta” katekesen från 1500-talet översattes till albanska16 och engelska17, medan den utvidgade versionen användes som underlag för den polska översättningen, utöver den tidigare nämnda katalanska texten; det är denna översättning vi nu ska uppehålla oss vid. Översättningen av Ledesmas katekes utgör endast den första hälften av den polska boken (och dess litauiska översättning), eftersom Krotki obyczay spowiedzi (> Trumpas Budas Pasisċkimo / arba įpažinimo Nūdėmiu) bygger på andra källor. Vid en jämförelse mellan Dottrina Christiana, a modo di dialogo del Maestro, et Discepolo, per insegnare alli Fanciulli, utgiven 1576, och den första hälften av den polska boken, återgiven i den vetenskapliga utgåvan av Daukšas katekes18, är det lätt att se att den polska texten avviker föga från den italienska källan från kapitlet O imieniu á znamięniu Chrześcijańskim/ y o imieniu Páná Chrystusowym y o jego nauce Chrześcijańskiej (s. 466) till Trzy Boskie Cnoty (s. 528). Ibland har avsnitt ur originalet utelämnats: efter meningen A Chrystus kto jest? (s. 467, rad 20), före kapitlet O Pozdrowieniu Pánny Máriey (s. 493, rad 18), före meningen A czemuż wzywa innych ceremony y zwierzchnych poczciwości (s. 517, rad 11–13) och före meningen Co jest grech (s. 519, rad 7) – men en del av raderna som utelämnats här har flyttats. 9 Signatur: Musica B 29 (1). 10 Jfr Aranci G. Min. anf. arb., s. 337, not 69. Arancis uppfattning är inte helt välgrundad, eftersom den italienska texten från 1596 skiljer sig avsevärt från 1576 års utgåva, vilket jag kunde konstatera genom att jämföra dessa två böcker. 11 Ibid., s. 339. 12 Modo per insegnar la Dottrina Christiana, Rom, A. Blado. Ett exemplar förvaras på Milanos Brera-bibliotek (signatur: Musica B 39 (1)). 13 Jfr Aranci G. Min. anf. arb., s. 316. 14 Ett exemplar av den, tryckt i Sevilla 1611, förvaras på Bayerische Staatsbibliothek i München (signatur: Catech. 406). 15 Ett exemplar av den, tryckt i Valencia 1681, förvaras på Milanos Brera-bibliotek (signatur: R. Min. 23). 16 Ett manuskript som förvaras i Vatikanbiblioteket (tillsammans med dess avskrift) har återgivits i M. Sciambras monografi La “Dottrina Cristiana” di Luca Matranga, Rom, 1964, 1–199. 17 Texten från 1597 The Christian Doctrine in manner of a Dialogue between the Master and the Disciple återges i boken English recusant literature 1558–1640, Volume 2, Menston, 1969. 18 Mikalojus Daukšas katekes från 1595, Vilnius, 1995, 459–534. | 229 på s. 532 (r. 7–21) och 533 (r. 1–3). Originaltexten har också bearbetats endast i begränsad utsträckning: s. 472 (r. 9–20), s. 495 (r. 17–22), s. 496 (r. 6–16), s. 509 (r. 10–19), s. 520 (r. 8–13), s. 526 (r. 2–12). På ett ställe har några rader infogats (s. 500, r. 20–24), på andra ställen korta kapitelrubriker. Den polska texten avviker tydligare på de sista sidorna (s. 528–534), där styckena Piec Smy stów cielesnych och Cztery ostateczne rzeczy człowiecze, som saknas i originalet, har lagts till¹⁹. Ännu tydligare avviker förordet till boken (s. 462–465), som skiljer sig från den italienska källtexten Ammonitione alli Padri, et Madri. Dessutom utelämnade den polske översättaren katekesens två sista stycken, Li Misterij di nostro Signor Giesu Christo och Dell’Ave Maria (eftersom motsvarande texter trycktes i bokens andra del²⁰), och tog avstånd från det latinskspråkiga tillägget Per saper aiutare à servire alla Messa och från raderna om „Il modo che si ha da tenere quando si comincia la Dottrina Christina“, som trycktes efter det. En del av de skillnader som diskuterats kan tillskrivas omständigheten att den polske översättaren sannolikt använde en för oss okänd italiensk utgåva eller en ”förbättrad” avskrift av 1576 års utgåva. Detta framgår vid en jämförelse mellan den polska boken och den ovan nämnda översättningen till katalanska från 1596: i den texten saknas nästan alla meningar som utelämnats i den polska översättningen (jfr efter A Chrystus kto jest?, före A czemuż żywa inych ceremoniy z zwierzchnych poczciwości, före Co jest grech); de tydliga avvikelserna på den polska översättningens sista sidor från 1576 års utgåva har här exakta motsvarigheter, även om styckena Dels peccats contra Lesperit sanct ir Dels quatre peccats que demanen venjança davant Deu har flyttats till efter Le quatre darreries del home. Även flera korta kapitelrubriker förekommer i den katalanska texten (jfr till exempel: Wykład Pacierza²¹ ≈ Declaracio del Pater noster; Krotki wykład Sákrámentow²² ≈ Declaracio dels set Sagraments). Det finns dock också fall där endast den polska texten skiljer sig från 1576 års utgåva: detta märks särskilt i slutet av boken²³ och på de ställen som kan betraktas som bearbetningar av originalet. Vid en jämförelse mellan den litauiska texten, den polska källan och det italienska originalet från 1576 (liksom den katalanska översättningen) kan man se att Daukša överallt kan ha använt endast det polska verket, med undantag för det enda fall där den litauiska översättningen avviker från den polska källan och överensstämmer med den italienska: i den polska texten saknas motsvarigheten till några meningar i Daukšas bok (jfr s. 95, r. 8–21, från Mo. Yra tikras Dievas ir tikras žmogus iki M. O Christis kaip išguldzės) och i originalet (jfr s. 5a). Man kan emellertid bortse från detta undantagsfall och anta att de utelämnade raderna hade skrivits in i den bok (eller avskrift av ett manuskript) som Daukša använde. Man har noterat tiotals fall där rader i den litauiska översättningen saknar motsvarighet både i den polska källan och i det italienska originalet²⁴: jfr s. 91 (från r. 17), s. 93 (fram till r. 9), s. 97 (r. 8 och 13–14), 19 Dessa stycken saknas inte i den ovan nämnda italienska bearbetningen från 1596, där de trycktes i slutet av inledningskapitlet (s. 15): Li sentimenti del corpo sono cinque 1 Vedere 2 Udire 3 Odorare 4 Gustare 5 Toccare … Le cose ultime dell’huomo sono quattro 1 La Morte 2 Il Giudicio 3 L’Inferno 4 Il Paradiso. Det sista stycket kan ha lagts till med tanke på slutet av Canisius Parvus catechismus catholicorum (Quae hominis novissima dicuntur? Ea, quae homini ad extremum accidunt, ut Mors, Iudicium, infernus, et caelestis gloria …). 20 Jfr s. 592–594 och 597–598. 21 S. 488, r. 18. 22 S. 521, r. 11–12. 23 Den polske översättaren utelämnade faktiskt katekesens två sista stycken, Li Misterij di nostro Signor Giesu Christo och Dell’ Ave Maria, samt tillägget Per saper aiutare à servire alla Messa, som i den katalanska översättningen trycktes efter sångsamlingen. 24 Dėl aptariamų reiškinių plg. Lebedys J. Mikalojus Daukša, Vilnius, 1963, 207–209. 230 | s. 99 (rad 1–10), s. 115 (rad 8–10), s. 125 (från rad 10), hela s. 127, rad 129 (till rad 14), rad 131 (från rad 6), s. 133 (till rad 16), s. 135 (från rad 13), s. 137 (till rad 5), s. 139 (från rad 14), s. 141 (till rad 16), s. 145 (rad 12–19), s. 147 (rad 10–16), s. 149 (från rad 15), s. 151 (till rad 14), s. 163 (rad 13–16), s. 175 (rad 2–7 och från rad 16), s. 177 (till rad 7), s. 183 (från rad 10), s. 185 (till rad 15), s. 193 (rad 2–8 och från rad 13), s. 195 (till rad 7), s. 201 (rad 21), hela s. 203, s. 223 (från rad 19), s. 225 (till rad 8), s. 229 (rad 5), s. 239 (rad 4–5 och 15–16), s. 243 (rad 2–3 och 14–16). Det är betydligt mer sällsynt med fall där polska rader, som har en motsvarighet (om än ungefärlig) i det italienska originalet, har utelämnats i den litauiska översättningen: jfr s. 494 (rad 9–10), s. 508 (rad 8–11 och 18), s. 516 (från rad 17), s. 517 (till rad 10), s. 518 (rad 1–8), s. 521 (rad 11–14), s. 526 (rad 1–12). De frågor som har diskuterats gör det möjligt att hävda att både den polske och den litauiske översättaren delvis bearbetade den källa de använde (det italienska originalet i det ena fallet, dess polska översättning i det andra): detta framgår redan av själva titeln (Dottrina Christiana, a modo di dialogo del Maestro, et Discepolo, per insegnare alli Fanciulli > Nauka Chrzescianska. Abo Kátechizmik dla dziatek > Kathekismas arba mokslas kiekwienam krikszczioniui priprivalus); bearbetningsmetoderna skilde sig dock åt, eftersom endast Daukša lade till tiotals nya meningar. Troligen ansåg översättarna (och kanske framför allt deras uppdragsgivare), väl medvetna om att Ledesma själv hade bearbetat och utvidgat sin ”kortare” katekes, att det var helt naturligt att fortsätta bearbetningen så att boken skulle bli så användbar som möjligt för dess nya läsare (fransmännen gjorde något liknande när de bearbetade sin översättning från 1613)25. Eftersom ändringarna i den översatta texten inte berörde kärnan eller de allmänna dragen i Ledesmas verk, fanns det inget som hindrade att det presenterades som den spanske jesuitens verk. Det finns därför ingen anledning att anta att den polske översättarens bearbetningar kan ha orsakats av en för oss okänd utgåva av det italienska originalet, eller att källan till Daukšas översättning kan ha varit en annan variant av den polska texten: endast nya uppgifter (som knappast lär dyka upp) skulle kunna göra det möjligt att godta en sådan uppfattning. För att fördjupa sig i frågan om Daukšas bearbetningar borde man, genom att jämföra hans Postil med den polska källan, undersöka om liknande företeelser också förekommer där: om så är fallet skulle man kunna dra allmänna slutsatser om att Daukša inte drog sig för att komplettera sina översättningar. Att han översatte katekesens andra hälft utan några tillägg strider inte mot denna möjlighet: att bearbeta böner är något svårare. Detsamma kan sägas om evangelieutdragen i Postil. För att den litauiske läsaren ska kunna överblicka hela kedjan, bestående av Dottrina Christiana, a modo di dialogo del Maestro, et Discepolo, per insegnare alli Fanciulli > Nauka Chrzescianska. Abo Kátechizmik dla dziatek > Kathekismas arba mokslas kiekwienam krikszczioniui priprivalus, och själv kunna följa sambanden mellan dessa tre böcker, återges här den italienska utgåvans text från 1576 i transkriberad form, med början på varje sida angiven; så långt det är möjligt följs dagens stavning. 26 Dottrina Christiana, a modo di dialogo del Maestro, et Discepolo, per insegnare alli Fanciulli Composta per il Dottore Giacomo Ledesma della Compagnia di Giesù. In Milano per Pacifico Pontio, Impressore della Corte Archiepiscopale. 1576 27 Sammanfattning av en bulla från Hans Helighet 25 Jfr Aranci G. Min. anf. arb., s. 320, not 30. 26 S. 5b. 27 S. 2a. | 231 {....................}. Sammanfattning av en bulla från vår herre påve Gregorius XIII {....................} 28 {....................} 29 {....................} 30 Introduktion till den kristna läran. När barnen har samlats och korstecknet har gjorts, börjar två barn, ledda av läraren tillsammans med alla de andra, att sjunga det som följer. Förmaning till fäder och mödrar. O kära kristna, jag ber er, lyssna och förstå den skyldighet ni alla fäder och mödrar har: att lära era små barn, från tidig ålder, att älska, tjäna och ära vår Herre och ljuve Återlösare, som sade: Låt de små barnen komma till mig, ty i denna ålder kan de lättare lära sig och omfatta vår katolska tro, budorden och allt annat som hör goda kristna till. Eftersom ni, fäder och gudfäder, är försumliga med att undervisa dem, därför att ni inte kan, inte vill eller inte vet hur, så skicka dem till kyrkorna och skolorna, så att de kan få lära sig 31 hur man vinner det eviga liv som Kristus har utlovat. Försumma inte nåden; låt därigenom er kärlek till dem bli synlig. Amen. Jesus. Om den kristnes tecken. Varje trogen kristen är mycket skyldig att av hela sitt hjärta hysa vördnad för Kristi heliga kors, vårt ljus, eftersom han ville dö på det för att återlösa oss från våra synders stora träldom och från den onde fienden. Därför bör vi vänja oss vid att göra korstecknet och säga så här: I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Amen. Jesus. Om den kristnes namn och tecken, Kristi namn och hans kristna lära. M. Är du kristen? D. Ja, genom vår Herre Jesu Kristi nåd. M. Varför säger du: genom Jesu Kristi nåd? D. Därför att jag inte är kristen genom vare sig min faders eller min moders förtjänster, inte heller genom någon annan skapelses 32 förtjänster, utan genom Guds godhet och Kristi förtjänster. M. Vad är en kristen? D. Han är Kristi lärjunge, det vill säga en som, efter att ha blivit döpt, tror och bekänner sig till hans lag. M. Vilken värdighet får människan när hon görs till kristen? 28 S. 2b. 29 S. 3a. 30 S. 4a. 31 S. 4b. 32 S. 5a. 232 | N. Han blir Benedittos son, Guds adoptivson och himlens arvinge. M. Och den som inte är kristen, vad är han? D. Han förblir fördömelsens son, demonens slav och berövad himlens arv. M. Vem är Kristus? D. Han är sann Gud och sann människa. M. Hur är han sann Gud? D. Därför att han är den sanne och ende sonen till Gud Fader allsmäktig. M. Hur är han sann människa? D. Därför att han är den sanne och ende sonen till den ärorika jungfrun Maria. M. Vad betyder C[hristus?] Smord. M. Varför? D. Därför att han har smorts med den helige Andes nåds fullhet 33, som den främste konungen över alla konungar, prästen över alla präster och profeten över alla profeter. M. Vad betyder Jesus? D. Frälsare, eftersom han har frälst och återlöst oss med sitt dyrbara blod och genom sin kristna lära har visat oss frälsningens väg, det vill säga vägen till paradiset. M. Vad är den kristna läran? D. Det är den lära som Kristus, vår Herre, först har undervisat oss om genom sina gärningar och sedan genom sina ord; och även den lära som den heliga romersk-katolska kyrkan, vår moder, har undervisat oss om. Förmaning. Se därför till, kära barn, att ni är skyldiga att följa Kristus, vår Herre, med era gärningar; från honom har ni fått ert namn, och han har skänkt er så stor nåd. Om det heliga korsets tecken. M. Vilket är den kristnes tecken? D. Det heliga korsets tecken. M. Varför? 34 D. Därför att Jesus Kristus har återlöst oss på det korset. M. Hur gör man korstecknet? D. Man gör det genom att föra handen till huvudet och kroppen och därefter till vänster och höger axel, medan man säger: I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Amen. Jesus. M. Varför gör man det på detta sätt? D. Per significare doi grandi misterij; l’uno della santissima Trinità, l’altro de l’Incarnatione del nostro Signore Giesù Christo. M. Hur då? D. Fadern nämns vid huvudet, eftersom han är de andra gudomliga personernas ursprung; Sonen vid bröstet, eftersom han utgår från Fadern; den helige Ande från den ena axeln till den andra, eftersom han utgår från Fadern och Sonen. M. Varför gör man det i form av ett kors? D. För att beteckna det höga mysteriet: att Guds Son, som blivit människa, har återlöst oss på korset, så att 33 P. 5b. 34 P. 6a. | 233 så att man kan säga att korstecknet som vi gör är som en sammanfattning av vår tro. M. När bör vi använda detta tecken? D. Varje gång vi påbörjar något 35 arbete, och när vi befinner oss i någon nöd, särskilt när vi stiger upp ur sängen, går ut ur huset, går in i kyrkan, eller när vi äter eller går till sängs. M. Varför så många gånger? D. För att Gud på alla platser och vid alla tider ska skydda oss från våra fiender, och för att alla våra gärningar ska ordnas och riktas till Guds ära och härlighet. Aviso om användningen och ålderdomen hos den heliga korsets tecken. Den heliga korsets tecken har använts ända från den tidiga kyrkans början, sedan apostlarnas tid; såsom framgår av de heliga lärarna den helige Augustinus, predikan De temp. 181; den helige Chrysostomos, till Filipperbrevet, homilia 13; den helige Augustinus, In Io. Euan. 118, Tract., och i Psal. 30, Concio. 2; den helige Basilius, bok De Spirito san., kap. 27; Augustinus, In Psal. 141; densamme, De sanctis, predikan 19. Likaså vid firandet av dopets och konfirmationens sakrament. Tertullianus, De corona militis. Förmaning. Man bör förmana dem att när de gör korstecknet, göra det med vördnad och eftertanke över de nämnda mysterierna, och 36 inte utan andakt, såsom många gör. Om människans mål och vad som är nödvändigt för den kristne. M. För vilket mål är människan skapad? D. För att älska och tjäna Gud i detta liv och därefter se honom och njuta av honom i det andra; detta blir vår högsta lycka. M. Hur många ting är nödvändiga för den kristne för att nå sitt mål och bli frälst? D. Fyra: tro, hopp, kärlek och goda gärningar. M. Vad tror ni genom tron? D. Allt det som den heliga moder Romersk-katolska kyrkan håller för sant och tror; och framför allt det som innehålls i trosbekännelsen. M. Säg trosbekännelsen. D. 1 Jag tror på Gud, den allsmäktige Fadern, himlens och jordens skapare. 2 Och på Jesus Kristus, hans ende Son, vår Herre. 3 Han blev avlad av den helige Ande, född av jungfrun Maria. 4 Led pin under Pontius Pilatus, korsfästes, dog och begravdes. 5 Nedsteg till dödsriket, på tredje dagen uppstod han från de döda. 6 Uppsteg till himlen 37 sitter på Guds, den allsmäktige Faderns, högra sida. 7 Därifrån skall han komma för att döma levande och döda. 8 Jag tror på den helige Ande, den heliga katolska kyrkan. 9 De heligas gemenskap. 10 Syndernas förlåtelse. 11 Köttets uppståndelse. 12 Det eviga livet. Amen. Jesus. M. Säg det på folkspråket. D. Jag tror på Gud, den allsmäktige Fadern, himlens och jordens skapare. 2 Och på Jesus Kristus, hans ende Son, vår Herre. 3 Han blev avlad av den helige Ande, född av jungfrun Maria. 4 Led pin under Pontius Pilatus, korsfästes, dog och begravdes. 5 Nedsteg till helvetet, på tredje dagen uppstod han från de döda. 6 Uppsteg till himlen, sitter på Guds Faders högra sida 35 P. 6b. 36 S. 7a. 37 S. 7b. 234 | Allsmäktig. 7 Därifrån skall han komma för att döma levande och döda. 8 Jag tror på den helige Ande. Den heliga katolska kyrkan. 9 De heligas gemenskap. 10 Syndernas förlåtelse. 11 Köttets uppståndelse. 12 Det eviga livet. Amen. Giesù. M. Vad har vi sagt? D. Credo. M. Vem har gjort Credo? 38 D. De tolv apostlarna, när de skulle gå ut och predika det heliga evangeliet i hela världen. M. Varför gjorde de det? D. För att undervisa oss om tron. M. Vad innehåller Credo? D. Tolv artiklar, det vill säga trons tolv huvudsakliga delar. M. Vem tillhör dessa artiklar? D. Den första till Fadern, de sex följande till Sonen och de fem sista till den helige Ande. Utläggning av Credo. M. På vem tror ni? D. Jag tror på Gud, som är den allraheligaste Treenigheten. M. Vad menar ni när ni säger den allraheligaste Treenigheten? D. Fadern, Sonen och den helige Ande är tre personer och en enda Gud. M. Är Fadern Gud? D. Ja, Fadern. M. Är Sonen Gud? D. Ja, Fadern. M. Är den helige Ande Gud? D. Ja, Fadern. M. Är de tre gudar? D. Nej, för även om de är tre åtskilda personer, är det ändå en enda Gud. M. Varför kallas han Gud? 39 D. Därför att han ser och förutser allt, som Herre och härskare över allting. M. Vilken liknelse kan ni ge mig40 för den allraheligaste Treenigheten? D. Liksom vi, som är skapade till hans avbild och likhet, har en enda själ och tre förmögenheter: minne, förstånd och vilja. M. Vem har skapat himlen och jorden ur intet? D. Gud Fader, tillsammans med Sonen och den helige Ande. M. Varför kallas han allsmäktig? D. Eftersom han med sin blotta vilja och oändliga kraft kan skapa och förgöra allt. M. Tror ni på Jesus Kristus? D. Ja, Fader. M. Vem är Jesus Kristus? D. Han är Guds Faders Son, lika mäktig, lika vis och lika god som Fadern, vilken 38 P. 8a. 39 P. 8b. 40 Tryckt här. | 235 Guds Son blev människa för vår skull i den ärorika Jungfru Marias sköte. M. Hur skedde detta? D. Inte genom en mans verk, utan genom den helige Andes verk, medan hon förblev jungfru före, under och efter förlossningen; och så har hon i himlen ingen 41moder och på jorden ingen fader. M. Varför blev han korsfäst, dog och begravdes? D. Av kärlek till oss, för att befria oss från våra synder, från våra fienders händer, från döden och från helvetet; så har han återlöst oss med sitt dyrbara blod på korsets trä. M. Var vi då slavar, eftersom han återlöste oss? D. Ja, från våra synder och från demonen. Förmaning. Man kan förklara vår första faders synd, dess följder och de eländen som uppkom genom synden, samt hur mycket vi står i skuld till Kristus, vår återlösare. M. Vad gjorde Kristus, vår Herre, när han steg ner till helvetet? D. Han befriade de heliga fädernas själar och de andra heliga själarna som befann sig i Limbo och väntade på hans heliga ankomst. M. Hur uppstod han på den tredje dagen? D. Han uppstod från död till liv, med kropp och själ i härlighet, för att aldrig mer dö. M. Hur steg han upp till himlen och sitter på Gud Faders högra sida? 42 D. Efter fyrtio dagar steg han genom egen kraft och makt upp över alla himlar och alla änglar, där han sitter i sin stora härlighet som Guds Son. M. Hur ska han därifrån komma för att döma levande och döda? D. På domens dag, som blir världens slut, ska han komma från himlen med stor majestät och makt, åtföljd av änglar och helgon, för att döma alla människor och ge var och en efter sina gärningar. M. Tror du på den Helige Ande? D. Ja, han är sann Gud, den tredje personen i den allraheligaste[ima] Treenigheten, som ger nåden och sina gåvor åt den heliga katolska kyrkan. M. Vad är den heliga katolska kyrkan? D. Den är hela församlingen av trogna kristna, som har och bekänner tron på Jesus Kristus. Dess huvud är 43 Kristus själv, och påven är hans ställföreträdare på jorden. M. Och vilket ont drabbar den som inte lyder kyrkan? D. Den som inte vill ha kyrkan till mor ska inte ha Gud till far. M. Vad menar ni med de heligas gemenskap? D. Att alla som tillhör denna 44 kyrka gemensamt tar del av de offer, sakrament och goda gärningar som utförs där, liksom en lem i kroppen tar del av en annans kraft. M. Hur sker syndernas förlåtelse? D. Den sker genom vår Herre Jesu Kristi lidandes förtjänst, genom de heliga sakramenten, när vi gör allt det som vi är skyldiga att göra. 41S. 9a. 42S. 9b. 43Tryckt e. 44S. 10a. 236 | M. Och vem kan inte ta emot sakramenten? D. Det räcker med önskan och viljan att ta emot dem, om man gör allt det man är skyldig att göra. M. Hur ska köttets uppståndelse bli? D. På domens dag ska alla döda uppstå till kropp och själ: de goda, härliga och sköna, och de onda däremot fula och eländiga. Anmärkning. Han kan förklara uppståndelsens härlighet, de förhärligade kropparna, själens gåvor osv. M. Vad är det eviga livet? D. Det är Paradisets härlighet, det vill säga att för alltid se och njuta av Gud, med allt gott och utan något ont; dit ska de goda gå, medan de onda ska gå till elden, 45 och Infernos eviga plågor. M. Och vilka går till skärseldens straff? D. Själarna hos dem som dör i Guds nåd men inte helt har gottgjort sina synder; efter att ha avtjänat de straff de är skyldiga ska de gå till Paradiset. M. Vad betyder Amen? D. Må det så ske. Förmaning. Därför, kära barn, ska ni vinnlägga er om att tjäna vår Herre Jesus Kristus mycket, så att ni räknas bland de goda och hans utvalda och inte hamnar i Inferno. Om den andra sak som är nödvändig för den kristne, nämligen hoppet. M. Vad hoppas ni få genom hoppet till Gud? D. Det eviga livet, som främst förvärvas genom den gudomliga nåden och därefter genom de förtjänster som uppstår hos oss genom den. M. Vad behöver vi för att få det vi hoppas på? D. Bland annat bönen. M. Vilken bön lär Kyrkan oss? 46 D. Fader vår, Ave Maria, Salve Regina och andra. M. Säg Fader vår. D. Fader vår, du som är i himlen. 1 Helgat varde ditt namn. 2 Tillkomme ditt rike. 3 Ske din vilja, såsom i himlen, så ock på jorden. 4 Vårt dagliga bröd giv oss i dag. 5 Och förlåt oss våra skulder, såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro. 6 Och inled oss icke i frestelse. 7 Utan fräls oss ifrån ondo. Amen. Jesus. M. Säg den på folkspråket. D. Fader vår, du som är i himlen. 1 Helgat varde ditt namn. 2 Tillkomme ditt rike. 3 Ske din vilja, såsom på jorden så ock i himlen. 4 Giv oss i dag vårt dagliga bröd. 5 Och förlåt oss våra skulder, såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro. 6 Och inled oss icke i frestelse. 7 Utan fräls oss ifrån ondo. Amen. Jesus. Förklaring av Fader vår. M. Vilken är den första bönen? D. Den lyder: Fader vår, du som är i himlen. Helgat varde ditt namn. Den andra lyder: Tillkomme ditt rike. 45 P. 10b. 46 P. 11a. | 237 47 Den tredje. Ske din vilja, såsom i himlen så ock på jorden. Den fjärde. Ge oss i dag vårt dagliga bröd. Den femte. Och förlåt oss våra skulder, såsom också vi förlåter dem som står i skuld till oss. Den sjätte. Och inled oss icke i frestelse. Den sjunde. Utan fräls oss ifrån det onda. Amen. M. Vad har vi sagt? D. Fader vår. M. Vem har skapat Fader vår? D. Vår Herre Jesus Kristus, som uttalade den med sin allraheligaste mun. M. Varför skapade han den? D. För att lära oss att be. M. Till vem talar man i den? D. Till Gud, vår Herre. M. Finns det någon annan bön som är bättre än denna? D. Nej, fader. Denna är den förträffligaste, eftersom vår Herre Kristus skapade den och gav den åt sina lärjungar, och eftersom vi i den ber Gud om de viktigaste ting som vi bör be honom om. M. Vad görs i den första delen, Fader vår, du som är i himlen? D. Man lyfter sinnet till Gud i ödmjukhet, 48 och hopp för att sedan be. M. Varför kallar vi Gud Fader? D. Eftersom vi, när vi kallar honom Fader, påminns om den stora kärlek han hyser till oss, och därför ber vi honom med större tillförsikt. M. Varför säger vi ”vår Fader” och inte ”min”? D. Eftersom han är allas Fader och vi alla är bröder; därför bör vi älska varandra som bröder och söner till en så god Fader. M. Var är Gud? D. Både i himlen och på jorden, och överallt. M. Varför säger vi då att du är i himlarna? D. Eftersom Guds ansikte skådas där, där vårt hemland är, och där visar sig hans makt och majestät tydligare. Anmärkning. Här kan man tala om kärleken till himlen och den himmelska härligheten samt föraktet för jordiska ting. M. Vad ber vi om i de sju följande bönerna? D. Först ber vi om Guds ära och härlighet. 2. Saligheten, för vilken vi är skapade. 49 3. De viktigaste medlen för att nå den. M. I vilken bön ber man om Guds härlighet? D. I den första, då vi säger: Helgat varde ditt namn. M. Och vår salighet? D. I den andra, där det sägs: Tillkomme ditt rike, det vill säga att han härskar över oss här genom nåd och sedan genom härlighet. 47 S. 11b. 48 S. 12a. 49 S. 12b. 238 | M. Om Gud inte härskar över oss, vem ska då härska? D. Våra fiender, det vill säga världen, köttet och djävulen. M. Och var ber man om de andra nödvändiga tingen? D. I de fem andra bönerna. M. Vad ber vi då om i den tredje bönen, som följer? D. Att vi gör Guds vilja här på jorden, såsom änglarna och de saliga gör i himlen. M. I den fjärde? D. Att han ger oss bröd och kroppslig näring, och det andliga brödet, som är det allraheligaste sakramentet, samt sin nåd och sina andra gåvor. I den femte? Att han förlåter oss våra synder och förseelser, såsom vi förlåter andra, 50 och så ska Gud handla med oss, såsom vi handlar med dem. Anmärkning. Här kan man uppmana till att förlåta oförrätter. M. I den sjätte? D. Att han inte låter oss falla i frestelser, utan hjälper oss att övervinna dem och att inte synda. M. I den sjunde? D. Att han befriar oss från allt ont, det vill säga från det som drabbar själen och kroppen, och från vår fiende, Demonio. M. Vilket är det största av alla onda ting? D. Synden. M. Och vilket är värre och fulare: synden eller Demonio? D. Synden är mycket värre, eftersom Demonio blev så ful enbart genom synden. Uppmaning. Här kan man säga att Demonio till sin natur var vacker, och så vidare; om vi därför är utan synd, kommer vi också att vara vackra, lika änglarna, och så vidare, samt tala om syndens fulhet, och så vidare. M. Vad betyder Amen? D. Må det bli så. 51 Uppmaning. Låt oss alltså hoppas på Dio, som ska ge oss allt genom sin Figliuolo, vilken lärde oss denna bön. M. Säg Ave Maria. D. Ave Maria, full av nåd, Herren är med dig, välsignad är du bland kvinnor. Och välsignad är din livsfrukt, Jesus. Heliga Maria, Guds moder, bed för oss syndare nu och i vår dödsstund. Amen. Giesù. M. Säg den på folkspråket. D. Gud bevare dig, Maria, full av nåd, Herren är med dig. Välsignad är du bland kvinnor, och välsignad är din livsfrukt, Jesus. Heliga Maria, Guds moder, bed för oss syndare nu och i vår dödsstund. Amen. Giesù. M. Vad har vi sagt? 50 S. 13a. 51 S. 13b. 239 D. Ave Maria. M. Vem har författat Ave Maria? D. Ängeln Gabriel, när han kom för att hälsa på Madonna; därtill läggs några ord av den heliga Elisabet och av kyrkan. M. Vem tilltalar man i Ave Maria? D. Madonna. M. Vem är Madonna? 52 D. Hon är Guds moder, jungfru, full av nåd och all dygd, himlens och jordens drottning och vår förebedjerska. M. Var är Madonna? D. Hon är i himlen. M. Och den som finns i kyrkan? D. Den är en avbild av henne som är i himlen, för att påminna oss om henne, och53 vi vördar den som hennes avbild till hennes ära. M. Eftersom det finns många avbildningar av Madonna, finns det då också många Madonnor? D. Nej, fader, utan endast en, som är i himlen; hon avbildas genom bilderna som finns på jorden. M. Varför kallar vi då Madonna för Barmhärtighetens, Hjälpens, Tröstens och andra namn? D. Hon kallas med så många namn på grund av de många och olika välgärningar hon gör mot oss som Guds moder, barmhärtighetens moder, och eftersom hon har så stor makt hos honom. M. Vad säger man i Ave Maria? D. Vi hälsar henne och lovprisar henne, och anbefaller oss åt henne. Förmaning. Sträva, barn, efter att vara mycket hängivna Jungfru Maria, ty hon skall vara er förespråkerska etc. 54 M. Säg Salve Regina. D. Var hälsad, drottning, barmhärtighetens moder, liv, ljuvhet och vårt hopp, var hälsad. Till dig ropar vi, Evas landsflyktiga barn. Till dig suckar vi, sörjande och gråtande i denna tårarnas dal. Vänd därför, vår förespråkerska, dina barmhärtiga ögon mot oss. Och visa oss efter denna landsflykt Jesus, din välsignade livsfrukt. O milda, o fromma, o ljuva jungfru Maria. Bed för oss, Guds heliga moder, att vi må göras värdiga Kristi löften. Amen. Jesus. M. Säg den på folkspråket. D. Gud bevare dig, drottning, barmhärtighetens moder, liv och ljuvhet och vårt hopp, Gud bevare dig. Dig åkallar vi, Evas landsförvista barn. Till dig suckar vi, jämrande och gråtande i denna tårarnas dal. Nåväl då, vår förespråkerska, vänd dina barmhärtiga ögon mot oss; och efter denna landsflykt visa oss Jesus, din välsignade livsfrukt. O milda, o barmhärtiga, o ljuva jungfru Maria. Bed för oss, Guds heliga moder, så att vi görs värdiga Kristi löften. Amen. Jesus. 52 S. 14a. 53 Tryckt i. 54 S. 14b. 240 | 55 M. Vad har vi sagt? D. Salve Regina. M. Vem har lärt ut Salve Regina? D. Den heliga moderkyrkan. M. Vem talar man med? D. Med Jungfru Maria själv. M. Vad56 säger man i den? D. Andra lovprisningar av Jungfrun, där man också ber om hennes välvilja och hjälp. Om bönerna och åkallandet av helgonen. M. Har ni, efter Jungfru Maria, vördnad för andra helgon? D. Ja, fader, för alla, som Guds vänner och våra förebedjare i härligheten, särskilt för min skyddsängel, det vill säga min skyddsängel, och för helgonet efter vilket jag är uppkallad. M. Och för deras reliker? D. Jag vördar dem också, eftersom de har varit den helige Andes tempel och ska förenas med de saliga själarna. M. Vilken bön ber ni till dem? D. De böner som kyrkan lär oss; också till deras ära ber jag Fader vår och Ave Maria, för att de ska be för mig. 57 M. Vilken bön brukar ni be när ni går till sängs? D. Doi cose faccio, prima fattomi il segno della Croce, faccio l'essamine della conscienza. Secondo dico la Confessione generale, il Pater noster, et l'Ave Maria, et altre mie divotioni. M. Hur gör ni er samvetsrannsakan? D. Först tackar jag Gud för de välgärningar jag har fått; därefter tänker jag på mina synder, särskilt dagens, ångrar dem och beslutar att bättra mig och bekänna dem. För det tredje ber jag Gud om förlåtelse för dem och fattar ett fast beslut att inte synda mer. M. Och vad gör ni på morgonen? D. Jag tackar också Gud för att han har beskyddat mig under natten och för de övriga välgärningarna, och jag helgar honom min kropp och själ och allt jag kommer att göra i hans heliga tjänst. Jag ber också andra av mina andliga och muntliga böner, det vill säga med tanken och med rösten. Om den tredje sak som är nödvändig för den kristne, nämligen kärleken. M. Vilken är den tredje sak som är nödvändig 58 för den kristne? D. Kärleken. M. Vem bör vi älska med kärleken? D. Gud framför allt, och vår nästa som oss själva, för Guds kärleks skull. M. Hur framför allt? D. Eftersom vi hellre bör dö än förolämpa honom; vi bör också hålla alla hans heliga bud och värdera honom högre än något annat. M. Hur ska ni älska er nästa som er själv? D. Genom att önska för honom och göra för honom det vi vill för oss själva, enligt förnuftet och Guds lag. 55 S. 15a. 56Che är tryckt två gånger. 57 S. 15b. 58 S. 16a. | 241 M. Varför säger ni: enligt förnuftet och Guds lag? D. Annars skulle det inte vara att vilja dem väl, utan att vilja dem illa, såsom oss själva. Anmärkning. Här kan kärlekens betydelse och kärlekens ordning förklaras. Om det fjärde som är nödvändigt för den kristne, nämligen goda gärningar. M. Vilket är det fjärde som är nödvändigt för den kristne? 59 D. Goda gärningar; ty efter att ha uppnått förståndsåldern räcker inte tron utan goda gärningar. M. Vilka är de goda gärningarna? D. De som görs i enlighet med förnuftet eller Guds vilja, och för att vara förtjänstfulla måste de utgå från kärleken. M. Och är de gärningar som görs utan kärlek till någon nytta? D. Inte för att förtjäna nåd och härlighet, men de är till nytta, så att vår Herre genom dem ger oss hälsa och timliga välgångar, och för att leda oss till insikt om synden och ånger över den. M. Vilka är dessa goda gärningar? D. De som åläggs oss i Guds tio bud och i kyrkans övriga bud, tillsammans med barmhärtighetsgärningarna och de andra dygderna. M. Säg de tio buden. D. Guds lags bud, bekräftade av Giesù Christo, är tio. 1 Det första. Jag är Herren, din Gud; du skall inte ha någon annan gud vid sidan av mig. 2 Det andra. Du skall inte missbruka Guds namn. 3 Det tredje. Kom ihåg 60 att helga högtidsdagarna. 4 Det fjärde. Hedra din far och din mor, så att du får leva länge på jorden. 5 Det femte. Du skall inte dräpa. 6 Det sjätte. Du skall inte begå äktenskapsbrott. 7 Det sjunde. Du skall inte stjäla. 8 Det åttonde. Du skall inte bära falskt vittnesbörd. 9 Det nionde. Du skall inte ha begär till din nästas hustru. 10 Det tionde. Du skall inte ha begär till något annat som tillhör din nästa. Dessa tio bud härrör från dina kärleksbud. Det första. Att älska Gud av hela hjärtat, av hela själen, av hela förståndet och av all kraft. Det andra. Att älska din nästa som dig själv. Amen. Giesù. Förklaring av de tio buden. M. Var har Gud gett dessa tio bud? D. Först i den gamla lagen; därefter bekräftade Kristus, vår Herre, dem i den nya. M. Hur delas de in? D. De tre första hör till Guds ära, de övriga sju till nästans bästa. 61 M. Hur hör dessa tre till Guds ära? D. Därför att han vill att vi tjänar honom först med hjärtat, sedan med tungan och för det tredje med gärningarna. M. Hur ska vi hålla det första budet? D. Genom att tillbe den ende Guden, frukta honom, ära honom och tjäna honom av hela vårt hjärta samt vänta oss all vår hjälp och belöning av honom, som upphovet till allt gott. M. Vem syndar mot detta bud? 59 S. 16b. 60 S. 17a. 61 S. 17b. 242 | D. Särskilt de som ägnar sig åt avgudadyrkan, vidskepelser62 och besvärjelser, vilka strider mot Guds ära. M. Hur ska vi iaktta det andra? D. Genom att lovprisa och tacka Gud med vår tunga och be om det vi behöver. M. Vem syndar mot detta bud? Först de som hädar Guds och hans helgons namn. För det andra de som svär på något som inte är sant, rätt och nödvändigt. För det tredje de som inte håller sina avgivna löften, och andra som inte visar Guds namn den vördnad det tillkommer. M. Varför säger ni sant, rätt och nödvändigt? 63D. Därför att eden måste vara sanningsenlig och gälla något man säkert vet; rättvis, så att det rör sig om något tillåtet; nödvändig, så att det är något av vikt. Annars syndar man. Man måste också visa vördnad för den man svär vid. M. Känner ni till något botemedel för att aldrig begå mened? D. Jo, minsann. Svär aldrig. M. Vad säger ni om ni vill få någon att tro på något? Ja eller nej, förvisso eller i sanning, eftersom detta inte är att svära, och mer än så är inte bra. Förmaning mot hädelser, meneder och täta sväranden samt om att hålla löftena. M. Hur ska vi iaktta det tredje budet, som är att helga högtidsdagarna? D. Genom yttre handlingar visa den tro och kärlek som vi hyser till Herren vår Gud. M. På vilket sätt ska vi visa denna kärlek? D. Genom att inte arbeta dessa dagar, genom att med fromhet och uppmärksamhet delta i hela mässan, såsom kyrkan föreskriver, 64och även låta de sina höra mässan. M. Vad mer? D. Man bör också tillbringa dagen med sådant som tjänar Gud, såsom att be, läsa goda böcker och utföra barmhärtighetsgärningar. Förmaning att hålla helgdagarna och mot dem som tillbringar dem med onda och fåfängliga gärningar. M. Hur ska vi hålla det fjärde budet, att hedra vår far och mor? D. Vi ska lyda dem, vörda dem, tjäna dem och hjälpa dem. M. Och om er far befallde er att ljuga eller begå någon synd, skulle ni då lyda honom? D. Nej, fader, för jag är inte skyldig att lyda honom mot Gud, men väl i sådant som är tillåtet och hederligt. M. Hur många slags fäder finns det? D. Fyra: först de naturliga fäderna, som har avlat oss, och även far- och morföräldrarna. För det andra de andliga, såsom präster, prelater och lärare. För det tredje republikens styresmän. För det fjärde de gamla på grund av sin ålder; och vi ska alla hedra dem var och en efter sin rang. M. Hur bör goda fäder behandla 65 sina barn? 62 Tryckt vid vidskepelse. 63 P. 18a. 64 P. 18b. 65 P. 19a. 243 D. De ska undervisa dem och styra dem, och inte tukta dem alltför mycket eller skämma bort dem alltför mycket, utan göra bådadera med urskillning. M. Hur ska tjänaren eller undersåten förhålla sig till sin husbonde? D. Som en son gentemot sin far, och visa honom vördnad i Christos, vår Signore, ställe. M. Och husbönderna gentemot tjänarna? D. Som fäder gentemot sina söner, eller som bröder i Christo. M. Hur ska vi följa det femte budordet? D. Genom att inte vilja eller göra något ont mot nästan, vare sig i hjärtat, med tungan eller genom handlingar, och komma ihåg att människan är skapad till Guds avbild. M. Hur ska vi följa det sjätte? D. På samma sätt, genom att fly all orenhet, inte bara i handling utan också med tungan och i hjärtat, såsom det befäls i det nionde budordet. M. Vilket botemedel ska vi använda för att hålla detta budord? D. Det finns många botemedel, men bland andra är dessa fem mycket verksamma. För det första: att vara måttfull i mat och dryck. För det andra: att undvika dåligt umgänge. För det tredje: att inte läsa dåliga böcker, säga oanständiga ord eller sjunga oanständiga sånger, och att så långt det är möjligt inte heller lyssna på sådant. För det fjärde: att ofta ta emot de allraheligaste Sacramenti. För det femte: att be den allraheligaste Vergine Maria om renhet, så att hon utverkar den åt oss från Dio. M. Hur ska vi följa det sjunde? D. Genom att inte med våld eller svek ta eller behålla det som tillhör någon annan, inte skada den andres egendom, och inte heller hjälpa till, ge råd eller på något sätt orsaka att någon annan gör det. En förmaning att inte behålla andras egendom eller daglönarens lön: att inte spela hasardspel och inte ägna sig åt olaglig handel, så att man inte förlorar sitt samvete för att vinna egendom. Därför bör man rådfråga andra i tveksamma frågor och inte blint verkställa testamenten; ty medan du har andras egendom ska Demonio inte få din själ. Bär fattigdomen med tålamod, sätt ditt hopp till Dio och frukta honom; han ska ge dig allt det du behöver. M. Hur ska vi följa det åttonde? D. Genom att inte tala osanning om nästan. 67 Inte baktala. Inte avslöja hemliga synder, om det inte sker för att rätta till dem genom att underrätta den som saken berör, eller av något annat gott och lämpligt skäl. Inte döma nästan illa eller ljuga, utan hellre tala väl, såsom du vill att andra ska tala om dig. M. Hur ska vi följa det nionde? D. Att inte åtrå någon annans hustru eller begå annan otukt. Därför är det gott att vaka över ögonen och andra tillfällen, för att kunna vakta hjärtat, och att ta sin tillflykt till bönen för att fördriva frestelserna. M. Hur ska vi hålla det tionde budet? D. Genom att inte åtrå vår nästas egendom eller något annat som tillhör honom på olagligt sätt och inte heller avundas honom hans ägodelar. M. I hur många [bud] sammanfattas dessa tio bud? D. Nelli doi precetti della Carità, cioè amare Dio sopra ogni cosa, et il prossimo come se stesso per amore di Dio, tal che tutta la legge di Dio si contiene in questo soave precetto dall’a- 66 P. 19b. 67 P. 20a. 244 | mer, som vår Herre ger oss av sin oändliga godhet. M. Säg kyrkans bud? 68D. Den heliga moderkyrkans bud är fem. 1. Det första: Att gå i mässan på de påbjudna högtidsdagarna. 2. Det andra: Att fasta under fastan och på de övriga påbjudna dagarna samt avstå från kött på fredagar och lördagar. 3. Det tredje: Att bikta sig minst en gång om året. 4. Det fjärde: Att ta emot kommunionen minst vid påsk. 5. Det femte: Att betala tiondet enligt bruket. M. Av vilken anledning firar kyrkan de heligas högtidsdagar? D. För det första för att förhärliga Gud i hans heliga. För det andra för att vi ska förstå den härlighet de har i himlen. För det tredje för att vi ska efterlikna dem när vi får kännedom om deras liv och dygder. För det fjärde för att vi därmed ska ha dem som våra förebedjare. För det femte vill kyrkan ära sina heliga barn, eftersom de har ärat Gud och kyrkan. M. Vilka dagar ska man fasta? Under hela fastan, med undantag för söndagarna. Årets fyra quatemberveckor, som infaller under årets fyra årstider, det vill säga vår, sommar, höst och vinter. På våren efter den första söndagen i fastan. På sommaren den första veckan efter pingst. På hösten efter högtiden för korsets upphöjelse i september. På vintern efter adventstidens tredje söndag. På julafton. På pingstafton. På vår Fru Marias upptagning i himlen. På Sankt Johannes Döparens födelsedag. På alla apostlars [högtidsdagar], utom Sankt Jakob och Filippos samt Sankt Johannes evangelisten. På Sankt Laurentius dag. På Alla helgons dag. M. Hur ska man fasta? För det första ska man avstå från att äta kött, ägg och mejeriprodukter. Vad gäller tiden ska man äta omkring middagstid, även om ett litet mellanmål enligt bruket ursäktas, förutsatt att det är känt och inte klandras av överordnade. Alla är skyldiga att följa detta, utom de som har ett giltigt hinder. M. Vilka högtider har den heliga kyrkan föreskrivit? D. Dessa är: först vår Herre Jesu Kristi födelse. Den helige Stefanus, protomartyren. Den helige Johannes evangelisten. Vår Herres omskärelse. Epifania. Påsken med de två följande dagarna. Det heliga korsets dag i maj. Vår Herres himmelsfärd. Pingsten med de två följande dagarna. Kristi kropps högtid70. Vår frus födelse, bebådelse, upptagning och rening. Den helige Johannes döparens födelse. De tolv apostlarnas högtider. Den helige Laurentius. Den helige Mikaels invigning i september. Alla helgons dag. Söndagarna. De högtider som biskoparna firar i sina biskopsdömen och stift. M. Varför använder kyrkan andra ceremonier och yttre gudstjänst? D. För att visa större vördnad och anständighet i den gudomliga gudstjänsten. För det andra, för att väcka folket till andakt och genom de yttre tingen lära dem att förstå de inre. För det tredje, eftersom vi har fått kropp och själ av Gud, bör vi tjäna honom med båda. Anmärkning. Här kan man förmana dem att när de når förståndsåldern är de skyldiga att bikta sig 68 P. 20b. 69 P. 21a. 70 P. 21b. 245 fasta, och efter någon tid gå till kommunionen, åtminstone en gång om året, även om det vore bättre att göra det oftare. Om de kapitala synderna, som vanligen kallas dödssynder. 71 M. Vi har talat om de goda gärningarna. Säg nu de sju synder som vi kallar dödssynder. D. De kapitala synderna, som vanligen kallas dödssynder, är sju. Den första är högmod. Den andra girighet. Den tredje vällust. Den fjärde vrede. Den femte frosseri. Den sjätte avund. Den sjunde lättja. De är orsaker och upphov till de andra, och därför kallas de kapitala, även om de ibland kan vara förlåtliga synder. Mot dessa laster finns sju dygder. 1 Ödmjukhet mot högmod. 2 Frikostighet mot girighet. 3 Kyskhet mot vällust. 5 Tålamod mot vrede. 5 Måttlighet mot frosseri. 6 Kärlek mot avund. 7 Flit mot lättja. Synderna mot den helige Ande är dessa sex. Den första: förmätenhet att bli frälst utan förtjänst. Den andra: förtvivlan om Guds barmhärtighet. Den tredje: att bekämpa den kända sanningen för att få större frihet att synda. Den fjärde: avund över de andliga gåvor som vår nästa har fått av Gud. 72Den femte: att framhärda i synden. Den sjätte: att besluta sig för att dö utan botgöring. Synderna som ropar till Gud om hämnd är fyra. Den första: uppsåtligt mord. Den andra: den skändliga synden. Den tredje: att förtrycka de fattiga. Den fjärde: att undanhålla arbetarna deras lön. M. Vad är synd? D. Det är det man önskar eller gör mot Guds lag och vilja. M. Vilken skada gör dödssynden? D. Den får oss att förlora Gud, hans nåd och den härlighet som utlovats oss, och gör oss skyldiga till helvetets eviga straff. M. Varför kallas den dödssynd? D. Därför att den dödar själen genom att få den att förlora nådens liv. M. Vad gör den förlåtliga synden? D. Den får oss inte att förlora nåden och förtjänar inte helvetet, men den gör människan mindre brinnande i kärleken till och tjänsten för Gud, medför tidsligt straff och leder även fram mot dödssynd. Aviso Här kan man tala om syndens allvar och uppmana till att fly den. 73 Om den heliga kyrkans sju sakrament. M. Vad mer behöver vi göra? D. Vi behöver känna till de sju sakramenten och ta emot dem när tiden är inne, det vill säga när kyrkan befaller oss och undervisar om dem. M. Säg sakramenten. D. Den heliga kyrkans sakrament är sju. Det första: dopet. Det andra: konfirmationen. Det tredje: eukaristin. Det fjärde: boten. Det femte: den sista smörjelsen. Det sjätte: vigningen. Det sjunde: äktenskapet. 71 P. 22a. 72 P. 22b. 73 P. 23a. 246 M. Vad har vi sagt? D. De sju sakramenten. M. Vem har instiftat dessa sakrament? D. Jesus, vår Herre. M. Varför? D. För att förlåta våra synder, för att meddela oss hans nåd och förtjänsterna av hans lidande; och i vart och ett ger han nåd för något särskilt, men man måste ta emot dem på ett värdigt sätt. M. Vad är dopets sakrament till för? 74 D. För att människan ska bli kristen och Guds barn. M. Hur sker detta? D. Eftersom vi föds med arvsynd, som vi ärvt från våra första föräldrar, och genom dopet befrias från den och alla andra synder och får nåden tillsammans med andra dygder; och så blir vi barn och arvingar till det eviga livet. M. Vad är konfirmationens sakrament, eller krismans sakrament, till för? D. För att ta emot nåd och styrka mot våra fiender, så att vi kan bekänna tron som vi mottog i dopet. M. Vad är biktens sakrament till för? D. För att Gud, vår Herre, ska förlåta oss de synder som vi har begått efter dopet. M. Hur ska den förbereda sig som ska bikta sig? D. Han ska göra tre saker. För det första noggrant minnas de synder han har begått. För det andra känna sorg och ånger och föresätta sig att inte synda igen. För det tredje bekänna dem alla fullständigt och sedan göra den bot som biktfadern har ålagt honom. M. Vad är det heliga altarets sakrament till för? 75 D. För att vår själ ska näras och mättas av Guds nåd och förenas med honom. För det andra för att inte lätt falla i synder. För det tredje för att uppnå all fullkomlighet. M. Vad finns i det heliga altarets sakrament? D. Där finns Jesus Kristus, vår Herre, till kropp och själ, sådan han är i himlen, både i hostian och i kalken efter prästens konsekration. M. Finns brödet kvar i hostian eller vinet i kalken efter att prästen har konsekrerat? D. Nej, Fader, ty genom kraften i de ord som prästen uttalar förvandlas brödet till Jesu Kristi, vår Herres, kropp och vinet till hans blod; detta sker i mässan. M. Vad är mässan? D. Den är ett minne och en verklig framställning av vår Herre Jesu Kristi liv, lidande och död, och samtidigt ett offer, där Kristus själv frambärs för levande och döda; därför ska man vara där med stor uppmärksamhet och andakt. M. Hur ska man förbereda sig för att värdigt ta emot det allraheligaste sakramentet? 76 D. Man ska gå fram med andakt och utan medvetenhet om dödssynd, och bikta sig dessförinnan. Förmaning. 74 S. 23b. 75 S. 21b. 76 S. 22a. 247 Här kan man uppmana till flitigt bruk av bikten och nattvarden. M. Vad är de sjukas smörjelses sakrament till för? D. För att ta emot den helige Andes nåd och få de synder förlåtna som kan ha blivit kvar, samt för att styrka själen genom att ge den hopp och kraft att stå emot sjukdomens och demonens prövningar. M. Vad mer? D. För att få kroppens hälsa, om vår Herre finner det lämpligare. M. Vad är vigningens sakrament till för? D. För att ge prästen makt och nåd att konsekrera altarets heliga sakrament och att ge syndernas förlåtelse; detta kan endast prästen göra. M. Vad är äktenskapets sakrament till för? D. För att mannen och kvinnan ska få nåd att leva tillsammans och uppfostra 77 barn till Guds ära samt föröka det kristna folket, så att det alltid finns någon som tjänar Gud. M. Hur ska mannen och hustrun förhålla sig till varandra? D. Mannen ska älska och ära kvinnan som en syster i Kristus, och kvinnan vörda och lyda mannen i Kristi ställe; och båda ska tillsammans bevara frid, enhet, trohet och kärlek, liksom Kristus och kyrkan gör. De teologala och kardinala dygderna, den helige Andes gåvor och frukter. M. De teologala dygderna är tre: den första, tro; den andra, hopp; den tredje, kärlek. De kardinala dygderna är fyra: den första, klokhet; den andra, rättvisa; den tredje, mod; den fjärde, måttfullhet. Den helige Andes gåvor är sju. Den första: vishetens gåva. Den andra: förståndets gåva. Den tredje: rådets gåva. Den fjärde: styrkans gåva. Den femte: kunskapens gåva. Den sjätte: fromhetens gåva. Den sjunde: gudsfruktans gåva. Den helige Andes frukter är tolv. 78Den första, kärlek. Den andra, glädje. Den tredje, frid. Den fjärde, tålamod. Den femte, långmodighet. Den sjätte, godhet. Den sjunde, mildhet. Den åttonde, saktmod. Den nionde, tro. Den tionde, blygsamhet. Den elfte, återhållsamhet. Den tolfte, kyskhet. Saligprisningarna är åtta. Den första: Saliga är de fattiga i anden, ty deras är himmelriket. 79Den andra: Saliga är de saktmodiga, ty de skall besitta jorden. Den tredje: Saliga är de som gråter, ty de skall bli tröstade. Den fjärde: Saliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdighet, ty de skall bli mättade. Den femte: Saliga är de barmhärtiga, ty de skall få barmhärtighet. Den sjätte: Saliga är de renhjärtade, ty de skall se Gud. Den sjunde: Saliga är de som stiftar fred, ty de skall kallas Guds barn. Den åttonde: Saliga är de som förföljs för rättfärdighetens skull, det vill säga för att göra gott, ty deras är himmelriket. De kroppsliga barmhärtighetsgärningarna är sju. Den första: att ge mat åt fattiga och hungriga. Den andra: 80att ge dryck åt fattiga och törstiga. Den tredje: att klä de nakna. Den fjärde: att härbärgera pilgrimer. Den femte: att besöka de sjuka. Den sjätte: att besöka de fängslade. Den sjunde: att begrava de döda. 77 S. 25a. 78 S. 25b. 79Tryckt Et. 80 S. 26a. 248 | De andliga barmhärtighetsgärningarna är ytterligare sju. Den första: att ge goda råd. Den andra: att undervisa de okunniga. Den tredje: att tillrättavisa syndaren. Den fjärde: att trösta de bedrövade och plågade. Den femte: att förlåta de oförrätter och kränkningar man utsatts för. Den sjätte: att tålmodigt uthärda de besvär som andra vållar oss. Den sjunde: att be Gud för de levande och de döda. Vår Herre Jesu Kristi främsta råd är tre. Det första: frivillig fattigdom. Det andra: ständig kyskhet. Det tredje: fullständig lydnad. Människans fiender är tre. Den första: demonen. Den andra: världen. Den tredje: köttet. Vår Herre Jesu Kristi mysterier, att begrunda och be rosenkransen.81 Till Jungfru Maria hör femton: fem glädjerika, fem smärtorika och fem ärorika. De fem glädjerika är dessa. Det första: bebådelsen, då Guds Son blev avlad. Det andra: den heliga Elisabets besök. Det tredje: vår Herre Jesu Kristi födelse. Det fjärde: vår Herres frambärande i templet. Det femte: då han återfanns i templet bland lärarna. De fem smärtorika är dessa. Det första: vår Herres bön i trädgården. Det andra: gisslandet vid pelaren. Det tredje: kröningen med törnekronan. Det fjärde: bärandet av korset till berget Calvario. Det femte: korsfästelsen och döden på korset. De fem ärorika är dessa. Det första: vår Herres uppståndelse. Det andra: hans himmelsfärd. Det tredje: den helige Andes ankomst. Det fjärde: Jungfru Marias upptagning. Det femte: hennes kröning över änglarna och de saliga. 82 Om Ave Maria. När man ber Ave Maria erhåller man avlat genom att säga tre verser med tre Ave Maria. Vid den första ringningen: Angelus Domini Nuntiavit Mariae, Et concepit De spiritu sancto. Ave Maria. Vid den andra ringningen: Ecce ancilla domini Fiat mihi Secundum verbum tuum. Ave Maria. Vid den tredje ringningen: Et verbum caro factum est, Et habitavit in nobis. Ave Maria. För att lära sig hjälpa till vid mässan. Vers. Introibo ad Altare Dei. Resp. Ad Deum qui lætificat iuventutem meam. Vers. Iudica me Deus, et discerne causam meam de gente non sancta, ab homine iniquo, et doloso erue me. Resp. Quia tu es Deus fortitudo mea, quare me repulisti, et quare tristis incedo dum affligit me inimicus? Vers. Emitte lucem tuam, et veritatem tuam, ipsa me deduxerunt, et adduxerunt, in montem sanctum tuum, et in tabernacula tua. Svar. Och jag skall gå in till Guds altare, till Gud 83 som gör min ungdom glad. Vers. Jag skall lovprisa dig på cittra, Gud, min Gud: varför är du bedrövad, min själ, och varför oroar du mig? 81 S. 26b. 82 S. 27a. 83 S. 28a. 249 Resp. Spera in Deo quoniam adhuc confitebor illi: salutare vultus mei, et Deus meus. Vers. Gloria Patri, et Filio, et Spiritui sancto. Resp. Sicut erat in principio, et nunc, et semper, et in saecula saeculorum. Amen. Vers. Introibo ad altare Dei. Resp. Ad Deum qui laetificat iuventutem meam. Vers. Adiutorium nostrum in nomine Domini. Resp. Qui fecit coelum, et terram. Vers. Confiteor et c. ut infra. Resp. Misereatur tui omnipotens Deus, et dimissis omnibus peccatis tuis perducat te ad vitam aeternam. Vers. Amen. Resp. Confiteor Deo omnipotenti beatae Mariae semper virgini, beato Michaeli Archangelo, beato Ioanni Baptistae, sanctis Apostolis Petro, et Paulo, omnibus Sanctis, et tibi Pater quia peccavi nimis cogitatione, verbo, et opere, mea culpa, |84 mea culpa, mea culpa, mea maxima culpa: Ideo precor beatam Mariam semper virginem, beatum Michaelem Archangelum, Beatum Ioannem Baptistam, sanctos Apostolos Petrum, et Paulum, omnes Sanctos, et Sanctas Dei, et te Pater orare pro me ad dominum Deum nostrum. Vers. Misereatur vestri omnipotens Deus, et dimissis omnibus peccatis vestris perducat vos dominus in vitam aeternam. Resp. Amen. Indulgentiam, absolutionem, et remissionem omnium peccatorum nostrorum tribuat nobis omnipotens, et misericors Dominus. Resp. Amen. Vers. Deus tu conversus vivificabis nos. Resp. Et plebs tua laetabitur in te. Vers. Ostende nobis domine misericordiam tuam. Resp. Et salutare tuum da nobis. Vers. Domine exaudi orationem meam. Resp. Et clamor meus ad te veniat. Vers. 85 Dominus vobiscum. Resp. Et cum spiritu tuo. Vers. Kyrie eleison. Resp. Kyrie eleison. Vers. Kyrie eleison. Resp. Christe eleison. |86 Vers. Christe eleison. Resp. Christe eleison. Vers. Kyrie eleison. Resp. Kyrie eleison. Vers. Kyrie eleison. 84 S. 28a. 85 Tryckt Vesp. 86 S. 28b. 250 | Efter att prästen har sagt: Orate fratres. Svarar ministranten: Suscipiat Dominus sacrificium de manibus tuis ad laudem, et gloriam nominis sui, ad utilitatem quoque nostram totiusque Ecclesiae tuae sanctae. Amen. Tillvägagångssättet när man börjar den kristna läran. Först låter läraren säga Pater noster och Ave Maria, och läser sedan följande bön. Oremus. Omnipotens sempiterne Deus, qui iustitiam tuae legis in cordibus credentium digito tuo scribis, infunde quaesumus tuae nobis lumen sapientiae, ut te veraciter agnoscentes, et fideliter diligentes mereamus assequi quod promittis. Per Christum dominum nostrum. Resp. Amen. Guido Michelini Universita degli Studi di Parma Viale S. Michele 9/A, I-43100 Parma, Italia [email protected] Mottagen 1999 06 23