Combination of past participles functioning as adverbials with main verbs in Lithuanian: Aspect and transitivity

Acta Linguistica Lithuanica LIX (2008), 81 – 107 Kombinationen av perfektparticip som fungerar som adverbial med huvudverb i litauiska: aspekt och transitivitet1 Eiko Sakurai Tokyos universitet Denna artikel syftar till att ge några iakttagelser om vissa begränsningar som avgör hur perfektparticip, när de fungerar som adverbial (i halvpredikativ användning), kombineras med huvudverb i litauiska. I tidigare studier (Sakurai 2000; 2003) har jag framfört några synpunkter på de semantiska begränsningarna, särskilt sådana som betraktats ur aspektens perspektiv, under vilka perfektparticip som fungerar som adverbial kombineras med huvudverb. Denna fråga har hittills inte behandlats vare sig i traditionell litauisk grammatik (LKG, DLKG) eller i andra studier om litauiska. Här kommer jag, genom att lägga till perspektivet transitivitet i denna analys, att betona det nära sambandet mellan aspekt och transitivitet i detta problem: i meningar med <tillstånds>typade predikat bildar adjektiviska perfektparticip och huvudverb ett enda predikat som en sammanhållen enhet, där kombinationsmöjligheterna begränsas strikt av principen om semantisk konsekvens vad gäller stativitet och intransitivitet. 1 Jag vill tacka Tasaku Tsunoda (Tokyo) och Tamio Yanagisawa (Nagoya) för deras detaljerade och värdefulla kommentarer till tidigare versioner av denna artikel. Detta är en del av resultaten från min forskning i Litauen, som finansieras av Japan Society for the Promotion of Science (JSPS) och det japanska utbildningsministeriet. Jag är tacksam mot alla mina litauiska informanter, särskilt Dalia Švambarytė (Vilnius), Ramutė Bingelienė (Vilnius) och den engelska konsulten Mark Roza (Tokyo) för deras hjälp, samt mot två anonyma granskare för deras värdefulla kommentarer och förslag. Jag står också i stor tacksamhetsskuld till Aldona Paulauskienė (Vilnius) för att ha möjliggjort min forskning i Litauen. Mitt djupaste och innerligaste tack går till Renata Petroškevičienė (Tokyo), som alltid förser mig med mycket information om litauiska och kunskap om engelska. Alla fel och brister är naturligtvis mina egna. 81 EIKO SAKURAI 1. INLEDNING I litauiska skiljer man mellan två typer av perfektparticip — adjektiviska particip (dalyviai) och adverbiala particip, eller gerundier (padalyviai): (a) Adjektiviska perfektparticip böjs efter genus, numerus och kasus och kongruerar grammatiskt med subjektet. De förekommer i aktiv och passiv diates. I aktiv diates delas de in i perfektparticip och imperfektparticip. (b) Adverbiala perfektparticip är oböjliga. De förekommer endast i aktiv diates och saknar passiv diates. Det semantiska subjektet anges med dativ. Som regel kan alla perfektparticip i litauiska fungera som adverbial. Eftersom adverbial användning av imperfektparticip av typ (a) emellertid är mycket ovanlig, lämnas de utanför denna artikel. Jämfört med de aktiva formerna används också de passiva formerna av perfektparticip sällan i denna funktion. Beroende på vilken typ av tidsrelation de har till huvudverb, eller predikat, har perfektparticip som fungerar som adverbial hittills i studier av litauiska beskrivits som att de har följande egenskap: (i) perfektparticip som fungerar som adverbial anger relativ <temporal anterioritet> i förhållande till predikatverbet. I detta avseende hänvisar Sakurai (2003) till ryska för en jämförande analys i syfte att lägga fram följande påståenden: (ii) perfektparticip som fungerar som adverbial kan ange inte bara <temporal anterioritet> i förhållande till predikatverbet, utan också relativ tidslig <samtidighet>. De temporala betydelserna och funktionerna hos dessa perfektparticip skapas och bestäms av meningen som helhet; (iii) Litauiska adjektiviska perfektparticip är inte bara till formen utan också till betydelsen mer beroende av predikatverbet än både ryska adverbiala perfektparticip med liknande egenskaper och litauiska adverbiala perfektparticip. On the other hand, with regard to transitivity, Sakurai (2003) follows traditional grammar when giving definitions of ‘transitive’ and ‘intransitive’ verbs: a verb is defined as ‘transitive’ if it requires a direct object (typically in the accusative case) or ‘intransitive’ if it does not, with neutral verbs not being distinguished. Therefore, in order to give a proper explanation of the 82 Combination of participles and main verbs: aspect and transitivity begränsningar för kombinationen av perfektparticip som fungerar adverbiellt med huvudverb är det viktigt (1) att närma sig transitivitet inte bara som en struktur av grammatiska deltagare utan också som en semantisk struktur; (2) i stället för att dra en skarp gräns mellan transitiva och intransitiva verb, sträva efter att betrakta dem som delar av ett kontinuum/en skala som definierar graden av transitivitet. I detta avseende introducerar jag, genom att följa Hopper & Thompson (1980) och Tsunoda (1985), idén om en ”prototyp” när jag behandlar frågan om transitivitet. Den semantiska definitionen av prototypiska transitiva verb hämtas från Tsunoda (1985: 387) och lyder: ”de verb som beskriver en handling som inte bara påverkar patienten utan nödvändigtvis också åstadkommer en förändring hos den” (t.ex. užmušti, nužudyti ”döda”, sulaužyti ”ha sönder”, sušaldyti ”frysa”). Prototypiskt transitiva predikat definieras således som ”de predikat som har två eller flera deltagare, en agent och ett objekt, och beskriver en handling som inte bara påverkar objektet utan nödvändigtvis också åstadkommer en förändring hos det”. Även om ett verb har en grammatisk struktur som kräver ett transitivt objekt betraktas verbet (eller verbfrasen) som icke-prototypiskt om villkoret ovan inte är uppfyllt (t.ex. turėti ”ha”, mylėti ”älska”, žinoti ”veta”, žiūrėti ”se (på)”, prarasti sąmonę ”förlora medvetandet”). 2. PARTICIPENS ADVERBIELLA FUNKTION I denna studie antas participens grundläggande adverbiella funktion vara ”att uttrycka den sekundära situation som åtföljer den huvudsituation som uttrycks av huvudverbet (eller det finita verbpredikatet)”, dvs. att fungera som sekundära predikat i en mening. I det litauiska systemet av perfektparticip har adjektiviska particip som fungerar adverbiellt samma subjekt (i nominativ) som meningens huvudverb (subjektskongruent användning) och kongruerar med detta subjekt både i kasus och i numerus och genus (se ex. (1)). Adverbiella particip är däremot, som nämnts ovan, oböjliga. De har inte samma subjekt som huvudverbet (användning med olika subjekt). Det semantiska subjektet står i dativ2 (se ex. (2)). 2 Förkortningarna i denna artikel används på följande sätt: ACC ackusativ; ACT aktiv; ADJ. adjektivisk; ADV. adverbiell; DAT dativ; F femininum; GEN genitiv; 83 Eiko Sakurai (1) Perskaitęs knygą, efter att ha läst färdigt-AKT.ADJ.PP-M-SG-NOM boken-ACC jis išėjo pasivaikščioti. han-3M-SG-NOM gick ut-V-PAST-3 för en promenad-INF ”Efter att ha läst färdigt boken gick han ut på en promenad.” (2) Man perskaičius knygą, jis jag-DAT efter att ha läst färdigt-ADV.PP boken-ACC han-3M-SG-NOM tuojau (pat) atėjo jos pasiskolinti. genast kom in-V-PAST-3 det-GEN för att låna-INF ”När jag läst färdigt boken kom han genast in för att låna den.” 3. VERBALASPEKT3 I LITAUISKAN Innan vi gör ytterligare iakttagelser behöver vi först kort beröra de aspektuella egenskaperna hos litauiska verb. Det antas att ett system för verbal aspekt, där prefix och suffix används som aspektmarkörer, har utvecklats i litauiskan på ett sätt som liknar utvecklingen i ryskan och andra slaviska språk. Trots likheterna i verbens form finns det emellertid tydliga skillnader mellan litauiska och ryska, vilka kan formuleras på följande sätt4. INF infinitiv; IPFV. imperfektiv; M maskulinum; NOM nominativ; O objekt; PASS passiv; PFV. perfektiv; PL plural; PP perfektparticip; PRES presens; PRES.P presensparticip; S subjekt; SG singular; V verb. Exempelsatserna har kontrollerats av modersmålstalande informanter. Symbolerna (?), (??), (*) anger informanternas bedömning av satserna som ”onaturliga”, ”mycket onaturliga” respektive ”grammatiskt felaktiga”. 3 Jag använder termen ”aspekt” i en vidare bemärkelse, som omfattar inte bara grammatiska utan också lexikal-semantiska och begreppsmässiga kategorier. Jag håller mig till den mest allmänna definitionen av ”perfektiv” som en hänvisning till en situation utan hänsyn till dess interna temporala struktur, där situationen betraktas som en helhet, som en enda sammanhängande enhet, och av ”imperfektiv” som en hänvisning till situationens interna temporala struktur, där situationen betraktas som en del av sin helhet (se Comrie 1976). I denna artikel använder jag förkortningarna <PFV.> och <IPFV.> för att hänvisa till den semantiska definitionen av perfektiv och imperfektiv, medan jag använder termerna ”perfektivt verb” och ”imperfektivt verb” om verbpar avseende aspekt i ryska (eller andra slaviska språk). Detta görs huvudsakligen för att undvika förväxling mellan de semantiska och de grammatiskt-morfologiska kategorierna. 4 För mer detaljerade iakttagelser, se särskilt Dambrūnas (1960), Galnaitytė 84 Combination of participles and main verbs: aspect and transitivity På ryska bildar verb i huvudsak aspektpar av perfektiva och imperfektiva verb, vilka anses motsvara definitionen av oppositionen <PFV./IPFV.> som återfinns i den allmänna aspektteorin (allmän aspektologi). I detta avseende bör det sägas om litauiskan att när prefix och suffix, som bär aspektdraget, fogas till ett verb, förändras dess lexikala betydelse i många fall och en grupp avledda verb med ett fast semantiskt drag bildas. Utan att bilda en fullständig <PFV./IPFV.>-opposition, såsom i ryskan, intar verbal aspekt i litauiskan en position mellan en lexikal-semantisk kategori och en grammatisk kategori5. In my opinion, as I have already pointed out (Sakurai 1997, 1999, 2002), in many cases in Lithuanian, the aspectual pairs which are traditionally interpreted as ‘perfective/imperfective’, should rather be defined as pairs of ‘telic/atelic’, or ‘bounded/nonbounded’6. That is the reason why the <PFV./ (1963), Safarewicz (1967), Musteikis (1972), Paulauskienė (1979), Geniušiene (1990), Wiemer (2001) and Holvoet & Čižik (2004). 5 Jag menar att aspekt också är en fråga om kontinuitet snarare än en tydlig dikotomi, och att verbens aspektpar kan rangordnas på aspektsskalan. Ur denna synvinkel kan verbal aspekt i litauiskan inte klassificeras som typisk Aktionsart, eftersom den omfattar både par med fler högaspektuella drag och par med färre högaspektuella drag. Jag kommer att diskutera detta problem i andra artiklar, eftersom det ligger utanför ramen för den här artikeln. 6 Dahl (1981) provided an important contribution on the theory of aspect by introducing the definition of ‘telic (bounded) verb’ as a verb conveying in itself the notion of boundaries and revealing the situation as moving towards those boundaries; while defining the ‘atelic (nonbounded) verb’ as a verb not conveying such notion and revealing the situation that doesn’t have any boundaries. In our terminology, the terms of ‘telic/atelic’ are used in a wider sense: telic verbs may denote a situation which is bounded at the start (ingressive, i.e. inchoative), at the end (terminative), or both at the start and at the end (deliminative or punctual); atelic verbs denote a situation which is open at both sides (See Lehman 1994). The terms telic/atelic are used similarly as Russian terms predel’nyj/nepredel’nyj here. Note that according to this terminology non-prefixed Lithuanian verbs such as skaityti (knygą) ‘read (a book)’, rašyti (laišką) ‘write (a letter)’ are regarded as atelic, because they do not mean either a terminative process or an event, which should be expressed by prefixed telic verbs such as per-skaityti ‘read through, finish reading’, pa-rašyti ‘write, finish writing’. Thus, I consider that Lithuanian verbs which are traditionally interpreted as ‘neutral’ or ‘biaspectual’ and which express both perfective and imperfective aspect should be regarded as telic verbs. Among them, prefixed verbs such as at-eiti ‘come’, iš-važiouti ‘leave (by transport)’, už-mesti ‘throw over’ are formally marked members, i.e. their telic meaning is added by prefixes, while non-prefixed (simple) verbs such 85 Eiko Sakurai Betydelserna och funktionerna hos IPFV.> är tydligare i litauiskans tempus-aspektsystem, där tempusformerna har en större funktionell belastning. Det vill säga, den semantiska skillnaden mellan <PFV./IPFV.> blir vanligen tydlig först genom kombinationen av verbens aspektbetydelser och deras tempusformer7. 4. KLASSIFICERING AV GRUNDLÄGGANDE PREDIKATTYPER ENLIGT DERAS ASPEKTUELLA BETYDELSE Med utgångspunkt i den premiss som angavs ovan grundar sig klassificeringen av predikat i denna studie på deras aspektuella betydelse, och tre grundläggande predikttyper urskiljs, nämligen <PFV. handling>, <IPFV. handling> och <tillstånd>. Exempelsatserna som illustrerar de observationer som anges här står huvudsakligen i preteritum, eftersom det bäst synliggör skillnaderna i verbens aspektuella betydelse. <PFV. handling>-typ av predikat (3) Tėvas tuojau (pat) {atsigulė / father-M-SG-NOM immediately lay down / atsisėdo ant sofos / perskaitė knygą / sat down on the sofa / finished reading the book / atidarė duris}. opened the door-V-PAST-3 (telic verb) ‘Father immediately {lay down /sat down on the sofa/finished reading the book/opened the door}’. (4) Knyga tuojau (pat) buvo the book-F-SG-NOM immediately was-be-PAST-3 perskaityta read until the end-PASS.ADJ.PP-F-SG-NOM (telic verb) Algio. by Algis-GEN ‘The book was immediately read until the end by Algis.’ såsom bagti ”avsluta”, rasti ”hitta”, gauti ”få”, mirti ”dö” är omarkerade medlemmar, det vill säga de är i sig teliska verb. 7 De viktigaste tempusformerna i litauiskan är de grundläggande enkla formerna presens, preteritum, iterativt preteritum, dvs. habituellt preteritum, och futurum. I litauiskan finns också så kallade sammansatta former för varje tempus, dvs. analytiska former, be-verbet būti + adjektiviskt particip i nominativ. 86 Combination of participles and main verbs: aspect and transitivity <IPFV. handlings> typ av predikat (5) Ji lėtai {bėgo / skaitė knygą / she-3F-SG-NOM slowly was running / was reading a book / rovė žolę}. was pulling the grass-V-PAST-3 (atelic verb) ”Hon {sprang långsamt / läste långsamt en bok / drog långsamt i gräset}.” (6) Knyga lėtai buvo boken-F-SG-NOM långsamt var-be-PAST-3 skaitoma (blev) läst-PASS.ADJ.PRES.P-F-SG-NOM (ateliskt verb) Algio av Algis-GEN ”Boken lästes långsamt av Algis.” <Tillstånds>- typ av predikat (7) Pojken hela tiden {gulėjo / pojken-M-SG-NOM låg (låg ner) / sėdėjo ant sofos / turėjo laivelį} satt på soffan / hade leksaksbåten-V-PAST-3 (ateliskt verb) ”Pojken {låg (låg ner) / satt på soffan / hade leksaksbåten} hela tiden.” (8) Dörrarna hela tiden buvo dörren-F-PL-NOM hela tiden var-be-PAST-3 atidarytos. öppnade-PASS.ADJ.PP-F-PL-NOM (teliskt verb) ”Dörren öppnades (stod öppen) hela tiden.” Enligt min uppfattning hänger denna typ av klassificering av grundläggande predikattyper och verbens transitivitet ihop på följande sätt. Som exempel (3) och (5) visar kan ett verb som betecknar ett predikat av <handlingstyp> i aktiv form vara intransitivt, icke-prototypiskt transitivt eller prototypiskt transitivt. Men som exempel (7) visar kan ett verb som betecknar ett predikat av <tillståndstyp> vara antingen intransitivt eller icke-prototypiskt transitivt med låg transitivitetsgrad (och därmed mer likt ett intransitivt verb), men det kan inte vara prototypiskt transitivt. I passiv form kan ett verb som betecknar ett predikat av <handlingstyp> också vara icke-prototypiskt transitivt, som i exempel 87 Eiko Sakurai (4) och (6), men den kan endast vara prototypiskt transitiv med ett predikat av typen <state>, vilket visas i exempel (8). 5. ORDFÖLJD MELLAN ADVERBIALA PARTICIP I PRETERITUM OCH HUVUDVERB8 När sambandet mellan particip i preteritum och huvudverb fokuseras blir det tydligt att mönstret för den dominerande ordföljden förändras beroende på vilken typ av predikat som används. I följande avsnitt sammanfattas i (a) och (b) ordföljdsmönstren i relation till participens relativa tidsreferens. (a) Adjektiviska particip i preteritum: (a-i) I meningar med predikat av typen <PFV. action> hänvisar dessa particip till <anteriority> hos den sekundära situationen. Som exemplen (9a, b) visar står participet i preteritum vanligtvis före huvudverbet (PP-V), medan den omvända ordningen (V-PP) är onaturlig i ett minimalt sammanhang, om den inte används i ett särskilt sammanhang. (a-ii) I meningar med predikat av typen <IPFV. action> kan dessa particip hänvisa både till <anteriority> hos den föregående sekundära situationen och till <simultaneity> hos det resultativa tillståndet. Som i exemplen (10a, a’, b, b’) är både PP-V och V-PP naturliga. (a-iii) I meningar med predikat av typen <state> hänvisar dessa particip till <simultaneity> hos den föregående sekundära situationens resultativa tillstånd. Som i exemplen (11a, b) kommer participet i preteritum vanligtvis efter huvudverbet (V-PP)9. Den omvända ordningen (PP-V) är onaturlig i ett minimalt sammanhang, om den inte används i ett särskilt sammanhang. 8 Grundordföljden i litauiska är SVO, bestämning–huvudord. Ett particip som fungerar attributivt står vanligtvis före substantivet på samma sätt som ett adjektiv, medan ett particip som fungerar predikativt följer efter subjektet. De particip som behandlas här, det vill säga particip i preteritum med adverbial funktion, kan däremot stå antingen före eller efter huvudverbet. När dessa particip används tillsammans med underordnade ord eller står före huvudverbet skiljs de dessutom ofta åt genom intonation eller en paus (med ett komma i skriven text) och blir mer självständiga. Enligt ortografin används inget komma i enstaka förekomster där particip i preteritum saknar underordnade ord. 9 Kombinationen av ett adjektiviskt particip i preteritum med adverbial funktion och ett predikat av typen <state> liknar till sin struktur den analytiska formen (be-verb + ad- 88 Combination of participles and main verbs: aspect and transitivity (b) Adverbiala particip i preteritum: (b-i) I meningar med predikat av typen <PFV. action> hänvisar dessa particip till <anteriority> hos den sekundära situationen, liksom när det gäller adjektiviska particip i preteritum. Som i exemplen (12a, b) står de vanligtvis före huvudverbet (PP-V). Den omvända ordföljden (V-PP) är onaturlig i ett minimalt sammanhang, om den inte används i ett särskilt sammanhang. (b-ii) I meningar med predikat av typen <IPFV. action> hänvisar dessa particip både till <anteriority> hos den föregående sekundära situationen och till <simultaneity> hos det resultativa tillståndet, liksom när det gäller adjektiviska particip i preteritum. Som exemplen (13a, b) visar står de vanligtvis före huvudverbet (PP-V). Den omvända ordföljden (V-PP) är onaturlig i ett minimalt sammanhang, om den inte används i ett särskilt sammanhang. (b-iii) I meningar med predikat av typen <state> hänvisar dessa particip till <simultaneity> hos den sekundära situationen. Till skillnad från adjektiviska particip i preteritum sammanfaller denna typ av sekundär situation vanligtvis med den statiska huvudsituationen och implicerar inte någon <anteriority>. Som exemplen (14a, a’, b, b’) visar står de alltid före huvudverbet (PP-V). Den omvända ordföljden (V-PP) är grammatiskt felaktig. (9) a. Tėvas grįžęs father-M-SG-NOM having come back-ACT.ADJ.PP-M-SG-NOM iškart atsigulė. (PP-V) at once lay down-V-PAST-3 ‘När han hade kommit tillbaka lade sig fadern genast.’ b. Užgesinės lempą, having switched off-ACT.ADJ.PP-M-SG-NOM the lamp-ACC jis užmigo. (PP-V) jektiviskt particip i preteritum i nominativ) som har betydelsen av så kallad stativ perfekt eller resultativ (se Geniušienė & Nedjalkov 1988). jfr.) a. Ji ilgai buvo praradusi she-3F-SG-NOM for a long time had lost-be-PAST-3 + ACT.ADJ.PP-F-SG-NOM sąmonę. consciousness-ACC ‘Hon var medvetslös (ordagrant: hade förlorat medvetandet) under lång tid.’ b. Motina nuo ryto [yra] šiltai apsirengusi. mother-F-SG-NOM since morning has warmly dressed-herself-be-PRES-3 + + ACT.ADJ.PP-F-SG-NOM ‘Mor har varit klädd i varma kläder (ordagrant: har klätt sig varmt) sedan morgonen.’ 89 Eiko Sakurai han-3M-SG-NOM somnade-V-PAST-3 ‘Efter att ha släckt lampan somnade han’. (10) a. Ji nusigręžusi hon-3F-SG-NOM efter att ha vänt sig bort-ACT.ADJ.PP-F-SG-NOM rovė žolę. (PP-V) drog-V-PAST-3 upp gräset-ACC a’. Ji rovė žolę hon-3F-SG-NOM drog-V-PAST-3 upp gräset-ACC nusigręžusi efter att ha vänt sig bort-ACT.ADJ.PP-F-SG-NOM ‘Med ryggen vänd (ordagrant: Efter att ha vänt sig bort) drog hon upp gräset.’ b. Sūnus, prisileidęs the son-M-SG-NOM having filled-ACT.ADJ.PP-M-SG-NOM dubenį vandens, žaidė the bowl-ACC with water-GEN was playing-V-PAST-3 su laiveliais. (PP-V) with toy ships b’. Sūnus sonen-M-SG-NOM žaidė lekte-V-PAST-3 su laiveliais med leksaksbåtar prisileidęs efter att ha fyllt-ACT.ADJ.PP-M-SG-NOM skålen skålen-ACC vandens. (V-PP) med vatten-GEN ‘Efter att ha fyllt skålen med vatten lekte sonen med leksaksbåtar.’ (11) a. Berniukas pojken-M-SG-NOM sėdėjo satt-V-PAST-3 susigūžęs. (V-PP) efter att ha hukat sig-ACT.ADJ.PP-M-SG-NOM ‘Pojken satt hukande (ordagrant: efter att ha hukat sig).’ b. Motina modern-F-SG-NOM gulėjo låg-V-PAST-3 lovoje i sängen šiltai klädd i varma kläder. (V-PP) varmt efter att ha klätt sig-ACT.ADJ.PP-F-SG-NOM ‘Modern låg i sängen klädd i varma kläder (ordagrant: efter att ha klätt sig varmt).’ 90 Combination of participles and main verbs: aspect and transitivity (12) a. Brolui när brodern återvänt, han genast hans bror-DAT återvände-ADV.PP han-3M-SG-NOM genast lade sig. (PP-V) lade sig-V-PAST-3 ‘När hans bror återvände lade han sig genast.’ b. Balsui när rösten hörts, hon rösten-DAT hördes-ADV.PP hon-3F-SG-NOM stannade till. (PP-V) stannade-V-PAST-3 ’När rösten hördes stannade hon.’ (13) a. Jonui atėjus, mes Jonas-DAT kom-ADV.PP vi-1PL-NOM visi džiaugėmės. (PP-V) alla gladde-V-PAST-1PL ’När Jonas kom, gladde vi oss alla.’ b. Žinioms pasibaigus, vaikai nyheterna-DAT slutade-ADV.PP barnen-M-PL-NOM gick för att sova. (PP-V) var-V-PAST-3 på väg att sova-INF.’ ’När nyheterna tog slut var barnen på väg att sova.’ (14) a. Žinioms pasibaigus, motina nyheterna-DAT slutade-ADV.PP modern-F-SG-NOM gulėjo lovoje. (PP-V) låg-V-PAST-3 i sängen a’. *Motina gulėjo lovoje mor-F-SG-NOM låg-V-PAST-3 i sängen för nyheterna efter att ha avslutats. (V-PP) nyheterna-DAT avslutades-ADV.PP ‘När nyheterna avslutades låg mor i sängen.’ b. Rösten efter att ha hörts, hon rösten-DAT hördes-ADV.PP hon-3F-SG-NOM stod på gatan. (PP-V) stod-V-PAST-3 på gatan b’. *Hon stod på gatan hon-3F-SG-NOM stod-V-PAST-3 på gatan 91 Eiko Sakurai balsui pasigirdus. (V-PP) rösten-DAT hördes-ADV.PP ‘När rösten hördes stod hon på gatan.’ 6. LEXIKAL-SEMANTISKA BEGRÄNSNINGAR FÖR DÅTIDA PARTICIP SOM FUNGERAR SOM ADVERBIALER 6.1. Adjektiviska dåtidsparticip Kombinationen av adjektiviska dåtidsparticip med huvudverb är föremål för lexikal-semantiska begränsningar, som skiljer sig åt beroende på predikattyp. Som visas i exemplen (15, 16, 17) är dessa begränsningar minst strikta i meningar med <PFV. action>-predikat och mest strikta i meningar med <state>-predikat10. (15) a. Užgesinęs lempą, jis {užmigo / atsigulė ant sofos / *klausėsi muzikos}. (PP-V) ’Efter att ha släckt lampan, somnade han / lade sig på soffan <PFV. action> / *lyssnade på musik <IPFV. action>}.’ b. Jis {*miegojo / *gulėjo ant sofos} užgesinęs lempą. (V-PP) ‘Efter att ha släckt lampan, sov han inte / låg inte på soffan <state>.’ (16) a. Modern, efter att ha stängt fönstret, {satte sig /??var på väg att sätta sig} på soffan. (PP-V) ’Modern, efter att ha stängt fönstret, {satte sig <PFV. action> /??var på väg att sätta sig <IPFV. action>} på soffan.’ b. Motina {*miegojo / *sėdėjo ant sofos} uždariusi langą. (PP-V) 10 Detta kan vara inte bara ett intralingvistiskt fenomen i litauiska, utan också en tvärspråklig tendens. Exempelvis betraktas motsvarigheterna till ex. (15a) på engelska, ryska eller japanska som mer naturliga än ex. (15b). jfr) (15a) engelska. Efter att ha släckt lampan somnade han. ryska. Potušiv lampu, on zasnul. Japanska. Rampu o keshite, kare wa nemurikonda. (15b) Engelska. Efter att ha släckt lampan sov han. Ryska. On spal, potušiv lampu. Japanska. Rampu o keshite, kare wa nemutteita. 92 Combination of participles and main verbs: aspect and transitivity ”Mor {*höll på att sova / *satt på soffan <tillstånd>}, efter att ha stängt fönstret.” (17) a. {Užsimerkęs / sunėręs rankas ant krūtinės / praradęs sąmonę / viską suvalgęs / perskaitęs knygą / atsivertęs knygą}, jis atsigulė ant lovos. (PP-V) ”{Med slutna ögon / med armarna i kors över bröstet / efter att ha förlorat medvetandet / efter att ha ätit upp allt / efter att ha läst färdigt boken / efter att ha öppnat boken}, lade han sig på soffan <PFV. handling>.” b. Jis gulėjo lovoje {užsimerkęs / sunėręs rankas ant krūtinės / praradęs sąmonę /??viską suvalgęs / *perskaitęs knygą / *atsivertęs knygą}. (V-PP) ”Han låg i sängen <tillstånd> {med ögonen slutna (ordagrant: efter att ha slutit ögonen) / med armarna i kors över bröstet (ordagrant: efter att ha korsat armarna över bröstet) / medvetslös (ordagrant: efter att ha förlorat medvetandet) /??efter att ha ätit upp allt / *efter att ha läst färdigt boken / *efter att ha öppnat boken}.” Nedan följer en analys av de lexikalisk-semantiska begränsningar som adjektiviska perfektparticip är underkastade. Den genomförs i följande ordning: avsnitt 6.1.1 behandlar <tillstånd>predikatsatser, avsnitt 6.1.2 behandlar <IPFV. handling>predikatsatser och avsnitt 6.1.3 behandlar <PFV. handling>predikatsatser. 6.1.1. <Tillstånds> predikatsatser I <tillstånds>predikatsatser kan samförekommande adjektiviska particip som fungerar som adverbial endast bildas av teliska verb. Som regel kan adjektiviska aktiva perfektparticip inte bildas av prototypiska transitiva verb. De kan endast bildas av intransitiva eller icke-prototypiska transitiva verb och är begränsade till sådana som har lexikal-semantiska betydelser av det slag som illustreras i följande exempel I och II: I. bildade av intransitiva verb: någon typ av förändring hos subjektet (agenten), t.ex. förändringar i människokroppens tillstånd eller en persons psykologiska tillstånd, uppkomst eller försvinnande av företeelser, förändringar i det yttre utseendet eller i position eller placering osv. (ex. (18 a, b)). 93 Eiko Sakurai II. bildade av transitiva verb: någon typ av handling som skapar en förändring i sådant som hör till eller är ett adjunkt till subjektet (agenten), t.ex. förvärv eller förlust av (konkreta eller abstrakta) ting, någon handling som involverar agentens kroppsdelar eller andra omistliga ägodelar som inte kan skiljas från personen eller överlåtas, någon typ av handling som att ta på eller av sig kläder osv. (ex. (19a, b)). Även om de bildas av prototypiska transitiva verb uttrycker de en handling riktad mot själva subjektet (agenten). Det innebär att det bara finns en deltagare och att transitivitetsgraden därför är låg. Både bland intransitiva och transitiva verb är exempel på particip bildade av reflexiva verb med det reflexiva suffixet -si- mycket påfallande11. Å andra sidan bildas adjektiviska passiva perfektparticip endast av prototypiska transitiva verb (ex. (20a, b)). Det vill säga att adjektiviska perfektparticip som fungerar som adverbial i <tillstånds>predikatsatser måste uttrycka något resultat eller någon effekt av en avgränsad handling som leder till någon typ av förändring och som måste bestå som ett resultant tillstånd inom subjektets domän. (18) a. Berniukas stovėjo pojke-M-SG-NOM stod-V-PAST-3 suglumęs. (V-PP) having become confused-ACT.ADJ.PP-M-SG-NOM ’Pojken stod förvirrad (ordagrant: having become confused).’ 11 Till exempel kan kombinationen med <tillstånds>typens predikat bli möjlig i exempel (15) och (16), där perfektparticipen härleds från vissa typer av reflexiva verb. Denna typ av transitiva verb är reflexiva verb med det reflexiva suffixet -si(s)-, vilket betecknar betydelsen ’för egen räkning’ som är typisk för dativ, och kallas ’reflexiv-benefaktiva verb’ av Geniušienė (1987), Geniušienė & Nedjalkov (1988). Även i detta fall bibehålls ordningsföljden V-PP. jfr.) a. Jis gulėjo ant sofos han-3M-SG-NOM låg-V-PAST-3 på soffan už-si-gesinęs lempą. (V-PP) having switched off-for himself-ACT.ADJ.PP-M-SG-NOM lampan-ACC ’Having switched off the lamp for himself, he was lying on the sofa.’ b. Motina sėdėjo ant sofos mor-F-SG-NOM satt-V-PAST-3 på soffan už-si-dariusi langą. (V-PP) having closed-for herself-ACT.ADJ.PP-F-SG-NOM fönstret-ACC ’Having closed the window for herself, mother was sitting on the sofa.’ 94 Combination of participles and main verbs: aspect and transitivity b. Jis stovėjo han-3M-SG-NOM stod-V-PAST-3 nutolęs having moved away-ACT.ADJ.PP-M-SG-NOM nuo kranto. (V-PP) från stranden ’Han stod längre bort (ordagrant: having moved away) från stranden.’ (19) a. Berniukas stovėjo pojke-M-SG-NOM stod-V-PAST-3 apsirengęs having dressed-himself-ACT.ADJ.PP-M-SG-NOM paltą. (V-PP) en rock-ACC ’Pojken stod i sin rock (ordagrant: having dressed-himself en rock).’ b. Jis sėdi tvoros viršuje han-3M-SG-NOM sitter-V-PAST-3 högst upp på ett staket nuleidęs kojas. (V-PP) having hung-ACT.ADJ.PP-M-SG-NOM ben-ACC ’Han sitter högst upp på ett staket med benen dinglande (ordagrant: having hung legs).’ (20) a. Dvi mergaitės sėdėjo två flickor-F-PL-NOM satt-V-PAST-3 išpuoštos, kaip lėlės. (V-PP) uppklädda-PASS.ADJ.PP-F-PL-NOM som dockor ’Två flickor satt uppklädda som dockor.’ b. Jis stovėjo han-3M-SG-NOM stod-V-PAST-3 apimtas siaubo. (V-PP) gripen-PASS.ADJ.PP-M-SG-NOM av rädsla-GEN ’Han stod gripen av rädsla.’ Exemplen nedan visar typer av samförekommande aspektuella adverbial som uttrycker varaktighet eller kontinuitet: (21) a. Ji ILGAI gulėjo hon-3F-SG-NOM länge låg-V-PAST-3 praradusi sąmonę. (V-PP) 95 Eiko Sakurai efter att ha förlorat medvetandet-ACC ’Hon låg I LÅNG TID medvetslös (ordagrant: efter att ha förlorat medvetandet).’ Motina mor-F-SG-NOM sedan morgonen ligger-V-PAST-3 i sängen NUO RYTO guli lovoje šiltai apsirengusi. (V-PP) varmt efter att ha klätt sig-ACT.ADJ.PP-F-SG-NOM ’Mor ligger i sängen SEDAN MORGONEN klädd i varma kläder (ordagrant: efter att varmt ha klätt sig).’ 6.1.2. <IPFV. handlings>predikatsatser När det gäller predikatsatser av typen <IPFV. handling> bildas samförekommande adjektiviska perfektparticip som fungerar adverbialt endast av teliska verb. Även om deras lexikal-semantiska begränsningar är något mindre strikta än i predikatsatser av typen <tillstånd>, har de i allmänhet i många fall liknande betydelser som beskrivs i styckena I och II i avsnitt 6.1.1 i samband med predikatsatser av typen <tillstånd>. Nedan följer i (22a, b) exempelmeningar med adjektiviska perfektparticip i aktiv diates bildade av intransitiva verb, och i (23a, b) exempelmeningar bildade av transitiva verb. (24a, b) är exempelmeningar med adjektiviska perfektparticip i passiv diates. (22) a. Padavėja pasistiebusi servitris-F-SG-NOM stående på tå-AKT.ADJ.PP-F-SG-NOM servetėlė šluostė jo veidą. (PP-V) torkade-V-PAST-3 hans ansikte-ACC med en servett ”Stående (ordagrant: Efter att ha stått) på tå torkade servitrisen hans ansikte med en servett.” b. Susimąstęs, jis försjunken i tankar- han-3M-SG-NOM AKT.ADJ.PP-M-SG-NOM glostė vaikui galvą. (PP-V) strök-V-PAST-3 barn-DAT huvud-ACC ”Tankfullt (ordagrant: Efter att ha försjunkit i tankar) strök han barnet över huvudet.” 96 Combination of participles and main verbs: aspect and transitivity (23) a. Jis bėgo han-3M-SG-NOM sprang-V-PAST-3 iškėlęs uodegą (V-PP) efter att ha höjt-ACT.ADJ.PP-M-SG-NOM sin svans-ACC ’Han sprang med svansen upphöjd (ordagrant: efter att ha höjt svansen).’ b. Ji ėjo gatve hon-3F-SG-NOM gick längs-V-PAST-3 gatan sugniaužusi kumštyje efter att ha knutit-ACT.ADJ.PP-F-SG-NOM i sin näve popierėlį (V-PP) en liten pappersbit-ACC ’Hon gick längs gatan med knuten (ordagrant: efter att ha knutit) en liten pappersbit i näven.’ (24) a. Įjungtas nuo pat ryto efter att ha slagits på-PASS.ADJ.PP-M-SG-NOM ända sedan morgonen radijas skleidė radion-M-SG-NOM sände-V-PAST-3 keistus garsus. (PP-V) märkliga ljud ’Efter att ha varit påslagen ända sedan morgonen sände radion märkliga ljud.’ b. Jos burna drebėjo hennes mun-F-SG-NOM darrade-V-PAST-3 užspausta jo kita ranka. (V-PP) hårt pressad-PASS.ADJ.PP-M-SG-NOM under hans hand ’Hennes mun darrade hårt pressad under hans hand.’ Exemplen nedan visar typerna av aspektuella adverbial för varaktighet eller kontinuitet som förekommer tillsammans: (25) a. Mergina ILGAI žiūrėjo den unga kvinnan-F-SG-NOM stirrade länge-V-PAST-3 į ją išsigandusi. (V-PP) på henne efter att ha skrämt sig själv-ACT.ADJ.PP-F-SG-NOM 97 Eiko Sakurai ’Den unga kvinnan stirrade på henne skrämd (ordagrant: efter att ha skrämt sig själv) UNDER LÅNG TID.’ b. Nuo ryto užsiglaudęs šešėlyje ända sedan morgonen efter att ha gömt sig-ACT.ADJ.PP-M-SG-NOM i skuggan jis laukė traukinio. (PP-V) han-3M-SG-NOM väntade på-V-PAST-3 tåget-GEN ’Gömd (ordagrant: efter att ha gömt sig) i skuggan ÄNDA SEDAN MORGONEN väntade han på tåget.’ 6.1.3. <PFV. handlings>predikatmeningar När det gäller predikatmeningar av typen <PFV. handling> är de lexikal-semantiska begränsningarna mindre strikta än i alla andra fall. Till att börja med gör det faktum att adjektiviska perfektparticip som fungerar adverbialt kan bildas av ateliska verb dessa meningar mycket annorlunda än <tillstånds>typen av predikatmeningar. Vidare kan de, även om de kan bildas av prototypiska transitiva verb i aktiv diates, också bildas av icke-prototypiska transitiva verb i passiv diates. Villkoret är dock att innehållet som uttrycks av perfektparticipen och huvudverben har någon form av logisk koppling och att det inte finns något tidsmässigt avbrott eller glapp. Nedan följer exempelmeningar med adjektiviska perfektparticip i aktiv diates, bildade av intransitiva verb (26a, b) och transitiva verb (27a, b). Exempel (28a, b) är meningar med adjektiviska perfektparticip i passiv diates. (26) a. Žmogus, the man-M-SG-NOM staiga unexpectedly įsibėgėjęs, having dashed--ACT.ADJ.PP-M-SG-NOM trenkė slammed-V-PAST-3 galvą head-ACC į sieną. (PP-V) against the wall ‘När mannen oväntat rusade iväg (ordagrant: Efter att ha rusat iväg) slog han huvudet mot väggen.’ b. Efter att ha gått genom den lilla björkdungen 98 Combination of participles and main verbs: aspect and transitivity dvi valandas, jis staiga nusimetė kaukę. (PP-V) for two hours he-3M-SG-NOM suddenly tore off-V-PAST-3 the mask-ACC ‘Efter att ha gått in i björkdungen i två timmar, slet han plötsligt av sig masken.’ (27) a. Geografas, the geographer-M-SG-NOM atsivertęs having opened-ACT.ADJ.PP-M-SG-NOM užrašų knygą, the notebook-ACC pasidrožė pieštuką. (PP-V) sharpened-V-PAST-3 the pencil-ACC ‘Geografen, efter att ha öppnat anteckningsboken, vässade pennan.’ b. Pamatęs having seen-ACT.ADJ.PP-M-SG-NOM senutę, the old lady-ACC jis he-3M-SG-NOM nubėgo dashed out-V-PAST-3 jai padėti. (PP-V) to help her ‘När han såg (ordagrant: Efter att ha sett) den gamla damen, rusade han ut för att hjälpa henne.’ (28) a. Šuo, the dog-M-SG-NOM stipriai strongly muštas beaten-PASS.ADJ.PP-M-SG-NOM vaiko, by the child-GEN nutraukęs having broken-ACT.ADJ.PP-M-SG-NOM virvę, the string-ACC pabėgo. (PP-V) ran away-V-PAST-3 lit. ‘Hunden, som barnet hade slagit hårt och som hade slitit av snöret, sprang iväg.’ b. Apgautas cheated-PASS.ADJ.PP-M-SG-NOM pardavėjos, by a saleswoman-GEN jis he-3M-SG-NOM parašė wrote-V-PAST-3 skundą. (PP-V) a complaint-ACC ‘Lurad av en försäljerska skrev han ett klagomål.’ När dessa particip bildas av teliska verb uttrycker de samförekommande aspektuella adverbialen vanligtvis punktuell tid (ex. (29)). När de bildas av ateliska verb är de samförekommande aspektuella adverbialen sådana som 99 Eiko Sakurai typen med varaktighet eller kontinuitet, medan huvudverben kan användas tillsammans med adverbial som uttrycker en punktuell tidpunkt (ex. (30)). (29) Pamąstęs efter att ha tänkt-ACT.ADJ.PP-M-SG-NOM AKIMIRKĄ, under en bråkdels sekund jis han-3M-SG-NOM atsakė. (PP-V) svarade-V-PAST-3 ‘Efter att ha tänkt (ordagrant Efter att ha tänkt) UNDER EN BRÅKDELS SEKUND gav han svaret.’ (30) a. Ilgai länge žygiavę ha vandrat-ACT.ADJ.PP-M-PL-NOM på sanden, på sanden jie de-3M-PL-NOM äntligen efter fem timmar äntligen efter fem timmar atrado fann-V-PAST-3 kelią. vägen-ACC (PP-V) ‘Efter att ha vandrat LÄNGE på sanden fann de ÄNTLIGEN EFTER FEM TIMMAR vägen.’ b. Nuo ryto sedan morgonen ėjęs, ha gått-ACT.ADJ.PP-M-SG-NOM jis han-3M-SG-NOM kom fram till en koja kom fram-V-PAST-3 KLOCKAN TRE. en träkoja-ACC klockan tre (PP-V) ‘Efter att ha gått sedan morgonen kom han fram till en träkoja KLOCKAN TRE.’ 6.2. Adverbiella perfektparticip Både ur aspekt- och transitivitetssynpunkt är kombinationen av adverbiella perfektparticip med huvudverb inte föremål för de begränsningar som observerats med adjektiviska perfektparticip (se exemplen (2), (12a, b), (13a, b), (14a, a’, b, b’)). Dessutom kan adverbiella perfektparticip, till skillnad från adjektiviska perfektparticip, förekomma tillsammans med adverbial som uttrycker en punktuell tidpunkt även vid <tillstånds>predikat. (31) a. Jam honom-DAT atskridus ankommen med flyg-ADV.PP PÅ KLOCKSLAGET TRE, prick klockan tre 100 Combination of participles and main verbs: aspect and transitivity jo tēvas buvo oro uoste. (PP-V) hans far-M-SG-NOM var-V-PAST-3 på flygplatsen. ‘När han ankom med flyg PÅ KLOCKSLAGET TRE, var hans far på flygplatsen.’ b. EFTER FEM TIMMAR PLÖTSLIGT sutemus, efter fem timmar föll skymningen-ADV.PP vi var fortfarande i skogen. (PP-V) vi-1PL-NOM var fortfarande-V-PAST-1PL i skogen ‘När skymningen föll PLÖTSLIGT EFTER FEM TIMMAR var vi fortfarande i skogen.’ 7. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER I denna artikel har jag försökt visa att: (i) kombinationen av preteritparticip som fungerar som adverbial med huvudverb är föremål för vissa begränsningar, vilka beror på olika villkor i meningens semantiska struktur, där aspekt och transitivitet spelar en central roll. (ii) I predikatsatser av <tillstånds>typ bildar adjektiviska preteritparticip och huvudverb ett enda predikat som en sammanhållen enhet, där kombinationsmöjligheterna begränsas allra striktast av principen om semantisk konsekvens vad gäller stativitet och intransitivitet. I predikatsatser av typen <PFV. handling> bildar de adjektiviska preteritparticipen däremot ett annat, mer självständigt predikat utöver huvudverbets, och de semantiska begränsningarna är som minst strikta. Predikatsatser av typen <IPFV. handling> intar en mellanposition mellan de två andra typer av predikatsatser som sammanfattats ovan. (iii) när det gäller adverbiella preteritparticip gäller inte de begränsningar som iakttas för adjektiviska preteritparticip vid kombination med huvudverb, vare sig ur aspektens eller transitivitetens perspektiv. Observationerna i denna artikel sammanfattas i tabell 1 nedan. (”+” betyder att bildningen är möjlig; ”−” betyder att bildningen är omöjlig). 101 Eiko Sakurai Tabell 1: Det semantiska beroendet hos preteritparticip som fungerar som adverbial av huvudverb i litauiska Beroendegrad: hög (strikta begränsningar) ⟷ låg (lösa begränsningar) Adjektiviska preteritparticip (aktiv/passiv diates) (användning med samma subjekt) Adverbiella preteritparticip (användning med olika subjekt)Predikattyper <tillstånd> <IPFV. handling> <PFV. handling>(a) relativ tidsreferens <samtidighet> ⟷ <anterioritet> (samma som för adjektiviska preteritparticip)(b) dominerande ordföljd V-PP V-PP / PP-V PP-V PP-V(c) ateliska (icke-avgränsade) verb – – + +(d) aktiv diates: prototypiska transitiva verb – (–) + +(e) passiv diates: icke-prototypiska transitiva verb – (–) + (ingen passiv diates) Den nära kopplingen mellan aspekt och transitivitet antyds redan i Hopper & Thompson’s transitivitetshypotes (1980). Problemet med particip som fungerar som adverbial har dock hittills inte diskuterats ur detta perspektiv. Därför förutsägs att min tolkning kan ge ett nytt perspektiv på frågan om korrelationen mellan aspekt och transitivitet. REFERENCES Abraham, W. & L. Kulikov, eds., 1999: Tense-Aspect, Transitivity and Causativity: Essays in Honor of Vladimir Nedjalkov. Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins. 102 Combination of participles and main verbs: aspect and transitivity Ambrazas, V., 1966: Dalyvinių, pusdalyvinių ir padalyvinių konstrukcijų skyrybos klausimu. Kalbos kultūra 11: 64–68. Ambrazas, V. 1984: Del lietuvių kalbos veiksmažodžio morfologinių kategorijų. Baltistica 20.2, 100–110. Ambrazas, V. 1990: Sravnitel’nyj sintaksis pričastij baltijskix jazykov. Vilnius: Mokslas. Ambrazas, V., ed., 1997: Lithuanian grammar. Vilnius: Baltos lankos. Bondarko, A. V. 1987: Vvedenie. Osnovanija funkcional’noj grammatiki. In: Id., Teorija funkcional’noj grammatiki. Vvedenie. Aspektual’nost’. Vremennaja lokalizovannost’. Taksis. Leningrad: Nauka. Bondarko, A. V. 1996: Problemy grammatičeskoj semantiki i russkoj aspektologii. St Petersburg: Izdatel’stvo Sankt-Peterburgskogo universiteta. Čeremisina, M. I. 1977: Deepričastie kak klass form glagola v jazykax raznyx sistem. In: M. I. Čeremisina, ed., Složnoe predloženie v jazykax raznyx sistem, Novosibirsk: Nauka, 3–28. Comrie, B. 1976: Aspect. Cambridge: Cambridge University Press. Comrie, B. & G. G. Corbett, eds., 1993: The Slavonic languages. London/New York: Routledge. Dahl, Ö. 1981: On the definition of the telic-atelic (bounded-nonbounded) distinction. In: Ph. J. Tedeschi & A. Zaenen, eds., Tense and aspect. Syntax and Semantics 14. New York: Academic Press, 79–90.. Dahl, Ö. 1985: Tense and Aspect systems. Oxford/New York: Basil Blackwell. Dahl, Ö. 1994: Aspect. In: R. E. Asher et al., eds., The Encyclopedia of Language and Linguistics, vol. 1, 240–247. Dambriūnas, L. 1960: Lietuvių kalbos veiksmažodžių aspektai. Boston: Lietuvių enciklopedijos leidykla. Dambriūnas, L. 1962: Glagol’nye vidy v litovskom jazyke. In: Maslov, ed., 1962, 365–381. Dambriūnas, L. 1975: Kelios pastabos dėl veikslių sampratos. Baltistica 11.2, 171–180. 103 Eiko Sakurai DLKG — V. Ambrazas, ed., Dabartinės lietuvių kalbos gramatika. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla, 1994. Endzelin, J. 1971: Comparative Phonology and Morphology of Baltic Languages, trans. W. R. Schmalstieg & B. Jegers. The Hague/Paris: Mouton. Galnaitytė, E. 1966: K voprosu ob imperfektivacii glagolov v litovskom jazyke. Baltistica 2, 147–158. Galnaitytė, E. 1963: Osobennosti kategorii vida glagolov v litovskom jazyke (v sopostavlenii s russkim jazykom). Kalbotyra 7, 123–143. Geniušienė, E. 1987: The Typology of Reflexives. Berlin: Mouton de Gruyter. Geniušienė, E. Š. 1974: Diatezy i zalogi v sovremennom litovskom jazyke. In: A. A. Cholodovič, ed., Tipologija passivnyx konstrukcij. Diatezy i zalogi. Leningrad: Nauka, 203–230. Geniušienė, E. Š. 1990: Perfekt i vid v litovskom jazyke. V. S. Xrakovskij, ed., Tipologija i grammatika. Moscow: Nauka, 135–140. Geniušienė, E. Š. & V. P. Nedjalkov 1988: Resultative, passive, and perfect in Lithuanian. In: Nedjalkov, ed., 1988, 369–386. Hewson, J. & V. Bubenik 1997: Tense and aspect in Indo-European languages (Theory, typology, diachrony). Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins. Holvoet, A. 1991: Transitivity and Clause Structure in Polish: A Study in Case Marking. Warszawa: Slawistyczny Ośrodek Wydawniczy. Holvoet, A. & V. Čižik 2004: Veikslo priešpriešos tipai. In Holvoet & Semėnienė, eds., 2004, 141–162. Holvoet, A. & A. Judžენტis, eds., 2003: Sintaksinių ryšių tyrimai. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. (Lietuvių kalbos gramatikos darbai, 1.) Holvoet, A. & L. Semėnienė, eds., 2004: Gramatinių kategorijų tyrimai. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. (Lietuvių kalbos gramatikos darbai, 2.) Hopper, P. J. & S. A. Thompson 1980: Transitivity in grammar and discourse. Language 56, 251–299. 104 Combination of participles and main verbs: aspect and transitivity Jakobson, R. 1957: Shifters, verbal categories, and the Russian verb. In: Id., Selected writings vol. 2, The Hague/Paris: Mouton, 130–147. Jokojama, O. 1983: V zaščitu zapretnyx deepričastij. American Contributions to the Ninth International Congress of Slavists, vol.1, Linguistics, 373–381. Slavica: Columbus, OH. König, E. & J. van der Auwera 1990: Adverbial participles, gerunds and absolute constructions in the languages of Europe. In: J. Bechert, G. Bernini & C. Buridant, eds., Toward a Typology of European languages. Berlin/New York: Mouton de Gruyter, 337–355.. Lehman, Ch. 1994: Predicates: aspectual types. In: R. E. Asher et al., eds., The Encyclopedia of Language and Linguistics, vol. 6. Oxford: Pergamon Press, 3297–3302. LKG — K. Ulvydas, ed., Lietuvių kalbos gramatika. Vol. 2. Vilnius: Mintis, 1971. Maslov, Ju. S. 1962: Voprosy glagol’nogo vida v sovremennom zarubežnom jazykoznanii. In: Maslov, ed., 1962, 7–32. Maslov, Ju. S., ed., 1962. Voprosy glagol’nogo vida. Moscow: Izdatel’stvo inostrannoj literatury. Maslov, Ju. S. 1978: K osnovanijam sopostavitel’noj aspektologii. In: Ju. S. Maslov, ed., Voprosy sopostavitel’noj aspektologii. Leningrad: Nauka, 4–44. Maslov, Ju. S. 1984: Ob osnovnyx ponjatijax aspektologii. In: Id., Očerki po aspektologii. Leningrad: Izdatel’stvo Leningradskogo universiteta, 5–47. Musteikis, K. 1972: Sopostavitel’naja morfologija russkogo i litovskogo jazykov. Vilnius: Mintis. Nedjalkov, V. P., ed., 1988: Typology of resultative constructions. Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins. Padučeva, E. V. 1996: Semantičeskie issledovanija (Semantika vremeni i vida v russkom jazyke; Semantika narrativa). Moscow: Jazyki russkoj kul’tury. Paulauskiene, A. 1979: Gramatinės lietuvių kalbos veiksmažodžio kategorijos. Vilnius: Mokslas. 105 Eiko Sakurai Paulauskiene, A. 1994: Lietuvių kalbos morfologija. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla. Pols, A. 1993: Varianty pristavočnyx glagolov nesoveršennogo vida v russkom jazyke. Amsterdam/Atlanta: Rodopi. Safarewicz, J. 1967: Stan badań nad aspektem czasownikowym w języku litewskim. In: Id., Studia językoznawcze. Warszawa: Państwowe Wydawnictwo Naukowe, 339–361 Sakurai, E. 1997: Verbal aspect and meanings-functions of compound tenses in Lithuanian. Gengo Kenkyū: Journal of the Linguistic Society of Japan 112, 98–131. Sakurai, E. 1999: Sopostavitel’nyj analiz vidovyx sistem russkogo i litovskogo jazykov. Bulletin of Japan Association for the Study of Russian Language and Literature 31, 82–97. Sakurai, E. 2000: Adverbial (semi-predicative) functions of the past participles in Lithuanian: Relative time reference. Nagoya Working Papers in Linguistics 16, 147–174. Sakurai, E. 2002: Tense, aspect and temporal expressions in Baltic: An analysis by comparison with Slavic. Jinbun 1, 55–72. Sakurai, E. 2003: Adverbial’nye (polupredikativnye) funkcii pričastij i deepričastij prošedšego vremeni v litovskom i russkom jazykax. Bulletin of Japan Association for the Study of Russian Language and Literature 35, 1–9. Schuyt, R. 1990: The morphology of Slavic verbal aspect: A descriptive and historical study. Amsterdam/Atlanta: Rodopi. Senn, A. 1949: Verbal aspects in Germanic, Slavic, and Baltic. Language 25.4, 402–409. Shibatani, M. 1997: Linguistic function, structure and typology. Gengo Kenkyū: Journal of the Linguistic Society of Japan 112, 1–32. Sližienė, N. 1969: Sudurtinių atliktinių veiksmažodžio laikų reikšmės ir vartojimas. Lietuvių kalbotyros klausimai 11, 19–40. Sližienė, N. 1974: Sudurtinių neveikiamųjų veiksmažodžio formų reikšmės ir vartojimas. Lietuvių kalbotyros klausimai 15, 77–89. 106 Combination of participles and main verbs: aspect and transitivity Sližienė, N. 1995: The tense system of Lithuanian. In: Thieroff & Ballweg, eds., 1995, vol. 2, 215–232. Stang, Chr. S. 1942: Das slavische und baltische Verbum. Oslo: Jacob Dybwad. Stepanov, Ju. S. 1976: Vid, zalog, perexodnost’ (balto-slavjanskaja problema 1). Izvestija AN SSSR. Serija literatury i jazyka 35.5, 408–420. Thelin, N. B. 1978: Toward a theory of aspect, tense and actionality in Slavic. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. Thieroff, R. & J. Ballweg, eds., 1994–95: Tense systems in European languages. vol. 1–2. Tübingen: Max Niemeyer Verlag. Tsunoda, T. 1985: Remarks on transitivity. Journal of Linguistics 21, 385–396. Tsunoda, T. 1994: Transitivity. In: R. E. Asher et al., eds., The Encyclopedia of Language and Linguistics, Vol.9, 4670–4677. Oxford: Pergamon Press. Wiemer, B. 2001: Aspektual’nye paradigmy i leksičeskoe značenie russkix i litovskix glagolov (Opyt sopostavlenija s točki zrenija leksikalizacii i gramatikalizacii). Voprosy jazykoznanija 2001–2002, 26–58. Eiko Sakurai The University of Tokyo 7-3-1 Hongo, Bunkyo-ku, Tokyo 113-0033, JAPAN [email protected] 107