Lietuvos vietovardžių žodyno turtinimas

ZIGMAS ZINKEVIČIUS Forskningsområden: baltistik, litauiska språkets historia, dialektologi, onomastik. UTÖKNING AV LITAUENS ORTNAMNSLEXIKON Det finns ortnamn som inte längre används, eftersom de objekt som de betecknar har försvunnit. Sådana ortnamn är emellertid en tillgång för det litauiska språket och bör tas med i lexikonet. Vanligtvis är de bara kända av den äldre generationen, som också borde samla in och beskriva dem. Det spelar ingen roll att ortnamnen nämns i skriftliga källor. De äldres minnen skulle ge betydelsefulla kompletterande uppgifter om deras och de objekt som de betecknar historia. Detta framgår av några exempel från min hembygd. Cìbiškės (varianter: Cibikės, Cibikýnė, jfr cìbė ’get’) – så kallades under mellankrigstiden Šventosiosflodens vänstra strand nordost om Ukmergė, då floden på grund av en damm bildade en stor vattenreservoar, som försvann när dammen revs. Då blev även ortnamnet Cìbiškės med sina varianter överflödigt. Jogvilų Paupė – så kallades under min barndom en glänta på Šventosios vänstra strand, mellan bäckarna Šiaušupis och Duoburėlis. När vattennivån förändrades blev Jogvilų Paupė ett ogenomträngligt vassområde och dess gamla namn försvann. Jag vet inte om någon använder det numera, annat än när man minns det förflutna. Jotūniškės – så kallades under min barndom en vacker dunge på vägen från föräldrahemmet till byn Jogvilai. Där växte det gott om hallon, som vi brukade plocka. Med tiden trängdes dungen undan av den intilliggande skogen och försvann som ett separat objekt. Samtidigt glömdes också dess namn bort. Jag har inte haft tillfälle att undersöka om någon minns det numera. Pašlaitė – en tidigare glänta på Šventosios vänstra strand, sydväst om den nuvarande motorvägen. I söder avgränsades den av en sluttning, som gav platsen dess namn. Ortnamnet blev överflödigt och försvann när området förstördes i samband med att motorvägen byggdes. Det är bara den äldre generationen som ibland kan använda ortnamnet Pašlaitė, när den minns det förflutna. Svirnàvietė – en plats vid Šiaušupis mynning (en biflod till Šventoji) som med tiden blev ett ogenomträngligt vassområde. Namnet kommer från ordet svìrnas, trots att ingen under min barndom längre mindes att det skulle ha stått en sådan byggnad här. Den måste ha stått där för mycket länge sedan. Det är lexikonets redaktörers sak att avgöra hur de ortnamn som diskuterats och liknande ortnamn förhåller sig till motsvarande ortnamn i skriftliga källor. Det råder inget tvivel om att Įžvalgos / Insights 173 ZIGMAS ZINKEVIČIUS Sådana minnen från äldre människor skulle vara till stor hjälp för ordboksförfattarna, om fler av dem hade publicerats. Ortnamnens försvinnande är en mycket komplicerad process. Den beror på hur man talar: i det officiella språket kan ett ortnamn ha fallit ur bruk, men i vardagligt samtal förekommer det kanske fortfarande. Det beror också på talarnas ålder: de unga kanske inte längre känner till namnet alls, medan den äldre generationen fortfarande minns det. Allt detta måste stå i forskarens fokus. Det gör arbetet mer komplicerat, men också intressant. Jag vill avsluta den här korta artikeln med samma uppmaning som jag började med – att uppmana den äldre generationen att söka efter ortnamn som har försvunnit från deras hemtrakt. Inlämnad den 6 juni 2014. ZIGMAS ZINKEVIČIUS Justiniškių 41-24, LT-05127 Vilnius, Litauen [email protected] 174 Acta Linguistica Lithuanica LXX