Naujieji kontaminaciniai dariniai lietuvių kalboje

RITA MILIŪNAITĖ Institutet för litauiska språket Forskningsinriktningar: normativ lingvistik, sociolingvistik, internetlingvistik. NYA KONTAMINATIONSBILDNINGAR I LITAUISKAN Nya kontaminationer i litauiskan SAMMANFATTNING Artikeln undersöker de kontaminationsbildningar som på senare tid blivit märkbart vanligare i litauisk språkbruk, deras uppkomstorsaker och källor samt särdrag i fråga om struktur och funktion. Undersökningen bygger på de senaste uppgifterna i den elektroniska Databasen över litauiska nyord som sammanställs vid Institutet för litauiska språket. Hittills har sådana undersökningar inte förekommit inom litauisk språkvetenskap, på grund av att data är fåtaliga och att man ansett detta vara marginella företeelser som inte förtjänar större uppmärksamhet. Kontexten för forskningen om engelska kontaminationsbildningar och de problem som denna väcker presenteras kortfattat. I artikelns bilaga finns en lista över omkring 80 kontaminationsbildningar som belagts i nutida litauiskt språkbruk. SAMMANFATTNING Artikeln analyserar den rikliga förekomsten av kontaminationer i litauiskan på senare tid, orsakerna till och källorna för deras uppkomst samt särdragen i deras sammansättning och funktion. Undersökningen bygger på de senaste uppgifterna från den elektroniska databasen över litauiska nyord som sammanställts av Institutet för litauiska språket. Någon sådan forskning har inte tidigare bedrivits inom litauisk lingvistik, på grund av bristen på data och uppfattningen att kontaminationer är marginella företeelser som inte förtjänar större uppmärksamhet. Kontexten för forskning om engelska kontaminationsbildningar och de problem som den aktualiserar presenteras kortfattat. En lista över 80 kontaminationsbildningar som belagts i nutida litauiskt språkbruk finns i artikelns bilaga. NYCKELORD: ordbildning, nyord, kontaminationsbildning, standardspråk, stilistik. NYCKELORD: ordbildning, neologism, kontamination, standardspråk, stilistik. 246 Acta Linguistica Lithuanica LXXI Naujieji kontaminaciniai dariniai lietuvių kalboje 1. INLEDANDE ANMÄRKNINGAR Den nya litauiska lexiken väcker ett allt större intresse bland forskare och allmänheten, eftersom snabba och intensiva förändringar har ägt rum på detta område under de senaste decennierna. När forskare iakttar nya företeelser i dagens språkbruk fångas deras uppmärksamhet först och främst av nya lånord. Man undersöker hur dessa anpassas till litauisk stavning, betoning, uttal samt det lexikala och grammatiska systemet, deras förhållande till möjliga litauiska motsvarigheter (varav en del också är nya bildningar eller ord som har fått nya betydelser), liksom språkbrukarnas språkliga attityder till de nya lånen och deras motsvarigheter. Vid den statliga litauiska språknämnden bedrivs ett kontinuerligt arbete med normeringen av nya lånord. Vid sidan av dessa nya företeelser i det litauiska språket hamnar nybildningar som inte är direkt förknippade med lånord i skymundan. En del av dem, som redan håller på att etablera sig i språkbruket, kommer att tas med i Bendrinės lietuvių kalbos žodyną, som utarbetas vid Litauens språkinstitut. Svårare är det med studier av tillfälliga bildningar – enstaka, upphovsmannabundna och situationsbundna nybildningar. Sådana bildningar hör snarare till stilistikens område, som uttrycksfulla stilmedel. Enskilt förekommer de i olika mer övergripande studier eller sammanhang, exempelvis när en viss författares lexik eller kännetecknen för funktionella stilar och genrer beskrivs, men det finns nästan inga utförligare studier som enbart ägnas åt nybildningar. Detta är förståeligt, eftersom det inte är lätt att samla statistiskt signifikanta data från olika källor om sällsynta marginalfenomen i språkbruket utan digitala verktyg. När man vid Litauens språkinstitut började registrera och undersöka 2000-talets nya lexik systematiskt, lade man märke till att en liten men intressant grupp – kontaminationsbildningar, en typ av tillfälliga bildningar (till exempel darbostogos, okupendumas, miaujiena med flera) – utmärker sig i det samlade flödet av nyord. Även om kontaminationsbildningar fungerar som sällsynta enstaka ord i litauiskan, visar en större samling på deras uttrycksfullhet och på vissa gemensamma regelbundenheter i hur de uppstår. Syftet med artikeln är att, med utgångspunkt i aktuella uppgifter från det elektroniska Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyno (nedan ND), som byggs upp vid Litauens språkinstitut, undersöka de kontaminationsbildningar som på senare tid märkbart har blivit vanligare i litauiskt språkbruk, orsakerna till och källorna bakom deras uppkomst samt deras struktur och särdrag i språkbruket, och även kortfattat teckna kontexten för utländska arbeten om detta ämne (studier av kontaminationsbildningar i engelskan). Det är meningsfullt att tala om kontaminationsbildningar som blivit vanligare i språkbruket – både sådana som har uppstått på det egna språkets grund och sådana som är översatta eller inlånade – också för att förnya den uppfattning om dem som har vuxit fram inom litauisk språkvetenskap och utöka förrådet av exempel på nyord av denna typ som förekommer i vetenskaplig och pedagogisk litteratur. Straipsniai / Articles 247 RITA MILIŪNAITĖ 2. KONTAMINATIONSBILDNINGARNAS BEGREPP Det är sannolikt att begreppet kontaminationsbildningar kan variera avsevärt även inom ett och samma språk, vilket beror på själva företeelsens mångfald. Inom litauisk språkvetenskap fanns det inte någon större grund för att åsiktsskillnader skulle uppstå, eftersom dessa bildningar i sig nästan inte har undersökts. 2.1. Definitioner och benämningar på kontaminationsbildningar Redan 1880 använde den tyske språkforskaren och lexikografen Hermann Paul termen kontaminacija för att benämna ordblandningar som uppstår när man oavsiktligt snubblar på orden, det vill säga genom felsägningar; senare utvidgades begreppet till att även omfatta liknande syntaktiska bildningar (jfr Fisher 1998: 34). På litauiska har det skrivits föga om kontaminationsbildningar, eftersom de är så sällsynta i språket. I verket Lietuvių kalbos žodžių daryba behandlar Pranas Skardžius dem bland avledda nybildningar och ägnar dem ett stycke (Skardžius 1943: 21): Kontaminationsbildningar är sådana som genom sammanblandning har bildats av två synonyma eller på något sätt besläktade ord. Exempelvis är ekertis, ekertė Iž I 6951 en kontamination av eketis (–ė) + ker̃ta, kाकoryt̃ ”i förrgår” Tvč. av kakarykų + rytas, suvisai ”helt och hållet” LB 228 av suvisu + visai, žabagarai ”små kvistar som används till risknippen, avbrutna och sönderbrutna grenar” Šdv., Ob. av žabai + žagarai med flera. Det är också möjligt att även det samogitiska vambolė ”skalbagge” har fått sin rot vamb- genom en sammansmältning av vab- + bamb- (i ordet bãmbalas); se Endzelin MLV IV 467. I Vinco Urbučio bok Žodžių darybos teorija nämns kontaminationsbildningar först bland tillfälliga bildningar, men det betonas att sådana ”språkfenomen” inte har något med ordbildning att göra (Urbutis 2009: 324): Ordbildningsläran befattar sig endast med bildningar, inte med fonetiska eller andra omformningar, med att ersätta vissa ord i en text med andra, med kontaminationsresultat och liknande företeelser. I förklaringen av kontamination i fotnoten till detta citat hänvisar V. Urbutis till W. Dressler och betraktar fenomenet som en ”fonetisk sammanblandning i talet av två ord som i något avseende liknar varandra”, alltså som något tillfälligt som råkar inträffa i en enskild talakt. På ett annat ställe i boken skiljer V. Urbutis mellan egentlig kontamination (det vill säga den tidigare nämnda ”oavsiktliga sammanblandningen i talet av två ord som liknar varandra på något sätt (ett slags felsägning)”) och ”medveten sammanblandning av två ord (eng. blending, blend), där deras fragment fogas samman till ett ord” (Urbutis 2009: 354–355). När det gäller det senare fallet, om- 1 Källförkortningarna är som i originalet. 248 Acta Linguistica Lithuanica LXXI Naujieji kontaminaciniai dariniai lietuvių kalboje Med hänvisning till utländska språkvetenskapliga arbeten noteras att fenomenet tas upp i beskrivningar av ordbildningen i vissa språk, men att det sägs vara uppenbart ”att de sammanbindande fragmentens form är mycket oregelbunden, att deras uppkomst ofta bara kan spåras ur kontexten eller måste läras in”; processen är alltså inte grammatisk (av morfologisk art), och dess resultat, de så kallade blandorden, är ordbildningsmässigt odelbara (omotiverade) ord och sägs vara föremål endast för lexikologisk forskning. Endast ett exempel på blandord anförs: engelska brunch ’frukost i kombination med lunch’ (av br/eakfast ’frukost’ och l/unch ’lunch’) (Urbutis 2009: 355). Kontaminationsbildningar behandlas också i två informativa publikationer inom litauisk språkvetenskap: Kalbotyros terminų žodyne och Lietuvių kalbos enciklopedijoje. I den förstnämnda definieras kontaminationsfenomenet ganska övergripande – som en sammanblandning (Gaivenis, Keinys 1990: 108): Uppkomsten av ett nytt ord eller uttryck genom sammanblandning av delar av två ord eller uttryck: žabag aras ← žabas och žagaras, engelska motel ’motell’ ← motor och hotel. I Lietuvių kalbos enciklopedijoje (artikeln är signerad V. U., det vill säga Vincas Urbutis) betecknas kontamination både som ett språkfenomen och som ett talfenomen (LKE 2008: 282): kontaminãcija – sammanblandning eller korsning av två närbesläktade talenheter eller språkenheter, varigenom en ny, mellanliggande enhet (ett blandord) uppstår. Den fortsatta förklaringen, att blandord uppstår av psykologiska skäl, det vill säga på grund av ”talarens obeslutsamhet om vilken av de konkurrerande enheterna som ska väljas”, visar dock att man, när det gäller lexikala fall av kontamination, utgår från en snäv syn på blandord: kontaminationens ”resultat uppfattas vanligen som tillfälliga talfel och slår endast sällan rot i språket”. Något fler exempel anförs än i de tidigare nämnda källorna: dvelė av ande och vėlė; dial. krezdingà, kregždìngà samt Jono Bretkūnas blegzdinga av blėzdingà och krẽgždė; žabag aras av žabas och žagaras; žvìzdras av žìzdras, žieždras och žvìrždas. Dessutom nämns i encyklopedin inte bara syntaktisk kontamination (liksom i Kalbotyros terminų žodyne – som uppstår när delar av ett uttryck blandas samman), utan också ett exempel på den: pakelti tostą ’hålla ett tal’ av pakelti taurę ’höja ett glas’ och (pa)skelbti, pasiūlyti tostą ’(ut)bringa, föreslå en skål’. Således betraktas sammanblandning inom litauisk språkvetenskap inte som en del av ordbildningsprocessen i traditionell mening, trots att man medger att en morfemisk analys av kontaminationsbildningar är omöjlig eller endast möjlig i begränsad omfattning, eftersom nya lexem bildas genom att morfemdelar eller ett morfem och en del av ett annat smälter samman. Detta är väl i stort sett allt av större betydelse som går att finna inom litauisk språkvetenskap om kontaminationsbildningar, eller blandord. Straipsniai / Articles 249 RITA MILIŪNAITĖ I den engelskspråkiga litteraturen är det vanligt att säga att kontaminationsbildningar är två betydelser förpackade i ett enda ord. Det är förståeligt att man i språket söker sätt att så tätt som möjligt benämna ett fenomen som uppstår som en hybrid av två andra fenomen. Det hävdas att framgången och genomslagskraften hos kontaminationsbildningar beror på hur många fragment av olika ord som kan kännas igen i bildningen. Även om man känner igen fragmenten går det ändå inte alltid att gissa den lexikala betydelsen hos alla kontaminationsbildningar utan sammanhang, men detta är just en egenskap hos tillfälliga bildningar. Bilden av ett ”förpackat föremål” är inte slumpmässigt vald. I engelskan används två olika ord för kontaminationsbildningar: blending (som ordbildningsprocess), liksom blend (som ordbildningsresultat) och portmanteau (vanligen som benämning på en enda typ av kontaminationsbildningar)2. Termen blending kan översättas som sammanblandning, blandning: ett nytt lexem skapas genom att delar av minst två basord kombineras, varvid minst ett av orden förkortas genom att vissa fonem utelämnas (Gries 2004: 639, t.ex.: br[eakfast] ‘frukost’ + [l]unch ‘lunch’ → brunch ‘sen frukost’, fool ‘dåre’ + [ph]ilosopher ‘filosof’ → foolosopher ‘dårfilosof’3); resultatet behöver alltså inte bestå av hela morfem och skiljer sig därigenom från traditionella ordbildningssätt. Ordbildningsresultatet är blend – blandform, eller kontaminationsbildning. Ibland kallas inte bara enskilda ord utan också större språkliga enheter för blandformer (som redan nämnts, även inom litauisk språkvetenskap). Ordet portmanteau började användas i engelskan i uttrycket portmanteau luggage, ‘resväska med två delar som skjuts in i varandra’4, alltså betyder portmanteau på litauiska ungefär ‘ihopskjuten’. För att beteckna särpräglade bildningar, särskilt sådana som uppstår tillfälligt som felsägningar, användes ordet först av den kände brittiske författaren Lewis Carroll, som tyckte om att experimentera med ord, i boken Alice i Spegellandet (1871) (jfr Fisher 1998: 34). Exempelvis är ordet slithy som han skapade bildat genom att blanda orden sli[m]y ‘slemmig’ och lith[e] ‘smidig’; eller: frumious av fuming ‘rykende, ångande; förångande’ och furious ‘rasande’; 2 Jfr blend – ”ett ord bildat av delar av andra ord genom att deras betydelser kombineras, till exempel motel av motor och hotel” (tillgänglig på nätet: http://www.oxforddictionaries.com); ”ett ord (till exempel brunch) bildat genom att blanda andra ord eller orddelar”; portmanteau – ”ett ord eller morfem vars form och betydelse uppstått genom att två olika former smält samman (till exempel smog av smoke och fog) (tillgänglig på nätet: http://www.merriam-webster.com/dictionary). 3 Det gick inte att hitta ordet kvailosofas i litauisk användning (med sökverktyget Google och i VDU:s textkorpus) (kontrollerat 2014-09-24), men detta är ett exempel på hur enkelt ett sådant ord skulle kunna skapas eller översättas vid behov; bildningen foolosopher betraktas som den tidigast belagda kontaminationsbildningen i engelskan (slutet av 1500-talet) (Lehrer 2007: 116). 4 Jfr franska porte-manteau (porter ‘bära’, manteau ‘rock’) betyder i nutida franska en klädhängare för kläder, hattar och paraplyer. 250 Acta Linguistica Lithuanica LXXI Naujieji kontaminaciniai dariniai lietuvių kalboje ‘våldsam’, och detta är, med en av bokens gestalters ord, just ”två betydelser förpackade i ett enda ord”. Sedan dess har ordet portmanteau (words) i engelskan betecknat ord som bildats av delar av två eller flera ord (inte nödvändigtvis morfem, genom att vissa fonem utelämnas), i första hand byggda på liknande ljud och betydelser (de började märkbart förekomma i bruk redan på 1800-talet). Även om beskrivningarna av dem i språkvetenskaplig litteratur skiljer sig något åt (ibland är de vidare än denna typ av felsägningar), kan man säga att sådana ”sammandragna ord” ingår i kontaminationsbildningarna (blends); ibland används också uttrycket portmanteau blends för kontaminationsbildningar. Det bör påpekas att kontaminationsbildningar måste skiljas från bildningar som vanligen skapas genom att en ordgrupp dras samman till ett enda ord. Sådan ordbildning är inte särskilt typisk för litauiskan, men till följd av rysk påverkan ökade sådana bildningar märkbart i bruk under andra hälften av 1900-talet, både appellativa ord och egennamn – företagsnamn – såväl inlånade som översatta morfem för morfem (till exempel kolūkis ← kollektivt jordbruk enligt колхоз ← коллективное хозяйство). Liknande bildningar betraktas, med få undantag, som normbrott i litauiskan (genrangovas ← generalentreprenör, vetpunktas ← veterinärstation m.fl.)5. 2.2. Problematiken kring forskning om kontaminationer Den utländska litteraturen om kontaminationer är ojämförligt mer omfattande; enbart forskningen om engelska är mycket mer ingående och bredare – där finns också betydligt fler kontaminationer. Ordsammansmältning, eller kontamination, betraktades i engelskan ännu för några årtionden sedan som ett marginellt fenomen med anknytning till nyord, men på senare tid har den erkänts som ett av de vanliga och produktiva sätten att bilda ord i engelskan, och forskningen om kontaminationer har blivit mycket populär (se Lehrer 2007: 115). Antalet kontaminationer i engelskan påverkas av hur igenkännliga grundorden är och hur enkel deras struktur är (Gries 2004: 639). Som framgår av olika forskares studier omfattar de undersökta data (som huvudsakligen samlades in innan digitala verktyg började användas) vanligen högst 100–600 undersökta ord. Kontaminationernas struktur studeras statistiskt (jfr Fisher 1998: 35–43), liksom deras ortografiska och fonemiska egenskaper; deras semantik och grundordens semantiska relationer efter sammansmältningen undersöks, psykolingvistiska experiment genomförs om hur kontaminationer uppfattas (jfr Lehrer 2007: 115–133) och så vidare. 5 Se punkt 2.3.2 om ordstruktur i förteckningen över grova språkfel: ”Sammansatta förkortade ord som bildats av början på ett eller flera ord och ett sista, helt ord” (tillgänglig på internet: http://vlkk.lt/lit/lt/klaidos/zodziu). Straipsniai / Articles 251 RITA MILIŪNAITĖ Ši problematika išsamiai atskleidžiama Stefano Th. Grieso straipsnyje (žr. Gries 2004: 639–667 ir ten nurodytą literatūrą). Ji nusakoma taip: 1) kaip sąmaišą atskirti nuo kitų žodžių darybos procesų? 2) pagal kokius kriterijus atskirti vienos rūšies kontaminacinius darinius nuo kitų? 3) kas lemia kontaminacinių darinių struktūrą (kodėl jie sukuriami vienokiu ar kitokiu būdu)? Det finns flest studier som behandlar problematiken kring den första och den andra aspekten. Olika kriterier för klassificering av kontaminationer har föreslagits, men det erkänns att det är svårt att skapa en enhetlig indelning i grupper, eftersom de varierar enligt samma parametrar och det finns olika undantag. Vanligast är att följande kännetecken föreslås för indelningen: 1) bildningar med fonemisk överlappning6 (de delas i sin tur in efter var och hur förkortningen och överlappningen av morfem sker, samt efter om den fonemiska överlappningen är det huvudsakliga eller endast ett kompletterande bildningssätt); 2) bildningar som uppstått genom förkortning av grundorden; 3) bildningar som uppstått genom en blandad metod, där det första och det andra sättet kombineras. Dessa kännetecken kompletteras dessutom med andra parametrar (ordklasser, stavelselängd, grundordens morfologiska egenskaper, semantiska kännetecken hos kontaminationens denotat med mera). Samtidigt erkänns det att varje kontamination är särpräglad och, utöver allmänna tendenser i bildningen, har individuella egenskaper (till exempel rytm). Den kanske mest intressanta frågan i samband med problematiken kring kontaminationer är den tredje. Eftersom en sådan bildning teoretiskt kan uppstå genom att flera ord smälts samman på olika sätt och en mängd olika varianter skapas7, är det viktigt att ta reda på vad som avgör det konkreta resultatet. En hypotes, som långt ifrån alltid bekräftas, är att det längre av grundorden dikterar villkoren och att en längre del av detta grundord lämnas kvar för att bildningen ska bli lättare att känna igen. Statistiska undersökningar bekräftar delvis denna tendens: det andra ordet i bildningen är oftare längre, och en större del utelämnas. För sammansmältningssättet har grundordens frekvens betydelse (kort- 6 Jfr engelska overlap ’delvis överlappning, överlappning’ (Bronislovas Piesarskas. Anglonas, 2005); det handlar om fall där flera grundord har samma kombination av fonem eller grafem, och när blandformer bildas utelämnas en av de återkommande kombinationerna. 7 På internet finns flera verktyg som skapats för att bilda engelska kontaminationer. När man provar dem ser man att det teoretiskt kan finnas uppemot ett dussin varianter av sammansmältning av två ord i engelskan (ett sådant verktyg finns på internet: http://www.portmanteaur.com). När man försökte skriva in två litauiska ord i verktyget, darbas och atostogos, fick man 18 möjliga bildningar enligt engelskans regler för blandordsbildning (till exempel dastogos, dartostogos), bland vilka det också fanns en som faktiskt belagts i dagens litauiska språkbruk – darbstogos (som en översättning från engelskan – worli-day ← work + holiday). 252 Acta Linguistica Lithuanica LXXI Naujieji kontaminaciniai dariniai lietuvių kalboje Den vanligaste och mer frekventa formen i bruk, som betecknar en prototypisk kategori, står oftare först i blandningen). Blandningens utformning bestäms till stor del av de fonetiska egenskaperna hos de ursprungsord som går in i varandra, särskilt egenskaperna hos de konsonanter som ingår i dem. Det hävdas också att kontaminationsbildningar skapas genom att man upprätthåller en balans mellan två motstridiga faktorer – ursprungsordens igenkännbarhet och bildningarnas enkelhet i fråga om struktur (uttal och stavning) – vilket också hindrar utvecklingen av en allmän blandningsmodell som förklarar dessa processer. Därför tenderar man att erkänna att kontaminationsbildningar utgör en av de mest oförutsägbara kategorierna av nyordsbildning. 2.3. Kontaminationsbildningarnas struktur Även om kontaminationsbildningar skapas med hänsyn till de strukturella och semantiska egenskaperna hos de specifika ord som smälts samman, går det att urskilja allmänna regelbundenheter i deras struktur. I olika källor anges följande huvudgrupper (som också delas in i mindre grupper) av engelska kontaminationsbildningar, indelade efter bildningssätt8: 1) båda ursprungsorden förkortas, till exempel: robo[t] ”robot” + [kanga]roo ”känguru” → roboroo ”robot med känguruliknande utseende”9; sk[irt] ”kjol” + [sh]ort[s] ”shorts” → skort ”shortskjol”; free ”gratis” + [premium ”premie” → freemium ”affärsmodell där vissa varor eller tjänster erbjuds gratis för att locka fler användare till betalda varor eller tjänster”; 2) endast början av det andra ursprungsordet förkortas: boy ”kille” + [burlesque < italienska burlesco ”burlesk” → boylesque, lit. boylesk10 ”manlig variant av burlesk (en dans där en kvinna förföriskt framhäver sin kvinnlighet)”; hack ”hacka sig in i ett datorsystem; ägna sig passionerat åt programmering” + [marathon ”maraton”→ hackathon, lit. hackaton ”maraton för programvaruutvecklare (ett flerdagarsevenemang) där man tillsammans med grafiska formgivare arbetar mot kreativa och pedagogiska mål”; 8 Eftersom engelsk stavning inte är fonetisk utgör bildandet av kontaminationsbildningar ett separat problem, förknippat såväl med ursprungsordens fonetiska som grafiska egenskaper, men i denna artikel behandlas inte detta. 9 Betydelserna hos de kontaminationsbildningar som presenteras i artikeln och dess bilaga kan hittas i Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne (http://naujazodziai.lkki.lt/); de vars betydelse utan kontext kan vara helt oklar beskrivs kortfattat i artikeln. 10 Det anges om ett sådant lånord används i litauiskan. Straipsniai / Articles 253 RITA MILIŪNAITĖ 3) endast slutet av det första basordet förkortas: coff[ee] ’kaffe’ + office ’kontor’ → coffice, lit. kofisas ’kafé där personer som vanligtvis arbetar som egenföretagare samlas och tillbringar dagen med att arbeta (med gratis internetuppkoppling) och dricka kaffe’. Det förekommer också mer sällsynta kontaminationsbildningar som består av tre basord, men sammanfogningsprinciperna är vanligen desamma, till exempel: spor[t] + por[no] + sexual → spornosexual lit. spornoseksualas ’en andra generationens metrosexuell – en man som uttryckligen vill vara åtrådd för sin vältränade, atletiska kropp’. Det framgår att när fonemen i slutet av det första basordets stam motsvarar fonemen i början av det andra basordet (i exemplen är de motsvarande grafemen understrukna), uppstår den nämnda sammanfogningen av två ord. Definitionerna av kontaminationsbildningarnas betydelser är vanligen ganska breda, vilket också visar att kontamination är ett praktiskt sätt att kortfattat beskriva ett mångfacetterat fenomen. Kontaminationsbildningar av denna typ blir också lånord i litauiskan, men anpassas då till det litauiska grammatiska systemet. En klassificering av kontaminationsbildningar som skapats i litauiskan skulle vara möjlig först efter en ingående undersökning av strukturen hos ett större antal sådana bildningar. 3. KONTAMINATIONS-BILDNINGAR I LITAUISKANS NYORDSDATABAS Det finns få studier av litauiska nybildningar som inte fokuserar på enskilda fenomen utan på större samlingar av dem, mer allmänna tendenser inom ordbildning och användning, och som bygger på den senaste datortekniken – utan vilken lexikala studier i dag över huvud taget är svåra att föreställa sig (jfr Mikelionienė 2000: 15–21). Även om allt fler litauiska ordböcker digitaliseras, saknas det fortfarande datorverktyg för att undersöka dem. Därför hämtades materialet till artikeln ur den digitala databasen för litauiska nyord (hädanefter ND), som samlar enskilda belägg från faktisk användning. 3.1. Databasens karaktär Databasen över nya ord i litauiska är en ofullständig samling data, vars publicering på internet inleddes i slutet av 2011 och som fortlöpande kompletteras. Där registreras ord som har uppstått i litauiskan sedan slutet av 1900-talet och förekommer i dagens offentliga språkbruk 254 Acta Linguistica Lithuanica LXXI Naujieji kontaminaciniai dariniai lietuvių kalboje nya ord som uppstår (lånord och nybildningar), ordkombinationer och förkortningar, nya ord betydelser samt information om bruket och normeringen av nya ord (se mer på ND:s webbplats, i avsnittet Om databasen). Till ND överförs nya ord som hittills har samlats i Registret över nutida språkbruk (se Miliūnaitė 2009: 100–112); dessutom samlas uppgifter in från de senaste källorna för nutida litauiskt språkbruk (internet- och papperstidningar, administrativa dokument, original- och översatt skönlitteratur och andra böcker, reklam, offentlig elektronisk kommunikation m.m.). 3.2. Kontaminationsbildningar i databasen och aspekter av deras undersökning I slutet av oktober 2014 hade ND publicerat mer än 2 400 artiklar om nya ord och närmare 8 000 exempel på deras användning. Kontaminationsbildningar har en särskild etikett i databasen; sökresultaten vid denna tid visar därför att de utgör något mer än 3 procent (omkring 80 artiklar) av alla nya ord. I flödet av nya ord i litauiskan är sådana bildningar alltså inte många, och det är bara möjligt att upptäcka dem slumpmässigt, genom att läsa många texter11. Alla nya ord i ND är belagda i nutida litauiskt språkbruk (databasen ger utförliga källuppgifter för dem och, om det är känt, även uppgift om upphovsperson). Eftersom samlingen av nya kontaminationsbildningar ännu inte är särskilt stor kan man inte förvänta sig att en undersökning av dem ska ge en fullständig bild (än mindre en statistiskt representativ sådan) av detta fenomen i litauiskan. Däremot går det redan att undersöka orsakerna till att de uppstår, deras källor, vissa tendenser i bildningen och särdrag i användningen. En av de största svårigheterna i undersökningen är att det inte alltid går att fastställa på vilket sätt (genom lån, översättning eller bildning i litauiskan) en kontaminationsbildning har uppstått; därför förekommer det också många hypotetiska påståenden i sådana undersökningar. 4. ORSAKER OCH SÄTT ATT BILDA KONTAMINATIONSBILDNINGAR Kontaminationsbildningar, liksom alla nya ord, uppstår i språkbruket av två huvudsakliga skäl: 1) behovet av att benämna nya företeelser, 2) behovet av att ge redan existerande företeelser nya benämningar. Vissa blir allmänt spridda (botelis, smogas), och blir ibland term- 11 För övrigt har man i engelskan skapat ett särskilt ord för att benämna sökandet efter nya ord – portmanteauordet lekspionažas (← lexicon ’lexikon (ordförråd)’ + espionage ’spioneri’: 1. jakt på nya ord; 2. övervakning eller kontroll av talares ordförråd) (se Zuckermann 2008: 150). Straipsniai / Articles 255 RITA MILIŪNAITĖ …katomas, kubitas, spintronika) eller till och med används som egennamn (Tanzanija ← Tanganika + Zanzibaras), medan andra förblir kortlivade och situationsbundna, behövliga för att i en viss talakt på ett särskilt sätt benämna ett föremål eller fenomen (skrendras, kedulas), eller fungerar en tid i det fria språkbruket och sprids exempelvis via sociala nätverk och därifrån vidare till medierna (labradudelis, okupendumas, sekspertas). En av de tydligaste språklagarna som påverkar bildandet av kontaminationer är ekonomiprincipen: när man ska benämna ett nytt fenomen som uppvisar egenskaper hos flera föremål (fenomen) söker man ett så kortfattat uttryck som möjligt. Språkanvändarna själva är medvetna om detta: Jag föreslår att en mobiltelefon officiellt kallas mobifonu12, och i talspråk mobu. Den allmänna regeln är att ord som ofta används i språket ska vara korta. Även automobil borde förkortas; mašina är också ganska långt [...]. [delfi.lt artikelkommentar, 2010 04 08]13 Den senaste tidens ökning av kontaminationer i språkbruket förklaras också av att man under förhållanden med ett överflöd av information söker nya, slagkraftiga uttryckssätt. Ett av dessa är kommersialiseringen av språkliga medel, eftersom dessa bildningar låter nya och får sina upphovspersoner att framstå som aktiva, kreativa och moderna – sådana som motsvarar egenskaperna hos en företagsam person (Lehrer 2007: 116). Nedan ges en översikt över hur kontaminationer uppkommer i litauiskt språkbruk. Det är ganska svårt att klassificera dem, eftersom flera kriterier kan överlappa: ursprung och bildningssätt. 4.1. Lån Av det tillgängliga materialet framgår att den största delen av kontaminationerna kommer in som lån, särskilt från engelskan, där de är populära och ofta bildas som uttrycksfulla och kortfattade uttrycksmedel. Med avseende på det litauiska språksystemet är vissa sådana lånade nyord inte egentliga kontaminationer (som resultat av ordsammansmältning i själva litauiskan), om de uppfattas som ett odelbart, enhetligt ord, till exempel: blògas, flomo, prosumeris14 med flera. Det är dock förståeligt att en sådan uppfattning är ganska subjektiv och till stor del beror på hur väl modersmålstalare behärskar det långivande språket. Därför tar artikeln också upp sådana nyord som är 12 Här och på andra ställen i exemplen har artikelförfattaren lagt till fetstil. 13 Språket i detta och övriga citat har inte redigerats. 14 jfr. blògas ← [web ’internetnät’ + log ’dagbok’ – lit. tinklaraštis; flomo ← flo[ra] ’blommig’ + [ca]mo[uflage] ’kamouflage’ – ’tygmönster vars botten utgörs av kamouflagefärger och som har färgstarka blommor ovanpå’; prosumeris ← pro[fessional] ’professionell’ + [con]sumer ’köpare’ – ’en mycket aktiv konsument som snabbt reagerar på olika marknadsföringsåtgärder’. 256 Acta Linguistica Lithuanica LXXI Naujieji kontaminaciniai dariniai lietuvių kalboje verkliga kontaminationsbildningar endast i engelskan, exempelvis. De främjar dock otvivelaktigt också processer där ord i litauiskan kontamineras, särskilt eftersom de, som vi ska se, kan identifieras som bildade av flera lånord som fungerar självständigt i litauiskan, det vill säga av fragment av dessa. I bruk förblir vissa kontaminationsbildningar som lånats från engelskan ibland till och med oanpassade (i form av citat); deras ursprung eller åtminstone betydelse förklaras då: Chiconomics – (chic – lyx + economics) strävan efter lyx består, men möjligheten att förverkliga den har påverkats kraftigt av den ekonomiska krisen. [blog.lrytas.lt, 2010 07 23] En robotikprofessor från Singapore uppfann en apparat med berörings- och rörelsekänsliga ”läppar”, som kan hjälpa par som är åtskilda av stora avstånd att ”kyssas” via internet. Apparaten, som har formen av ett människohuvud med mycket stora läppar, ”Kissenger”, har fått sitt namn av de engelska orden ”kiss” (kyss) och ”messenger” (budbärare, även ett populärt program för internetmeddelanden). Den presenterades i juni vid en vetenskaplig konferens i Storbritannien, men vidareutvecklas fortfarande innan den börjar säljas kommersiellt. [tv.delfi.lt 2012 09 09] Vi valde den så kallade affärsmodellen ”freemium”. Själva spelet är gratis, men genom att betala kan man köpa krediter som ger spelaren vissa fördelar. Säg att en byggnad tar sex timmar att uppföra, men om du behöver den här och nu kan den färdigställas genom att du betalar extra krediter. Krediterna kan också bytas mot snabbare resursproduktion, snabbare flygning, starkare soldater och andra uppgraderingar. [delfi.lt 2012 07 28] Det är inte alltid möjligt att översätta kontaminationsbildningar med motsvarande blandformer i det egna språket, eftersom de då skulle vara svåra att känna igen. Till exempel betraktas lånordet leginsai som olämpligt i standardspråklig litauiska (i stället rekommenderas tamprės, timpės), men i den översatta texten går det inte att klara sig utan det, eftersom det vore olämpligt att kalla džeginsus för *džimpėmis (”jeanstights”) och meginsus för *vimpėmis (”herrtights”): [...] som kom från Milano till gator i städer världen över, skiljer man nu även mellan nya generationens leginsai: džeginsai (džinsai + leginsai) och meginsai (herrarnas leginsai). [blog.lrytas.lt 2010 07 23] Lånade blandformer ställer alltså till problem för språkvårdare, eftersom de ibland blir etablerade i offentligt språkbruk som lånade blandformselement även när lånorden som utgör deras grundord kodifieras som olämpliga i standardspråket och ersätts med litauiska motsvarigheter (jfr även: webinaras, men webas är olämpligt; haktyvistas, hakatonas, men hakeris, hakinti är olämpliga). Kontaminationsbildningar som lånats från andra språk kan betraktas som kontaminationsbildningar även i litauiskan, om åtminstone ett led (och ofta båda) känns igen som Straipsniai / Articles 257 RITA MILIŪNAITĖ fragment av lånord som används i litauiskan (jfr: banksteris ← bankas + gangsteris; haktyvistas ← hakeris + aktyvistas; mechatronika ← mechanika + elektronika; sekspְertas ← seksas + ekspertas; webinaras ← web an. ”nät; internet” + seminaras; metroseksualas ← metropolitan ”storstadens” + heterosexual ”heterosexuell”). I detta fall är igenkännings- och förståelsemomentet (åtminstone en antydan till det) viktigt på två sätt: 1) det blottlägger kontaminationsbildningens betydelse, eftersom betydelsen hos själva nyordet ofta är oklar om man inte förstår dess beståndsdelar, och den skapas just utifrån grundordens betydelser; 2) det främjar uppkomsten av nya, likartade bildningar också i själva den litauiska språkmiljön. Lånade kontaminationsbildningar kan skapas av egennamn – personnamn. Om personnamnen betecknar välkända personer (oftast makar eller ideologiskt närstående politikerpar), uppfattas sådana ord i litauiskan vanligen, och särskilt i det aktuella sammanhanget, som kontaminationsbildningar, t.ex.: Merkozi ← Merkel + Sarkozy; Mobama ← Michelle (namnet på Barack Obamas hustru) + Obama; Pugalkinai (Pugačiova + Galkinas), Putleris ← Putinas + Hitleris. 4.2. Översättning Kontaminationsbildningar från andra språk är en stor utmaning för översättare. En del av dessa bildningar översätts led för led (ibland genom att leden byter plats), även om de formellt kan se ut att vara bildade i litauiskan, jfr: kaimobilis (ty. dorfmobil) ← kaimas + automobilis; darbostogos (eng. worldiday) ← darbas + atostogos ’en period då man arbetar under semestern’, lenininklas (lett. lenineklis ← Lenins + piemineklis) ← Leninas + paminklas. Liknande bildningar kan utan tvekan betraktas som översättningslån endast när själva översättningsförhållandet har belagts (när man vet att texten är en översättning). Om litauiskans uttrycksmöjligheter tillåter det kan översättare välja mellan att använda en ordkombination, en konventionellt bildad sammansättning eller en kontaminationsbildning. Till exempel skulle den engelska kontaminationsbildningen spooktacle ← spook ’spöke’ + spectacle ’syn; föreställning’) i en text om de bilder som norrskenet framkallar under halloween-natten kunna översättas på två sätt: spöklik föreställning eller *spöksyn. Jfr även: Med sociala nätverk etablerar sig också en ny trend – lat aktivism (eng. slacktivism), där man tror att ett klick på knappen ”Gilla” (eng. Like) vid en petition på det sociala nätverket ”Facebook” motsvarar ett politiskt aktivt medborgares handling. [delfi.lt, 2013 10 29] 258 Acta Linguistica Lithuanica LXXI Naujieji kontaminaciniai dariniai lietuvių kalboje 4.3. Kontaminationsbildning Bland genuina litauiska kontaminationsbildningar bör man skilja ut dem som, enligt användningskontexten, har skapats i litauiskan, till exempel: klaikėdos ← klaikus + Kalėdos; sriubokėliai ← sriuba + burokėliai15; kedulas ← Kedys (efternamn) + gedulas; šaukštutė ← šaukštas + šakutė (’ett hopfällbart redskap som ofta används av turister, med en sked i ena änden och en gaffel i den andra’; det finns också en engelsk motsvarighet spork ← spoon ’sked’ + fork ’gaffel’, men något direkt belägg för att detta är ett översättningslån har inte noterats). Sättet att bilda kontaminationsbildningar i litauiskan liknar det i engelskan (se avsnitt 2.3 i artikeln). Det allra vanligaste är att smälta samman två ord som har identiska eller närliggande fonemkombinationer, genom att ta början av det första ordet och slutet av det andra, till exempel: miau + [n]aujiena → miaujiena ’en nyhet som handlar om katter och deras skötsel’; klaik[us] + [Kalėdos → klaikėdos ’perioden med julklappshandelns köphysteri’; elektr[oninis] + [atvirukas → elektrukas ’elektroniskt (köpt och skickat via internet) vykort’; mur + [gurmanas → murmanas ’en person som tycker om chokladöverdragna kvargbitar Murr…’. Uppkomsten av kontaminationsbildningar främjas utan tvekan av analogier. Sådana analogiska bildningar betraktas dock inte alltid som kontaminationsbildningar (jfr Fisher 1998: 35). Ordbildningselementen behöver inte sammanfalla med morfemgränserna, men efter ett ord med atypisk struktur uppstår ibland en grupp nya ord som benämner olika föremål eller företeelser av ett visst slag. Till exempel uppkom efter det traditionellt bildade ordet alkoholikas arbetsholikas, och med tiden blev -holikas allt fler: musikoholikas, sexoholikas, chokladh शolikas (Mikelionienė 2002: 79), liksom energoholikas, bioholikas (ND). För att fastställa om en sådan analogisk bildning uppstod i litauiskan, lånades in eller översattes måste man återigen undersöka användningskontexten för varje enskild bildning. ND innehåller exempelvis en mängd nyord med det andra ledet -nomika, som betecknar olika företeelser inom ekonomin: abenomika (Abe – den japanske premiärministerns efternamn), dykonomika, dooanomika, keistanomika, laisvaonomika, putinomika, reiganomika. Som nämnts är ett av problemen vid studiet av kontaminationsbildningar i engelskan hur man skiljer sammanblandning från andra ordbildningssätt. På grund av det begränsade materialet går det tills vidare inte att diskutera detta problem närmare för litauiskans del; ett fall kan dock kommenteras – nybildningen muzikėčia: 15 Ett ovanligt fall där en blandning som motsvarar en ordkombination bildas med det andra ordet i kombinationen som grund för den första leden (burokėlių sriuba → sriubokėliai). Straipsniai / Articles 259 RITA MILIŪNAITĖ I Klaipėdas konsertsal den 23 oktober, till minne av 300-årsdagen av Kristijonas Donelaitis födelse, den litauiska skönlitteraturens pionjär, framför ensemblen ”Vilniaus arsenala” kompositören Antanas Kučinskas muzikėčias ”Om djur och människor”. [respublika.lt, 2014 10 14] Det finns två möjliga tolkningar av hur ordet har uppstått. Bildningen kan vara traditionell (muzika + suffixet -ėčia) eller kontaminerande, genom sammansmältning av två ord muzika + pasakėčia. Det senare fallet är betydligt sannolikare: brukskontexten visar en direkt koppling mellan bildningen och pasakėčia. 5. KONTAMINATIONSBILDNINGARS FUNKTION I SPRÅKBRUKET I engelsk lexikografi förses kontaminationsbildningar som är typiska för informella stilnivåer oftast med olika bruklighetsmarkeringar: vardagligt språk, slang eller stilistiskt färgade uttryck (se Fisher 1998: 35). De gör det inte bara möjligt att uttrycka tankar mer koncentrerat, utan livar också upp språket och ger nya möjligheter att uttrycka tankar. Av de tillgängliga exemplen på ND framgår också att många kontaminationsbildningar används i informellt språkbruk (i medier med friare genrer, elektronisk kommunikation, skönlitteratur och reklam), där författarens individuella stil kan komma till uttryck. Ett exempel är nationalekonomen Rūta Vainienės egen bildning žeuras (← žiaurus + euras), som skapar en överraskningseffekt i texten: Euron eller ”žeuras”? [rubrik] Vi befinner oss i en unikt gynnsam situation – både med och utan euron. Om vi införde euron skulle vi förlora den flexibilitet vi har nu. Om euroområdet drabbades av en katastrof skulle vi snabbt och smärtfritt kunna knyta vår valuta till en annan valuta eller råvara. Vi skulle spara mycket pengar och bespara människor oro. Det vore oförsiktigt att genomföra plan A enbart av politiska ambitioner när situationen radikalt har förändrats till plan B. Euron vore en lämplig valuta om det vore ett projekt grundat på ekonomisk logik och om det garanterade långsiktig stabilitet. Tyvärr kan vi inte säga det om den nu, så vi har goda skäl att inte skynda på. Så att vi inte, i vår strävan efter euron, hoppar på ”žeuro”. [balsas.lt, 2013 03 27] När man talar om det oförutsägbara litauiska vädret under de senaste åren har situationsbundna nybildningar skapats på skämt: vasovas, vaslandis, vasgužė, vašzelis – våren och försommaren 2013 var så kyliga att det verkade som om februari ännu inte var över: I en av de populära ”demotivationerna” – en katt som sitter på snön och en text som väl fångar den här våren: ”januari, februari, vasovas, vaslandis, vasgužė, vašzelis…” [delfi.lt, 2013 03 22] 260 Acta Linguistica Lithuanica LXXI Naujieji kontaminaciniai dariniai lietuvių kalboje Även om kontaminationsbildningarna gradvis blir fler i litauiskt språkbruk, bör de åtminstone för närvarande inte påverka litauiskans ordbildningstendenser i någon större utsträckning, eftersom merparten är enstaka, situationsbundna bildningar och därför inte tenderar att spridas särskilt mycket. En av de svagare länkar som kan påskynda ökningen av sådana bildningar, särskilt efter engelsk förebild, är olämpliga (för långa, otympliga, inadekvata) motsvarigheter till lånord. Exempelvis betraktas lånordet hospisas som ett ord som inte är godtagbart i standardspråket, men i stället föreslås den för språkbruket otympliga frasen paliatyviosios slaugos ligoninė. Detta kan främja uppkomsten av liknande kontaminationsbildningar, såsom *slaugoninė. 6. SLUTSATSER 1. En påtagligt växande del av nyorden i dagens litauiska språkbruk utgörs av kontaminationsbildningar (blandord). De har blivit vanligare genom lån och översättning från andra språk, och en del bildas också i själva litauiskan. Den dominerande typen av dessa bildningar är alltså inte enstaka felsägningar, utan nyord som resultat av medveten språklig verksamhet. Därför bör dessa bildningar ägnas större uppmärksamhet i litauisk vetenskaplig, informativ och pedagogisk litteratur, och deras struktur och uppkomstorsaker beskrivas mer ingående. Exempelsamlingen bör också kompletteras med verkliga belägg som förekommer i språkbruket. 2. Lånade kontaminationsbildningar kan behandlas på två sätt beroende på om de ingående grundorden känns igen i litauiskan (det vill säga om de används självständigt): antingen som odelbara helheter, alltså som vanliga lånord snarare än bildningar, eller som främmande kontaminationsbildningar. 3. Kontaminationsbildningar uppstår i litauiskt språkbruk främst på grund av en tendens att söka mer expressiva uttrycksmedel, men också ett mer koncist uttryckssätt när de föreslagna litauiska motsvarigheterna till lånord är alltför långa och består av flera ord. Eftersom dessa bildningar är fåtaliga bör de dock åtminstone för närvarande inte utgöra något hot mot litauiskans ordbildningssystem, utan kan betraktas som ett slagkraftigt stilistiskt uttrycksmedel. De lånade kontaminationsbildningar vars grundord betraktas som icke godtagbara kan påverka standardspråkets normer, om än i liten utsträckning. När de upptas i litauiskan som delar av kontaminationsbildningar kan de också bidra till en ökad användning av självständiga främmande ord med samma rot. 4. När mer data har samlats in med tiden (troligen med hjälp av stora textsamlingar från dagens språkbruk och datorbaserade verktyg) skulle det vara möjligt att lägga fram en mer systematisk och ingående klassificering av litauiskans kontaminationsbildningar. Det skulle också bli möjligt att undersöka deras struktur mer ingående och belysa fler aspekter av hur de fungerar i språkbruket. Straipsniai / Articles 261 RITA MILIŪNAITĖ ŠALTINIAI DLKT – Dabartinės lietuvių kalbos tekstynas. Kaunas: Kauno Vytauto Didžiojo universitetas. Prieiga internete: http://tekstynas.vdu.lt/tekstynas/index.jsp ND – Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas. Internetinė duomenų bazė. Sudarytoja Rita Miliūnaitė. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: http://naujažodžiai.lki.lt LITERATŪRA Fisher Roswitha 1998: Lexical change in present-day English: a corpus based study of the motivation, institutionalization, and productivity of creativ neologisms. – Tübingen: Narr. Gaivenis Kazimieras, Keinys Stasys 1990: Kalbotyros terminų žodynas. Kaunas: Šviesa. Gries Stefan Th. 2004: Shouldn’t it be breakfunch? A quantitative analysis of blend structure in English. – Linguistics 42–3, 639–667. Lehrer Adrienne 2007: Blendalicious. – Lexical creativity, texts and contexts. Studies in functional and structional linguistics, 58. Ed. Judith Munat. John Benjamins B. V., 115–136. LKE 2008: Lietuvių kalbos enciklopedija. 2-as patikslintas ir papildytas leidimas. Parengė Kazys Morkūnas, redagavo Vytautas Ambrazas. – Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. Mikelionienė Jurgita 2000: Naujažodžiai Vytauto Didžiojo universiteto kompiuteriniame tekstyne (paieška, atranka, klasifikavimas). – Acta Linguistica Lithuanica 42, 15–21. Mikelionienė Jurgita 2002: Analogija lietuvių kalbos žodžių daryboje. Potenciniai ir okazininiai dariniai. – Acta linguistica Lithuanica 46, 73–80. Miliūnaitė Rita 2009: Dabartinės lietuvių kalbos vartosenos variantai. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Skardžius Pranas 1943: Lietuvių kalbos žodžių daryba. Vilnius: Lietuvos mokslų akademija, Lietuvių kalbos institutas. Urbutis Vincas 2009: Žodžių darybos teorija. 2-as leid. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. Zuckermann Ghil’ad 2008: „Realistic Prescriptivism“: The Academy of the Hebrew Language, its Campaign of „Good Grammar“ and Lexpionage, and Native Israeli Speakers. – Israel Studies in Language and Society 1 (1), 135–154. Prieiga internete: http://www.zuk-kermann.org/pdf/Realistic_Prescriptivism_Academy.pdf. 262 Acta Linguistica Lithuanica LXXI Naujieji kontaminaciniai dariniai lietuvių kalboje PRIEDAS Lietuvių kalbos naujažodžių kartotekoje 2011–2014 m. fiksuotų kontaminacinių darinių sąrašas abenomika akvatlonas banksteris blògas boileska boligarchas botelis brančas brandalizmas brestoranas darbostogos dykonomika dovanomika džeginsai elektrukas energiholikas es’faltas femicidas fleksitaras flomo fotelova frigebudas hakatonas haktyvistas infotronika interkomis kaimobilis katomas kedulas keistanomika kinoholikas kitleris klaikėdos kofisas komunostalgija labradudelis laisvanomika lenininklas lopatologas mechatronika meginsai Merkozi metroseksualas miaužiena Mobama mobifonas mokomatas monokinis murmanas muzikėčia netiketas nomofobas numanitaras okupendumas parkomatas planšefonas pliurpal yvas poploras postkapitalipsė pro sumeris putinomika putirendumas Putleris rašizmas reanimobilis reiganomika robošuo seksperstas sekspozicija seksprog imas sekstingas sekstremistas siaurovizija skrendaras spintronika spornoseksualas šaukštutė šortsijonis tanoreksija tepyba užreferendūminti vebinaras vikinomika vikipedija žeuras New Blendings in the Lithuanian Language SUMMARY The blendings in Lithuanian language appear while borrowing or translating words from other languages as well as some part of them originates from the Lithuanian language itself. The blendings from other languages can be treated in two ways, depending on the recognition of the base words from its fragments and their functioning as independent loanwords: they can be either integral (thus considered simple loanwords and not blendings as for example blogas, flomo, prosumeris); or as blendings of alien origin (for example banksteris, hakatonas, sekspertas). There are two main reasons for blending occurrence as neologisms in the language: 1) the need to name new realties; 2) the need to give names to existing realties. Some blendings are Straipsniai / Articles 263 RITA MILIŪNAITĖ easily adapted (botelis, smogas), sometimes they become terms (katomas, kubitas, spintronika), still others never remain instant, daily or situational and are used in specific conversational acts to give peculiar names to items or phenomenon thus they serve as expressional means in a language. The techniques of mixing blendings in Lithuanian language are similar as to those in English language. The most popular technique is blending two words containing identical or similar phoneme combinations when the beginning of the first word blends with the end of the second word. Due to its scarcity these blendings cause no threat to word derivation system in Lithuanian language and can be treated as a smart stylistic means. The research results allow to expand and systemise the issues of blending derivation which has not been analysed in linguistic work up to now as well as complimenting the funds of examples by adding real functioning data. The collected facts provide further basis for the research of derivation and functioning of blendings. Įteikta 2014 m. spalio 31 d. RITA MILIŪNAITĖ Lietuvių kalbos institutas Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius, Lietuva [email protected] 264 Acta Linguistica Lithuanica LXXI