Patterns of Adaptation and Integration of English Loanwords in Lithuanian and Russian

HELEN MYERS Ohio State University Forskningsområden: språkkontakter, historisk lingvistik, filmens och litteraturens semiotik. MÖNSTER FÖR ANPASSNING OCH INTEGRERING AV ENGELSKA LÅNORD I LITAUISKA OCH RYSKA Mönster för anpassning och integrering av engelska lånord i litauiska och ryska SAMMANFATTNING Förutom att vara ett språk för internationell kommunikation har engelskan blivit den största källan till lånord för världens nutida språk. Trots att lån från engelskan är ett allmänt erkänt språkfenomen i den moderna världen finns det dock inte mycket skrivet om hur engelska lån införlivas i litauiska och ryska, språk som har många gemensamma språkliga drag på grund av sina nära historiska kontakter. Syftet med denna artikel är att klassificera de viktigaste mekanismerna för anpassning och integrering av engelska lånord i litauiskans och ryskans språksystem. Min forskning visar att det finns många likheter i mönstren för hur litauiska och ryska lånar engelskt ordförråd. Det vanligaste sättet att integrera engelska lånord i båda språken är morfologisk anpassning, särskilt suffixavledning. Andra mekanismer omfattar fonologisk, morfofonologisk och syntaktisk anpassning samt nybildning av ord. Det finns också några särskiljbara mönster för hur dessa två språk assimilerar främmande material. Utifrån de analyserade uppgifterna är den morfologiska anpassningen mer produktiv i litauiska än i ryska. I allmänhet återspeglar integreringen av engelska lån i litauiska och ryska de mest produktiva inhemska mönstren för ordbildning i båda språken. NYCKELORD: lån, språkkontakt, engelska lånord, litauiska, ryska. VIKTIGA ORD: lånord, språkkontakter, engelska lånord, litauiska, ryska. Straipsniai / Articles 43 HELEN MYERS SAMMANFATTNING Engelska är inte bara ett språk för internationell kommunikation, utan också den största källan till lånord i världens moderna språk. Även om lån från engelskan har blivit ett allmänt erkänt språkligt fenomen i den moderna världen, är integreringen av engelska lånord i litauiska och ryska, det vill säga språk med många gemensamma språkliga drag på grund av nära historiska band, inte ett vanligt forskningsämne. Syftet med denna artikel är att klassificera de viktigaste mekanismerna för anpassning och integrering av engelska främmande ord i litauiska och ryska. Studien visar att det finns många likheter mellan sätten att låna engelsk vokabulär i litauiska och ryska. Det vanligaste sättet att integrera engelska främmande ord i båda språken är morfologisk anpassning, särskilt suffixavledning. Andra sätt att integrera lånorden omfattar fonologisk, morfonologisk och syntaktisk anpassning samt ordbildning. I praktiken används också flera olika sätt att assimilera material från främmande språk i dessa språk. Som de analyserade uppgifterna visar är morfologisk anpassning mer produktiv i litauiska än i ryska. Integreringen av engelska lånord i litauiska och ryska blottlägger de mest produktiva inhemska ordbildningssätten i båda språken. I. INLEDNING Förutom att vara ett språk för internationell kommunikation har engelskan också blivit den största källan till lånord i världens nutida språk. Anglicismer införlivas inom olika områden, men områden som datavetenskap, e-handel, näringsliv och internationella relationer har traditionellt påverkats mest av engelskan. Trots att lån från engelskan är ett allmänt erkänt språkligt fenomen i den moderna världen har inte mycket skrivits om införlivandet av engelska lånord i litauiska och ryska. 1.1. Litauisk bakgrund Litauiska tillhör den baltiska gruppen inom den indoeuropeiska språkfamiljen och talas, enligt uppgifter från Ethnologue (Lewis, Simons, and Fennig (eds.) 2013), av omkring 4 miljoner människor världen över. Litauiskan har genomgått färre förändringar än något annat språk i den indoeuropeiska språkfamiljen. Vissa av dess reflexer är nästan identiska med sådana som endast återfinns i utdöda språk som forngrekiska, sanskrit och gotiska, t.ex. vyras ’man’ litauiska/vȳras ’man’ sanskrit, platus ’bred’ litauiska/platus ’bred’ grekiska, sūnus nom. ’son’, sūnaũs gen. ’son’ litauiska/sunus nom. ’son’, sunaus gen. ’son’ gotiska1. En av de mest framstående franska 1 The above examples are taken from: Zinkevičius 1998. 44 Acta Linguistica Lithuanica LXX Patterns of Adaptation and Integration of English Loanwords in Lithuanian and Russian lingvisterna, Antoine Meillet, hävdade att den som vill höra det indoeuropeiska språkets klang bör lyssna till den litauiske bonden. Det har funnits perioder i litauiskans historia då språket utsatts för stark påverkan från andra språk. Forskare skiljer mellan perioder av germanisering, polonisering och russifiering av litauiskan. Termen ’germanisering’ syftar på den språkliga påverkan som de preussiska litauerna utsattes för. De levde i Ostpreussen sedan 1400-taletth och utgjorde där den största gruppen av den icke-tyska befolkningen2. Den så kallade preussiska perioden var mycket viktig eftersom de första tryckta texterna på litauiska utkom i hertigdömet Preussen på 1500–1600-talenth. Dessa böcker blev grunden för den moderna standardlitauiskan. Teutonicordens nederlag och upprättandet av den preussiska tyska monarkin försatte emellertid de preussiska litauerna och deras språk i en ogynnsam situation. Så småningom hade den litauiska befolkningen i Preussen minskat avsevärt på grund av en pestepidemi och den efterföljande emigrationen till Tyskland under 1700–2000-talenth. Germaniseringspolitiken skärptes under 1800-taletth. I början av 1900-taletth återstod en litauisk majoritet endast norr om floden Neman och i områden söder och sydväst om floden. Termen ’polonisering’ syftar på perioden för det polsk-litauiska samväldet, som bildades 1569 mellan kungariket Polen och storhertigdömet Litauen och bestod fram till 1795. Under denna tid poloniserades den litauiska adeln, och dess medlemmar betraktade sig som polacker av litauiskt ursprung (Zinkevičius 1998: 256). Polska blev det dominerande språket, medan litauiska betraktades som hedniskt och motarbetades i skolor, kyrkor, politiken osv. Endast bönderna fortsatte att använda litauiska under denna period. Zinkevičius nämner fall där bönder straffades för att ha bett sina böner på litauiska (256). När samväldet förlorade sin politiska dominans och delades mellan Ryssland, Preussen och Österrike i slutet av 1700-taletth blev den största delen av Litauen en del av det ryska imperiet. Den tsaristiska regeringen genomförde ett antal russifieringsåtgärder, däribland ett förbud mot litauisk press, och Litauen blev en del av det nya ryska administrativa området Nordvästra kraj (region). Den litauiska staten återupprättades 1918 efter första världskriget (259). Litauiskan har hittills lyckats bevara sina ålderdomliga drag även under perioder av den hårdaste underkastelsen under andra språk, särskilt polska, tyska och ryska. Vissa forskare uttrycker emellertid allvarlig oro över nuläget 2Den historiska informationen om det litauiska språket bygger på Zinkevičius 1998. Straipsniai / Articles 45 HELEN MYERS Engelska lånord in i det litauiska språket (The Society of Lithuanian language 1993; Klimas 1994). Hundratals anglicismer har börjat förekomma i litauiskan under de senaste årtiondena, särskilt i yngre stadsbors talade vardagsspråk. Många av dessa anglicismer kom först via musik, det vill säga sånger, skivor, CD-skivor, videor, radio, TV och filmer, liksom med besökande rockband från väst. Olika litauiska tidningar, tidskrifter och populära illustrerade magasin publicerade artiklar som uppmanade redaktörer, journalister, författare samt TV- och radioannonsörer att stoppa denna flod av engelska lånord in i litauiskan, som förekom inom nästan alla livets områden (Klimas 1994). Oroade lingvister försöker förutsäga om litauiskan kommer att kunna stå emot ett så intensivt engelskt inflytande och bevara sina unika arkaiska drag. 1.2. Rysk bakgrund Rysskan, som är baltfolkens historiska grannspråk, har hamnat i en liknande situation när anglicismer strömmade in i dess domäner efter att Ryssland öppnat sig politiskt och kulturellt för internationellt utbyte efter Sovjetunionens fall. Ryska tillhör den östslaviska språkgruppen och talas av ungefär 162 miljoner människor världen över (Lewis, Simons, and Fennig (eds.) 2013). Begreppet ”Runglish”, som först myntades av ryska kosmonauter år 2000 för att beskriva deras kommunikation med amerikanska kollegor på den internationella rymdstationen (”The Expedition One Crew”), används nu allmänt för att illustrera engelskans farliga intrång i alla områden av det ryska livet – ett alarmerande hot mot renheten i språket hos Pusjkin, Tolstoj och Dostojevskij. För att understryka processens betydelse innehåller den ryska regeringens federala lag ”Om Ryska federationens statsspråk”, som undertecknades 2005 (rg.ru), en bestämmelse som förbjuder användning av främmande ord i ryska som statsspråk, såvida orden inte saknar ryska motsvarigheter. Bland de övriga statliga åtgärder som syftade till att öka allmänhetens intresse för ryskan och dess renhet ingick att utropa 2007 till det ryska språkets år (Newsru.com). 1.3. Syften Under den långa gemensamma historiska utvecklingen efter att de skilde sig från den indoeuropeiska språkfamiljen utvecklade de baltiska och slaviska språken många gemensamma innovationer, som fortfarande finns kvar i dessa språk. I den här studien försöker jag undersöka om litauiska och ryska använder liknande mekanismer för att införliva engelska lånord i sina språksystem. I min forskning använder jag material från olika genrer som återfinns i den omfattande korpusen 46 Acta Linguistica Lithuanica LXX Patterns of Adaptation and Integration of English Loanwords in Lithuanian and Russian av det skriftliga nätmediet, såsom nättidningar, bloggar, forum, tekniksajter och vetenskapliga artiklar. Eftersom internet utan tvekan återspeglar den allra senaste språkliga interaktionen mellan olika språk, gör det det möjligt att urskilja de successiva stegen i målspråkens anpassning av främmande ord. Utifrån min uppföljning av de anglicismer som införlivats i nätkommunikationen definierar jag de vanligaste mönstren för integrering av engelska lånord i litauiska och ryska och jämför dessa mönster för att fastställa likheter och skillnader i hur språken anpassar engelska lånord. Med tanke på att litauiskans och ryskans böjnings- och ordbildningssystem har många gemensamma drag förväntar jag mig att mekanismerna för att integrera engelska lånord i dessa språk också uppvisar många likheter. II. SOCIALA MOTIVATIONER BAKOM ENGELSKA LEXIKALA LÅN I LITAUISKA OCH RYSKA Enligt den klassificering av Weinreich som anpassats av många forskare verksamma inom språk kontakt-fältet finns det två huvudsakliga sociala motivationer för lexikala lån: behov och prestige. Den moderna utvecklingen av teknik, medier, affärsliv och rockmusik i väst, särskilt i Amerika, och dess spridning över världen under de senaste årtiondena skapade behovet av ”att beteckna nya saker, personer, platser och begrepp” (Weinreich 1968: 56). Samhällenas modernisering skapar ständigt behov av att uppdatera språken med nya resurser. Nya lån från engelskan strömmar in i många språk världen över, däribland litauiska och ryska, och fyller luckorna i deras ordförråd (Winford 2010: 38). I följande exempel (1) visar integreringen av engelska ”multimedia” i litauiska och ryska inte bara ett lexikalt lån, utan återspeglar framför allt ett lån av hela begreppet ”att använda, omfatta eller innefatta flera medier” (Meriam-Webster). (1) multimedija (Lt.) / mul’timedia (Rus.) ”multimedia” Det är inte alltid tydligt vad som motiverar ett lån. I vissa fall ersätter ett lånat ord det inhemska ordet med samma betydelse. Exempel (2) visar hur det engelska lånordet daiver ersätter ryska nyrjal’ščik, som har motsvarande betydelse. (2) daiver (Rus.) ”dykare” – nyrjal’ščik (Rus.) ”dykare” Begreppet dykning har funnits i det ryska språket sedan urminnes tider och hade därför stöd i ett ord som betecknade detta begrepp. Faktum är att många slaviska Straipsniai / Articles 47 HELEN MYERS Språk har varianter av roten nyr-/nir- i ord som betecknar föremål eller handlingar med anknytning till dykning, t.ex. nyrka (Blrs.) ’ett slags anka’ (Носовичъ 1984: 343); wynurzyć (Pol.) ’komma upp till ytan’ (Vasmer Etymological Dictionary), kroatiska ponirati ’sjunka / försvinna’ (Bujas 2008: 1112) osv. Att denna rot finns i andra språk inom den slaviska språkfamiljen tyder på att den har ett gemenslaviskt ursprung. Det är uppenbart att lånordet daiver inte lånades in av nödvändighet. Även prestige verkar i detta fall vara en osannolik drivkraft, eftersom det i modern ryska inte finns någon tendens att ersätta allmänna ord med deras engelska motsvarigheter. Lånordet daiver har dock på senare tid blivit allt populärare inom vissa domäner och har till och med i frekvens överträffat användningen av det inhemska ryska nyrjal’ščik. Enligt den ryska nationalkorpusen (hämtad den 26 augusti 2013) används daiver fyra gånger i skönlitterära och facklitterära texter och 54 gånger i tidningar, medan nyrjal’ščik användes 50 gånger i litterära texter och endast 33 gånger i tidningar. I de flesta sammanhang betecknar daiver ’dykning som yrke’, medan det inhemska nyrjal’ščik används mer allmänt och kan beteckna både ’en yrkesdykare’ och ’den som dyker för nöjes eller hobbys skull’. Denna skillnad är dock subtil, och vi kan hitta sammanhang där daiver nästan är synonymt med nyrjal’ščik (3): (3) A akvalang dajut tem, u kogo est’ sertifikat daivera–ljubitelja. ’De som har ett certifikat som amatördykare får en aqualung.’ Jag anser att ersättningen av det ryska nyrjal’ščik och andra inhemska ord inte nödvändigtvis drivs av prestige, utan snarare av den allmänna tendensen mot språklig förenkling. Det finns liknande exempel även i litauiskan. Till exempel används det engelska lånordet brauseris (lit.) ’webbläsare’ ofta i stället för det inhemska nar ykle (lit.), som ursprungligen betydde ’spärr i en flod för att fånga fisk, nät’, men med den tekniska utvecklingen också började användas i betydelsen ’webbläsare’. Den litauiska sökmotorn google.lt (hämtad den 26 augusti 2013, http://www.google.lt/#fp=a5f7ece00357cd65&q=brauseris) gav 514 000 belägg på brauseris använt av litauiska webbplatser i betydelsen ’webbläsare’ och 1 080 000 belägg på naršyklę, varav de flesta används i betydelsen ’webbläsare’, t.ex. Naršyklė „Firefox“ ’webbläsaren Firefox’, och några i betydelsen ’nät för att fånga fisk’, t.ex. Iš naršyklės atnešė aukšlių ’(de) tog med sig bläjnor från nätet’. Det förefaller rimligt att vissa domäner, i det här fallet teknikområdet, tar in engelska ord inte enbart av behovet av att ’fylla luckorna i sina ordförråd’ (Winford 2010: 38), utan också på grund av en allmän tendens bland talare av olika språk att använda någon form av universell terminologi som förenklar kommunikationen. Frågan som uppstår ur analysen av denna situation är om båda orden, ett lånord och ett inhemskt lexem, kommer att överleva. Enligt Weinreich, 48 Acta Linguistica Lithuanica LXX Patterns of Adaptation and Integration of English Loanwords in Lithuanian and Russian överföring av främmande ord som inte betecknar ett nytt begrepp och därför dubblerar ett befintligt ordförråd skapar förvirring i användningen, vilket vanligtvis är begränsat till de första stadierna av språkkontakt (Weinreich 1968: 54). Så småningom kan en av termerna överges, eller också kan båda finnas kvar i språket inom ett fast avgränsat spektrum av sammanhang. III. TYPER AV LÅNORD I LITAUISKA OCH RYSKA Innan vi kan analysera engelska lånord i litauiska och ryska är det viktigt att klargöra den terminologi som kommer att användas för att definiera lån och deras typer. Lån skiljs traditionellt från interferens, eller överföring, som förknippas med andraspråksinlärning (Winford 2010). Vid lån förs material från ett icke-dominant källspråk (SL) in i ett mottagarspråk (RL) genom talare för vilka det senare är det dominerande, eller primära, språket, dvs. RL-agentivitet (Winford 2005: 377). Lån omfattar vanligtvis ordförråd och ibland strukturelement. Lånade element genomgår en viss grad av assimilation och blir fullt integrerade i mottagarspråkets språksystem. Deras återgivning kräver inte att talarna behärskar källspråket. Oassimilerade element betecknas samtidigt ofta som kodväxling (Loveday 1996; Myers-Scotton 2003), och kräver vanligtvis tvåspråkighet och medveten uppmärksamhet från talarnas sida. Haugens typologi (1950: 212) delar in lån i import och substitution, utifrån förekomsten eller frånvaron av främmandemarkörer. När talare ersätter morfem i de lånade orden visar de att de känner igen morfemernas motsvarighet (213). Haugens typologi omfattar dock inte fonologisk imitation. Lexikala lån genomgår vanligtvis anpassning inte bara på morfologisk nivå utan även på andra nivåer, tills de blir omöjliga att skilja från det inhemska materialet (Winford 2005). I detta arbete följer jag den typologi som föreslagits av van Coetsem och stöds av många moderna lingvister, vilka beskriver lån som en dynamisk process av imitation och anpassning snarare än som dess slutresultat. Van Coetsem beskriver imitation som den ’primära mekanismen’ för lån, vilken skapar en approximation av ett element från källspråket (van Coetsem, citerad efter Winford 2005). Imitation följs ofta av anpassning, som innebär att ett lånord tilldelas de språkliga egenskaper som är typiska för denna ordklass i mottagarspråket. Resultaten av denna process är ’direkta’ lånord och lånblandningar, vilka utgör tillskott till mottagarspråket i olika stadier av sin integration utan att påverka ett mottagarspråks Straipsniai / Articles 49 HELEN MYERS struktur. Majoriteten av de engelska lånorden i litauiska och ryska hör till kategorin ”direkta” lånord och låneblandningar. Exempel (3) och (5) illustrerar ”direkta” lånord som införlivas i mottagarspråken i sina ”rena” former utan modifiering, med undantag för tillägg av böjningsaffix som markerar kongruens i genus, kasus och numerus. Exempel (4) och (6) är låneblandningar och visar processen att foga avledningssuffix till en lånad stam så att det lånade elementet passar in i en lånekategori. I fallet brutal’nost’ (Rus.) (exempel 4), från engelska ‘brutality’, är suffixet -NOST’- en markör för abstrakta feminina substantiv och är synonymt med det engelska suffixet -ITY- i ord som ‘mortality, partiality’ etc. Det litauiska suffixet -AV- i finansavo ‘finansierade’ är en modifierad form av det verbala suffixet -AU-, som blir -AV- framför en vokal. (3) prediktor (Rus.) ‘prediktor’ – direkt lånord (4) brutal’-NOST’ (Rus.) ‘brutalitet’ – låneblandning brutal.Subst.Abstr.Fem. (5) singl-AS (Lt.) ‘singel (CD)’ – direkt lånord singl.Subst.Mask.Nom.Sing. (6) finans-AV-O (Lt.) ‘finansierade’ – låneblandning finans.Verb.Pret.Sing. Andra typer av lexikala lån, såsom betydelselån, förekommer också i litauiska och ryska, men är inte lika talrika som lånord. Exempel (7) och (8) illustrerar ryska och litauiska kalkeringar av engelska ‘skyscraper’. I det litauiska fallet (exempel 8) används vokalen /o/ för att binda samman de översatta rötterna dang- ‘himmel’ och -raižis ‘skrapa’. (7) nebo-skrėb (Rus.) ‘skyskrapa’ – översättningslån (kalkering) sky-skrapa (8) dang-o-raižis (Lt.) ‘skyskrapa’ – översättningslån (kalkering) sky-o-skrapa För att uttrycka begrepp som lånats från engelskan använder både litauiska och ryska också nybildningar, som kan bestå enbart av inhemska ord eller morfem, eller av kombinationer av inhemskt material och främmande beståndsdelar. Det är inte alltid möjligt att förklara motiveringen bakom sådana nybildningar. Utifrån de typologier som utvecklats av Haugen och Winford representerar följande exempel (9) en helt inhemsk nybildning som används för att uttrycka tecknet ‘@’ på ryska; på engelska uttalas tecknet som den lokativa prepositionen ‘at’. Det är inte alls klart varför ryssar valde att använda diminutivformen av substantivet ‘hund’ för tecknet @, men det finns många exempel på att detta tecken fått namn efter djur i andra språk. 50 Acta Linguistica Lithuanica LXX Patterns of Adaptation and Integration of English Loanwords in Lithuanian and Russian språk också. Till exempel kallas det ”en mask” på ungerska, ”en katt” på finska, ”en anka” på grekiska och ”en snigel” på koreanska3. (9) sobač-K-A ”@-tecken” – inhemsk skapelse Hund.Substantiv.Diminutiv-Fem.Nom.Sg Hybrid creations, which are bilingual in nature (Haugen 1950) and involve transfer of some structural patterns of the recipient languages, represent productive type of word formation in both Lithuanian and Russian. Hybrid in example (10) from Lithuanian is a fixed noun phrase, which consists of the native head noun svetaine ‘guest-room’ and the borrowed modifier interneto, which is adapted to the Lithuanian agreement system through the addition of the native inflectional affix -o which denotes masculine singular noun in genitive case. (10) internetO svetaine (lit.) ”webbplats” – hybridbildning internet.Mask.Gen.Sg.-gästrum Exempel (11) illustrerar en sammansatt hybrid från ryska, bestående av det direkta lånordet dip ”dip” och det inhemska namazka ”pålägg” – ett feminint substantiv i första deklinationen på –a, vilket, eftersom det är sammansättningens huvudled, styr dess böjning. (11) dipnamazka (rys.) ”dip” – sammansatt hybridbildning dip-pålägg IV. FONOLOGISK, MORFOFONOLOGISK, MORFOLOGISK OCH SYNTaktisk INTEGRATION AV LÅN IV.1. Fonologisk integration I vilken grad lånord assimileras till det mottagande språkets språksystem beror på hur länge ett lånord har funnits i språket och på andra sociologiska faktorer. Tiden i sig påverkar dock inte assimilationstakten; den påverkar användningsfrekvensen, som ökar graden av assimilation (Holden 1976). För att bli fullständigt integrerade genomgår lånord ett antal ljudförändringar för att anpassas till målspråkets fonologiska system. 3 Datorer och liv. ”Snabel-a @: Myter och verklighet”, accessed August, 27, 2013, http://articles.org.ru/blog/item/170 Straipsniai / Articles 51 HELEN MYERS Följande exempel (1–8) illustrerar några urskiljbara mönster för fonologisk anpassning av engelska lånord som förekommer i litauiska och ryska: 1. Den engelska främre nästan öppna vokalen [æ] blir i ryska antingen den mellancentrala [ə] eller den främre, orundade öppna vokalen [a]: (12) estAblishment (Engl.) – istEblišment (Rus.): [æ] → [ə] (13) artifAct (Engl.) – artefAct (Rus.): [æ] → [a] 2. Den engelska bakre halvöppna vokalen [ɔ] blir i ryska den bakre halvhöga vokalen [o]: (14) shOpping (Engl.) – shOping (Rus.): [ɔ] → [o] 3. Den engelska diftongen [əu] övergår också till [o] i ryska: (15) discOUnt (Engl.) – diskOnt (Rus.): [əu] → [o] 4. Den engelska mellancentrala vokalen [ə] blir i litauiska den främre, slutna vokalen [i]: (16) bUsinEss (Engl.) – bIznIs (Lt.): [ə] → [i] 5. Den engelska approximanten [w] blir i ryska den labiodentala frikativan [v]: (17) Wok (Engl.) – Vok (Rus.) 6. Tonande slutkonsonanter i engelska lånord genomgår avtoning i ryska, dvs. [d] → [t]: (18) branD (Engl.) – brenD (Rus.): [d] → [t] 7. Palataliserade konsonanter förlorar ofta sin palatalisering, dvs. [n’] → [n]: (19) dimiNutive (Engl.) – dimiNutiv (Rus.): [n’] → [n] 8. Palatalisering av icke-palataliserade konsonanter framför främre vokaler är ett annat vanligt mönster för fonologisk anpassning av engelska lånord i ryskan, dvs. [l] → [l’]: (20) pLease (Engl.) – pLiz (Rus.): [l] → [l’] De flesta lånord förlorar sina fonologiska främmandemarkörer och anpassas till mottagarspråkets inhemska uttalssystem. Ibland, särskilt i integrationens tidiga skeden, behåller lånade ord dock de fonologiska former de hade i källspråket, trots att formerna strider mot de inhemska normerna. Detta illustreras av exemplen (21) och (22), där konsonanterna [r] och [z] förblir hårda framför den främre vokalen [e], medan rysk fonologi kräver att konsonanterna palataliseras i denna position. I fallet med det inlånade juzer förekommer dock redan både hårda och mjuka varianter av [z] 52 Acta Linguistica Lithuanica LXX Patterns of Adaptation and Integration of English Loanwords in Lithuanian and Russian i ryskan, vilket visar på en gradvis utjämning av språket i riktning mot fonologisk anpassning av lånorden till inhemska språknormer. (21) spRead (Engl.) – spRed (Rus.): [r] → [r] (enligt inhemska normer borde det vara [r] → [r’]) (22) uSer (Engl.) – juZer (Rus.): [z] → [z] (borde vara [z] → [z’]) IV.2. Morfofonologisk anpassning För att helt passa in i antingen de ryska eller litauiska språksystemen genomgår vissa lånord samtidigt både fonologiska och morfologiska förändringar. De mest produktiva fonologiska processerna omfattar toning/tonlösning/palatalisering av konsonanter, vokalreduktion i obetonade positioner och vokalersättning enligt det inhemska fonologiska systemets regler. Förändringar på morfologisk nivå innebär vanligtvis att inhemska böjnings- och/eller avledningssuffix läggs till utan att ordklassen ändras. (23) educational (Engl.) – edukac-IN-IS (Lt.) – fonologisk anpassning: regressiv palatalisering av [t] → [s’] framför en främre vokal [i]; morfologisk anpassning: tillägg av adjektivsuffixet -IN- och böjningssuffixet -IS, som traditionellt används i litauiskan för att beteckna maskulina adjektiv i singularis nominativ. (24) tranSaction (Engl.) – tranZakc-IJA (Rus.) – fonologisk anpassning: toning av konsonanten [s] till [z] framför en vokal; morfologisk anpassning: tillägg av böjningssuffixet -IJA för att beteckna ett feminint substantiv med -ja-stam i singularis nominativ. (25) converSion (Engl.) – konverT-AC-IJA (Rus.) – fonologisk anpassning: ersättning av postalveolar frikativa [ʒ] i lånordet med dental klusil [t]; morfologisk anpassning: tillägg av suffixet -AC- som anger ett feminint substantiv. Detta morfologiska element är ett mycket produktivt mönster i ryskan och förekommer även i annotacija (Rus.) ”annotation”, reputacija (Rus.) ”rykte”, dissertacija (Rus.) ”avhandling” etc. IV.3. Morfologisk anpassning Utifrån de data som analyserats i denna studie förefaller morfologisk assimilation vara det mest produktiva mönstret för integrering av engelska lånord i både litauiska och ryska. I de flesta fall läggs affix till en inlånad nominal bas, antingen för att skapa en neologism i en annan morfologisk klass eller för att föra över ett ord till en annan semantisk grupp utan att ändra dess ordklass. Litauiska och ryska använder både avledningssuffix och prefix, men min analys visar att suffixavledning i båda språken är betydligt mer produktiv än prefixavledning som ett sätt att anpassa lånord. (26) brutal’-NOST’ (Rus.) ”brutalitet”, virulent-NOST’ (Rus.) ”virulens” (27) diminutiv-N-Y (Rus.) ”diminutiv.AD”. Straipsniai / Articles 53 H E L E N M Y E R S (28) NE-diskont-IROVA-NN-YI (ryska) ”utan rabatt (belopp)” (29) internet-IN-IS (litauiska) ”som har samband med internet” (30) finans-AV-O (litauiska) ”finansierade.Verb” (31) finans-AV-IM-AS (litauiska) ”en finansieringsprocess” (32) monitor-AV-O (litauiska) ”övervakade.Verb” (33) monitor-AV-IM-AS (litauiska) ”en övervakningsprocess” (34) AT-kod-UO-TI (litauiska) ”att avkoda” Exemplen (26–34) illustrerar en mängd olika morfologiska medel som litauiska och ryska använder för att integrera engelska lånord i sina språksystem. Substantiven i exempel (26) anpassas genom tillägg av suffixet -NOST’-, som analogt med ryskans vozmožNOST’ ’möjlighet’, sposobNOST’ ’förmåga’, pokorNOST’ ’ödmjukhet’ osv. betecknar ett substantivs abstrakta karaktär och är synonymt med de engelska nominala suffixen -ITY och -ENCE, såsom i ”mobility, excellence” osv. Exempel (27) representerar ett avlett adjektiv, bildat genom att det ryska adjektivsuffixet -N- lagts till nominalstammen hos det direkt inlånade substantivet diminutio (ryska) ”diminutiv.Substantiv”. Samma process, men på litauiska, visas i exempel (29). I exemplen (30) och (32) omvandlar tillägg av verbsuffixet -AV- ett substantiv till ett verb, medan verbändelsen -O betecknar dåtid. De nominala stammarna i dessa exempel, finans- och monitor-, har emellertid genomgått en vidareutveckling på litauiska och har genom tillägg av nominalsuffixet -IM- blivit verbalsubstantiv (31, 33). Böjningsändelsen -AS markerar maskulint genus, singular och nominativ. Det litauiska verbet atkoduo­ti ”att avkoda” i exempel (34) bildades genom samtidig tilläggning av det inhemska verbsuffixet -UO- och prefixet AT-, som är synonymt med de engelska prefixen de- och re- i betydelsen ”att upphäva verkan av en handling eller upprepa en handling”, såsom i de litauiska orden atsukti ”att skruva loss”, atgaivinimas ”återupplivning”, atgyti ”att återhämta sig” osv. Exempel (28) representerar det mest komplexa fallet av anpassning bland exemplen ovan. I detta fall har den inlånade nominalstammen diskont (ryska) ”rabatt” genomgått en process där det negativa prefixet ne- och en kedja av suffix lagts till: verbsuffixet – IROVA- och participialsuffixet -NN- IV.4. Syntaktisk anpassning IV.4.1. Markörer för syntaktisk kongruens Majoriteten av de engelska lånorden har syntaktiskt integrerats i de litauiska och ryska språksystemen genom att inhemska böjningsändelser har fogats till för att ange genus, numerus, kasus och tempus. Exemplen (35–40) 54 A c t a L i n g u i s t i c a L i t h u a n i c a L X X Patterns of Adaptation and Integration of English Loanwords in Lithuanian and Russian illustrerar en rad olika markörer i ryska och litauiska som anger syntaktisk kongruens hos inlånade substantiv, adjektiv och verb. (35) džynsY (ryska) ’jeans’ (–Y är en markör för nom./ack.pl. substantiv) (36) bekgraundOV (ryska) ’(av) bakgrunderna’ (–OV är en markör för mask.gen.pl. substantiv) (37) autsaiderIS (litauiska) ’outsider’ (–IS är en markör för mask.nom.sg. substantiv) (38) biznesmanAMS (litauiska) ’till affärsmännen’ (–AMS är en markör för mask.dat.pl. substantiv) (39) moderavO (litauiska) ’modererade’ (–O är en markör för verb i preteritum) (40) volatil’nYMI (ryska) ’(med) en volatil’ (–YMI är en markör för instr.pl. adjektiv) IV.4.2. Dubbel pluralmarkering Vissa substantiviska lånord i ryska uppvisar dubbel pluralmarkering: (41) kukisY (Rus.) ‘kakor.Pl’ (42) mafinsY (Rus.) ‘muffins.Pl’ Båda substantiven i exemplen (41) och (42) har fått den ryska pluralmarkören –y, samtidigt som de behållit den engelska pluralmarkören –s. Ett liknande fenomen, som används av talare av amerikansk litauiska, beskrevs av Lionginas Pažūsis (1982: 325). Han föreslår att talarna antingen inte är medvetna om det engelska suffixet –s pluralbetydelse, eller kanske bortser från den och betraktar det som en del av den importerade stammen: (43) byncAI (Lt.) ‘bönor.Pl’ (44) šiusAI (Lt.) ‘skor.Pl’ I exemplen (43) och (44), hämtade från Pažūsis (1982), läggs det litauiska pluraländelse –ai till stammar som behåller sin engelska pluralmarkör –s. I ryska förekommer vissa engelska lånord i båda pluralvarianterna – med den engelska pluralmarkören –s (41–42) och utan den (45–46): (45) mafiny (Rus.) ‘muffins.Pl’ (46) kuki (Rus.) ‘kakor.Pl’ I både litauiska och ryska bildas singularformer av vissa lånord genom direkt import av deras ursprungliga pluralformer, vanligtvis med tillägg av markören för syntaktisk kongruens i litauiska: (47) kukis (Rus.) ‘kaka.Sg’ (48) rimpsAS (Lt.) ‘räka.Sg’ Utifrån Weinreichs ovan citerade teori kan samexistensen i litauiska och ryska av lånord med och utan dubbel pluralmarkering, liksom Straipsniai / Articles 55 HELEN MYERS Varianterna av de enskilda lånorden, baserade antingen på import av originalets singularformer eller pluralformer, visar på det inledande stadiet av inlåning, som så småningom leder till att de mest föredragna formerna blir bestående. IV.5. Likheter och skillnader i integreringen av lån från engelska i litauiska och ryska På grund av litauiskans och ryskans starkt böjningspräglade karaktär och deras många gemensamma lingvistiska drag, som har utvecklats dia kroniskt, finns det många likheter i hur dessa språk införlivar lån från engelska. Majoriteten av de inlånade orden i båda språken är substantiv, vilka tilldelas de syntaktiska kongruensmarkörer som är karakteristiska för mottagarspråket. Funktionella morfem, såsom affix, lånas mycket sällan; i stället fogas inhemska ordklassändrande element vanligen till nominalstammar för att bilda avledningar. Det finns ändå åtminstone några urskiljbara mönster för hur litauiska och ryska assimilerar lån från engelska. För det första visar exemplen som analyseras i denna studie att litauiskan använder inhemskt språkmaterial oftare än ryskan, och därför återfinns många engelska lånord som är ganska vanliga i ryskan inte i litauiskan. Exemplen (49–52) illustrerar fall där litauiskan använder inhemskt material, medan ryskan har anpassat lånade ord för att uttrycka samma begrepp. Detta är dock ett preliminärt påstående som kräver mer ingående statistisk bekräftelse. (49) ’användare’ – juzer (Rus.) – vartotojas (Lt.) (50) ’webbplats’ – veb-sajt (Rus.) – interneto svetaine (Lt.) (51) ’spindel’ (internetterm) – spajder (Rus.) – voras (Lt.) (52) ’handledare’ – supervajzor (Rus.) – prižiūrėtojas (Lt.) En annan märkbar skillnad är att ryskan ofta använder direkta lånord med nolländelser, medan litauiska substantiv i regel inte har nolländelser och därför får lånorden inhemska syntaktiska kongruensmarkörer fogade till sina lånade stammar (53). (53) stritreiser (Rus.) – stritreiseris (Lt.) ’streetracer’ Utifrån de analyserade data är morfologisk anpassning mindre produktiv i ryskan än i litauiskan, där en inlånad nominalstam ofta utgör utgångspunkten för en lång kedja av avledningar. Exempelvis finns det åtminstone fyra nya 56 Acta Linguistica Lithuanica LXX Patterns of Adaptation and Integration of English Loanwords in Lithuanian and Russian ord som har bildats från den inlånade nominalbasen ‘monitor-’ på litauiska (54), men endast 2 på ryska (55). (54) monitor- (Lt.) – monitor ‘monitor.Substantiv’ (används främst i direkta citat), monitorius ‘monitor.Substantiv.Sg.M’, monitorINIS ‘som hör till monitor.Adj.Sg.M’, monitorAVIMAS ‘en övervakningsprocess.Substantiv.Sg.M’, monitorUOTI ‘övervaka.Verb.Inf’, monitorINGAS ‘övervakning.Substantiv.Sg.M’, monitorINGINIS ‘som hör till övervakning.Adj.Sg.M.’. (55) monitor- (Rus.) – monitor ‘monitor.Substantiv.Sg.M’, monitoring ‘övervakning.Substantiv.Sg.M’, monitoringOVYJ ‘som hör till övervakning.Adj.Sg.M’. Till följd av denna intensiva morfologiska aktivitet genomgår engelska lånord inom det litauiska språksystemet klasskonvertering oftare än engelska lånord i ryska. V. SLUTSATS Engelska har blivit den största källan till lexikala lån för många språk i världen, däribland litauiska och ryska, språk som under en lång period utvecklades nära varandra, vilket ledde till många liknande språkliga drag. Denna artikel är ett försök att definiera och klassificera de viktigaste mekanismerna för assimilering av engelska lån i modern litauiska och ryska. En jämförelse av dessa mönster visar att det finns tydliga likheter såväl som skillnader i hur dessa språk integrerar engelska lånord. I denna undersökning fokuserade jag på korpusar från ett stort urval av webbplatser, som tack vare sin dynamik återspeglar de allra senaste lånen. Förutom nättidningar, tekniska och politiska webbplatser, forum och bloggar undersökte jag korpusar baserade på skönlitterära texter. Det finns dock många obesvarade frågor. Vad är det till exempel som motiverar omanalys av vissa äldre lån, såsom det franska lånordet ekspluatacija (Rus.) ‘exploatering’, till det nyligen inlånade engelska ordet eksp lotei n (Rus.)? Ett annat ämne att analysera är om och hur vissa typer av sammanhang avgör när det är lämpligt att använda lånord snarare än inhemskt språkmaterial, när sådant finns tillgängligt. Det är uppenbart att både litauiska och ryska påverkas betydligt av engelskan, särskilt inom teknik, sport, mode, politik och näringsliv. Det är dock omöjligt att fastställa ens en ungefärlig fördelning av engelska lånord mellan dessa och andra domäner utan att ha gjort en statistisk analys av lånedatabasen, vilken såvitt jag vet inte existerar. En sådan analys skulle hjälpa oss att bättre förstå vilken inverkan engelska lån har på mottagarspråken i allmänhet och vilken betydelse de har inom olika domäner. Straipsniai / Articles 57 HELEN MYERS EXEMPEL PÅ ENGELSKA LÅNORD I LITAUISKA OCH RYSKA TABELL 1. Lånord som fonologiskt assimilerats Lånord | Mottagarspråk | Betydelse | Lånord | Mottagarspråk | Betydelse Akaynt | Rus. | ‘konto | Monitor | ‘monitor’ Andéground | Rus. | ‘underjordisk’ | Pica | Lt. | ‘pizza’ Békgrund | Rus. | ‘bakgrund’ | Plis | Rus. | Please Beneficiary | Rus. | ‘förmånstagare’ | Prediktor | Rus. | ‘prediktor’ Juzer | Rus. | ‘användare’ | Šoping | Rus. | ‘inköp’ Kampus | Rus. | Campus | Svop | Rus. | Swap TABELL 2. Lånord som morfofonologiskt assimilerats Lånord | Mottagarspråk | Betydelse | Lånord | Mottagarspråk | Betydelse Biodegra-duodamai | Lt. | ‘biologiskt nedbrytbar’ | Pikas | Lt. | ‘topp’ Instaliacija | Rus. | ‘installation’ | Precipitacija | Rus. | ‘nederbörd’ Monitoris | Lt. | ‘monitor’ | Šopingas | Lt. | ‘inköp’ TABELL 3. Lånord som morfologiskt assimilerats Lånord | Mottagarspråk | Betydelse Atkoduoti | Lt. | ‘avkoda’ Konsolidirovat’ | Rus. | ‘konsolidera’ Monitoravimas | Lt. | ‘en övervakningsprocess’ Monitorinis | Lt. | ‘som rör övervakning’ (adj.) Neirovirulentnost’ | Rus. | ‘neurovirulens’ TABELL 4. Lånord som har fått markörer för syntaktisk kongruens Lånord | Mottagarspråk | Betydelse | Lånord | Mottagarspråk | Betydelse Autsaideris | Lt. | ‘outsider’ | Friki | Rus. | ‘freakar’ Brifingas | Lt. | ‘briefing’ | Kukisy | Rus. | ‘kakor’ Dispenseris | Lt. | ‘dispenser’ | Monitorius | Lt. | ‘monitor’ Džinsai | Lt. | ‘jeans’ | Rolly | Rus. | ‘rullar’ Failas | Lt. | ‘fil’ | | | 58 Acta Linguistica Lithuanica LXX Patterns of Adaptation and Integration of English Loanwords in Lithuanian and Russian TABELL 5. Nyskapelser där inhemskt material används Låneord Mottagarspråk Betydelse Blanko-veksel’ Rus. ’blank växel’ Hybridisering Kollekcija bannerov Rus. ’bannerpool’ Hybridisering Laundž-muzyka Rus. ’lounge-musik’ Hybridisering Ob-nulit’ Rus. Nollställa Skapande med inhemska morfem Vnutrisocyumnyje seti Rus. ”sociala nätverkssajter” Hybridisering FÖRKORTNINGAR Rus – ryska Lt – litauiska BCS – bosniska/kroatiska/serbiska Blgr – bulgariska Blrs – vitryska Cro – kroatiska Pol – polska SL – källspråk RL – mottagarspråk BIBLIOGRAPHY Barnbrook Geoff, Danielsson Pernilla, and Mahlberg Michaela (eds.) 2005: Meaningful texts: the extraction of semantic information from monolingual and multilingual corpora. London; New York: Continuum. Bender H. Harold A. Lithuanian etymological index. Accessed August, 15, 2013. http://www.archive.org/stream/lithuanianetymol00bendrich/lithuanianetymol00bend-rich_djvu.txt Benson Morton 1959: English loanwords in Russian. – Slavic and East European Journal 3, 248–267. Bujas Ž. 2008: Veliki hrvatsko-engleski rječnik. Zagreb: Nakladni zavod Globus. Fasmer Maks 1967: Etimologičeskij slovar’ russkogo jazyka. Moskva: Izdatel’stvo “Progress”. Filipovič Rudolf 1982. The English Element in European Languages. Vol. 2. Zagreb: University of Zagreb. Haugen Einar 1950: The analysis of linguistic borrowing. – Language 26, 210–31. Holden Kyril 1976: Assimilation Rates of Borrowings and Phonological Productivity. – Language. Vol. 52, No. 1, 131–147. Straipsniai / Articles 59 HELEN MYERS Holden Kyril 1980: Russian Borrowing of English. – The Slavic and East European Journal. Vol. 24, No. 4, Winter, 387–399. Klimas Antanas 1991: Prefixes and suffixes in the Lithuanian verbal system. – Lituanus. Lithuanian quarterly journal of arts and sciences. Volume 37, No. 4, Winter. Klimas Antanas 1994: The Anglicization of Lithuanian. – Lituanus. Lithuanian Quarterly Journal of Arts and Sciences. Vol. 40, 2. Summer. http://www.lituanus.org/1994_2/94_2_01.htm Lewis M. Paul, Gary F. Simons, and Charles D. Fennig (eds.) 2013: Ethnologue: Languages of the World, Seventeenth edition. Dallas, Texas: SIL International. Online version: http://www.ethnologue.com. Accessed August, 15, 2013. Loveday Leo J. 1996: Language Contact in Japan: A Socio-linguistic History. Oxford: Clarendon Press. Meriam-Webster. An encyclopedia Britannica company. Accessed August, 25, 2013, http://www.merriam-webster.com/dictionary Multidisciplinary approaches to code switching. 2009. Eds. Ludmila Isurin, Donald Winford, Kees de Bot. Newsru.com. “Владимир Путин объявил 2007 год годом русского языка”. Accessed August, 23, 2013. http://www.newsru.com/russia/31dec2006/yzyk.html Pažūsis Lionginas 1982: The morphological integration of English loan nouns in American Lithuanian. – The English element in European languages. Vol. 2. Zagreb. rg.ru. Российская газета. – Документы. Accessed August, 23, 2013. http://www.rg.ru/2005/06/07/yazyk-dok.html. Russian National Corpus. Accessed August, 26, 2013. http://www.ruscorpora.ru/en/ Skardžius Pranas 1943: Lietuvių kalbos žodžių daryba. Vilnius: Lietuvos mokslų akademija. “The Expedition One Crew”, http://spaceflight.nasa.gov. Accessed 08/23/13 The Toronto Star. September 22, 2007. “Russish rules. Or Englishian; Russian hi-tech world peppered with anglicisms”. Accessed August, 15, 2013. http://www.thestar.com/life/2007/09/22/russish_rules_or_englishian.html Vasmer’s Etymological Dictionary. Accessed August 25, 2013, http://starling.rinet.ru/cgi-bin/main.cgi?root=/usr/local/share/starling/morpho Weinreich Uriel 1968: Languages in Contact. Findings and Problems. Mouton, The Hague, Paris. Winford Donald 2010: Contact and borrowing. – The Handbook of Language Contact. Willey-Blackwell: A John and Sons, Ltd., Publications, 170–188. 60 Acta Linguistica Lithuanica LXX Patterns of Adaptation and Integration of English Loanwords in Lithuanian and Russian Winford Donald 2005: Contact-induced changes. Classification and processes. – Diachronica. Volume 22, 2. Zinkevičius Zigmas 1998: The History of the Lithuanian Language. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla. Zinkevičius Zigmas 1980–1981: Lietuvių kalbos istorinė gramatika. Vilnius: Mokslas. Мейе Антуан 1938: Введение в сравнительное изучение индоевропейских языков. Перевод Д. Кудрявского. Москва: Государственное социально-экономическое издательство. Носовичъ И. И. 1984: Словарь бѣлорусскаго нарѣчія (Specimina philologiae Slavicae). München: Verlag Otto Sagner. Anglų kalbos svetimžodžių adaptavimo ir integravimo būdai lietuvių ir rusų kalbose SANTRAUKA Anglų kalba yra ne tik tarptautinės komunikacijos kalba, bet ir didžiausias skolinių šaltinis šiuolaikinėms pasaulio kalboms. Anglicizmai integruojami į įvairias sritis, tačiau tradiciškai didžiausią anglų kalbos įtaką patyrė kompiuterių mokslas, elektroninė prekyba, verslas ir tarptautiniai santykiai. Nors skolinimasis iš anglų kalbos yra tapęs visuotinai pripažintu lingvistiniu šiuolaikinio pasaulio reiškiniu, anglų kalbos skolinių integravimas į lietuvių ir rusų kalbas, t. y. kalbas, dėl artimų istorinių ryšių turinčias daug bendrų lingvistinių bruožų, nėra dažnas tyrimų objektas. Šio straipsnio tikslas – apibrėžti ir suklasifikuoti pagrindinius anglų kalbos svetimžodžių adaptacijos ir integracijos mechanizmus lietuvių ir rusų kalbų sistemose. Analizei naudota internete skelbiama medžiaga: internetiniai laikraščiai, interneto dienoraščiai, techniniai ir akademiniai straipsniai bei nacionalinis tekstynas. Tyrimas atskleidžia daug skolinimosi būdų panašumų lietuvių ir rusų kalbose, įskaitant ir tai, kad didžioji dauguma svetimžodžių yra daiktavardžiai, kuriems priskirti sintaksiniai giminės, linksnio ir skaičiaus žymikliai. Funkcinių morfemų, tokių kaip afiksai, skolinimasis yra retas reiškinys; vietoje jo, sudarant vedinius, vietiniai kalbos dalies keitimo elementai paprastai pridedami prie daiktavardžių kamienų. Dažniausias anglų kalbos svetimžodžių integravimo būdas abiejose kalbose yra morfologinė adaptacija, ypač priesaginė daryba. Kiti integravimo būdai apima fonologinę, morfonologinę, sintaksinę adaptaciją bei žodžių darybą. Dauguma sudarytų žodžių yra hibridai, kuriuose vietinė medžiaga naudojama siekiant pakeisti užsienio kalbos morfemas. Analizė parodė, kad abiejose kalbose technologijų sritis patyrė didžiausią įtaką. Antroje vietoje – verslas, muzika, maistas ir kitos sritys. Dėl savo dinamiškumo internetas ir spausdinta žiniasklaida pasižymi naujausiais skoliniais, o literatūra ir knygos daugumos skolinių dažnai yra dar nespėję integruoti. Lietuvių ir rusų kalbų praktikoje naudojami ir keli skirtingi užsienio kalbos medžiagos asimiliavimo Straipsniai / Articles 61 HELEN MYERS būdai. Lietuvių kalboje kur kas dažniau naudojama vietinė medžiaga nei rusų kalboje, todėl dauguma anglų kalbos svetimžodžių, kurie yra gana dažni rusų kalboje, nevartojami lietuvių kalboje. Kitas pastebimas skirtumas yra tai, kad rusų kalboje svetimžodžiai dažnai vartojami su nulinėmis galūnėmis, o lietuvių kalbos daiktavardžiai paprastai neturi nulinių galūnių, bet turi kalbai būdingus sintaksinio derinimo žymiklius, pridėtus prie pasiskolintų kamienų. Kaip rodo analizuojami duomenys, morfologinė adaptacija lietuvių kalboje produktyvesnė nei rusų. Pasiskolintas daiktavardžio kamienas dažnai tampa daugelio lietuvių kalbos vedinių pagrindu, tuo tarpu rusų kalboje tokia daryba nėra labai produktyvi. Dėl tokios intensyvios morfologinės veiklos anglų kalbos skoliniai lietuvių kalbos sistemoje kalbos dalies kaitą patiria dažniau nei svetimžodžiai rusų kalboje. Anglų kalbos skolinių integracija lietuvių ir rusų kalbose atskleidžia produktyviausius vietinius abiejų kalbų žodžių darybos būdus. Įteikta 2014 m. gegužės 29 d. HELEN MYERS The Ohio State University, Department of Slavic and East European Languages and Cultures 400 Hagerty Hall, 1775 College Rd, Columbus, OH 43210 [email protected] 62 Acta Linguistica Lithuanica LXX