Gotfrydo Ostermejerio prierašai Jokūbo Brodovskio rankraščiuose: „Litauische Sprichwörter und Rätsel“ ir „Lexicon Germanico–Lithvanicvm et Lithvanico–Germanicvm“

ONA ALEKNAVIČIENĖ Institutet för litauiska språket Forskningsområden: det litauiska skriftspråkets historia, språkens, litteraturens och kulturens historia i Lill-Litauen. GOTFRYD OSTERMEJERS ANTECKNINGAR I JOKŪBAS BRODOVSKIS MANUSKRIPT: LITAUISCHE SPRICHWÖRTER UND RÄTSEL OCH LEXICON GERMANICO-LITHVANICVM ET LITHVANICO-GERMANICVM1 Gottfried Ostermejers anteckningar i Jacob Brodowskis manuskript: Litauische Sprichwörter und Rätsel och Lexicon Germanico-Lithvanicum et Lithvanico-Germanicum SAMMANFATTNING Artikeln analyserar frågan om upphovsmannaskapet till den handskrivna samlingen av talesätt, ordspråk och gåtor Litauische Sprichwörter und Rätsel (PR), som förvaras på Litauens vetenskapsakademis Wróblewski-bibliotek (LMAVB RS: F 137–1). I manuskriptet, där den huvudsaklige sammanställaren – Jacob Brodowski, kantor i Trempen (Darkehmens distrikt) – skrev in mindre folkloristiska enheter, har man funnit Gotfryd Ostermejers tillägg: 16 tyska och 11 litauiska fraser. Artikelns syfte är att bedöma Ostermejers tillägg som en del av samlingens makrostruktur och mikrostruktur 1 Artikeln har utarbetats inom projektet Arv och identitet: forskning om och spridning av litauistiska källor från 1600-talet, som ingår i programmet Stat och nation: arv och identitet. Forskningen finansierades av Litauens forskningsråd (avtalsnr VAT 10/2010). C E N T R A L A B E G R E P P: Gotfrydas Ostermejeris, Jokūbas Brodovskis, Lill-Litauen, mindre folklig tradition, ordspråk, talesätt, gåtor. N Y C K E L O R D: Gottfried Ostermeyer, Jacob Brodowski, Lill-Litauen, småskalig folklore, ordspråk, talesätt, gåtor. Straipsniai / Articles 23 ONA ALEKNAVIČIENĖ element, fastställa relationerna till tidigare litauiska källor och urskilja de anteckningar som för första gången dokumenterats i den litauiska skriftkulturen. Artikeln behandlar också Ostermeijers anteckningar i Brodovskis ordbok Lexicon Germanico-Lithvanicum et Lithvanico-Germanicum (B; LMAVB RS: F 137–15) och analyserar de språkliga särdragen i Ostermeijers anteckningar. ANNOTATION Artikeln behandlar frågan om författarskapet till manuskriptsamlingen med talesätt, ordspråk och gåtor Litauische Sprichwörter und Rätsel (PR), som förvaras vid Litauens vetenskapsakademis Wroblewski-bibliotek (LMAVB RS: F 137–1). Bland de små folklorenheter som huvudsammanställaren – Jacob Brodowski, kantor i Trempen (Darkehmens härad) – nedtecknat, finns också inskrifter av Gottfried Oster meyer i manuskriptet: 16 tyska och 11 litauiska fraser. Syftet med artikeln är att bedöma Ostermeyers inskrifter som inslag i samlingens makro- och mikrostruktur, fastställa deras relationer till tidigare litauiska källor och urskilja de inskrifter som för första gången dokumenterats i litauiska skrifter. Artikeln behandlar också Ostermeyers inskrifter i Brodowskis ordbok Lexicon Germanico-Lithvanicum et Lithvanico-Germanicum (B; LMAVB RS: F 137–15) och analyserar de språkliga särdragen i Ostermeyers inskrifter. 0. INLEDNING Gotfrydas Ostermejeris (Gottfried Ostermeyer, 1716–1800) – ryški XVIII amžiaus antrosios pusės Mažosios Lietuvos figūra. Literatūrologams jis žinomas visų pirma kaip giesmių kūrėjas, giesmyno sudarytojas ir istoriografas, kalbos istorikams – kaip gramatikos autorius, kultūros istorikams – kaip ikikrikščioniškosios Prūsijos tautų ir jų religijų tyrėjas. Nors gimė ne Mažojoje Lietuvoje ir nelietuviškoje šeimoje, literatūros, kalbos bei istorijos tyrimus skyrė mokslo sričiai, kuri dabar įvardijama kaip lituanistika plačiąja prasme. Släkten Ostermejer härledde sitt ursprung från bayerska tyskar som via Sachsen och Schlesien hade kommit till Västpreussen (Šlaitaitė 1994: 150–151, 157–158). Gotfrydas föddes 1716 i Marienburg (nuvarande Malbork i norra Polen, Pommerns vojvodskap) i en hantverkarfamilj; fadern var garvare. Åren 1728–1736 studerade han vid gymnasiet i Toruń (Šlaitaitė 1994: 151–152, 158–159; Biržiška 1963: 101). Han skrevs in vid universitetet i Königsberg den 9 maj 1737: ”Ostermeyer Godofr. Marienburg. Boruss.” (Erler 1911: 370)2. Han studerade teologi och lärde sig litauiska vid det litauiska språkseminariet omkring 1739–1740 (Citavičiūtė 2004: 87–88, 344). 2 Biržiškos (1963: 101) nurodyta data 1739-05-09 klaidinga. 24 Acta Linguistica Lithuanica LXVII Gotfrydo Ostermejerio prierašai Jokūbo Brodovskio rankraščiuose: Litauische Sprichwörter und Rätsel ir Lexicon Germanico-Lithvanicum et Lithvanico-Germanicum Två gånger tvingades Ostermejer avbryta sina studier på grund av brist på pengar. Enligt hans son Zygfrydas (Siegfried Ostermeÿer, 1759–1821) försörjde sig fadern genom privatlektioner hos präster på landsbygden och återvände till Königsberg när han hade sparat ihop pengar. Sista gången besökte han prästen Fabijonas Kalava (Fabian Kalau, 1691–1747) i Verdainė (cirka 3,5 km öster om det tidigare Šilokarčema, nuvarande Šilutė), där han även studerade teologi och till slut lärde sig litauiska. Hans kunskaper i litauiska gjorde honom värdig att få en officiell tjänst i Lill-Litauen – Friedrich von Görne, beskyddare för kyrkan i Trempen samt stats- och krigsminister (Königliche Etats- und Kriegsminister), kallade honom 1744 till Trempen för att arbeta som kantor (Šlaitaitė 1994: 152, 159). När prästen i Trempen, Gerhard Ludwig Mühlenkamp, 1752 förflyttades till Kussen blev tjänsten ledig. Den 29 augusti 1752 meddelade konsistoriets rådmän kungen att församlingen hade valt Ostermejer bland tre kandidater (Die Pfarr-Stelle zu Trempen betreff., 1752; GStA PK: XX. HA Hist. StA Königsberg, EM 44 d, Nr. 233, Bl. 18r–21v). Ostermejer tjänstgjorde som präst i Trempen fram till sin död (1800-03-13). Han var gift med dottern till den ovan nämnde prästen i Verdainė, Kalau: Ona Regina (Anna Regina Kalau, 1721–1770). Sonen Zygfrydas och barnbarnen blev också evangelisk-lutherska präster och lärare och intresserade sig i större eller mindre utsträckning för litauiska studier. Upplysningstidens föreställning om nationen och dess andliga värden väckte livlig debatt i Europa. Debatterna engagerade också Ostermejer – först i frågor om de preussiska litauernas och i allmänhet alla balters etnogenes, senare om principerna för översättning av psalmer. Hans verk, inspirerade av debatterna, gav upphov till nya debatter. I dem alla var fakta om det litauiska språket ett av Ostermejers viktigaste redskap och argument. Ostermejer var medlem av det kungliga tyska sällskapet i Königsberg (Königliche deutsche Gesellschaft zu Königsberg) och publicerade artiklar om preussisk och litauisk religion, etnografi, mytologi samt kyrkornas och skolornas historia i sällskapets tidskrift Preussisches Archiv. Ostermejer publicerade sina viktigaste verk på tyska. Alla publicerade arbeten har inte bevarats3. Endast mycket få manuskript har överlevt – fram till nu har endast tre autografer och en avskrift varit kända. Den första autografen är ett brev, skrivet den 6 januari 1781 från Trempen till Abraham Jakob Penzel (1749–1819) i Kraków; det förvaras nu på Bayerische Staatsbibliothek i München (Gerulaitienė 2002: 18–20). Den andra är en artikel om den litauiska bibelns historia, Historische Nachricht von der litauischen Bibel, som förvaras på Litauens vetenskapsakademis Wroblewski-bibliotek. Artikeln är osignerad, men att den är en autograf av Ostermejer har visats med stöd av hans brev till Penzel (Gerulaitienė 2002: 11–15) och ett tredje dokument, som förvaras 3 De flesta av de bevarade verken har översatts till litauiska och publicerats i Rinktiniuose raštuose (1996), med undantag för grammatiken över det litauiska språket Neue Litauische Grammatik (1791) och artiklarna i tidskriften Preussisches Archiv. Straipsniai / Articles 25 ONA ALEKNAVIČIENĖ I Preussens kulturarvs hemliga statsarkiv i Berlin (Geheimes Staatsarchiv Preussischer Kulturbesitz). Detta är Ostermeijers kommentarer till den psalm av David (Ps 2,1–12) som Ludwig Rhesa översatte till litauiska samt en undertecknad slutsats (om denna, se Citavičiūtė 2002: 21–25). Den kronologiska följden av Ostermeijers hittills kända autografer är alltså följande: (1) Gotfrydas Ostermejeris. Brev från Abraham Jakob Penzel i Trempen till Kraków, 1781-01-06; Bayerische Staatsbibliothek München: Penzeliana II (Ostermever, Bl. [1–6]; publicerat: Keturi Gotfrydo Ostermejerio rankraščiai, 2002: 73–77, 143–148. (2) [Gottfried Ostermever]. Hiftorijch[e] Nachricht v[on] d[er] littauifch[e]n Bibel, [efter 1791]; LMAVB RS: F 15–299; publicerat: Keturi Gotfrydo Ostermejerio rankraščiai, 2002: 31–52, 91–123. (3) M[artinus] Lud[ovicus] Rheſa. Överſättning av den 2:a P[ſalmen] till litthauiſka, 1797. – Acta des Königl. Ober-Schul-Collegii, von den Polnisch- und Litthauischen Prediger- und Schullehrer Seminar zu Königsberg in Preußen, 1797–1805; GStA PK: I. HA Rep 76 alt Ältere Oberbehörden für Wissenschaft, Kunst, Kirchen- und Schulsachen, II Nr. 271, Bl. 42r–42v; publicerat: Keturi Gotfrydo Ostermejerio rankraščiai, 2002: 79–82, 149–150. Ytterligare ett handskrivet dokument av Ostermejer är känt – Zusätze zum Beitrag zur Altpreußischen Religions Geschichte und zu den Gedanken von den alten Bewohnern des Landes Preußen, men det är inte en autograf utan en avskrift (LMAVB RS: F 15–70). Det är tillägg till hans publicerade böcker Kritischer Beitrag zur Altpreußischen Religionsgeschichte (1775) och Gedanken von den alten Bewohnern des Landes Preussen (1780), skrivna efter 1783 (Gerulaitienė 2002: 15–18; publicerade: Keturi Gotfrydo Ostermejerio rankraščiai, 2002: 53–72, 125–142). Vid undersökningen av den handskrivna samlingen av ordspråk, talesätt och gåtor Litauische Sprichwörter und Rätsel (hädanefter PR; LMAVB RS: F 137–1), som förvaras på Litauens vetenskapsakademis Wróblewski-bibliotek och länge betraktades som anonym, uppmärksammade man att de folkloristiska textenheterna hade skrivits in vid olika tidpunkter och av olika personer. Tillägg skrivna med svart eller brunaktigt svart bläck skilde sig från den övriga texten. De historiska omständigheterna gav anledning att anta att dessa kunde vara Ostermeijers, vilket därmed styrde undersökningen mot att identifiera ytterligare en av hans autografer. Den viktigaste frågan som först behövde besvaras var dock vem som sammanställt hela samlingen. 1. UPPHOVSMANNASKAPET TILL SAMLINGEN LITAUISCHE SPRICHWÖRTER UND RÄTSEL Denna handskrivna samling av folkloristiskt material förvarades fram till andra världskriget i Preussens statsarkiv i Königsberg (Preussisches Staatsarchiv in 26 Acta Linguistica Lithuanica LXVII Gotfrydo Ostermejerio prierašai Jokūbo Brodovskio rankraščiuose: Litauische Sprichwörter und Rätsel ir Lexicon Germanico-Lithvanicum et Lithvanico-Germanicum Königsberg4. Den äldre alfabetiska signaturen vid LMAVB, ”1. LR – I”, som skrivits med violett bläck på titelbladet, visar att handskriften tillhörde Ludwig Rėzas (Ludwig Jedemin Rhesa, 1776–1840) samling (se även Šiožinys 1950: 10–13). Samlingen sammanställdes efter andra världskriget, då många böcker och handskrifter från Königsbergsområdet fördes till Litauen; de hade samlats in under expeditioner för att rädda kulturföremål (Abramavičius 1944–1947: 40v–41r; Abramavičius 1963: 189). Samlingen är defekt: början, slutet och delar av de inre fragmenten saknas. Titelbladet, som var autentiskt och skrivet av sammanställaren, har inte bevarats; titeluppgifterna har tillkommit senare. På första bladet i det tidigare omslag där handskriften en gång förvarades finns två anteckningar: 1) titeln ”Littauilch[e] Sprichwörte[r] || u || Räthſel.” (mitt på bladet, med mörkbrunt bläck); 2) anteckningen ”Litth. Sprüchwörter” (överst på bladet, med brun eller röd penna; anteckningen har bleknat och är svårläst). Samlingen nämns inte av samtida, varför även sekundär information saknas. I Litauens bibliografi registrerades handskriften som en källa från slutet av 1600-talet, utan angiven författare: ”Littauilche Sprichwörter und Rätſel. [Litauiska ordspråk, talesätt och gåtor]. B. v., slutet av 1600-talet. [1, 40] blad. 20,5 × 17,4 cm” (LB I 516, nr 177). I LMAVB:s kortkatalog över handskrifter anges källan som ”Samling av litauiska ordspråk, gåtor och talesätt. Okänd författare. På litauiska, andra hälften av 1600-talet. 40 blad. 20 × 17,4. Handskriften restaurerad; på första bladet anteckningen: Nr 177 Litauische Sprächwörter und Rätsel⁵”. Eftersom titeluppgifter saknas har samlingen efter andra världskriget traditionellt kallats Anonym samling av talesätt, ordspråk och gåtor. Frågan om upphovsmannaskap togs upp av Jurgis Lebedys 1956. För honom stod det utom allt tvivel att samlingen hade tillhört Trempens (Darkiemis distrikt) precentor Jokūbas Brodovskis (Jacob Brodowski, 1692–1744)6 och var en av de viktigaste källorna till hans ordbok Lexicon Germanico-Lithvanicum et Lithvanico-Germanicum, men han tvivlade ändå på att Brodovskis hade författat samlingen. Även om han inte uteslöt möjligheten att betrakta Brodovskis som samlingens sammanställare- 4 Det finns endast en proveniensuppgift som visar vem som tidigare ägt källan: signaturen Nō 177, skriven med mörkbrunt bläck i titelbladets övre högra hörn. Eftersom PR saknar en anteckning med arkivets namn Preussisches Staatsarchiv in Königsberg (i handskrifter vanligen förkortat Staatsarchiv Königsberg), som började användas från och med 1867 (Forstreuter 1955: 65), samt motsvarande stämpel, är det rimligt att anta att PR-signaturen skrevs innan arkivet bytte namn, det vill säga då det bar namnet Königliches Geheimes Archiv zu Königsberg in Preussen. De handskrifter som Rėza samlat in kom efter hans död till det så kallade arkivet, bland dem Jokūbas Brodovskis Lexicon Germanico-Lithvanicum et Lithvanico-Germanicum (nedan B), det anonyma Clavis Germanico-Lithvana (nedan C), Lexicon Lithuanicum och andra (Nesselmann 1851: VI). 5 På PR:s titelblad står Sprichwörter, Räthſel. 6 Brodovskis arbetade som precentor i Trempai från 1713 till 1744. Han hade studerat vid universitetet i Königsberg – matrikulerad 1709-04-24: ”Brodowski Jac., Goldap, Pruss., iur., gratis” (Erler 1911: 264). Man antar att han inte fullföljde studierna. Det kan vara en av orsakerna till att han inte blev präst. Straipsniai / Articles 27 ONA ALEKNAVIČIENĖ toju, bet neradęs pakankamų įrodymų, klausimą paliko atvirą (Lebedys 1956: 25–26). Vėlesni B ir PR patarlių santykio tyrimai įtikinamo rezultato taip pat nedavė. En analys av handstilen i hela samlingen (huvudsakligen med hänsyn till den metod för handskriftsanalys som beskrivs i Lothar Michels bok Gerichtliche Schriftvergleichung. Eine Einführung in Grundlagen, Methoden und Praxis (Michel 1982: 78–85, 237–261)) visade att PR är ett autografmanuskript av Jokūbas Brodovskis, med undantag för ett dussintal tillägg av en annan person samt anteckningarna på ett senare tillagt titelblad (Aleknavičienė 2011: 50–54). Huvudanteckningarna jämfördes med Brodovskis ordbok Lexicon Germanico-Lithvanicum et Lithvanico-Germanicum. Analysen av samlingens papper motsade inte denna slutsats. Tidigare forskare har daterat handskriften på olika sätt – till slutet av 1600-talet (dess sista årtionden eller andra hälft), eller till perioden mellan slutet av 1600-talet och början av 1700-talet (dess första årtionden eller första fjärdedel). Analysen av vattenmärken gjorde det dock möjligt att snäva in tidsramen: PR är en källa från första hälften av 1700-talet, inte från 1600-talet. Vattenmärkena visar att PR använde papper från tre preussiska pappersbruk: Giunverys, Finkens och Ekeris. För dateringen av handskriften är papperet med vattenmärket som innehåller monogrammet ”CF”7 viktigt. Vattenmärket föreställer en krönt orm som slingrar sig runt en blåklint. Papper med en krönt orm tillverkades vid pappersbruket i Giunverys (Grünwehr). Bokstäverna ”CF” längst ned i vattenmärket utgör monogrammet för mästaren Christoph Fund(t) (eller Pfundt), som arbetade i Giunverys från 1719 till 1724. Ett liknande vattenmärke med initialerna ”CF” finns redan i ett dokument från 1716, men det är okänt var Fund(t) arbetade då. Handskriften måste alltså ha skrivits efter 1716 (Aleknavičienė 2011: 45–50). Papperstillverkningstiden vid de övriga bruken motsäger inte denna datering. Tilläggen med svart eller brunsvart bläck av en andra person uppvisar tydliga individuella handstilsdrag. Ostermejeris handstil jämfördes med originalen till två av hans tidigare nämnda handskrifter och ett återtryck av ett brev. Analysen av såväl enskilda bokstävers som bokstavskombinationers utformning ledde till slutsatsen att tilläggen skrevs av Gotfrydas Ostermejeris (Aleknavičienė 2011: 55–64). År 1744 utnämndes han till den tjänst som Trempens precentor Brodovskis, som avlidit samma år, hade innehaft. För både Brodovskis och Ostermejeris var Trempai den första och enda församlingen. Ostermejeris var den förste som lämnade upplysningar om Brodovskis som lexikograf och om hans ordbok. I sitt verk Kritischer Beitrag zur Altpreußischen Religionsgeschichte, utgivet 1775, stödde sig Ostermejeris på den litauiske lexikografen – Pilypas Ruigys (Philipp Ruhig, 1675–1749) – och Brodovskis, och på de baltiska gudanamnen som de hade samlat in ur levande språkbruk, vilka enligt honom ingen preussisk historiker uppgav (Ostermeyer 1775: 9–23). Ostermejeris åberopade Ruigys och Brodovskis som auktoritativa källor som kunde bidra till att fastställa- 7 Vattenmärket med monogrammet ”CF” har formatet 10,8 × 9 cm; den streckade linjen är inte en axel, avståndet mellan de glesa linjerna är 2,3 cm och linjerna är tydliga. Det förekommer på bladen PR 9 (nedre delen), PR 11–14 (hela bladet) och PR 16 (övre delen). Vattenmärkena har publicerats i Aleknavičienė 2011: 46–48, fig. 1–3. 28 Acta Linguistica Lithuanica LXVII Gotfrydo Ostermejerio prierašai Jokūbo Brodovskio rankraščiuose: Litauische Sprichwörter und Rätsel ir Lexicon Germanico-Lithvanicum et Lithvanico-Germanicum … och de gamla gudarnas verksamhetsområden, eftersom de som bor bland litauerna kan få höra talas om ett stort antal gudar. De flesta uppgifterna om Brodovskis och ordbokens tillkomst lämnade Ostermejer dock i boken Gedanken von den alten Bewohnern des Landes Preussen (1780). De viktigaste gäller metoden för att skriva ordboken (Brodovskis samlade material från det levande språket och arbetade med den i omkring 30 år8), dess uppbyggnad (i två delar: den första tysk–litauisk, den andra litauisk–tysk; den senare hade han börjat renskriva, men hann inte slutföra), och det stora antalet ordspråk (i titeln anges över 2000) (Ostermeyer 1780: XXXVI–XXXVII). Den metod för att samla material som Ostermejer beskriver hjälper oss att förstå den flerskiktade kronologin för anteckningarna både i B och i synnerhet i PR: för att fånga upp ett ord eller uttryck kunde Brodovskis färdas flera mil, han bar alltid med sig en skrivtavla och skrev genast ned allt nytt han hörde; när han kom hem förde han in det i ordboken. Korrespondensen med Penzel visar att Ostermejer inte var särskilt förtjust i den tidens litauiska sånger (Keturi Gotfrydo Ostermejerio rankraščiai, 2002: 73, 75, 144). I boken Gedanken von den alten Bewohnern des Landes Preussen avslutar han dock sin framställning om Brodovskis med ett positivt omdöme om ordboken, eftersom den innehåller så många ordspråk. Dessa borde enligt honom väljas ut, ordnas och publiceras separat med tillagda förklaringar. Ordspråken skulle visa de gamla litauernas kvickhet och få stort erkännande. Dessutom skulle det ge anledning att beklaga att Tyska orden hade berövat ett sådant folk dess frihet (Ostermeyer 1780: XXXVI–XXXVII). Publiceringen av ordspråk och talesätt som upptecknats ur det levande språket framstod alltså för Ostermejer som en slags moralisk kompensation. Ostermejer nämner inte PR som en självständig källa. Brodovskis själv betraktade sannolikt PR som en del av ordboken och avsåg att lägga till den i slutet, såsom gjordes i C, KzŽ och olika andra tvåspråkiga ordböcker från 1600- och 1700-talen. Sambandet mellan PR och B framgår också av hänvisningar från den ena källan till den andra. Det är därför troligt att detta manuskript förvarades tillsammans med ordboken. 2. GOTFRYD OSTERMEJERS ANTECKNINGAR I JOKŪBAS BRODOVSKIS MANUSKRIPT LITAUISKA ORDSPRÅK OCH GÅTOR Ostermejer har sammanlagt skrivit till 16 tyska och 11 litauiska fraser i PR (totalt 53 litauiska ord, eller 61 ordformer) och rättat minst 5 av Brodovskis ord. Av dessa elva är tio ordspråk och talesätt, och ett är en gåta. 8 Ostermejer skriver att Brodovskis började samla material till ordboken tidigt: ”Er fieng frühezeitig an ein Wörterbuch von dieser Sprache zusammen zu tragen, und brachte mit dieser Arbeit an die dreyßig Jahre zu.“ (Ostermeyer 1780: XXXVI), det vill säga sannolikt så snart han hade anlänt till Trempen. Straipsniai / Articles 29 ONA ALEKNAVIČIENĖ De flesta av Ostermejeris tillägg i PR är vertikalt relaterade till Brodovskis anteckningar och bildar tillsammans med dem samlingens makrostruktur. De är självständiga samlingsartiklar (termen samlingsartikel används analogt med den lexikografiska termen ordboksartikel). Något färre tillägg är relaterade horisontellt och hör till mikrostrukturen. Dessa tillägg är av tre typer: 1) komplettering av Brodovskis artiklar – ett saknat eller ytterligare tyskt motsvarande uttryck har lagts till; 2) rättelse av Brodovskis artiklar – en bättre litauisk eller tysk variant föreslås; 3) rättelse av enskilda ord hos Brodovskis. 2.1. Tillagda samlingsartiklar Detta är element i samlingens makrostruktur: enskilda artiklar med båda komponenterna – en litauisk och en tysk (jfr fig. 1). Det finns tio sådana (nio ordspråk och talesätt, en gåta): PR ᵒ1r II₅–₁₁ ⁹ Diewe dūk wienam gimt, alle ne wienam dirbt. Må Gud låta var och en födas ensam, men ingen arbeta ensam, det vill säga: utan arbetare (barn och tjänstefolk) finns ingen hushållning. PR ᵒ1v II₃–₆ Diews ne žur į Arodą säger man när barnen kommer tätt i äktenskapet men det ändå finns lite bröd PR ᵒ2r II₃–₅ Diews neweikus, alle atmenūs Guds hämnd dröjer ofta, men uteblir inte till slut. PR ᵒ7v II₄–₆ Iau brauki ſu Lapais, tikt Szakučius palieki. Du ljuger grovt. PR ᵒ10v I₂–₄ Kas yra gražėlnis po Smerczo, ne kai gyws! ℞ Wežys kräftan, när den är kokt ⟨O←geb⟩. PR ᵒ18r II₁–₆ Skola ne Mūma Skulder måste man betala; bättre: skulder trycker och smeker inte som en mor. PR ᵒ20v II₁–₃ Swečias ne ilgay yra, alle da{ug} mało. En gäst ser mycket även under den allra kortaste vistelsen. PR ᵒ24v I₉–₁₂ Tirpūlys per mano Kuną {i}ejo Döden har gått över min grav, NB vid en oväntad rysning. PR ᵒ24v II₁₀–₁₂ Tingini ragiſi, be tojo (ſzojo) pats dirbk En lat dräng är ändå bättre än ingen alls. PR ᵒ32r I₂₀–₂₁ Žuvis trokšta be Wandens. Det är svårt att leva på ingenting. 9 Ostermejeris tillägg markeras i hänvisningen genom att en upphöjd bokstav O läggs till före sidan, till exempel PR ᵒ2r II₃–₅, medan rättelser anges inom vinkelparenteser med förkortningen O, till exempel ”Kėpėje ⟨O→Kėpėjė⟩”. Krullparenteser omsluter svårlästa bokstäver, till exempel {ła}ße, och ord som inte bevarats på grund av skador på bladen och återställts utifrån andra källor skrivs inom dubbla krullparenteser. Hakparenteser används för att rekonstruera tyska ordändelser när de skrivits i förkortad form, till exempel auße[n]. 30 Acta Linguistica Lithuanica LXVII Gotfryd Ostermejers tillägg i Jokūbas Brodovskis handskrifter: Litauische Sprichwörter und Rätsel och Lexicon Germanico-Lithvanicum et Lithuanico-Germanicum FIG. 1. PR ⁰18r II₁–₆: en samlingspost tillagd av Ostermejer: ett litauiskt ordspråk och två tyska motsvarigheter, sammanbundna med ordet beßer Åtta av de tio litauiska folkloristiska smågenrerna saknas i B: PR o1r II₅–₁₁, o1v II₃–₆, o7v II₄–₆, o10v I₂–₄, o18r II₁–₆, o20v II₁–₃, o24v I₉–₁₂, o24v II₁₀–₁₂. Troligen fanns de inte heller i den litauisk-tyska delen av Brodovskis ordbok (härefter – *Blv), eftersom de inte har kunnat återfinnas i excerpteringssamlingen till Lietuvių kalbos žodynas, som förvaras vid Litauiska språkets instituts lexikografiska centrum. Straipsniai / Articles 31 ONA ALEKNAVIČIENĖ De har inte kunnat återfinnas10. Det bör alltså uppmärksammas att den som nedtecknat dessa folkloristiska uttryck inte var Brodovskis utan Ostermejer. Sju av dem – sex ordspråk och en gåta – är litauiska och nedtecknades för första gången: PR ¹₁ᵥ II₃–₆, ⁰₇ᵥ II₄–₆, ¹₀ᵥ I₂–₄, ⁰₁₈ᵣ II₁–₆, ⁰₂₀ᵥ II₁–₃, ⁰₂₄ᵥ I₉–₁₂, ⁰₂₄ᵥ II₁₀–₁₂. De har inte återfunnits i tidigare arbeten om litauiskt skriftspråk. De kan därför ha nedtecknats av Ostermejer efter muntlig tradition, särskilt eftersom de inte är översättningar från tyska. De tyska motsvarigheterna liknar snarare förklaringar än ordspråk eller talesätt. Ett annat ordspråk, tillagt i PR ⁰₁ᵣ II₅–₁₁, konkurrerar om att vara det tidigaste med ett ordspråk ur Pilypas Ruigys Betrachtung der Litauischen Sprache (1745, härefter – RgB), jfr: ”Diewe dŭk, wienam gimt’, ne wienam bŭt’: Ohne Gefind iſt ein ſchlechtes Leben.” RgB 87₅–₆. Två av de tio ovan angivna uttrycken återfinns också i B, men i det ena överensstämmer endast det litauiska ordspråket medan den tyska motsvarigheten skiljer sig åt, och i det andra bör både det litauiska och det tyska ordspråket betraktas som olika varianter av samma uttryck. Detta senare hade redan belagts i tidigare handskrivna källor: i C och dess avskrift – Johann Heinrich Kunzmanns (1709–1775) ordbok (närmare bestämt dess avskrift) (härefter – KžŽ), jfr: PR ⁰₂ᵣ II₃–₅ Diews neweikus, alla människors Guds hämnd dröjer ofta, men uteblir inte. B 594₄₅–₄₆ Prov Gud är långmodig men också rättvis. Diew’s ne weikus alle atmennus. PR ⁰₃₂ᵣ I₂₀–₂₁ Žuwis trokſzta be Wandens. Att leva utan något är ett eländigt liv. B 853₃₀–₃₁ Prov Att leva utan något är svårt; jag kan inte vara ensam utan dig. aß wis trókſßtu be Wandens. B 946₂₉–₃₀ Aß wis be Wandens trókſßtu Jag kan inte vara ensam utan dig; att leva utan något är svårt. KžŽ 263₁₈–₁₉ Žuwis trókſzta be Wandennio Att leva utan [något] är svårt. C II 1120 I₂₆–II₂ Žuwis trokſßta be Wandeniô: Att leva utan något är svårt. 2.2. Reviderade artiklar i samlingen Detta är element i samlingens mikrostruktur (jfr fig. 2). På tre ställen har Ostermejeris lagt till den saknade tyska motsvarigheten, på ytterligare ett ställe en kompletterande sådan (hädanefter citeras båda – först Brodovskis litauiska, sedan Ostermejeris tyska): 10 Den litauisk-tyska delen har inte bevarats. I LKŽ:s excerpteringsregister finns kort som skrevs av därifrån före andra världskriget (Balčikonis 1941: IV). 32 Acta Linguistica Lithuanica LXVII Gotfrydo Ostermejerio prierašai Jokūbo Brodovskio rankraščiuose: Litauische Sprichwörter und Rätsel ir Lexicon Germanico-Lithvanicum et Lithvanico-Germanicum PR 5r I₂₃ √Gikis, numirres ne gilis. PR ⁰5r I₂₄–₂₅ Försvara dig, värj dig så länge du lever; efter döden är det för sent. PR 5r II₃–₄ √Gerri Miltai mokinn’ Képėje ‹O→Képėje›, gerri Linai W{ė}rpėje ‹O→W{ė}rpėje. PR ⁰5r II₅–₆ God mjöl ger gott bröd, gott lin god skörd. PR 19v I₄ √Sukis¹¹ [‹O→Sukkas’›] kaip appatinne puſſe Girnu. PR ⁰19v I₅ En mycket lat människa. PR 4v I₈–₉ √Den som är god mot den gode, är ond mot den onde. √Som man gör, så blir man också bemött. PR ⁰4v II₁ Som man gör, så går det. Ett särskilt tillägg är ett litauiskt ordspråk och en tysk kommentar om att det är just detta ordspråk, och inte det som Brodovskis skrivit mitt emot, det vill säga i den andra spalten (PR 17v II₁–₄). Brodovskis ordspråk i PR sammanfaller dock i huvudsak med ordspråket i B, där det är infört tre gånger. Dessutom finns samma ordspråk även i *Blv¹². Alltså var detta en stabil enhet i Brodovskis omgivning; det är föga troligt att han misstagit sig här. Den variant som Ostermejeris däremot ger ligger nära en av C-varianterna, jfr: PR ⁰17v I₄–₆ Torrt trä brister, grönt böjer sig. Så lyder ordspråket, och inte som det står mitt emot. PR 17v II₁–₄ Sauſas [Sens] Medis braßka, 3áles [jauns] l{ų{bta}} alte Leute müß[en] ſterb[en] junge köne[n] ſt{{erben.}} Es köm[en] leichter Kalbs als Ochſe[n] Häut zu M{{arckt.}} Der Todt ſiehet weder alt noch jung. B 73ₚᵣₛₜ. Gamla människor måste dö, unga människor kan dö. Döden ser varken gammal eller ung. Sén’s l. Sauſas Medis braßka Jaun’s l. 3áles lußta. B 648ₚᵣₛₜ. Prov Det kommer lättare kalvskinn än oxskinn till marknaden. vel gamla människor måste dö, unga kan dö. Sauſas (ſen’s) Medis braßka, 3áles (jaun’s) lußta. vel Döden ser varken gammal eller ung. B 723ₚᵣₛₜ. Prov Sén’s l Sauſas Médıs braßka, Jauns l. 3áles lußta. Alte Leute müß[en] ſterbe[n], junge Leute köne[n] ſterbe[n]. Es köme[n] leichter Kalbs als Ochſ[en] Häut zu Marckt. Der liehet weder alt noch Jung *Blv 200≥LKŽk Sauſas Medis braßka, 3ales lußta Gamla människor måste dö, unga kan dö C II 1117 II₁₇–₂₄ Sauſas (·Sens·) Medis lußta (·bráßka·) 3álas (·jaun’s·) linkſta (·lußta·) Alte Leute müßen ſterben, junge können ſterben. /. Es kömt ſo leicht e. Kalb, alß Ochſen=Häut zu Marckte. /. Der Todt ſchonet weder jung noch alt. 11 Understruket med svart bläck av Ostermejeris hand. 12 *Blv-fragmenten återges med hänvisningen ≥LKŽk. Straipsniai / Articles 33 ONA ALEKNAVIČIENĖ FIG. 2. PR 5r: Ostermejeris har skrivit till en saknad tysk motsvarighet vid två litauiska ordspråk: PR 05r I24–25 och PR 05r II5–6 På ett ställe anger Ostermejeris en ytterligare tysk variant som bättre (”beßer”) än Brodovskis, jfr: PR 18v I18–20 ‘Sträng är inte broder. ‘Stränga herrar tuktar med skorpioner. PR 018v I20 bättre: nöden är ingen kär. 34 Acta Linguistica Lithuanica LXVII Gotfrydo Ostermejerio prierašai Jokūbo Brodovskio rankraščiuose: Litauische Sprichwörter und Rätsel ir Lexicon Germanico-Lithvanicum et Lithuanico-Germanicum Det bör tilläggas att Ostermejeris också skrev in två tyska varianter, sammanbundna med ordet beßer, i en artikel som han själv lade till i samlingen: ”Skola ne Mūma Schulde[n] muß man bezahle[n], beßer: Schulden drück[en] u. liebkofe[n] nicht, wie eine Mutter.” PR 18r II₁–₆ (se även fig. 1). Även om ordspråk och talesätt kännetecknas av ett stabilt semantiskt innehåll, realiseras de i kommunikationsprocessen ur olika aspekter och får situationsbunden betydelse (Zaikauskienė 2010: 98). Det litauiska ordspråket sammanfattar i detta fall endast situationen – det förmedlar en viss livserfarenhet (skuld är ingen mor) och fyller därmed en generaliserande, det vill säga representativ-referentiell funktion. Den första tyska motsvarighetens semantiska funktion är däremot direktiv, det vill säga appellativ-impressiv: den syftar till att påverka mottagaren och har didaktiska avsikter (skulder måste betalas). Den andra motsvarighetens semantiska funktion är värderande, det vill säga expressiv-emotiv: den förmedlar en värderande hållning, ett uttryck för allmänna värderingar (skulder tynger, de smeker inte som en mor) (jfr Zaikauskienė 2010: 100–102). De tyska motsvarigheterna visar alltså på minst två skilda situationer där det litauiska ordspråket kan ha använts: när man behöver undervisa mottagaren och när man behöver stödja denne i en svår situation. Det senare är faktiskt mer sannolikt. Ostermejeris gjorde få ändringar av enstaka ord. I talesättet ”Sukis kaip appatinne pulle Girnu” är ordet Sukkas understruket, och ovanför det har Sukkas’ skrivits med svart bläck. PR 19v L₄. Två gånger har Ostermejeris korrigerat ändelsen i acc. sg. genom att lägga till ett snedstreck vid vokalen <e>: Kėpėje→Kėpėje, W{ę}rpėje→W{ę}rpėje (se fig. 2). På vissa ställen finns prickar i svart bläck ovanpå <e>, men det går inte att säkert tillskriva dem Ostermejeris; jfr: begančiem→begančiem PR 27v I₁, Teẇs→Tėẇs PR 27v II₁. Bokstaven <j> har markerats med svart bläck: jelſkančiem PR 27v I₁; efter ordet Moczeka har ett kommatecken skrivits: ”Wiena Diena Motina, kitta Diena Moczeka, dicit[ur] vo[m] ˈwand elbahr[en] Wetter” PR 29v I₄–₅. På samma ställe har en prick satts med svart bläck över det första <i> i ordet. Prickar ovanför <i> förekommer även på andra ställen, men eftersom de inte är fonetiskt betydelsefulla kommenteras de inte. 3. GOTFRYD OSTERMEJERIS ANTECKNINGAR I JOKŪBAS BRODOVSKIS MANUSKRIPT LEXICON GERMANICO-LITHVANICVM ET LITHVANICO-GERMANICVM I Brodovskis ordbok finns endast tre anteckningar av Ostermejeris. I ordboksartikeln Infſerburg har texten ”/ Ifra die Infſer” skrivits med svart bläck efter den litauiska motsvarigheten Ÿſtrutis B °756₂₆ (se fig. 3), och i artikeln Pregel efter Preglus står det ”beßer Pregora” B °985₂₃. Även den grå bläckanteckningen ”/ alii Iurbarkas.” B °786₃₀ kan tillskrivas Ostermejeris, Straipsniai / Articles 35 ONA ALEKNAVIČIENĖ FIG. 3. B 075626: Ostermejeris anteckning med svart bläck ”// Ifra die Infter” 36 Acta Linguistica Lithuanica LXVII Gotfrydo Ostermejerio prierašai Jokūbo Brodovskio rankraščiuose: Litauische Sprichwörter und Rätsel ir Lexicon Germanico-Lithvanicum et Lithvanico-Germanicum som finns i Brodovskis förteckning över preussiska kyrkor intill ortnamnet Georgenburg Iurborgs. Dessa flodnamn och ortnamnet var av betydelse för honom. I boken Gedanken von den alten Bewohnern des Landes Preussen (1780), där Ostermejeris diskuterade med Anton Friedrich Büsching, recensenten av hans verk Kritischer Beitrag zur Altpreußischen Religionsgeschichte (1775), om tillförlitligheten hos uppgifter belagda i historiska dokument, betonade han vikten av att stödja sig på språket och kunskap om naturförhållandena, och lade fram etymologin för flodnamnet Priegora (även de tyska namnen på Įsra och Jurbarkas nämns; om etymologin för Priegora, se Pėteraitis 1992: 141–143): Av en urkund som förekommer i Actis Borussicis Tom. II. p. 611. seqq. får man veta att Pregel egentligen heter Pregora, eller tidigare kallades så. Om jag nu vill veta betydelsen av detta namn, ger språket ensamt vägledning. Prie betyder bey, an, och Gora betyder ett Berg: Priegora är alltså detsamma som floden vid berget. Om jag sedan vill veta vad som gett upphov till denna benämning, finner man inte heller det i språket; man måste bege sig till den plats där Pregel har sitt ursprung. Angerappe och Inster förenas nedanför ett högt och långt berg, där Georgenburg och Rettinen ligger; därför kallas floden som bildas där floden vid berget (Ostermeyer 1780: XVI–XVII). I sin grammatik Neue Litauische Grammatik (härefter OG) anger Ostermejeris flodnamnen Priego-ra och Įsra som exempel på substantiv vars genus enligt honom kan fastställas utifrån betydelsen: ”Femina, die Namen [...] der Flüsse, als: Priegora der Pregel, Iſra die Inster” OG 1920–28. Ostermejeris anteckningar B har endast horisontella samband med Brodovskis text och hör enbart till mikrostrukturens område. 4. GOTFRYD OSTERMEJERS ANTECKNINGAR OM LITAUISCHE SPRICHWÖRTER UND RÄTSEL OCH LEXICON GERMANICO-LITHVANICVM ET LITHVANICO-GERMANICVM DATERING Frågan om när Ostermejer gjorde anteckningar både i PR och i B har väckts. Det har redan nämnts att Ostermejer i sitt verk Kritischer Beitrag zur Altpreußischen Religionsgeschichte, utgivet 1775, stödde sig på Brodovskis ordbok när han skrev om de gamla baltiska gudarna. Med hänvisningar till ordboken, ”Brodowski libro supra nominato” eller helt enkelt ”Brodowski”, presenterade Ostermejer 20 namn. För sex av dem anges Brodovskis ordbok som enda källa. I Brodovskis ordbok finns de flesta gudanamnen under uppslagsordet Straipsniai / Articles 37 ONA ALEKNAVIČIENĖ Götz, där en lista över de gamla gudarna, ”Götzen der alten Preußen”, har sammanställts, B 597–598, jfr: OB 141–2 Iawinnê (r)13, sädesgudinnan, kornmodern, av Iawai säd. B 59826 Sädesgudinnan Iawinne. OB 1414–15 Bibcziû Bóbelis (v), trädgårdsguden Priapus B 5984 Priapus. Bibcziû Bobelis trädgårdsgud. OB 186–9 Iaucziû Bobis, även Baubis (g), boskapsskötarnas gud, av Jautis, en oxe, och Baubju, jag råmar. De gamlas Pan. B 5985 Pan. Iaucziû Baubis herdegud. OB 191–3 Muffû Birbikš (i) flugguden, Baal-Sebub, 2 Kungaboken 1:2, av Muffē en fluga och birbju, jag surrar som ett bi. B 59815 Beelzebub Musfu Birbiks OB 2010–11 Iagaubis (n), eldens gud; Vulcanus. B 59742 Vulcanus Iagaubis, Ugnis βwēnta. eldgud. OB 2012–13 Drebkullys (o), jordbävningarnas gud, av drebėti, darra, och kulti, slå. B 59816 Jordbävningsgud. Drebkullys. I brevet till Penzel den 1781-01-06 skriver Ostermejer att Brodovskis ordbok nu innehas av precentorn Gronwald. Ostermejer hade tidigare frågat honom om han inte kunde sälja (!) verket eller åtminstone låta skriva av det. Gronwald hade emellertid avslagit båda önskemålen. Att de redan tidigare hade brevväxlat om möjligheterna att trycka det framgår också av att Gronwald hade föreslagit Ostermejer att ta sig an revisionen. Ostermejer hade nämligen skrivit till honom att ordboken måste kontrolleras före tryckningen. Själv avböjde han detta, eftersom han ansåg sig vara för gammal för ett så detaljerat arbete (Keturi Gotfrydo Ostermejerio rankraščiai, 2002: 74–77, 147–148). Wilhelmsbergs kantor Gronwald hade med säkerhet ordboken redan år 1780. Ostermejer nämner detta faktum i boken Gedanken von den alten Bewohnern des Landes Preussen (1780). Som svar på förebråelser från en icke namngiven recensent om att han i verket Kritischer Beitrag zur Altpreußischen Religionsgeschichte (1775) hade grundat sig på en opublicerad ordbok av Brodovskis, hävdade Ostermejer att han ansåg uppgifterna om de gamla preussiska gudarna vara tillförlitliga och att han noggrant hade skrivit av allt som Bro- hade nedtecknat med egen hand. 13 Bokstäverna inom parentes, OB, betecknar noter där källor anges; i noterna r, v, i anges endast Brodovskis ordbok som källa. 38 Acta Linguistica Lithuanica LXVII Gotfrydo Ostermejerio prierašai Jokūbo Brodovskio rankraščiuose: Litauische Sprichwörter und Rätsel ir Lexicon Germanico-Lithvanicum et Lithvanico-Germanicum dovskis. Den som tvivlar på detta kan se i hans ordbok, som för närvarande innehas av Wilhelmsbergs kantor Gronwald (Ostermeyer 1780: XXXV). Varken i brevet eller i boken anger Ostermejer Gronwalds förnamn. I arkivdokument nämns han som Gottfried Grunwald14. År 1772 utnämndes han till kantor i Wilhelmsberg och arbetade där till ungefär juni 1781, eftersom han prästvigdes den 1781-06-15 och installerades som präst i Karwaiten kyrka (Klaipėda län) den 1781-06-18. Mindre än ett år senare flyttades Grunwald från Karwaiten till Kraupischken (Ragnit län), där han arbetade till 1811 (Moeller 1968: 62, 77). Inga uppgifter om hans litterära intressen har påträffats. Hans brev från Kraupischken rör främst ekonomiska frågor, och handstilen ger ingen grund för hypotesen att PR skulle innehålla hans egna marginalanteckningar. Det är fortfarande oklart hur B hamnade i det för litauister föga kända Wilhelmsberg (före 1725 – Klikučiai, Darkehmen län)15 och varför kantorn i denna kyrkby ansåg sig ha rätt att avgöra under vilka villkor Brodovskis manuskript kunde lämnas ut eller inte. Varför var det just han som sökte efter någon som kunde förbereda det för tryckning? Det är ännu okänt var manuskriptet befann sig innan det kom till Rėzas privata bibliotek. Den ungefärliga tiden för Ostermejers marginalanteckningar kan numera fastställas endast genom jämförelser med hans egna verk och genom att söka efter tecken på att han där bygger på PR och B. I verket Kritischer Beitrag zur Altpreußischen Religionsgeschichte från 1775 byggde Ostermejer på Brodovskis ordbok när han skrev om de gamla preussiska gudarna, och han uppgav år 1780 i boken Gedanken von den alten Bewohnern des Landes Preussen (Ostermeyer 1780: XXXV) att ordboken fanns hos Gronwald. Följaktligen är terminus ad quem för hans användning av den 1775. För större precision kan denna gräns begränsas till den 8 augusti 1775. I inledningen till verket Kritischer Beitrag zur Altpreußischen Religionsgeschichte angav nämligen Ostermejer platsen och datumet för verkets tillkomst – året och den helige Dominikus dag: ”Trempen in der Predigerwohnung am Tage Dominici 1775” (Ostermeyer 1775: IVv). Det finns ganska många (omkring 25) ordspråk och talesätt i OG, främst i den tredje delen, som ägnas åt syntax: ”Dritter Haupttheil. SYNTAXIS”. Åtta av dem ligger nära PR och B, men är ändå inte identiska. De tyska motsvarigheterna skiljer sig särskilt mycket, jfr: 14 I ett brev till kungen daterat 1772-01-23, skrivet av Daniel Heinrich Arnoldt, dekanus vid teologiska fakulteten vid universitetet i Königsberg, Theodor Christian Lilienthal och Gotthilf Christian Reccard, anges att de skulle utse studenten Gottfried Grunwald till Wilhelmsberg om en kantorstjänst blev ledig (Wilhelmsberg Praecentorat 1758–1803; GStA PK: XX. HA Hist. StA Königsberg, EM 55 d, Nr 975, Bl. 4r–4v). Han immatrikulerades 1764-05-07 som ”Grünwald Godfr.: Saalfeld Boruss.” (Erler 1911: 492). 15 Efter pesten 1709–1711 bosatte sig många kolonister – fransmän och schweizare – från Nassau, Pfalz och hertigdömet Franken i trakten. För deras behov började man 1724 bygga en kyrka i Klikučiai, en by i Gavaičiai församling som hade avfolkats under pesten; kyrkan stod färdig 1725. Den nybildade församlingen hörde till Įsrutis inspektion. Kyrkan var simultankyrka – evangelisk-lutherska och reformerta gudstjänster hölls där – och två präster tjänstgjorde (Moeller 1968: 150; Rogge 1873: 83–87). Straipsniai / Articles 39 ONA ALEKNAVIČIENĖ OG 141₂₈–₂₉ girts ßeßeis, o pagiroms wos wienu En berusad man färdas med sex, men när han har sovit ut, knappt med en. PR 6r I₉–₁₁ √Girt’s penkeis; ßeßeis, o pagirom’s ne wienais. √Rik när han är berusad, fattig när han är nykter. vid arm. B 120ₚᵣšt. Pr Rik när han är berusad, fattig när han är nykter. Girt’s ir wažuť’s, pag0rom’s ne peßczes. Girts penkeis, ßeßeis, o pagirom’s nei wienais. B 953₅–₇ Prov Rik när han är berusad, fattig när han är nykter Girt’s ir wažuť’s, pagiroms ne peßczes. vel Girts penkeis, ßeßeis o pagiroms ne wienais. B 1009₂₃–₂₅ Prov Rik när han är berusad, fattig när han är nykter. Girt’s ir wažuť’s, Pagirom’s nei Peßczes. vel Girt’s penkeis, ßeßeis, o Pagirom’s nei wienais. OG 150₁₇–₁₀ den girige tänker inte på klövern, det vill säga, han kommer att dö före våren. PR 23r I₁₂–₁₃ √Han kommer inte längre att höra göken. √Han kommer inte längre att höra göken. B 611ₚᵣšt. Pr Han kommer inte längre att höra göken. Tas dóbilo daugiau ne mÿs. B 799₁₉ ir pršt. Prov Tas daugiau Dóbilo nemÿs. Han kommer inte längre att höra göken. OG 141₂₈–₂₉ den som stjäl blir inte rik, ingen tjuv blir rik PR 31r I₁–₂ Wokdam’s ne pralopłi. √Tjuvaktigt gods √går inte upp i rök. B 451ₚᵣšt. Tjuvaktigt gods går inte upp i rök Wógdam’s ne pralóbłi. B 572ₚᵣšt. Tjuvaktigt gods går ‹corr. går› inte upp i rök. Wógdam’s ne pralóbłi. B 612ₚᵣšt. Tjuvaktigt gods går inte upp i rök. Wógdam’s ne pralóbłi «←pralóplłi». OG 151₂₁–₂₂ Gud, låt mig födas ensam, men inte vara ensam, leva. PR O1r II₅–₁₁ Gud, låt mig födas ensam, men inte dö ensam. Gud låte var och en födas ensam; men ingen arbeta ensam, det vill säga, utan arbetare (barn och tjänstefolk) kan inget hushåll bestå. RgB 87₅–₆ Diewe dük, wienam gimt’, ne wienam büt’: Utan familj är livet uselt. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot det sista exemplet. Detta ordspråk finns inte i B, men i PR har det skrivits till av Ostermejeris; hans OG har dock en annan variant och endast en tysk motsvarighet. Det liknar RgB 87₅–₆: ”Diewe dük, wienam gimt’, ne wienam büt’: Ohne Gelind ift ein fchlechtes Leben.” Skillnaderna mellan varianterna i PR och OG är alltså ganska tydliga, vilket ger anledning att hävda att Ostermejeris inte stödde sig på vare sig PR eller B när han skrev grammatiken. Generellt är både Ostermejeris tillägg i PR och exemplen i OG betydligt mer återhållsamma och neutrala, och inte lika tvetydiga som de som Brodovskis samlade in från levande språkbruk; dessutom återges de vanligen efter citat ur Bibeln eller andra religiösa skrifter. Man kan försiktigt dra slutsatsen att Ostermejeris fyllde på PR först sedan han kommit till församlingen, det vill säga innan B och, sannolikt tillsammans med det, även PR hamnade hos precentorn Grunwald i Wilhelmsberg. Os- 40 Acta Linguistica Lithuanica LXVII Gotfrydo Ostermejerio prierašai Jokūbo Brodovskio rankraščiuose: Litauische Sprichwörter und Rätsel ir Lexicon Germanico-Lithvanicum et Lithvanico-Germanicum termejeris fick sannolikt aldrig tillbaka B. Troligen hamnade B i händerna på hans store motståndare, Pilkalnis kantor Kristijonas Gotlybas Milkus (Christian Gottlieb Mielcke, 1733–1807). I förordet till ordboken Litauisch–deutsches und Deutsch–litauisches Wörterbuch (1800) uppger Milkus (1800: 3r–4r) att han använt B som källa; i ordboken återger han omkring 300 av dess ordspråk och talesätt. Den nästan tusensidiga ordboken måste naturligtvis ha sammanställts under flera år. För att få fram medel till tryckningen utlystes en prenumeration i tidskriften Preussisches Archiv år 1797 (Lebedys 1956: 516). Källorna måste därför ha funnits till hands under lång tid. Sammanfattningsvis kan sägas att Ostermejeris bidrag till utformningen av både PR:s makrostruktur och mikrostruktur var relativt litet och att han därför inte kan betraktas som medförfattare. Den huvudsakliga sammanställaren av samlingen var Jokūbas Brodovskis, medan Ostermejeris endast kompletterade den. Att Ostermejeris lämnat spår i både B och PR vittnar dock (om än indirekt) om att båda handskrifterna skapades i Trempai och skrevs av Brodovskis. Även om B:s upphovsperson inte har betvivlats särskilt mycket har det hittills inte fastställts om den verkligen är Brodovskis autograf eller en avskrift gjord av någon annan. Orsaken är enkel: hittills har inget dokument med Brodovskis underskrift påträffats. 5. SPRÅKET I GOTFRYD OSTERMEJERIS TILLÄGG Geldapė, där Brodovskis föddes, liksom Trempai, där han i över 30 år tjänstgjorde som precentor, låg inom området för den sydvästaukštaitiska dialekten i Litauen Minor, bland de så kallade baltsermėgiai. Ostermejeris, som föddes i en tysk familj i Marienburg (Västpreussen) och studerade litauiska vid universitetet i Königsberg, men enligt sonen Zygfrydas lärde sig språket hos prästen Kalava i Verdainė (alltså inom den västsamogitiska dialektens område), tillbringade hela sitt återstående liv (från 1744 till 1800) likaså i Trempai, bland de sydvästaukštaitiska talarna. Ostermejeris skrev till relativt få litauiska ordspråk och gåtor, vilket endast medger fragmentariska slutsatser. För analysen av hans ortografi, fonetik och morfologi finns 53 litauiska ord (61 ordformer) från PR och 3 ord från B: ale (3) ‘men’ konj.: alle PR ¹r II₆ PR ²r II₃ PR ²⁰v II₁ aruodas (1) subst.: ack. sg. Arodą PR ¹v II₃ aš (1) pers. pron.: gen. sg. mano PR ²⁴v I₉ atmenus, -i (1) adj.: nom. sg. m. atmenùs PR ²r II₃ be (2) prep. (med gen.): be PR ²⁴v II₁₀ PR ³²r I₂₀ braukti (1) v.: pres. 2 sg. brauki PR ⁷v II₄ būti (2) v.: pres. 3 yra PR ¹⁰v I₂ PR ²⁰v II₁ daug (1) adv.: da{ug} PR ²⁰v II₁ Dievas (3) subst.: nom. sg. Diews PR ¹v II₃ PR ²r II₃ * vok. sg. Diewe PR ¹r II₅ dirbti (2) v.: inf. dirbt PR ¹r II₆ * imper. 2 sg. dirbk PR ²⁴v II₁₁ Straipsniai / Articles 41 ONA ALEKNAVIČIENĖ ge (1) v.: imper. 2 sg. dùk PR º1r II₅ födas (1) v.: inf. gimt PR º1r II₅ levande, -e (1) adj.: nom. sg. m. gyws PR º10v I₃ vacker, -t (1) adj.: comp. nom. sg. m. gražėlnis PR º10v I₂ till (1) praep. (med acc.): į PR º1v II₃ gå in (1) v.: praet. 3 {į}ėjo PR º24v I₉ länge (1) adv.: ne ilgay PR º20v II₁ Įsra (1) sf. nloc.: nom. sg. Įfra B º756₂₆ redan (1) adv.: Iau PR º7v II₄ Jurbarkas (1) sm. nloc.: nom. sg. Iurbar-kas B º786₃₀ vem (1) pron. inter. Kas PR º10v I₂ kropp (1) sm.: acc. sg. Kuną PR º24v I₉ blad (1) sm.: instr. pl. Lapais PR º7v II₄ böja (1) v.: praes. 3 linktą PR º17v I₄–₅ bryta (1) v.: praes. 3 lužta PR º17v I₄ se (1) v.: praes. 3 mato PR º20v II₂ träd (1) sm.: nom. sg. Medis PR º17v I₄ mamma (1) ‘mamma, mor’ sf.: nom. sg. Mūma PR º18r II₁ inte (1) part.: ne PR º18r II₁ än (1) ‘inte på något sätt, än’ conj.: ne kai PR º10v I₃ lämna kvar (1) v.: praes. 2 sg. palieki PR º7v II₅ själv, själv (1) pron. def.: nom. sg. m. pats PR º24v II₁₁ genom (1) praep. (med acc.): per PR º24v I₉ efter (1) praep. (med gen.): po PR º10v I₂ Priegora (1) ‘Prieglū̄s’ sf. nloc.: nom. sg. Pregora B º985₂₃ skriva (1) v.: fut. 2 sg. ragili PR º24v II₁₀ torr, -t (1) adj.: nom. sg. m. Saùfas PR º17v I₄ skuld (1) sf.: nom. sg. Skola PR º18r II₁ död (1) sm.: gen. sg. Smerczo PR º10v I₂–₃ med (1) praep. (med instr.): łu PR º7v II₄ sätta sig (1) v. refl.: praes. 3 Sukkas’ PR º19v I₄ gäst (1) sm.: nom. sg. Swećias PR º20v II₁ kvist (1) ‘liten kvist’ sm. demin.: acc. pl. Szakúčius PR º7v II₅ denne, denna (1) pron. demonstr.: gen. sg. m. emph. Įzojo PR º24v II₁₀ den, den (1) pron. demonstr.: gen. sg. m. emph. tojo PR º24v II₁₀ bara (1) ‘endast, blott’ part.: tikt PR º7v II₄ latmask (1) sm.: acc. sg. Tingini PR º24v II₁₀ rysning (1) ‘rysning’ sm.: nom. sg. Tirpuly s PR º24v I₉ brista (1) v.: praes. 3 trok{ž}ta PR º32r I₂₀ vatten (1) sm.: gen. sg. Wandens PR º32r I₂₀ duglig, -t (1) adj.: nom. sg. m. neweikus PR º2r II₃ kräfta (1) sm.: nom. sg. Wėžys PR º10v I₃ en, ett (3) pron. def., indef.: dat. sg. m. wienam PR º1r II₅ ne wienam PR º1r II₆ grön, grönt (1) adj.: nom. sg. m. žalas PR º17v I₄ se (1) v.: praes. 3 ne žur PR º1v II₃ fisk (1) sf.: nom. sg. Žuwis PR º32r I₂₀ Ostermejerios stavning skiljer sig något från Brodovskis. Han använde grafem och digrafer som inte förekommer hos Brodovskis: <ź> och <Ź> för ljudet [ž]; <Iz>, <Sz> och <Íź> för ljudet [š]; <ć> och <cz> för ljudet [č], jfr: <ź>, <Ź> [ž] gražėlnis PR º10v I₂; Wėžys PR º10v I₃; žalas PR º17v I₄; ne žur PR º1v II₃; Žuwis PR º32r I₂₀ <Iz>, <Sz>, <Íź> [š] [zojo PR º24v II₁₀; trok{ž}ta PR º32r I₂₀; Szakúčius PR º7v II₅; lužta PR º17v I₄ <ć>, <cz> [č] Swećias PR º20v II₁; Szakúčius PR º7v II₅; Smerczo PR º10v I₂–₃ 42 Acta Linguistica Lithuanica LXVII Gotfrydas Ostermejeris anteckningar i Jokūbas Brodovskis handskrifter: Litauische Sprichwörter und Rätsel och Lexicon Germanico-Lithvanicum et Lithvanico-Germanicum För Brodovskis är i sådana fall såväl PR som B:s vanliga <ǯ>, <ǯ> och <з>, <З> för ljudet [ž]; <β> och <Sз> för ljudet [š]; <з> och <Cз>, mer sällan <ćз>, ibland även <c> när det inte står i ordets början, samt <ć> för ljudet [č], jfr: <ǯ>, <ǯ>, <з> [ž] att förarga PR 28v I₁₃; Awíža B 619₁₃; Žiema PR 28v I₁₂; uzdegs PR 8r I₈; Awížos B 619ₚᵣšₜ.; Žagre PR 39r I₄; Žmogaus B 48₁₃ <β>, <Sз> [š] Tirßtas PR 24v II₃; Werßis PR 13r I₅; βakalis B 832ₚᵣšₜ.; βýplóti B 832₄₃; Sзū PR 8v II₃; Sзallin B 42₂ <з>, <Cз>, <ćз>, <c>, <ć> [č] Bacзka PR 16r I₇; Cзerkóčius, Cзerka B 619₄₄; Bacзka PR 38v I₂; Recзius B 633₁₅; Swécio PR 20v I₁; Swecias B 781₁₆; Swécías PR 34v II₁; Kwiet—Milčiú B 558₄₆ Ostermejeris använde, till skillnad från Brodovskis, inte <ÿ> för att beteckna långt [i] – han skrev antingen <y> (t.ex.: gyws PR ⁰10v I₃; yra PR ⁰10v I₂; Tirpulyṣ PR ⁰24v I₉), eller <i> (t.ex.: ragili PR ⁰24v II₁₀). Brodovskis betecknade långt [i] i PR på tre sätt: oftast med <ÿ>, mer sällan med <y> och <i> (jfr Arklÿs PR 7v I₁₂; dÿgſta PR 23r I₁₄; Arklys PR 40r I₅; Birbyne PR 15r I₃; Gadine PR 4r I₃; Giweÿi PR 6v I₄). Ostermejeris markerade historiska nasalljud: i acc. sg.-former skrev han grafem med en tvärgående stapel: Aroda PR ⁰1v II₃; Kuna PR ⁰24v I₉; Tingini PR ⁰24v II₁₀, likaså prepositionen į PR ⁰1v II₃, prefixet i- i ortnamnet Ifra B 0756₂₆, möjligen också i verbformen praet. 3 {i}ėjo PR ⁰24v I₉ (denna syns otydligt). Även om de säkra exemplen endast är fem återges nasalljuden överallt där de tidigare bör ha uttalats. Att Ostermejeris strävade efter att konsekvent markera den tidigare nasaliteten framgår också av att han två gånger korrigerade Brodovskis acc. sg.-ändelse – en tvärgående stapel lades till: Képėje→Képėje PR 5r II₃; W{ę}rpėje→W{ę}rpėje PR 5r II₄. I Brodovskis ord förekommer däremot substantivens acc. sg.-former med nasala vokaler i PR en och en halv gång färre än former utan dem. Brodovskis markerade alltså den tidigare nasaliteten ganska inkonsekvent, jfr acc. sg.-formerna: Galwa PR 31v I₇, men Galwa PR 15r I₂, PR 25r II₃, Gálwa PR 23r II₁; Girpe PR 37v I₂, men Girpe PR 39v II₁, PR 39v II₈; Ilti PR 1r I₆, men Ilti PR 8v I₁₄; Dangu PR 22r I₈, men Dangu PR 24r I₁₁, dangu PR 40v II₂. Ostermejeris accentuerade inte orden (ett enda undantag: adj. nom. sg. m. atmenùs PR ⁰2r II₃) och använde inte diakritiska tecken för att särskilja genitiv-, instrumental- och lokativformer. Brodovskis använde däremot tre accenttecken: akut, grav och cirkumflex. Med cirkumflex markerade han också gen. sg.-former av feminina substantiv (30×) samt gen. sg.-former av feminina och maskulina substantiv (21×). Med grav accent och punkt ovanför bokstaven markerade Brodovskis instrumentaländelsen i sg. för både feminina och maskulina substantiv (4× respektive 2×); med punkt markerade han ibland även iness. sg.-former (2×). I såväl Brodovskis som Ostermejeris ord blandas [o] och [uo] samman till följd av det sammanfallande uttal som är typiskt för västaukštaitiska dialekter i Lill-Litauen, särskilt de nordliga; i skrift återges de med <o> respektive <ū>, mer sällan med <u>. Brodovskis ord- Straipsniai / Articles 43 ONA ALEKNAVIČIENĖ Blandningen är inte vanlig; jämför nom. sg. Pon’s PR 1v I₁₅, Lobis PR 21r I₅, men Kamolÿs PR 10r I₃, 13r II₃, 38r I₃ och Kamuļÿs PR 33v I₉; praes. 1 sg. odžiu PR 38r I₂ och Ūdžiu PR 26r II₁; acc. sg. Pūda PR 5v I₉, instr. sg. Pūdu PR 24v I₃, men iness. sg. Pode PR 14r I₁. I verket Kritischer Beitrag zur Altpreußischen Religionsgeschichte (1775) förklarade Ostermejeris att <û> bör läsas som tyskt [o] (OB [4r]); i grammatiken beskrev han diftongen betecknad med <û> som en halvdiftong, där [u] knappt hörs medan [o] uttalas långt: ”û, das die Alten uo schrieben, ist nur ein halber Diphthongus, das u wird nur etwas angeltoßen, das o aber lang ausgesprochen” (OG 4). I sina tillägg skriver Ostermejeris imper. 2 sg. dūk PR ᵒ1r II₅, men acc. sg. Aroda PR ᵒ1v II₃; han skriver också nom. sg. Skola PR ᵒ18r II₁, praes. 3 trokſzta PR ᵒ32r I₂₀, men nom. sg. Mūma PR ᵒ18r II₁. Varken i OB eller i 1797 års handskrivna dokument – Rėzas översättningskommentarer – finns dock tecken på en sådan sammanblandning: [uo] återges med tecknet <û>, [o·] med tecknet <o>. Några exempel på sammanblandning har noterats i Ostermejeris grammatik, jämför Sſloju, βlofu, βloti, dainoju, dainofu OG 74, men de är få. Det är möjligt att likheten mellan [o·] och [uo] berodde på monoftongering av [uo]. I Ostermejeris tillägg förekommer ingen sammanblandning av [e·] och [ie], till skillnad från Brodovskis anteckningar, där ljuden återges med <e>, <ė>, <ie>, till exempel: nom. sg. Kiele ”kielė”, men gen. sg. Kėlės PR 5r I₁₂; acc. sg. Sena ”sieną”, men iness. sg. Sėnoje PR 10r I₆; nom. sg. Miera PR 4v I₁₄, men imper. 2 sg. ne merūk PR 1v I₆; nom. sg. Melapautis PR 13v II₁, instr. pl. Mēlemis PR 3v II₅ och så vidare. I grammatiken hänför Ostermejeris diftongen [ie] till de oegentliga diftongerna (Diphthongi impropria OG 5), där det i praktiken bara är den andra vokalen som hörs. Exempel på sammanblandning förekommer i grammatiken, jämför Penas ”pienas”, neſti ”niežti” OG 13, Pietuwys ”pietuvys” OG 17, leju ”lieju” OG 73, Gieda ”geda” OG 123. I Ostermejeris ordmaterial reduceras inte obetonade ändelseljud [o·] < [*ā], varken i substantivens gen. sg. (jämför gen. sg. Smerczo PR ᵒ10v I₂₋₃; gen. sg. m. emph. [ʒojo] PR ᵒ24v II₁₀; tojo PR ᵒ24v II₁₀), eller i verbens praes. och praet. 3-former (jämför praes. 3 mato PR ᵒ20v II₂; praet. 3 {i}ėjo PR ᵒ24v I₉). Även Brodovskis bevarar i huvudsak de långa vokalerna i obetonade nominaländelser: långt [o·] < [*ā] i gen. sg. f. och m. förekommer 128 gånger, [a] < [*ā] 8 gånger. I obetonade verbändelser är reduktionen däremot mycket vanligare, särskilt i praes. 3-former: långt [o·] < [*ā] förekommer 12 gånger, [a] < [*ā] 32 gånger. Långt [o·] är något vanligare än [a] i praet. 3-former: 19 respektive 12 gånger. Ostermejeris förkortar vissa ändelser: 1) han utelämnar –a– i nominalformer, nom. sg. m.: nom. sg. Diews PR ᵒ1v II₃, PR ᵒ2r II₃; nom. sg. m. gyws PR ᵒ10v I₃ (–a– utelämnas inte i ändelsen endast där uttalet skulle bli svårare: nom. sg. m. Saulas PR ᵒ17v I₄; nom. sg. Swećias PR ᵒ20v II₁; nom. sg. m. žalas PR ᵒ17v I₄); 2) han utelämnar –i i infinitiv- och praes. 3-former: inf. dirbt PR ᵒ1r II₆; gimt PR ᵒ1r II₅; praes. 3 ne žur PR ᵒ1v II₃; praes. 3 Sukkas PR ᵒ19v I₄, men bevarar –a: linkſta PR ᵒ17v I₄₋₅, lužſta PR ᵒ17v I₄, trokſzta PR ᵒ32r I₂₀, yra PR ᵒ10v I₂, PR ᵒ20v II₁. 44 Acta Linguistica Lithuanica LXVII Gotfrydo Ostermejerio prierašai Jokūbo Brodovskio rankraščiuose: Litauische Sprichwörter und Rätsel ir Lexicon Germanico-Lithvanicum et Lithvanico-Germanicum Morfologisk förkortning i ordslut är mer typisk för Brodovskis: -a- utelämnas i nominalformer, nom. sg. m., 169 gånger och bevaras 93 gånger; korta [a], [i] i praes. 3-former utelämnas 84 gånger och bevaras 117 gånger. I de litauiska ord som Ostermejeris har skrivit in saknas ett av de kännetecken som gör det möjligt att hänföra hans idiolekt till de sydliga västaukštaitiska dialekterna i Litauen (baltsermėgiai): det finns inga ord med betonade diftonger med fast ansats [á·u], [á·i], [é·i], vilka de nordliga västaukštaitiska dialekterna (kring Narkyčiai, Želva, Skaisgiriai, Žiliai, Būdvietis, Lazdynai, Pilkainis, Kusai) monoftongerade (med undantag för den norra delen närmare Nemunas – ungefär fram till linjen Labguva–Gastos–Žiliai–Trapėnai) (Zinkevičius 2002 [1989]: 445, 447; Zinkevičius 2006: 187). Antanas Salys betraktade Didlaukiai församling som en övergångsförsamling mellan de sydliga och nordliga västaukštaitiska dialekterna i Litauen – där talades en blandform: já·ns och já·uns, dá·kts och dá·ikts, men långa ändelsevokaler reducerades: màna, màta, miẽsta, mer̃gas, medan kort [a] utelämnades: já·uns, lá·nks och liknande (Salys 1992: 92). Det finns över huvud taget inga former med monoftongerade diftonger i PR. Att hänföra Ostermejeris språk till de sydliga västaukštaitiska dialekterna i Litauen enbart utifrån det kännetecken som traditionellt betraktas som den främsta särskiljande egenskapen hos dessa underdialekter – vokalismen i obetonade ändelser (med antagandet att de nordliga västaukštaitiska dialekterna reducerade långa vokaler och utelämnade korta, medan de sydliga bevarade den gamla vokalismen intakt i båda fallen; Zinkevičius 2006: 186–188) – är ganska problematiskt. En analys av PR visar att både Ostermejeris och i synnerhet Brodovskis språk uppvisar många drag som i den aktuella lingvistiska litteraturen hänförs till de nordliga västaukštaitiska dialekterna (striukiai)16. Frågan är om reduktion av lång vokalism och utelämning av korta vokaler i obetonade ändelser kan betraktas som särskiljande drag för dessa underdialekter. I början av 1700-talet var reduktion av lång vokalism och utelämning av korta vokaler kännetecknande för båda underdialekterna, men dessa drag var något mer framträdande i den norra delen. Några fakta som är gemensamma för båda underdialekterna och som återfinns i en och samma källa, vilken hänförs till de sydliga västaukštaitiska dialekterna, uppmärksammades redan tidigare i en undersökning av språket i Perkūnos avhandling Wohlgegründetes Bedenken über die ins Litauische übersetzten zehen Fabeln Aesopi und derselben passionierte Zuschrift (1706). I en sammanfattande dialektologisk analys av vokalismen i de ord som där återges konstaterades också att man vid sidan av tydliga drag för de sydliga västaukštaitiska dialekterna i Litauen fann sådana som hänförs till de nordliga västaukštaitiska dialekterna (Aleknavičienė, Schiller 2008: 140–145). Litauiska var inte Ostermejeris modersmål, och därför är reduktionen av långa ändelser och den morfologiska förkortningen av ordslut mindre framträdande än hos Brodovskis. 16 Apie Prūsų Lietuvos lietuvių tarmes plačiau žr. Bezenberger 1885: 253–293; Salys 1992: 76–109; Zinkevičius 2002 [1989]: 444–448; Zinkevičius 2006: 180–198. Straipsniai / Articles 45 ONA ALEKNAVIČIENĖ SLUTSATSER 1. I den handskrivna samlingen av ordspråk, talesätt och gåtor Litauische Sprichwörter und Rätsel (PR; LMAVB RS: F 137–1), sammanställd av Jakob Brodowski (Jacob Brodowski, 1692–1744), precentor i Trempen (Darkehmens distrikt), finns tillägg av Gottfried Ostermejer (Gottfried Ostermejer, 1716–1800; precentor i Trempen från 1744, präst från 1752): 16 tyska och 11 litauiska fraser (sammanlagt 53 litauiska ord, eller 61 ordformer), och minst 5 av Brodowskis ord har korrigerats. I Brodowskis handskrivna ordbok Lexicon Germanico-Lithvanicum et Lithvanico-Germanicum (B; LMAVB RS: F 137–15) har Ostermejer tillfört 3 litauiska ord. 2. Ostermejerio prierašų terminus ad quem gali būti 1775-ieji, taigi prierašai laikytini ankstesniais Ostermejerio autografais negu iki šiol žinotieji, kurie datuojami 1781–1797 metais. 3. De flesta av Ostermejers tillägg med Brodowskis anteckningar i samlingen Litauische Sprichwörter und Rätsel har vertikala relationer och utgör samlingens makrostruktur. Åtta litauiska folkloristiska smågenrer saknas i B; deras upptecknare bör därför anses vara Ostermejer, inte Brodowski (PR o1r II5–11, o1v II3–6, o7v II4–6, o10v I2–4, o18r II1–6, o20v II1–3, o24v I9–12, o24v II10–12). Av dessa är sju litauiska – sex ordspråk och en gåta – upptecknade för första gången (PR o1v II3–6, o7v II4–6, o10v I2–4, o18r II1–6, o20v II1–3, o24v I9–12, o24v II10–12). De har inte återfunnits i tidigare verk på litauiska skriftspråket och har alltså sannolikt upptecknats ur levande språk. 4. Ostermejers tillägg i ordboken Lexicon Germanico-Lithvanicum et Lithvanico-Germanicum består av ortnamn från Litauen Minor. Dessa tillägg har endast horisontella relationer till Brodowskis anteckningar och hör till mikrostrukturen. 5. Ostermejers tillägg i samlingen Litauische Sprichwörter und Rätsel och ordboken Lexicon Germanico-Lithvanicum et Lithvanico-Germanicum vittnar (om än indirekt) om att båda handskrifterna tillkom i Trempen och att de kan betraktas som Brodowskis autografer. 6. Ostermejers språk kännetecknas av en jämförelsevis välbevarad vokalism i obetonade ändelser. Reduktionen av långa ändelser och den morfologiska förkortningen i ordslut är inte lika framträdande som hos Brodowski. KÄLLOR OCH LITTERATUR A b r a m a v i č i u s V l a d a s 1944–1947: Lietuvos TSR Mokslų Akademijos Bibliotekos Rankraščių Skyriaus darbo dienynas 1945 ir 1946 m. Vilnius; LMAVB RS: F 271–291, įrištas rankraštis. A b r a m a v i č i u s V l a d a s, sud., 1963: Rankraščių rinkiniai. Lietuvos TSR Mokslų akademijos Centrinės bibliotekos XI–XX amžių rankraščių fondų trumpa apžvalga. Vilnius: Laikraščių ir žurnalų leidykla. 46 Acta Linguistica Lithuanica LXVII Gotfrydo Ostermejerio prierašai Jokūbo Brodovskio rankraščiuose: Litauische Sprichwörter und Rätsel ir Lexicon Germanico-Lithvanicum et Lithuanico-Germanicum Alek n a v i č i e n ė Ona 2011: Rankraštinio šaltinio Litauische Sprichwörter und Rätsel atribucija. – Archivum Lithuanicum 13, 39–72. Alek n a v i č i e n ė Ona, Christiane Schiller, par., 2008: Jokūbo Perkūno traktatas Wohlgegründetes Bedenken über die ins Litauische übersetzten zehn Fabeln Aesopi und derselben passionierte Zuschrift. Kritinis komentuotas leidimas ir studija. Vilnius: Lietuvių kalbos ir literatūros institutas. B – LEXICON GERMANĪCO= LĪTHVANĪCVM ET LĪTHVANĪCO=GERMANĪCVM Där återfinns såväl bibliska vokabulärer ur Gamla och Nya testamentet som husliga vokabulärer, likaså över två tusen ordspråk och över hundra litauiska gåtor samt många fraser, och verket är därför, om inte helt fullständigt, så ändå ganska komplett. Allt detta har sammanställts med stor möda och flit, endast till GUDS ära och till gagn för dem som älskar det litauiska språket. av Iacobo Brodowsky Praecentor Trempenſi, [före 1744]; LMAVB RS: F 137–15; dokumentutgåva: Brodovskis Jokūbas 2009: Lexicon Germanico-Lithvanicum et Lithvanico-Germanicum. Rankraštinis XVIII amžiaus žodynas. Dokumentinis leidimas su faksimile, perrašu ir žodžių indeksu 1–3, redigerad av Vincentas Drotvinas. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Balčikonis Juozas 1941: Prakalba. – Lietuvių kalbos žodynas 1. A–B, redagavo Juozas Balčikonis. Vilnius: [Lietuvių kalbos institutas], III–VIII. Bezzenberger Adalbert 1885: Zur litauischen dialektforschung II. – Beiträge zur Kunde der indogermanischen Sprachen 9, 253–293. Biržiška Vaclovas 1963: Aleksandrynas. Senųjų lietuvių rašytojų rašiusių prieš 1865 m. biografijos, bibliografijos ir biobibliografijos 2. XVIII–XIX amžiai. Čikaga: JAV LB Kultūros Fondas. C – CLAVIS GERMANICO-LITHVANA, [efter 1680]; LMAVB RS: F 137 13–14; faksimilutgåva: Clavis Germanico-Lithvana. Rankraštinis XVII amžiaus vokiečių–lietuvių kalbų žodynas 1–2, redigerad av Vincentas Drotvinas. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla, 1995–1997; 3–4. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 1997. Citavičiūtė Liucija 2002: Gotfrydo Ostermejerio taisyta Liudviko Rėzos į lietuvių kalbą versta psalmė. – Keturi Gotfrydo Ostermejerio rankraščiai, parengė Vilija Gerulaitienė. Vilnius: Žara, 21–25. Citavičiūtė Liucija 2004: Karaliaučiaus universiteto Lietuvių kalbos seminaras. Istorija ir reikšmė lietuvių kultūrai. Vilnius: Lietuvių literatūros ir tautosakos institutas. Angående pastorstjänsten i Trempen. 1752; GStA PK: XX. HA Hist. StA Königsberg, EM 44 d, Nr 233, Bl. 18r–21v. Erler Georg 1911: Die Matrikel der Universität Königsberg i. Pr. 2. [1657–1829]. Leipzig: Verlag von Duncker & Humblot. Straipsniai / Articles 47 ONA ALEKNAVIČIENĖ Forstreuter Kurt 1955: Das Preußische Staatsarchiv in Königsberg. Ein geschichtlicher Rückblick mit einer Übersicht über seine Bestände. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht. Gerulaitienė Vilija 2002: Gotfrydas Ostermejeris ir jo lituanistiniai rankraščiai. – Keturi Gotfrydo Ostermejerio rankraščiai, parengė Vilija Gerulaitienė. Vilnius: Žara, 7–20. Fyra handskrifter av Gotfrydas Ostermejeris, redigerad av Vilija Gerulaitienė. Vilnius: Žara, 2002. KzŽ – [Johann Heinrich Kunzmann] Auszüge aus Hl. Pfarrer Kunzmanns geschriebenen Lexicon zur Completirung dsj.: des Ruhig, [efter 1747]; LLTIB R: F 1–5791. LB I – Litauens SSR:s bibliografi. Serie A. Böcker på litauiska 1. 1547–1861. Vilnius: Mintis, 1969. Lebedys Jurgis 1956: Pirmieji smulkiosios lietuvių tautosakos rinkiniai. – Smulkioji lietuvių tautosaka XVII–XVIII a. Priežodžiai, patarlės, mįslės, parengė Jurgis Lebedys. Vilnius: Valstybinė grožinės literatūros leidykla, 5–40. LKŽk – Det litauiska språkets ordbok excerpter; Lietuvių kalbos institutas, Leksikografijos centras. Michel Lothar 1982: Gerichtliche Schriftvergleichung. Eine Einführung in Grundlagen, Methoden und Praxis. Berlin, New York: Walter de Gruyter. Mielcke Christian Gottlieb 1800: Erste Vorrede. – Littauisch=deutsches und Deutsch=littauisches Wörter=Buch, worinn das vom Pfarrer Ruhig zu Walterkehmen ehemals heraus gegebene zwar zum Grunde gelegt, aber mit sehr vielen Wörtern, Redens=Arten und Spruch=wörtern zur Hälfte vermehret und verbefert worden von Christian Gottlieb Mielcke, Cantor in Pillkallen [...] Königsberg, 1800. Im Druck und Verlag der Hartungschen Hofbuchdruckerey, 2r–4v. Moeller Friedwald 1968: Altpreußisches evangelisches Pfarrerbuch von der Reformation bis zur Vertreibung im Jahre 1945 1. Die Kirchspiele und ihre Stellenbesetzungen. Hamburg: Selbstverlag des Vereins für Familienforschung in Ost- und Westpreußen e. V. Nesselmann Georg Heinrich Ferdinand 1851: Vorrede. – Wörterbuch der Littauischen Sprache von G. H. F. Nesselmann. Königsberg. Verlag der Gebrüder Bornträger, V–XI. OB – Ostermeyer Gottfried. Gottfried Ostermeyers Pastors zu Trempen im Amte Nordenburg. kritischer Beytrag zur Altpreußischen Religionsgeschichte. Marienwerder in der Königl. Westpreuß. Hofbuchdruckerey bey Johann Jacob Kanter. 1775; översättning till litauiska: Ostermეjeris Gotfrydas. Rinktiniai raštai, redigerad och översatt av Liucija Citavičiūtė. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla, 1996, 49–73. OG – Ostermeyer Gottfried. Neue Littauische Grammatik ans Licht gestellet von Gottfried Ostermeyer, der Trempenſchen Gemeine Paſtore Seniore und der Königlîch=Deutſchen Geſellſchaft zu Königsberg Ehren=Mitglied. Königsberg, 1791. gedruckt bey G. E. Hartung, Königl. Preuß. Hofbuchdrucker und Buchhändler. 48 Acta Linguistica Lithuanica LXVII Gotfrydo Ostermejerio prierašai Jokūbo Brodovskio rankraščiuose: Litauische Sprichwörter und Rätsel ir Lexicon Germanico-Lithvanicum et Lithvanico-Germanicum O s t e r m e y e r G o t t f r i e d 1780: Gottfried Ostermeyers, Predigers bey der Kirche zu Trempen, Gedanken von den alten Bewohnern des Landes Preuffen [...] Königsberg und Leipzig, bey Gottlieb Lebrecht Hartung; vertimas į lietuvių kalbą: Ostermejeris Gotfrydas. Rinktiniai raštai, parengė ir išvertė Liucija Citavičiūtė. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla, 1996, 75–159. O s t e r m e j e r i s G o t f r y d a s 1781-01-06: Brev från Trempen till Abraham Jakob Penzel i Kraków; Bayerische Staatsbibliothek München: Penzeliana II (Ostermeyer, Bl. [1–6]; faksimil, avskrift och översättning till litauiska: Fyra handskrifter av Gottfried Ostermeier, redigerad av Vilija Gerulaitienė. Vilnius: Žara, 2002, 73–77, 143–148. [O s t e r m e y e r G o t t f r i e d] po 1791: Hiſtoriſch[e] Nachricht v[on] d[er] littauiſche[n] Bibel; LMAVB RS: F 15–299, buv. MLF–LXXXI; faksimilė, perrašas ir vertimas į lietuvių kalbą: Keturi Gotfrydo Ostermejerio rankraščiai, parengė Vilija Gerulaitienė. Vilnius: Žara, 2002, 31–52, 91–123. O s t e r m e j e r i s G o t f r y d a s 1996: Valda skrifter, redigerad och översatt av Liucija Citavičiūtė. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla. P ė t e r a i t i s V i l i u s 1992: Mažoji Lietuva ir Tvanksta. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla, Mažosios Lietuvos fondas. PR – [B r o d o v s k i s J o k ū b a s] efter 1716: Littauiſch[e] Sprichwörter[r] u[nd] Räthſel; LMAVB RS: F 137–1. RgB – R u h i g P h i l i p p. Betrachtung der Littauiſchen Sprache, in ihrem Urſprunge, Weſen und Eigenſchaften; Aus vielen Scribenten, und eigener Erfahrung, mit Fleiß angeſtellet, und zu reiferer Beurtheilung der Gelehrten, zum Druck gegeben, von Philipp Ruhig, Pfarrern und Seniore zu Walterkehmen, im Hauptamt Inſterburg. Königsberg, druckts und verlegets Iohann Heinrich Hartung, 1745; faksimil och översättning till litauiska: Ruigys Pilypas. Undersökning av det litauiska språkets ursprung, väsen och egenskaper, redigerad av Vytautas Jurgutis och Valerija Vilnonytė. Vilnius: Vaga, 1986, 20–164. R h e s a M a r t i n u s L u d o v i c u s 1797: Ueberſetzung des 2ten Pſ[alms] ins litthauiſche.“ – Acta des Königl. Ober-Schul-Collegii, von den Polniſch- und Litthauiſchen Prediger- und Schullehrer Seminar zu Königsberg in Preußen, 1797–1805; GStA PK: I. HA Rep 76 alt Ältere Oberbehörden für Wissenschaft, Kunst, Kirchen- und Schulsachen, II Nr. 271, Bl. 42r–42v. R o g g e A d o l f 1873: Geſchichte des Kreiſes und der Dioecese Darkemen von Adolf Rogge, Pfarrer in Darkemen. Darkemen, Druck und Verlag von M. Glaſer. S a l y s A n t a n a s 1992: Raštai 4. Lietuvių kalbos tarmės. Roma: Lietuvių Katalikų Mokslų Akademija. Š i o ž i n y s J o n a s 1950: Liudviko Rėzos rinkinys (LR). – Lietuvos TSR mokslų akademija. Centrinė biblioteka. Rankraščių skyriaus informacinis biuletenis Nr. 4, parengė Lietuvos TSR mokslų akademijos bibliotekos Rankraščių skyrius, vadovaujant direktoriaus pav. mokslo reikalams T[adui] Adomoniui. Vilnius, 10–13; LMAVB RS: Rc–1/4, įrištas mašinraštis. Straipsniai / Articles 49 ONA ALEKNAVIČIENĖ Šlaitaitė Rita 1994: Gotfrido ir Zigfrido Ostermejerių biografijos. – Senoji Lietuvos literatūra 3. Devynioliktan amžiun įžengus. Vilnius: Pradai, 149–171. Wilhelmsberg Praecentorat 1758–1803; GStA PK: XX. HA Hist. StA Königsberg, EM 55 d, Nr 975, Bl. 4r–16v. Zaikauskienė Dalia 2010: Lietuvių paremių funkcijos. Teorinės pastabos. – Tautosakos darbai 40, 97–107. Zinkevičius Zigmas 1990: Lietuvių kalbos istorija 4. Lietuvių kalba XVIII–XIX a. Vilnius: Mokslas. Zinkevičius Zigmas 2002 [1989]: Buvusios Mažosios Lietuvos tarmės. – Rinktiniai straipsniai 1. Lietuvių kalbos kilmė ir ryšiai su kaimynų kalbomis. Istorinė gramatika. Tarmių kilmė. Dialektologija. Rašomosios kalbos kilmė. Vilnius, Lietuvių katalikų mokslo akademija, 444–448. Zinkevičius Zigmas 2006: Lietuvių tarmių kilmė. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Gottfried Ostermeiers inskriptioner i Jacob Brodowskis handskrifter: Litauische Sprichwörter und Rätsel och Lexicon Germanico-Lithvanicum et Lithvanico-Germanicum SAMMANFATTNING Artikeln behandlar frågan om upphovsmannaskapet till manuskriptsamlingen med sentenser, ordspråk och gåtor Litauische Sprichwörter und Rätsel (PR), som förvaras vid Litauens vetenskapsakademis Wroblewski-bibliotek (LMAVB RS: F 137–1). Bland de korta folklorelement som manuskriptets huvudkompilator – precentor i Trempen (grevskapet Darkehmen), Jacob Brodowski (1692–1744) – nedtecknat, finns även inskriptioner av Gottfried Ostermeier (1716–1800; från 1744 precentor i Trempen, från 1752 präst): 16 tyska och 11 litauiska fraser. Artikeln diskuterar också Ostermeiers inskriptioner i Brodowskis ordbok Lexicon Germanico-Lithvanicum et Lithvanico-Germanicum (B; LMAVB RS: F 137–15) och analyserar de språkliga egenheterna i Ostermeiers inskriptioner i PR och B. År 1775 kan betraktas som terminus ad quem för Ostermeiers inskriptioner i PR och B; därför kan inskriptionerna betraktas som tidigare autografer av Ostermeier än de som tidigare varit kända och daterats till 1781–1797. De flesta av Ostermeiers inskriptioner är genom vertikala relationer knutna till Brodowskis uppteckningar i samlingen Litauische Sprichwörter und Rätsel och utgör samlingens makrostruktur. Åtta litauiska korta folklorelement saknas i B, vilket gör Ostermeier snarare 50 Acta Linguistica Lithuanica LXVII Gotfrydo Ostermejerio prierašai Jokūbo Brodovskio rankraščiuose: Litauische Sprichwörter und Rätsel ir Lexicon Germanico-Lithvanicum et Lithvanico-Germanicum än Brodowski, deras egentliga upptecknare (PR º1r II5–11, º1v II3–6, º7v II4–6, º10v I2–4, º18r II1–6, º20v II1–3, º24v I9–12, º24v II10–12). Av dessa upptecknades sju litauiska texter – sex ordspråk och en gåta – för första gången (PR º1v II3–6, º7v II4–6, º10v I2–4, º18r II1–6, º20v II1–3, º24v I9–12, º24v II10–12). De hade inte upptecknats i tidigare verk på litauiska; de upptecknades sannolikt av Ostermeyer från det levande språket. Ostermeyers språk hänförs till den sydvästaukštaitiska (höglandiska) subdialekten utifrån det drag som traditionellt betraktas som det främsta kännetecknet för sådana subdialekter: en jämförelsevis välbevarad vokalism i obetonade ändelser. Även om förkortning av långa ändelser och morfologisk förkortning av ordslut också är utmärkande drag för Ostermeyers språk, är de dock inte lika tydliga som i Brodowskis språk. Inskickad den 23 september 2012. ONA ALEKNAVIČIENĖ Institutet för litauiska språket Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius, Litauen [email protected] Straipsniai / Articles 51