Apie Konstantino Sirvydo „Promptuarium“ egzempliorių

ZIGMAS ZINKEVIČIUS OM ETT EXEMPLAR AV KONSTANTINAS SIRVYDAS PROMPTUARIUM Av Konstantinas Sirvydas äldsta ordbok har endast ett defekt exemplar bevarats; det saknar titelblad och förvaras i Moskva, i Centralarkivet för äldre akter. Historikern Ingė Luošaitė fastställde att den inte hette Trijų kalbų žodynas (så kallades Sirvydas senare ordbok, som gavs ut flera gånger), utan Lenkiškų, lotyniškų ir lietuviškų žodžių aruodas, på latin Promptuarium dictionum Polonicarum, Latinarum et Lituanicarum. En ordbok med denna titel upptäcktes i en handskriven bokförteckning över biblioteket tillhörigt den reformerte förgrundsgestalten Saliamonas Risinskis (död 1625), och förutom Sirvydas hade ingen annan då gett ut en litauisk ordbok. Kazimieras Pakalka, forskare i Sirvydas ordböcker, fastställde utifrån vattenmärkena att den hade getts ut före 1620. Vincas Urbutis undersökte att Promptuarium skilde sig avsevärt från Sirvydas senare ordbok. Det var en helt annan ordbok, betydligt mindre till omfånget. Se vidare om allt detta: Zigmas Zinkevičius. Senųjų raštų kalba (Lietuvių kalbos istorija, III tomas), Vilnius: Mokslas, 249–250. Litauiska katolska vetenskapsakademin gav 2008 ut visitationsakterna från Breslaujas dekanat 1782–1783: Breslaujos dekanato vizitacija 1782–1783 m., atlikta Vilniaus vyskupo Ignoto Jokūbo Masalskio parėdymu (Lietuvos istorijos šaltiniai 7), red. Romualdas Firkovičius. Vilnius: Katalikų akademija, 2008. I bokförteckningen för församlingsbiblioteket (s. 272), som ingår i visitationsakten för Drūkšiai (Drisvėtos) församling i denna dokumentsamling (s. 249–274), finns följande post: Promptorium Exemplorum 1. Troligen rör det sig om Sirvydas äldre ordbok. Det står Promptorium i stället för Promptuarium, men även andra boktitlar i förteckningen är inexakta och kraftigt förkortade. På den tiden var Drūkšiai församling ännu litauisk och föga poloniserad. Det framgår av namnen på orter med litauiska namn som endast skrevs på polska, till exempel Auksztagiry, Berženiszki, Kiszkieliszki, Mažutyszki, Posamanie, Żwirynie med flera. Även i visitationsakterna för församlingar längre österut – Apso, Breslauja, Druja, Ikaznė och Pohosto – finns många litauiska ortnamn som visar att området ännu inte var poloniserat utan bara delvis poloniserat. Exempel: Berželi, Bindryna, Daubory, Dowiaty, Dukieliszki, Czepuki, Ejwidowicze, Januciszki, Jody, Jurgiszki, Kiszkieliszki, Pastabos / Notes 169 ZIGMAS ZINKEVIČIUS Kumpinie, Łapinie, Micele, Mylasze, Milki, Minawty, Narucie, Narejkiszki, Pirtynie, Pliki, Plikiszki, Poberże, Podziszki, Purwiniszki, Puszkele, Rymucie, Rowbie, Swiluki, Śniegiszki, Szakiela, Szalcinowo, Szarkowszczyzna, Szaury, Schemele, Szewieliszki, Trakiele, Wajcie, Warnele, Warniszki, Wejeliszki, Werki, Wilkieliszki, Żejmiany, Żusele, Żwirble, Żwirbliszki, Żwirynie. Tydligen var en litauisk ordbok aktuell och behövlig för präster som inte kunde litauiska. En intressant post finns i bokförteckningen (s. 341) i visitationsakten för Miorai församling (intill församlingarna Druja, Ikaznė och Dysna, s. 331–342): Nabożeństwo codzienne językiem łotewskim. Att det skulle röra sig om ett misstag och att językiem łotewskim skulle ha skrivits i stället för litewskim (jfr de litauiska ortnamnen i denna församling: Gierwiaty, Ożugiary, Parszeli med flera) är inte särskilt sannolikt, särskilt som det inte finns några uppgifter om någon bok eller handskrift med dagliga gudstjänster på litauiska, eller om sådana gudstjänster över huvud taget. Troligen rör det sig här om en lettisk bok (kanske en handskrift?). Lettiska kan ha varit av intresse för prästerna i Miorai församling vid den tiden. Tydligen bodde det även letter där; jämför ortnamnet Łotyszki och, i grannförsamlingen Druja, Łotysze. Allt detta bör intressera forskare i lettisk språkhistoria, som med fördel kunde undersöka den nämnda posten i ett lettisk-språkhistoriskt sammanhang. 170 Acta Linguistica Lithuanica LXIV–LXV