Neapibrėžtą ypatybės kiekį žymintys būdvardžiai: priešdėlių „po-“ ir „pa-“ vedinių kirčiavimas

AURELIJA TAMULIONIENĖ Litauiska språkets institut Forskningsområden: lexikologi, morfologi. ADJEKTIV SOM BETECKNAR EN OBESTÄMD GRAD AV EN EGENSKAP: ACCENTUERING AV AVLEDNINGAR MED PREFIXEN PO- OCH PA- Adjektiv som betecknar en obestämd grad av en egenskap: accentuering av avledningar med prefixen po- och pa- ANNOTATION Artikeln behandlar accentueringen av adjektiv som betecknar en obestämd grad av en egenskap, det vill säga avledningar med prefixen po- och pa- samt deras basord. Undersökningens objekt är adjektiv som betecknar en obestämd grad av en egenskap och som finns upptagna i den akademiska elektroniska Litauiska språkets ordbok. I artikeln grupperas hela materialet efter ordbildningstyp. I separata avsnitt behandlas accentueringen av avledningar av varje ordbildningstyp (prefixen po- och pa-) samt deras basord. ANNOTATION Artikeln behandlar accentueringen av adjektiv som betecknar en obestämd grad av en egenskap, det vill säga avledningar med prefixen po- och pa- samt deras basord. Undersökningens objekt är adjektiv som betecknar en obestämd grad av en egenskap och som är upptagna i den akademiska elektroniska Ordbok över litauiska språket. Artikeln grupperar det samlade materialet efter ordbildningstyp. Enskilda kapitel behandlar accentueringen av avledningar av varje ordbildningstyp (prefixen po- och pa-) samt deras basord. NYCKELORD: accentuell dominans, accentuering, accentparadigm, accentueringsvarianter, adjektiv som betecknar en obestämd grad av en egenskap. NYCKELORD: accentuell dominans, accentuering, accentparadigm, accentueringsvarianter, adjektiv som betecknar en obestämd grad av en egenskap. Straipsniai / Articles 185 A U R E L I J A T A M U L I O N I E N Ė INLEDNING I artikeln analyseras, med utgångspunkt i materialet i den akademiska Lietuvių kalbos žodynass elektroniska version (nedan LKŽe), accentueringen av adjektiv som betecknar en obestämd grad av en egenskap, det vill säga bildningar med prefixen po- och pa-, samt deras grundord¹. I LKŽe hittades sammanlagt 214 bildningar med prefixet po- och 316 med prefixet pa-, vilka betecknar en obestämd grad av en egenskap². I separata avsnitt analyseras accentueringen hos två ordbildningstyper³ – adjektiv med prefixet po- respektive prefixet pa- – och accentueringsvarianter anges. Även grundordens accentuering beskrivs, och det analyseras från vilken accenttyp (rotaccent eller rörlig accent) bildningarna har avletts. Bildningarnas prefix delas efter sin inverkan på grundstammarna in i dominanta förstärkande prefix (prefixet po-) och dominanta försvagande prefix (prefixet pa-; Danguolė Mikulėnienė kallar dem prefix med varierande styrka [Mikulėnienė 2005: 177; jfr Stundžia 1995: 10])⁴. Alla grundordsstammar delas in i starka (bráuzga, dieró tas) och svaga (aštrùs, baisùs). I slutet av avsnitten presenteras slutsatser och bildningarnas och grundordens accentuella egenskaper beskrivs. 1. ACCENTUERING AV BILDNINGAR MED PREFIXET PO- I det första avsnittet analyseras accentueringen av 214 bildningar med prefixet po-, vilka betecknar en obestämd grad av en egenskap, samt deras grundord. Nästan alla bildningar med prefixet po- har accentuering av accentklass 1 [(a); 206 ord]. Tre bildningar har accentuering av accentklass 3ª [(b); 3 ord]. Vissa bildningar har varierande accentuering. Bildningar med accentklasserna 1 och 3ª uppvisar variation [(c); 7 fall]⁵. ¹ Bildningar med prefixen po-, pa- valdes som undersökningsobjekt eftersom de är relativt vanliga och historiskt besläktade. Två prefix i modern litauiska är historiskt förbundna med prepositionen po (< pā): po- och pa-. De kan båda betraktas som allomorfer av ett och samma prefix *pā-: pa- motsvarar den svaga realisationsgraden och po- den starka (Mikulėnienė 1994: 118). ² I artikeln används termen obestämd enbart för att beteckna en obestämd grad av en egenskap (se Tamulionienė 2013 för en utförligare behandling). ³ För en utförligare behandling av hur dessa adjektiv bildas, hur ordbildningstyperna särskiljs och hur grundorden fastställs, se Tamulionienė 2013: 126–145. ⁴ Dominanta förstärkande affix är affix som ”förstärker eller bevarar en stark grundstam [...] Dominanta försvagande affix försvagar däremot eller bevarar grundordets svaga stam” (Stundžia 1995: 9–10). ⁵ Ett ord anges utan accentmarkering i LKŽe (popilkas). I LKŽK hittades ett kort för adjektivet pódrungnas, där endast maskulinum nominativ av ordets grundform anges, med accentuering 186 Acta Linguistica Lithuanica LXIX Adjektiv som betecknar en obestämd grad av en egenskap: accentueringen av avledningar med prefixen po- och pa- (a) Accentueringsklass 1: póankstis, póankštis, póankštokas, póaštris, 2 póaukštis, póbaisis, póbaltis, póbasis, póbaugis, póbėris, póbjauris, póblogis, póbrangis, póbrangus, póbudris, póbugštus, póbukis, pódailus, 1 pódidelis, 1 pódidis, pódidokas, pódidokis, pódievotis, pódykis, pódrėgnis, pód rūngnis, pódrūtis, pód ukslis, 2 pógar sis, pógausis, pógel tis, pógeltonis, pógeras, pógeris, pógiedris, pógilis, póilgas, pógloris, pógr ažis, pógreitis, pógrynis, póilgis, póivairis, pójaunas, 2 pójaunis, pókalnotas, pókarštas, pókarštis, pókarštokas, pó kartis, pókei stas, pókeistis, pókietis, pókimis, pó klaikis, póklienis, pókreivas, pókreivis, ×pókūdis, pókurčis, pókurtis, pókvailis, pólaibis, 2 pólaisvis, 2 pólaiškis, pólaukštis, pólengvis, ×pó lentis, pólėdnus, pólėtis, póliesis, 2 pól ygis, póliūdnis, pó lomis, póm aršis, póm ažis, póm ažokas, pómėlynis, pómenkis, pó minkštis, pómitris, pómukšis, pómulkis, pón ašis, pónaujis, pó nedoris, pó nekis, pópaikšis, pó palaidis, pó palaikis, pó pasiutis, pó pigis, pó piktis, pó pilkis, pó pilnis, pó platis, pó plepis, pó plikas, pó plikis, pó pliuškis, pó plokštis, pó plonis, pó prastis, pó puikis, póraganis, 2 pórainis, póra išis, pór ambis, pór amis, póraudis, póra udonis, póresvas, póresvis, póretis, póretokas, pórudis, pórūgštas, 2 pórūgštis, pórūgštokas, pórūpis, pórūstis, pósaldis, pósaldus, pós enis, pósiauris, pósiaurokas, pósilpnis, póskaudis, póskystis, póskystokas, póskriauznis, ×póskrum nis, 2 póslenis, pós lidis, 2 póslydis, pós magis, pós mailis, pós mulkis, 2 pósnūdis, pósraunis, pó stambis, pó stangus, pó statis, pó stipris, póstrukis, pósūdrus, pósukrus, pósunkis, pósveikis, pósaltis, póšykštis, póšilvas, póšiltas, póšiltis, póšiltokas, póšykštas, póširmis, póšiurkštis, póšiurpis, póšlapis, póšlapis, póšveplis, pótaikis, pótampris, pótamsis, pótamsokas, pótankis, póteis is, pótekinis, 2 pótykis, 2 pótylis, pótinginis, 2 pótingis, 2 pótyris, pót irštis, pót izis, 2 pótolis, pótrankis, 2 pó troškis, pótrumpis, pótrumpis, pótrumpokas, pót uštis, pótvirtis, póūmis, póvargšis, 2 póveikis, póvelis, póvelniškas, póverksmis, póverksnis, 2 póvesis, póvesus, póvidutinis, pó vienodis, póvilgšnis, póvilkis, póvyriškas, póžalis, 2 póžemis, póžiaudris, póžydris, póžilis, póži oplis, póžvairis, póžvalis. (b) Accentueringsklass 3ª: pobrauzgýs, pódrungnas, póp ilkas. (c) pójuodis (1) Gd, Slm⁶ – pojuodýs (3ª) Jn; 2 pósausis (1) Erž, Ėr, Grš, Ktk, Slm, Srv, Vn, Žr – posausýs (3ª) Žr; ×póskūpis (1) Ds – poskūpýs (3ª) Šll; póstoris (1) Ėr, Rs, Sb, med fallande accent, accentueringsklass anges inte. Det finns också bara ett registerkort för adjektivet popilkas. På detta är uppslagsordet inte accentuerat; endast en illustrerande mening, nedtecknad i Notia (sydaukštaitisk dialekt) (”Vienas buvo popilkais rūkais pasprėdis, o kito neatsimenu”), visar att denna avledning accentueras enligt klass 3ª. Adjektivet har inte återfunnits i denna dialekts ordböcker (DvŽ 2010). Av det illustrerande exemplet i LKŽŽ kan man anta att avledningen popilkas ska accentueras liksom avledningen pódrungnas – enligt accentueringsklass 3ª [(b); 2 ord]. 6 Materialet i LKŽŽ visar inte avledningarnas faktiska utbredningsområde. Ett ord kan saknas i ordboken, men det betyder inte att det inte används i området; därför bör den geografiska utbredning för avledningarna som analyseras i artikeln betraktas som ungefärlig. I artikeln anges för avledningarna de orter där de är belagda i LKŽŽe. Ortsförkortningarna överensstämmer med de förkortningar som används i LKŽŽe. Beskrivningen av dialekterna bygger på Alekso Girdenio och Zigmo Zinkevičiaus dialektklassificering i Lietuvių kalbos atlase (LKA I; karta nr 1). Straipsniai / Articles 187 A U R E L I J A T A M U L I O N I E N Ė Sld, Trs – postorỹs (3a) Grg; pósūris (1) Dr, J, Rm, Sb – posūrỹs (3a) Jn, Kv; pósūviesis (1) BŽ 506, Rm – pōsviesỹs (3a) Tl; pótumpis (1) M.Unt – potumpỹs (3a) Tv7. Grundorden accentueras oftast enligt klass 4 [(d); 89 ord], mer sällan enligt klass 3 [(e1); 17 ord], klass 3b [(e2); 2 ord], klass 2 [(f); 7 ord] och klass 1 [(g); 13 ord]. (d) Accentueringsklass 4: ankstùs, añkštas, aštrùs, baisùs, bãsas, blõgas, bugštùs, 3 būkas, 1 dýkas, druñgnas, dukslùs, garsùs, 3 gẽltas, 1 gė̃ras, giẽdras, gilùs, gražùs, grẽitas, įvãirus, kei̇̃stas, kimùs, klaikùs, kreĩvas, ×kū́das, kurčias, kvai̇̃las, lai̇̃škus, laukštùs, leñgvas, ×leñtas, lė̃tas, liūdnas, lomùs, maršùs, 1 mãžas, meñkas, mìtras, našùs, naũjas, 3 nėkas, 1 pìktas, platùs, plepùs, plìkas, praštas, puikùs, ramùs, raũdas, rẽsvas, rė́tas, rū́das, rupùs, 2 saũsas, sẽnas, 1 siaũras, skriaũznas, ×skruñmnas, slėnùs, slidùs, smagùs, smailùs, snūdùs, sraunùs, statùs, 2 striùkas, sukrùs, 1 sveĩkas, šìlvas, 2 šìltas, šiurpùs, šlãpias, švẽplas, tamprùs, tingùs, tìrš tas, tižùs, tolùs, troškùs, 2 trùmpas, tùščias, velùs, verksnùs, vìl kas, žãlias, žẽmas, žiaudrùs, 1 žìlas, žvaĩras, žvalùs. (e1) Accentueringsklass 3: 2 áukštas, drūtas, 1 ilgas, 1 jáunas, 1 kárštas, kíetas, miñkštas, 1 pìlnas, 3 plókštas, 2 plónas, rū́gštas, ruõštus, stóras, šýkštas, týras, tvìrtas, žýdras. (e2) Accentueringsklass 3b: 1 tẽkinas, 2 tinginỹs. (f) Accentueringsklass 2: mùkšas, paĩkšas, palaĩkis, plìuškas, slidùs, var̃gšas, vidutìnis. (g) Accentueringsklass 1: añkštokas, bráuzga, dievótas, gliõras, kálnotas, karštókas, mažõkas, 5 mulkùs, 2 skystókas, 2 tùmpa, tamšókas, trumpókas, 2 òvriškas. Accentueringsvariation är vanligare hos grundorden än hos de adjektiv som avletts från dem. I denna variationsgrupp dominerar avledningar med olika accentplacering. Flest varianter av ord med accentueringsklass 1 och 3 hittades8 [(h1); 18 fall]. 7 Det illustrativa materialet i LKŽe visar att avledningar med accentueringsklass 1 främst har registrerats i ordboken från aukštaitiska dialekter (östliga och västliga) och žemaitiska dialekter (sydliga och nordliga). Dessa adjektiv är belagda i Panevėžys distrikt, i Eržikai – 2 pós ausis, pó storis, i Ramygala – pósūris, pósviesis; i Kėdainiai distrikt, i Surviliškis – 2 pósausis, i Truskava – póstoris; i Kupiškis distrikt, i Salamiestis – pójuodis, i Subačius – pósūris, póstoris; i Utena distrikt, i Kuktiškės – 2 pósausis, i Saldutiškis – póstoris; i Telšiai distrikt, i Žarėnai – 2 pósausis, i Gadūnavas – pójuodis; i Jurbarkas distrikt, i Eržvilkas – 2 pósausis; i Kretinga distrikt, i Darbėnai – pósūris; i Raseiniai – póstoris; i Šakiai distrikt, i Griškabūdis – 2 pósausis; i Šilutė distrikt, i Vainutas – 2 pósausis; i Zarasai distrikt, i Dusetos – ×póskūpis. Avledningar med accentueringsklass 1 förekommer också hos A. Juška (pósūris), J. Baronas (pósviesis) och M. Untulis (pótumpis). Avledningar med accentueringsklass 3a accentueras endast i de sydliga och nordliga underdialekterna av žemaitiska. Sådana avledningar har registrerats i LKŽe från Telšiai distrikt: i Telšiai pósviesỹs, i Varniai póbrauzgỹs, i Žarėnai posausỹs; i Šilalė distrikt: i Šilalė poskūpỹs, i Kvedarna posūrỹs; i Gargždai i Klaipėda distrikt postorỹs; i Tverai i Plungė distrikt potumpỹs. Två avledningar med denna accentuering, pojuodỹs och posūrỹs, har registrerats i LKŽe från Kazimieras Jaunius skrifter. 8I artikeln anges accentueringsvarianterna i samma ordning som i LKŽe. Accentueringsvarianterna för ord med samma accentklass anges åtskilda med snedstreck; accentklassen skrivs efter den andra ordvarianten. 188 A c t a L i n g u i s t i c a L i t h u a n i c a L X I X Neapibrėžtą ypatybės kiekį žymintys būdvardžiai: priešdėlių po- ir pa- vedinių kirčiavimas (h1) báltas (3) – báltas (1); béras (3) – béras (1); didélis (3b) – didélis (1); didókas (1) – didókas (3); geltónas (1) – geltónas (3); júodas (3) – júodas (1); klíenas (3) – klíenas (1); liésas (3) – liésas (1); mėlynas (1) – mėlynas (3a); pilkas (3) – pilkas (1); 1 raudónas (1) – raudónas (3); rãgana (1) – raganà (3b); retókas (1) – retókas (3); rūgštókas (1) – rūgštókas (3); siaurókas (1) – siaurókas (3); šáltas (3) – šáltas (1); šiltókas (1) – šiltókas (3); vė́lniškas (1) – vė́lniškas (3a). Till denna grupp hör inte bara avledningar med olika accentklasser (1, 3), utan även sådana där endast formerna i singular nominativ har två möjliga accentueringar [(h2); 6 fall]. (h2) brangùs / brángus (3) – brángus (1); 1 lýgus / lygùs (3) – lýgus (1); smùlkus / smulkùs (3) – smùlkus (1); 2 tánkus / tankùs (3) – 2 tánkus (1); véikus / veikùs (3) – véikus (1); vienódas / viénodas (1) – vienódas (3). Färre förekomster av ordvarianter med accentklass 3 och 4 [(i); 15 fall] och med accentklass 1, 3 och 4 [(j1); 6 fall] påträffades. Till denna grupp hör också ett adjektiv som kan accentueras enligt tre accentparadigm (1, 3, 4), där betoningen i singular nominativ dessutom har olika placering i ett av dem (3) (j2). (i) grýnas (3) – grýnas (4); kartùs (3) – kartùs (4); láibas (3) – laibàs (4); nedõras (4) – nedõras (3); 2 rãinas (3) – rainàs (4); rãĩšas (3) – raišàs (4); skỹstas (3) – skystàs (4); 1 stangùs (4) – stángus (3); sū̃rūs (3) – sūrùs (4); 3 šélmas (3) – šelmàs (4); šìrmas (3) – širmàs (4); tamsùs (4) – támsus (3); vèsus (4) – vésus (3); vìlgšnas (3) – vil̃gšnas (4); žiõplas (4) – žióplas (3). (j1) drė́gnas (3) – drė̃gnas (4) – drė́gnas (1); rūstùs (3) – rūstùs (4) – rū́stus (1); saldùs (3) – saldùs (4) – sáldus (1); sìlpnas (4) – sìlpenas (3) – sìlpenas (1); taikùs (4) – táikus (3) – táikus (1); ūmùs (3) – ūmùs (4) – ū́mus (1). (j2) sūd́rus / sūd̀rūs (3) – sūd́rus (1) – sūd̀rūs (4). Färre ordvarianter med accentklass 2 och 4 påträffades [k1; 1 fall]. Till denna grupp av accentueringsvarianter för adjektiv räknas också adjektiv som accentueras olika i singular nominativ [(k2); 2 fall]. (k1) dĩdis (4) – didìs (2). (k2) sunkùs / sùnkūs (4) – sùnkūs (2); šviesùs / šviẽsus (4) – šviẽsus (2). Tre fall av ordvarianter med accentklass 1 och 4 påträffades (l). (l) gausùs (4) – gáusus (1); šykštùs (4) – šýkštus (1); trankùs (4) – tránkus (1). Det påträffades även grundord där betoningsplaceringen skiljer sig i singular nominativ [(m); 13 fall], eller där olika varianter av samma accentklass accentueras [(n); 1 fall]. Straipsniai / Articles 189 AURELIJA TAMULIONIENĖ (m) baugùs – bãugus (4); bjaurùs – bjaũrus (4); budrùs – bùdrus (4); pigùs – pìgus (4); rambūs – ram̃bus (4); skaudùs – skaũdus (4); ×skūpùs – skū̃pus (4), stambùs – stam̃bus (4); stiprùs – stip̃rus (4); šiurkštùs – šiurkšt̃us (4); teisùs – teĩsus (4); tykùs – tỹkus (4); tylūs – tỹlus (4). (n) palãidas (3) – pãlaidas (3b). Grundorden betonas huvudsakligen enligt accentueringsklass 3 och 4 (inklusive accentueringsvarianter – 77%); deras stammar kan accentuellt betraktas som svaga. Betydligt färre grundord betonas enligt klass 1 och 2 (inklusive accentueringsvarianter – 23%); deras stammar kan accentuellt betraktas som starka. Nästan alltid får det anslutna dominanta förstärkande prefixet9 po- betoning och bevarar grundordets stam som stark eller förstärker den. Således blir stammarna i nästan alla avledningar starka och betonas enligt klass 1, oberoende av grundordets accentuella styrka. Endast två avledningar som betonas enligt klass 3 utgör undantag: pód rungnas, pópilkas. Avledningen pód rungnas är bildad av grundadjektivet drūngnas, som betonas enligt klass 4. Den andra avledningen som betonas enligt klass 3, pópilkas, är bildad av adjektivet pìlkas, som kan betonas enligt klass 3 eller 1.10 Som framgår av det presenterade materialet betonas alla avledningar av denna undertyp och deras varianter enligt två accentueringsmodeller; i båda är prefixet betonat. Den huvudsakliga accentueringsmodellen för denna undertyp utgörs av avledningar som konsekvent betonas enligt klass 1 (a). Den andra accentueringsmodellen är att avledningarna betonas enligt klass 3a [(b), (c)]. Till den sekundära accentueringsmodellen hör avledningar som både betonas och bildas av grundord med olika betoningsmönster: av adjektiv med rörlig betoning [drūngnas (4)] och av adjektiv med sådan rörlig betoning som har en variant med rotbetoning [pìlkas (3) – pìlkas (1)]; av adjektiv med oföränderlig rörlig betoning [2 sausas (4), storas (3)]; av substantiv med oföränderlig rotbetoning [bráuzga (1), 2 tùmpa (1)]; av ord med varierande rörlig betoning [sūrùs (3) – sūrùs (4)] och av adjektiv med rörlig betoning som har varianter med rotbetoning [júodas (3) – júodas (1); sviẽsus / sviẽsus (4) – sviẽsus (2)] eller rester av rotbetoning [×skūpùs – skē̃pus (4)]. Ur ett synkront perspektiv bildas de avledningar som betonas enligt den huvudsakliga accentueringsmodellen (klass 1) inte bara av grundord med rörlig betoning [(d), (e1), (e2), (m), (n)], utan också av några grundord med rotbetoning [(f), (g)], samt av sådana grundord med rörlig betoning som har varianter med rotbetoning [(h1), (h2), (j1), (j2), (k1), (k2), (l)]. 9 Accentuell dominans upphäver andra morfemers accentuella egenskaper och visar ”hur affix påverkar grundstammars accentuella styrka och derivatets morfemers förhållande till betoningen” (Stundžia 1995: 97). 10 Avledningen pód rungnas är i LKŽe belagd i Plungė-distriktet; avledningen pópilkas är belagd i Nocią. Båda orden, som betonas enligt samma klass 3, är belagda i områden som ligger mycket långt från varandra. 190 Acta Linguistica Lithuanica LXIX Neapibrėžtą ypatybės kiekį žymintys būdvardžiai: priešdėlių po- ir pa- vedinių kirčiavimas 2. ACCENTUERING AV AVLEDNINGAR MED PREFIXET PA- I artikelns andra avsnitt analyseras accentueringen av 316 avledningar med prefixet pa-, vilka betecknar en obestämd grad av en egenskap, samt deras basord. Den största delen av avledningarna med prefixet pa- har accentueringstyp 4 [(a); 95 ord], något färre typ 1 [(b); 73 ord]; betydligt färre avledningar har accentueringstyp 3 [(c1); 25 ord], typ 3b [(c2); 68 ord], typ 3a [(c3); 1 ord] och typ 34b [(c4); 1 ord], samt typ 2 [(d); 6 ord]11. (a) Accenttyp 4: paaštrūs, pabaisūs, pabėgšlūs, pabergždžias, pabiznas, pabjaurūs, pabugštūs, ×pačėdūs, padažnas, paderėšas, padickas, padrūngnas, padrungūs, padūvylas, pagaižūs, pagarudūs, pagėras, pagražūs, pagulkščias, paišlakūs, paižūlnas, paižulnūs, pajaukūs, pagelšvas, pagulščias, pagulūs, pakankūs, pakaštānas, pakeblūs, paklibas, ×pakmūrnas, ×pakūdas, pakreivas, pakūmpas, pakurčias, palankstūs, palaukas, ×palėntas, paliaūnas, palinkšmas, ×pamarkātnas, pameilūs, panegražūs, panemažas, panepiktas, paneramūs, panuobodūs, papanašūs, paplatūs, paplikas, papuikūs, paramūs, paraūsv as, parėšvas, parėtas, parūdas, parūsv as, ×paru žāvas, pasaūsas, pasiaūras, pasiaūstas, 2 paslēnas, paskurdūs, ×paskūpūs, paslēsnas, 2 pasmagūs, pasmailas, pastandūs, pastiṅgras, pastipras, pasūktas, 2 pasūrūs, pasvarūs, pasveikas, pašlāpias, pašliūbas, pašlūbas, pašnairas, pašvarūs, pašvelnūs, pašviesūs, pašviežias, patirštas, patrūmpas, patykūs, patylūs, pavargūs, pavėlūs, pažālas, pažālias, 1 pažėmas, pažiaurūs, pažilas, pažvairas, pažvairūs. (b) Accenttyp 1: paankstyvas, paašrōkas, paáugelėtas, ×pabliednōkas, pāblogšis, pādideliokas, padidelōkas, pādygliuotas, ×pāditokas, padirsíuotas, pādrėgnas, pādrūktas, pajāutiškas, pāgražōkas, pāgudiškas, 2 pailgōkas, pakaringas, pakiblōkas, pāklaikšas, pakreivókas,×pakudlōtas, pakiaūliškas, paklūmpiškas, pakūlėtas, pakurtis, palengvōkas, pālētas, palietingas, pālynotas, pālytotas, pamažōkas, pāmiglotas, pāmiklōkas, pāmitrokas, pāožkiškas, papigōkas, papiktūrnas, papakarštōkas, paplatōkas, pāponiškas, paprastōkas, papusnėtas, paraudōnas, paraudōnis, paraumeningas, pasaldōkas, pasausōkas, pāseklus, pāsenokas, 2 pāšlinkas, pāsmailus, pasunkōkas, pasūrōkas, pastambōkas, pāstangus, pastorōkas, pāstrubas, pašalnōtas, pašaltokas, pāšiurkštis, pašlubōkas, pāšnai rus, paumōkas, patānkūs, patešmeninga, patirštōkas, pā tolimas, patrum pōkas, pāvēšlus, pavydutiniškas, pavienōdas, pavingurtas, pažvairōkas. (c1) Accenttyp 3: pabéras, padrūtas, pagirtas, pagyvas, pagrýnas, pajáunas, pakárštas, pakéršas, pakiáuras, paláibas, 2 palénas, palýgus, pamárgas, pamìn kštas, 2 papìlkas, parūgštūs, pasaldūs, paskýstas, pasmùlkus, paskubùs, pasotùs, pastorùs, pašìrmas, patižùs, paumùs. (c2) Accenttyp 3b: paaiškýs, paaukštýs, paaštrýs, pabjaurýs, pablogýs, pada ilýs, padarbýs, padrėgnýs, padrūktýs, padurnýs, padyvylýs, paedrýs, pagerýs, pagudrýs, pagulstinas, pailgýs, paištrižas, pažīvijas, 2 pajaunýs, paklienýs, pakūmpýs, ×pakudýs, palaiškýs, 2 pā lengvas, 11 Observera att avledningen padrungnis är obetonad (obetonad såväl i LKŽE som i LKŽK). Straipsniai / Articles 191 A U R E L I J A T A M U L I O N I E N Ė palepšys, paletýs, paliesýs, paminkštýs, pamukšys, papiktýs, 2 papilnýs, paplatýs, paplepýs, paplonýs, papukýs, papuišinas, papurvínas, parėtys, parūgštýs, pasaldýs, pasenýs, 2×paskūrýs, pasilpnýs, ×pášlabnas, paslabnýs, paslinkýs, pasmagýs, 1 pasmailýs, pa–smarkýs, 2 pasmėlýs, paspitrýs, pasprangýs, pastaigýs, pastiprýs, pastorýs, pasunkýs, pasurýs, pašaltýs, pašiarýs, pašiltýs, 2 pašviesýs, patrumPýs, pašlapýs, patamsýs, patan–kýs, pavešýs, ×pazbitkýs, pažalvýs. (c3) 3a accentklass: pamùrzinas. (c4) 34b accentklass: pãtekinas. (d) accentklass 2: pajuõsvis, palai̇ksvis, parẽsvis, pastorūlis, pavidūjis, pavidutìnis. Det finns avledningar vars accentuering varierar. Varianter med accentklass 1 och 3 förekommer oftast [(e1); 16 fall]. I denna grupp av ord med varierande accentuering utmärker sig en avledning där inte bara accentklass och accentens plats varierar, utan där även singularis nominativformen har två accentueringsvarianter i accentklass 3 (e2). (e1) paáukštas (3) Sl – pãaukštas (1) KlvrŽ, Lkž, Plng, Prk; pabáltas (3) Dkk, Sl – pãbaltas (1) KlvrŽ; pabrangùs (3) Ob – pãbrangus (1) Šts; padìdelis (1) Alks, Ds, PnmR – pa–didelys(34b) Dr, Grg, Plng; pãdidis (1) Ms, Prk – padidýs(3b) Grg; pajúodas (3) Km – pãjuodas (1) KlvrŽ; pãjuodis (endast i Kuršaitis skrifter i LKŽK) – pajuodýs(3b) Kv, Šv; pakartùs (3) Ob – pãkartus (1) Yl, Mšk, Skd; 2 pakietas (3) Alks, Ds, Ob – pãkietas (1) KlvrŽ, Šts; pakietýs(3b) Grg, Šv– pãkietis (1) Vaižg; 1 pakìltas (1) Šts – pãkiltas(3b) Šts; paliūrbis (1) Ob – paliurbýs(3b) Grg, I, Jdr, Jms; paplónas (3) Ob – pãplonas (1) Dr; pasmarkùs(3b) Ob – pãsmarkus (1) KlvrŽ, Ms; 2 pastóras (3) Ob – pãstoras (1) KlvrŽ, Plng, Šts; pašáltas (3) Ob – pãšaltas (1) KlvrŽ. (e2) patamsùs / patãmsus (3) Ob, Skp, Vn– pãtamsus (1) Vgr. Färre varianter av avledningar i accentklass 1 och 4 har påträffats [(ė); 12 fall]. Gruppen med varianter av avledningar i accentklass 3 och 4 utmärker sig. En av varianterna övertar grundordets accentuering i accentklass 4, medan andra övertar accenten från prefixet [(f1); 5 fall]. I andra fall övertar en av varianterna grundordets accentuering i accentklass 4, medan de andra har accent på ändelsen i accentklass 3 [(f2); 2 fall]. Varianterna i accentueringen (3, 4) hos ett ord skiljer sig åt genom intonationen, som sannolikt övertagits från grundordets alternativa accentuering [(f3); 1 fall]. (ė) ×pãbiednas (1) Nt – pabiẽdnas (4) Ad; paėdrùs (4) Alks – pãedrus (1) KlvrŽ; pagìlus (4) Pnd, Skp – pãgilus (1) Dov; pamãžas (4) Sb – pãmažas (1) KlvrŽ; papìgus (4) Ob – pãpigus (1) Lž; pariebùs (4) KlvrŽ – pãriebus (1) Grg, KlvrŽ; pasil̃pnas (4) Alks, Ob – pãs ilpnas (1) Mžk; pastaigùs (4) Ob – pãstaigus (1) KlvrŽ; pastambùs (4) Ds – pãstambus (1) KlvrŽ; pastiprùs (4) Vgr – pãstiprus (1) KlvrŽ; pasunkùs (4) Ob, PnmR, Zr – pãsunkus (1) Ms, Škn; pavẽšus (4) Ob – pãvešus (1) Yl. (f1) pablõgas (4) Alks, Žd – pãblogas(3b) (varken LKŽe eller LKŽ K anger var ordet har noterats); pagreitas (4) Ob – pãgreitas(3b) KlvrŽ, Šts; pašėnas (4) Ds, Mžk, Ob – pãšenas(3b) KlvrŽ; paškèrsas (4) NdŽ – pãškeras(3b) BŽ401; 1 pašil̃tas (4) Lkž, Ob – pãšiltas(3b) Nt. (f2) paiškálbùs (4) – paiškãlbūs(34b); pasmagùs(3b) – 1 pasmagūs (4). (f3) pabãlsvas (4) Rk (: bálsvas (4)) – pabálsvas (3) Ds (: bálsvas (3)). 192 A c t a L i n g u i s t i c a L i t h u a n i c a L X I X Adjektiv som betecknar en obestämd grad av en egenskap: accentueringen av avledningar med prefixen po- och pa- En avledning kan accentueras enligt accentklasserna 1, 3 och 4 [(g); 1 fall]. Det förekommer avledningar som accentueras enligt samma accentklass men skiljer sig åt i accentens placering [(h); 5 fall]. För en avledning har nominativformen singular olika accentuering i accentklass 3 (i). Avledningar i accentklasserna 1, 2 och 3 uppvisar variation [(y); 1 fall]. (g) papìktas (4) Alks – pãpiktas (1) Als, Šts – pãpiktas (3ᵇ) KlvrŽ. (h) padidókas (1) Ds, KlvrŽ, Trkn – pãdidokas (1) Grg, Trk; pagerókas (1) Kp – pãgerokas (1) Ms; 2 pãilgas (3) Ds, Ob – pãilgas (3ᵇ) Als; pãliesas (1) KlvrŽ, Vgr – pãliesas (1) Štk; patolókas (1) Šv – pãtolokas (1) Kal. (i) patamŝùs (3) Skp, Vn – patãmsus (3) Ob. (y) 2 pasauŝis (2) Inšk, Ps, Všk – pasausỹs (3ᵇ) Grg – pãs ausis (1) Dr. Som framgår av det presenterade materialet kan adjektiv som accentueras enligt accentklasserna 1 och 3ᵇ accentueras antingen på prefixet eller på ändelsen, medan andra behåller accentplaceringen från grundordet. Nedan listas de avledningar som beläggs i LKŽe och som behåller grundordets accentplacering och accentueras enligt accentklass 1 [(j); 50 ord], avledningar i accentklass 1 med accent på prefixet [(k); 62 ord], avledningar som behåller grundordets accentplacering och accentueras enligt accentklass 3 [(11); 39 ord], accentklass 3ᵇ [(12); 5 ord], accentklass 3ᵃ [(13); 1 ord] och accentklass 3ᵇ [(14); 1 ord]. Adjektiv där accenten oftast övergår till ändelsen och avledningarna accentueras enligt accentklass 3ᵇ [(m1); 66 ord], samt avledningar i accentklass 3ᵇ med accent på prefixet [(m2); 11 ord]. (j) Accentklass 1: paankstývas Zr; paašrókas (endast i skrift); paáugelėtas Imb; ×pabli ednókas Ds; padìdelis Alks, Ds, PnmR; padidelókas Kl; padìdakas Ds, KlvrŽ, Trkn; padirsįuotas Ds; pagerókas Ms; pajáutiškas Grg, Varn; 2 pailgókas (endast i skrift); pakaringas Pnm; pakiblókas (endast i skrift); pakreivókas Ds; ×pakudlótas Sdk; pakiauliškas Km, Plt; pa- klùmpiškas Grg; pakūlėtas Ds; palengvókas (endast i skrift); pãliesas Štk; palietingas Ds; paliùrbis Ob; pamazókas Ds; papigókas (endast i skrift); papiktùrnas Ds; papakarštókas Dkk; paplatókas Ds; paprastókas (endast i skrift); papusnėtas (endast i skrift); paraudónas Pnm; paraudónis (endast i skrift), paraumeningas Km; pasaldókas Ėr; pasaùsókas Antz; pasunkókas (endast i skrift); pašùrókas (endast i skrift); pastambókas Ds; pastorókas (endast i skrift); pašalnótas Mrj; pašlubókas Kp; paūmókas Ds; patánkus Ds; patešmeninga Ds; patirštókas Ds; patolókas Šv; patrumpókas Ob; pavidutiniškas Bt, Krž; pavienódas Avl, Ds, Km, Skp; pavingurtas Ms, Šts; pažvairókas Dgl. (k) Accentklass 1: pãaukštas KlvrŽ, Lkž, Plng, Prk; pãbaltas KlvrŽ; ×pãbiednas Nt; pãblogšis (endast i skrift), pãbrangus Šts; pãdideliókas Šts; pãdidis Ms, Prk; pãdidokas Grg, Trk; pãdygliuotas Šts; ×pãdiktokas (endast i skrift); pãdregnas Jnš, Plt; pãdrūktas KlvrŽ, Ms; pãėdrus KlvrŽ; pãgerokas Ms; pãgilus Dov; pãgražokas Dr, Gršl; pãgudaiškas Šts; pãjuodas KlvrŽ; pãjuodis (endast i Kuršaitis skrifter (LKŽk); pãkartus Yl, Mšk, Skd; pãkietas KlvrŽ, Šts; pãkietis (endast i skrift); pãkil tas Šts; pãkl aikšas End; pãlėtas KlvrŽ; pãkurtis Kv; pãliesas KlvrŽ, Vgr; pãlynotas Bržr; pãlytotas Šts; pãmažas KlvrŽ; pãmiglotas Sd, Šts; pãmiklokas (endast i skrift); pãmitrokas Šts; pãožkiškas KlvrŽ; pãpigūs Lž; pãpiktas Als, Straipsniai / Articles 193 A U R E L I J A T A M U L I O N I E N Ė Šts; pãplonas Dr; pãponiškas Lkž, Šlnt; pãriebus Grg, KlvrŽ; pãsausis Dr; pãseklus (endast i skrift); pãsenokas Grg; pãsilpnas Mžk; 2 pãsl½inkas KlvrŽ, Šts; pãsmailus KlvrŽ; pãsmarkus KlvrŽ, Ms; pãsunkus Ms, Škn; pãstaigus KlvrŽ; pãstambus KlvrŽ; pãstangus Šts; pãstiprus KlvrŽ; pãstoras KlvrŽ, Plng, Šts; pãstrubas (endast i skrift); pãšaltas KlvrŽ; pãšaltokas Grg; pãšiurkštis (endast i skrift); pãšnairus KlvrŽ; pãtamsus Vgr; pãtolimas Ms, Šts; pãtolokas Kal; pãvēslus Šts; pãvēsus Yl. (11) 3 kirčiuotė: paáukštas Sl; pabãlsvas Ds, Rk; pabáltas Dkk, Sl; pabėras Ds; pabrangùs Ob; padrútas Ob; pagìrtas (endast i skrift); pagývas Ds; pagrýnas Pnm; 2 paìlgas Ds, Ob; pajú̄nas Brs, Ob, Šts; pajúodas Km; pakárštas Antz, Km; pakartùs Ob; pakéršas Dkk, Ds; pakiáuras Km, Ob, Rk, 2 pakíetas Alks, Ds, Ob; 1 pakiltas Šts; paláibas Ob; 2 palėnas Ob; palýgus Zr; pamárgas Kp, Rk, Zr; pamìnkštas Jnš, Krns; 2 papìlcas Ds, Ob; paplónas Ob; parūgštùs Sb, Žg; pasaldùs Jnš; paskýstas Alks, Ob; pasmùlkus Alks; paskubùs Grg; pasmarkùs Ob; pasotùs Ob; 2 pastóras Ob; pastorùs Jnš; pašáltas Ob; pašìrmas Ds; patamsùs Skp, Vn / patãmsus (3) Ob; patižùs Skdv; paũmùs Ob, Sb, Sl. (12) 3b kirčiuotė: pagùlstinas LK; paĩstrižas Ds, Ktk; paĩojias Ds; papuĩšinas Km; papuõrinas Km, Žb. (13) 3a kirčiuotė: pamùrzinas Ob. (14) 34b kirčiuotė: paiškalbùs Grg, Ob. (m1) 3b kirčiuotė: paiškỹs Šv, padùkštỹs Jdr, Grg, paaštrỹs Šv, pabjaurỹs Jdr, pablogỹs Jdr, Grg, Kair, padailỹs Grg, padarbỹs Jdr, padidỹs Grg, padregnỹs Šv, padrukštỹs Šv, Vvr, padurnỹs J, padvylỹs Všn, paedrỹs Šts, pagerỹs Slnt, pagudrỹs Šv, pailgỹs Šv, 2 pajaunỹs Šv, pajuodỹs Kv, Šv, pakietỹs Grg, Šv, paklienỹs Šv, pakumpỹs Vvr, ×pakūdỹs End, Grg, palaiškỹs Vž, palepšỹs Jdr, paletỹs Skrd, Šv, paliesỹs Grg, Jdr, Kl, paliurbỹs Grg, I, Jdr, Jms, paminkštỹs Kl, Šv, pamukšỹs Vvr, papiktỹs Jdr, Vž, 2 papilnỹs Jdr, paplatỹs Jdr, Šv, paplepỹs (tik raštuose), paplonỹs Jdr, Vvr, papuikỹs Šv, paretỹs Grg, parūgštỹs Šv, pasaldỹs Šv, pasausỹs Grg, pasenỹs Grg, Lkv, Šv, 2×paskūrỹs (tik raštuose), pasilpnỹs (tik raštuose), ×paslabnỹs Jdr, paslinkỹs Jdr, pasmagỹs Jdr, Šv, 1 pasmailỹs Jdr, pasmarkỹs 2 pasmėlỹs (tik raštuose), paspitrỹs Šv, pasprangỹs Slm, pastaigỹs Šv, pastiprỹs Šv, pastorỹs Grg, pasunkỹs Šv, pasūrỹs Grg, Kv, pašaltỹs Jdr, Lkv, Šv, pašiaurỹs Als, pašiltỹs Jdr, Šv, Vvr, 2 pašviešỹs Šv, Vž, patrumpỹs Šv, pašlapỹs Grg, patamsỹs Jdr, Žr, patankỹs Šv, pavešỹs Kv, Šv, ×pazbitkỹs Grdm, pažalvỹs Grg. (m2) 3b kirčiuotė: pãblogas (nei LKŽe, nei LKŽK nėra duomenų, kur fiksuojamas); pãgreitas KlvrŽ, Šts; pãilgas Als; 2 pãlengvas Dr; pãpiktas KlvrŽ; pãsenas KlvrŽ; pãskersas (tik raštuose); ×pãslabnas Ms; pãšil tas Nt; pãtamsùs Vgr; pãtek inas (tik raštuose). 59% av avledningarna övertar betoningen från grundordet. 41% av avledningarna har betoning på prefixet eller ändelsen12. 12Analysen av dessa avledningars accentuering med avseende på geografisk utbredning visade att de avledningar som övertar grundordets betoning främst förekommer i de östlitauiska höglandsdialekterna, i betydligt mindre utsträckning i de nordlitauiska låglandsdialekterna och endast i ett fåtal fall i andra höglands- och låglandsdialekter. Avledningar med betoning på prefixet är huvudsakligen belagda i de nordlitauiska låglandsdialekterna. Där har också alla avledningar i accentklass 3 med betoning på prefixet antecknats. 194 A c t a L i n g u i s t i c a L i t h u a n i c a L X I X Neapibrėžtą ypatybės kiekį žymintys būdvardžiai: priešdėlių po- ir pa- vedinių kirčiavimas Grundorden, liksom deras avledningar, har oftast accentuering av accentklass 4 [(n); 117 ord], accentklass 1 [(o); 44 ord], accentklass 3 [(p1); 20 ord], 3ᵇ [(p2); 6 ord] och accentklass 2 [(r); 8 ord]. (n) Accentklass 4: aštrùs, baisùs, bėgšlùs, ber̃gždžias, bìznas, bjaurùs, blõgas, blõgšis, brangùs, bugštùs, ×čėdùs, dailùs, darbùs, dãžnas, derė̃sas, dìckas, druĩgnas, dùrnas, ėdrùs, gaižùs, gẽlšvas, 1 gėras, 1 gilùs, gražùs, greĩtas, gudrùs, gul̃kščias, iškalbùs, išlakùs, išžulnas, išžulnùs, gul̃ščias, gulùs, 2 kankùs, keblùs, kilùs, klìbas, ×kmurnas, ×kūdas, kreĩvas, kuñpas, kùčias, 2 kùrtas, laĩksvas, lankstùs, lẽngvas, ×lėntas, lė̃tas, liaũnas, liñksmas, 1 mãžas, negražùs, nepìktas, neramùs, 1 pìktas, platùs, plepùs, plìkas, puikùs, ramùs, raũsvas, rẽsvas, rė̃tas, rùdas, rùsvas, 2 saũsas, 1 seklùs, sė̃nas, 1 siaũras, 3 siaũstas, skùbùs, skūr̃a, slãb nas, 2 slė̃nas, slìnkas, 2 skẽrsas, skurdùs, slė̃s nas, slìnkas, smagùs, smãilas, smailùs, smarkùs, smėlùs, spìtras, sprangùs, staigùs, 2 sùktas, sùrùs, 1 staigùs, 2 stangùs, stingrùs, stìpras, ×strūbas, svarùs, sveĩkas, šiaurùs, 2 šìltas, šiurkštùs, šlãpias, šliùbas, šliùbas, 1 šnaĩras, 2 šnaĩrus, švarùs, tìrštas, tìžus, 2 trùmpas, vẽšlus, vėlùs, vyresnis, 2 žãlas, žãlias, 2 žẽmas, žiaurùs, 1 žìlas, žvãiras. (o) Accentklass 1: ankstývas, áugelėtas, áukštas, ×bliednõkas, 2 dideliókas, dygliúotas, drūktas, jáutiškas, 2 gražõkas, gùdiškas, karìngas, kìltas, kreivõkas, ×kudlõtas, kiaulìškas, klùmpiškas, lengvõkas, liùrbis, lynótas, lýtotas, mažõkas, miglótas, óžiškas, pakanrštõkas, pigókas, piktùma, 2 põniškas, 2 prastõkas, pusnėtas, raumenìngas, 2 saldõkas, sausõkas, sunkõkas, sùrõkas, stambõkas, storõkas, 1 šalnótas, šlùbokas, ũmokas, tẽšmeninga, trum-pókas, vidutìniškas, vingurtas, žvairõkas. (p1) Accentklass 3: 2 áukštas, bėras, drūktas, drútas, 1 ilgas, girtas, gyvas, 1 jáunas, 1 kárštas, kiaūras, kiétas, liésas, 2 márgas, minkštas, pilnas, 2 plónas, rųgštas, rųgštùs, 1 stõras, šáltas. (p2) Accentklass 3ᵇ: gulštinas, įstrižas, 2 įvijas, puišinas, purvinas, 1 tėkinas. (r) Accentklass 2: blõgšis, klaikšas, 3 kaštãnas, mùkšas, 2 storùlis, 2 vidùjis, vidutìnis, zbitkas. Accentueringsmönstren hos grundorden varierar i dialekterna. Vanligast är varianter med accentklass 3 och 4 [(s); 21 fall] samt varianter med accentklass 1 och 3 [(š1); 24 fall]; till den senare gruppen hör också ett grundord vars variant med accentklass 3 har två möjliga accentueringar i singular nominativ (š2). I LKŽe har även varianter med accentklass 1 och 4 [(t); 4 fall] samt varianter med accentklass 1, 3 och 4 [(u1); 5 fall] noterats. Till denna grupp hör ytterligare en avledning, vars accentuering inte bara varierar, utan där även singular nominativ har två möjliga accentueringar i accentklass 3 (u2). (s) bálšvas (4) – bálsvas (3); ×biẽdnas (4) – biédnas (3)); grýnas (3) – grýnas (4)); dvỹlas (4) – dvýlas (3); gardùs (3) – gardùs (4); júosvas (4) – júosvas (3); kartùs (3) – kartùs (4); kėršas (3) – keršas (4); láibas (3) – laĩbas (4); lénas (3) – lẽnas (4); nuobodùs (3ᵃ) – nuobodùs (4); 1 panašùs (4) – 1 panašùs (3ᵇ); riebùs (3) – riebùs (4); ×rùžavas / rųžavas (3ᵇ) – rùžavas / ružãvas (4); sìlpnas (4) – sìlpnas (3); skỹstas (3) – skỹstas (4); Straipsniai / Articles 195 AURELIJA TAMULIONIENĖ sūrus (3) – sūrus (4); širmas (3) – širmas (4); šviežias (4) – šviežias (3); vėsus (4) – vėsus (3); žvairùs (4) – žváirus (3). (š1) báltas (3) – báltas (1); didelis (1) – didelis (3ᵇ); didókas (1) – didókas (3); ×diktókas (1) – ×diktókas (3); gerókas (1) – gerókas (3); ilgókas (1) – ilgókas (3); júodas (3) – júodas (1); 3 kìltas (3) – kìltas (1); klìenas (3) – klìenas (1); líesas (3) – líesas (1); 1 l ýgus (3) – lýgus (1); pilkas (3) – pilkas (1); platókas (1) – platókas (3); 1 raudónas (1) – 1 raudónas (3); saldùs (3) – sáldus (1); senókas (1) – senókas (3); smùlkus (1) – smulkùs (3)); 2 šaltókas (1) – 2 šaltókas (3); tankùs / tánkus (3) – tánkus (1); tirštókas (1) – tirštókas (3); 2 tólimas (3ᵃ) – tólimas (1); tolókas (1) – tolókas (3); ūmùs (3) – úmus (1); vienódas / viénodas (1) – vienódas (3). (š2) 2 tánkus / tankùs (3) – 2 tánkus (1). (t) 1 jaukùs (4) – jáukus (1); ×markàtnas (4) – markàtnas (1); meilùs (4) – méilus (1); žalvas (4) – žálvas (1). (u1) áiškus (1) – aiškùs (3) – aiškùs (4); drėgnas (3) – drėgnas (4) – drėgnas (1); sìlgnas (4) – sìlgnas (3) – sìlgnas (1); sótus (3) – sótus (1) – sotùs (4); tamsùs (4) – tamsùs/támsus (3) – támsus (1). (u2) tamsùs (4) – tamsùs / támsus (3) – támsus (1). Det finns grundord vars accentuering varierar mellan accentueringsklasserna 2 och 4 [(v1); 3 fall], samt sådana som inte bara accentueras enligt klasserna 2 och 4, utan också har två möjliga accentueringar av nominativ singularis i klass 4 [(v2; 4 fall)]. Ett grundords accentuering varierar mellan klasserna 1 och 2 (z). (v1) didis (4) – didis (2); lėpšis (2) – lepšỹs (4); vargùs (4) – vaŕgus (2). (v2) smarkùs / smaŕkus (4) – smarkùs (2); sunkùs / suñkus (4) – suñkus (2); švelnùs / švelnus (4) – švelnùs (2); šviesùs / šviésus (4) – šviésus (2). (z) liùrbis (1) – liurbìs (2). Några grundord accentueras enligt samma klass 1, men skiljer sig åt i fråga om accentens placering [(ž1), 3 fall] eller endast i fråga om accentens placering i nominativ singularis i klass 4 [(ž2); 11 fall]. Ett grundord skiljer sig åt genom sin intonation inom samma accentueringsklass (α). I ett fall saknas uppgifter för att exakt beskriva accentueringsvariationen (β). (ž1) dirsìuotas (1) – dirsìuotas (1), 1 kūlėtas (1) – kūlėtas (1); 1 lietingas (1) – lietingas (1). (ž2) pigùs (4) – pigus (4); bjaurùs (4) – bjaūrus (4); drungùs (4) – drūngus (4); skūpùs (4) – skūpus (4); sprangùs – sprángus (4); stambùs (4) – sta mbus (4); sta ndùs (4) – sta ndus (4); stiprùs (4) – stìprus (4); šiu rkštùs – šiu rkštus (4); tykùs (4) – týkus (4); tylùs (4) – týlus (4). (α) mùrzinas (3ᵇ) – mùrzinas (3ᵃ). (β) 2 laũkas (4) – láukas (accentueringsklass inte angiven). 196 Acta Linguistica Lithuanica LXIX Adjektiv som betecknar en obestämd grad av en egenskap: accentueringen av avledningar med prefixen po- och pa- Huvuddelen (inklusive accentueringsvarianter – 72%) av avledningarna av den undersökta typen och deras basord accentueras enligt accentklasserna 3 och 4 – deras stammar betraktas accentuellt som svaga. En mindre del (inklusive accentueringsvarianter – 28%) av basorden accentueras enligt accentklass 1 och 2 – deras stammar betraktas accentuellt som starka. Det anslutna dominanta försvagande prefixet pa- påverkar sällan accentueringen av avledningar av denna typ: de flesta avledningarna övertar basordets accentplats och accent; en liten del avledningarna accentueras annorlunda än sina basord: det anslutna prefixet pa- får accent och förstärker eller (i andra fall) försvagar basordets stam13, i sällsynta fall får ändelsen accent. Analysen av det undersökta materialet visar att avledningarna av denna undertyp accentueras enligt tre accentueringsmodeller. Till den första accentueringsmodellen (44%) hör avledningar som övertar basordets accentplats [(a), (b), (c1), (c3), (d), (f2), (f3)]. De är till största delen avledda från basord med rörlig accent [aštrūs (4), baisūs (4)], även om det också finns många basord med fast stamaccent [mažókas (1), miglótas (1)]. Den andra accentueringsmodellen är variantbetonad och förknippad med fast accent på prefixet [(e1), (e2), (ė)]. Sådana avledningar bildas av basord med mycket varierande accentuella egenskaper. Till denna modell räknas också avledningar som har varierande prefixaccent enligt accentklass 3b (f1). Avledningar med denna accentuering bildas främst av basord accentuerade enligt klass 4 (2 šiltas), mer sällan enligt accentklass 3 eller 3b (1 ilgas, 1 tėkinas); ett basord har en variant med fast rotaccent och rester av rotaccent i accentklass 3 [tamsùs (4) – tamsùs/tám sus (3) – támsus (1)]. Den tredje accentueringsmodellen är förknippad med accent på ändelsen [(c2)]. Avledningar med denna accentuering bildas oftast av basord med rörlig accent, även om avledningar från basord med rotaccent förekommer då och då (paliurbỹs, pamukšỹs, ×pazbitkỹs), liksom avledningar från sådana ord med rörlig accent som har varianter med rotaccent (paaiškỹs, padidỹs, padreğnỹs, pajuodỹs, paklienỹs, palepšỹs, pasaldỹs, pasmarkỹs, pasunkỹs, pašviesỹs, patamsỹs, patankỹs, pažalỹs) eller rester av rotaccent (pasprangỹs, pastiprỹs)14. Synkront sett bevarar det anslutna dominanta försvagande prefixet pa- den svaga stammen eller försvagar basordets stam. Därför spelar det ingen roll om avledningarna av denna undertyp accentueras utifrån en svag eller stark stam: när prefixet ansluts blir stammarna svaga och accentueras enligt accentklass 3b. 13 Adjektivens accentuering hänger samman med ordbildningen och prefixens och ändelsernas accentuella egenskaper. Huvuddelen av adjektivprefixen försvagar eller bevarar basstammens svaghet (Stundžia 1995: 97). 14 Så accentueras avledningar som i LKŽe har belagts i de nordžemaitiska (44%), sydžemaitiska (31%), västžemaitiska (2%), västaukštaitiska (2%) och östaukštaitiska dialekterna (1%). Straipsniai / Articles 197 A U R E L I J A T A M U L I O N I E N Ė 3. SLUTSATSER Prefixet po- är accentologiskt starkt: alla avledningar har betoning på prefixet och nästan alltid enligt ett accentueringsparadigm med fast betoning, men LKŽe registrerar ett fåtal grupper av varianter av avledningar som betonas enligt accentueringsklass 3ᵃ. Prefixet pa- har varierande styrka. När detta prefix fogas till tar prefixet eller ändelsen över betoningen för en något större andel av avledningarna (56%); en mindre andel av avledningarna behåller betoningen från basorden (44% av dem påträffades) (se tabellerna 1 och 2). ¹ TABELL. Betoning av avledningar med prefixen po- och pa-, vilka betecknar en obestämd grad av en egenskap, i LKŽe Typ | Basordets betoning behålls | Betoningen övertas av ett avledningsaffix (prefix, ändelse) | Accentueringsklasser | Accentueringsklasser | 1 | 2 | 3 | 4 | 1 | 2 | 3 | 4 | PO- (214 ord) | – | – | – | – | 95% | – | 5% | – | PA- (316 ord) | 16% | 3% | 11% | 14% | 10% | – | 46% | – ² TABELL. Betoning av basorden till avledningar med prefixen po- och pa-, vilka betecknar en obestämd grad av en egenskap, i LKŽe Typ | Accentueringsklasser | 1 | 2 | 3 | 4 | PO- (214 ord) | 24% | 4% | 29% | 43% | PA- (316 ord) | 17% | 3% | 27% | 53% Avledningar med prefixet po- följer två accentueringsmönster. Det viktigaste är fast betoning enligt accentueringsklass 1. Betoningen av avledningar med prefixet pa- är mer varierad. De följer tre accentueringsmönster. Enligt det första accentueringsmönstret behåller avledningarna basordets betoning. Det andra accentueringsmönstret är förknippat med variantbetoning på prefixet; det tredje accentueringsmönstret är förknippat med betoning på ändelsen. 198 A c t a L i n g u i s t i c a L i t h u a n i c a L X I X Neapibrėžtą ypatybės kiekį žymintys būdvardžiai: priešdėlių po- ir pa- vedinių kirčiavimas LITTERATUR OCH KÄLLOR Ordbok över det moderna litauiska språket, huvudredaktör Stasys Keinys. Tredje elektroniska versionen på internet, 2011. Vilnius: Litauiska språkinstitutet. DLKG – Det moderna litauiska språkets grammatik. Andra reviderade upplagan. Vilnius: Vetenskaps- och encyklopediförlaget, 1996. DvŽ – Ordbok över Dieveniškės-dialekten 1, N–Ž. Vilnius: Litauiska språkinstitutet, 2010. Laigonaitė Adelė 2002: Lietuvių kalbos akcentologija. Antrasis pataisytas leidimas. Vilnius: Gimtasis žodis. LKA I – Litauiska språkets atlas 1: Lexikon, ansvarig redaktör Kazys Morkūnas. Vilnius: Mokslas, 1977. LKŽ I–XX – Ordbok över det litauiska språket 1–2, andra upplagan. Vilnius: Mintis, 1968–1969; 3–6, Vilnius: Statliga förlaget för politisk och vetenskaplig litteratur, 1956–1962; 7–9, Vilnius: Mintis, 1966–1973; 10–15, Vilnius: Mokslas, 1976–1991; 16–17, Vilnius: Vetenskaps- och encyklopediförlaget, 1995–1996; 18–19, Vilnius: Vetenskaps- och encyklopedipubliceringsinstitutet, 1997–1999; 20, Vilnius: Litauiska språkinstitutets förlag, 2002. LKŽe – Ordbok över det litauiska språket, huvudredaktör G. Naktinienė. Första utgåvan av den elektroniska versionen. Vilnius: Litauiska språkinstitutet, 2005. Tillgänglig på internet: www.lkz.lt. LKŽK – Det litauiska språkets ordbok, excerpter. Vilnius: Litauiska språkinstitutet. Mikulėnienė Danguolė 1994: Linksniuojamųjų priešdėlio *pā- vedinių kirčiavimas. – Lietuvių kalbotyros klausimai 34, 118–129. Mikulėnienė Danguolė 2005: Cirkumfleksinė metatonija lietuvių kalbos vardažodiniuose daiktavardžiuose ir jos kilmė. Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla. Mikulėnienė Danguolė, Pakerys Antanas, Stundžia Bonifacas: 2007: Bendrinės lietuvių kalbos kirčiavimo žinynas. Vilnius: Vilniaus pedagoginio universiteto leidykla. Pakerys Antanas 1994: Akcentologija 1. Kaunas: Šviesa. Stundžia Bonifacas 1995: Lietuvių bendrinės kalbos kirčiavimo sistema. Vilnius: Petro ofsetas. Stundžia Bonifacas 2009: Bendrinės lietuvių kalbos akcentologija. Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla. Tamulionienė Aurelia 2013: Neapibrėžtą ypatybės kiekį žymintys būdvardžiai: priešdėlio po- vedinių daryba. – Acta Linguistica Lithuanica 68, 126–145. Straipsniai / Articles 199 AURELIJA TAMULIONIENĖ Adjektiv som betecknar en obestämd grad av en egenskap: accentuering av avledningar med prefixen po- och pa- SAMMANFATTNING Artikeln behandlar accentueringen av adjektiv som betecknar en obestämd grad av en egenskap, det vill säga avledningar med prefixen po- och pa- samt deras basord. Undersökningsobjektet är adjektiv som betecknar en obestämd grad av en egenskap och som finns upptagna i den akademiska elektroniska Dictionary of the Lithuanian Language. Artikelns olika kapitel behandlar accentueringen av avledningar av varje bildningstyp (prefixen po- och pa-) samt deras basord. Analysen av materialet visade att nästan alla avledningar med prefixet po- har betoningen på prefixet och nästan alltid följer ett fast accentparadigm, men att Dictionary of the Lithuanian Language registrerar små grupper av varianter av avledningar med betoning enligt det 3a accentparadigmet. Prefixet pa- uppvisar varierande styrka. De avledningar med detta prefix som analyseras i artikeln har oftast betoningen på prefixet eller ändelsen; tendensen att överta betoningen från basorden är mindre vanlig. Inkommen den 7 augusti 2013. AURELIJA TAMULIONIENĖ Litauiska språkets institut Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius, Lietuva [email protected] 200 Acta Linguistica Lithuanica LXIX