Čekų baltistikos bibliografija

EVA SEITLOVÁ Masaryk-universitetet Forskningsområden: allmän språkvetenskap. TEREZA KABELÁČOVÁ Masaryk-universitetet Forskningsområden: jämförande indoeuropeisk språkvetenskap. VÁCLAV BLAŽEK Masaryk-universitetet Forskningsområden: indoeuropeisk språkvetenskap, särskilt slaviska, baltiska, keltiska, anatoliska, tokhariska och indo-iranska språk; finsk-ugriska språk; afrikanska och asiatiska språk; etymologi; genetisk klassifikation; matematiska modeller för historisk lingvistik. JINDŘICH ČELADÍN Prags museum Forskningsområden: Litauens historia, tjeckiska filmaffischers historia, konstnärliga gjutjärnsföremål i Blansko-regionen. TJECKISK BALTISTIKS BIBLIOGRAFI Den tjeckiska baltistikens grundare anses vara František Ladislav Čelakovský, som kompletterade sin representativa samling sånger från olika slaviska folk med exempel ur den litauiska diktningen (första upplagan 1827). För detta ändamål lärde han sig litauiska med hjälp av Pilypas Ruigys grammatik från 1747 och översatte 72 texter ur den samling som Liudvikas Rėza gav ut 1825. Ett annat mycket viktigt verk av Čelakovský är hans ordbok över det litauiska språket, som han arbetade med från början av 1820-talet ända fram till sin död. Ordboksartiklarna kompletteras med författarens grammatiska och etymologiska anmärkningar – på så sätt ville Čelakovský underbygga sin idé om ett förhistoriskt grannförhållande mellan tjecker och litauer. Tyvärr hann han inte färdigställa detta verk Apžvalgos / Surveys 305 EVASEITLOVÁ, TEREZAKABELÁČOVÁ, VÁCLAVBLAŽEK, JINDŘICHČELADÍN och ordboken blev kvar i manuskript1. Pavel Josef Šafařík intresserade sig också för litauiska folkvisor och det litauiska språket i allmänhet (1835, 1838); han var en mångsidig forskare, mest känd för sitt verk Slovanské starožitnosti. August Schleicher undersökte litauiskan som ett av de indoeuropeiska språken och var den första professorn vid den nyinrättade lärostolen i indoeuropeisk jämförande språkvetenskap vid Karlsuniversitetet (från 1850). Trots sitt tyska ursprung skrev Schleicher också om litauiska på tjeckiska (1853). Hans viktigaste grammatik över litauiska, kompletterad med textutdrag och glosor, skrev han på tyska, men den gavs ut i Prag (1856–1857). Denna grammatik blev en stark impuls till ett bredare intresse för det litauiska språket och folkdiktningen, inte bara i Tjeckien utan i hela Europa. På 1850-talet skrev Martin Hattala om de litauiska substantivens och adjektivens deklination och jämförde den med de slaviska språkens deklination (1857–58). Jan Gebauer (1865, 1882) och Leopold Geitler (1873) forskade om litauisk folklore, även om Geitler snarare intresserade sig för det litauiska språkets egenheter, dess fonologi och morfologi samt dess förhållande till de slaviska språken (1873–1885) än för själva folkloren. Året då Geitler dog i förtid (1885) framträdde den mångsidige indoeuropeisten Josef Zubatý: som framgår av översikten här är han den mest produktive tjeckiske baltisten. Han skrev 18 artiklar och 43 recensioner om baltistiska ämnen. År 1902 gav František Vymazal ut den första tjeckiskspråkiga läroboken i litauiska. 1910–1914 publicerade František Sedláček flera viktiga arbeten om baltisk och slavisk accentologi. Mot slutet av första världskriget berikade Václav Važný den tjeckiska baltistikens bibliotek med sina översättningar av litauiska folkvisor och sagor (1917). Efter att det självständiga Tjeckoslovakien och de självständiga baltiska staterna hade bildats avtog tjeckiska forskares intresse för de baltiska språken, men det försvann inte helt. År 1928 gav Hanuš Entner, en av de mest aktiva förespråkarna för de lettisk-tjeckiska förbindelserna, ut en tjeckisk-lettisk parlör med grammatik. Jaroslav Haasza återvände till litauiska sånger i sina översättningar (1937). Redan på 1920-talet publicerade dock Václav Machek sin första vetenskapliga publikation – en artikel om paralleller mellan de baltiska och slaviska språken. I hans bibliografi, som sträcker sig ända till 1980, det vill säga 15 år efter Macheks död, finns 12 artiklar och 4 recensioner med baltistiskt tema. Med Macheks framträdande kan man tala om tillkomsten av ett andra baltistiskt centrum i Brno. Macheks efterträdare i Brno blev indoeuropeisten Adolf Erhart. Han gav ut den första (!) tjeckiska grammatiken över litauiska (1956), och hans lärobok Baltské jazyky (1984) är inte bara en utmärkt introduktion till baltistiska studier utan också en gedigen jämförande grammatik över de baltiska språken. Erhart gjorde stora ansträngningar för att undervisningen i litauiska skulle fortsätta vid Masarykuniversitetet. Professor 1 Lemeškin Ilja 2010: Františeko Ladislavo Čelakovskio lietuvių kalbos žodynas. – Leksikografija ir leksikologija. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 98–113. 306 Acta Linguistica Lithuanica LXXIV Den tjeckiska baltistikens bibliografi Erhart arbetade intensivt vid Masarykuniversitetet i fyra decennier och valde pragstrukturalisten Tomáš Hoskovec till sin efterträdare (från 1996). En av författarna till denna artikel forskar också i baltisk etymologi och kom till Brno även han tack vare Erhart. Baltistiken i Brno företräds också av Bohumil Vykypěl, som dessutom forskar inom slavistik och typologi. Den yngsta generationen baltister i Brno består av Jindřich Čeladin, Marta Betáková och Tereza Kabeláčová. De har redan deltagit i olika baltistkonferenser och publicerat sina första artiklar. Bland språkforskarna i Prag var Pavel Trost den som intresserade sig mest för baltistik; från 1958 publicerade han 15 artiklar om baltistiska ämnen. Enstaka baltistiska aspekter har också berörts i verk av slavister som Václav Polák, Karel Janaček, Jiří Marvan, Luboš Řeháček, Olga Parolková, Jan Petr, Karel Horalek och Igor Němec. Radegast Parolek förtjänar särskild uppmärksamhet; han ägnar sig systematiskt åt att förmedla litauiska och lettiska texter till tjeckiska läsare. Syftet med den bibliografiska översikt som här presenteras är att samla verk av tjeckiska författare och verk utgivna i Tjeckien där de baltiska språken, baltisk språkvetenskap och folklore undersöks. Även slavistiska och indoeuropeistiska studier där material från de baltiska språken behandlas mer ingående har tagits med. I förteckningen finns arbeten som just nu är under tryckning, liksom arbeten vars fullständiga bibliografiska uppgifter vi tyvärr inte har lyckats hitta, men som ändå bör nämnas här. Bland annat har även kandidat- och magisteruppsatser tagits med; de utgör en betydande del av den baltistiska vetenskapliga produktionen. BIBLIOGRAFISK ÖVERSIKT Adamová Jevgenija (1985–) Hlavní motivy v litevské literatuře devadesátých let 20. století. Analýza a srovnání dvou pohledů [„Main motives in Lithuanian literature from the nineties of Twentieth Century. Analysis and comparision of two perspectives...]. Praha, 2013. Bc. Th. Adler Hanuš (–) Systém lotyšského slovesa [„System of Latvian verb“]. Praha, 1998. Bc. Th. Basanavičius Jonas (1851–1927) Žr. Srba Adalbertas 1925. Apžvalgos / Surveys 307 EVASEITLOVÁ, TEREZAKABELÁČOVÁ, VÁCLAVBLAŽEK, JINDŘICHČELADÍN Bětáková Marta Eva (1982–) Monografier Lietuvská participia a jejich překlad do češtiny v románu Kazysa Boruty Baltaragisův mlýn [”Litauiska participier och deras översättning till tjeckiska i Kazys Borutas roman Bal-taragis’ kvarn”]. Brno, 2006. Bc. Th. Encyklopedie baltské mytologie. [„Encyclopedia of Baltic Mythology“]. Praha, 2012. Artiklar Žr. Blažek Václav 2004. Min väg till lettiskan. – Laiks 39. Riga, 2012. Blažek Václav (1959–) Monografier Žr. Bětáková Marta Eva 2012. Artiklar Gamla preussiska fågelnamn. – Colloquium Pruthenicum secundum, red. av Wojciech Smo-czyński. Kraków–Warszawa, 1999, 7–23. Baltiskt och slaviskt ”räv”. – Linguistica Baltica 7, 1998–1999, 25–31. Baltiskt *[]ākija-m. / *[] ākijā f. ”björn”. – Linguistica Baltica 8, 2000, 49–56. Gammalpreussisk trädterminologi. – Linguistica Baltica 9, 2001, 7–39. En baltisk nyckel till etymologin hos germanska *aikô ”ek”. – Baltistica 37(1), 2002[03], 23–24. Baltisk horisont i östböhmisk hydronymi? – Vakarų baltų kalbos ir kultūros re-liktai 4. Klaipėda 14, 2003, 14–20. Slaviskt *ezero kontra *ozero. – Studia etymologica Brunensia 2: Sborník příspěvků z konference „Etymologické symposion“ (Brno, IX, 2002), red. av I. Janyšková, H. Karlíková. Praha 2003, 243–257. Baltoslavisk ”kväll”. – Linguistica Baltica 10, 2002[03], 21–28. (& J. Čeladín & M. Bětáková) Gammalpreussiska fisknamn. – Baltistica 39(1), 2004, 107–125. Baltisk horisont i östböhmisk hydronymi? [”Baltisk horisont i östböhmisk hydronymi?”]. – Spisovnost a nespisovnost – zdroje, proměny a perspektivy. Sborník prací 308 Acta Linguistica Lithuanica LXXIV Tjeckisk baltistisk bibliografi Masaryk-universitetets pedagogiska fakultet i Brno, C 177, språk- och litteraturserien, nr 35, 2005, red. E. Minářová, K. Ondrášková, 291–304. Finsk-ugriska mytologiska namn av baltiskt ursprung. – Baltistica 39(2), 2004[05], 189–194. (& J. Čeladín) Bibliografi över tjeckisk baltistik. – Sborník prací filozofické fakulty brněnské univerzity A 53, 2005, 207–217. Baltiska horisonter i östtjeckisk hydronymi? – Balto-slavjanskie issledovanija 17, 2006, 76–92 [rysk version av ##130, 149]. Från August Schleicher till Sergei Starostin. Om utvecklingen av träd-diagrammodellerna för de indoeuropeiska språken. – Journal of Indo-European Studies 35, 2007, 82–109. (& P. Novotná) Glottokronologi och dess tillämpning på de balto-slaviska språken (I). – Baltistica 42(2), 2007[2008], 185–210. (& P. Novotná) Glottokronologi och dess tillämpning på de balto-slaviska språken (II). – Baltistica 42(3), 2007[2008], 323–346. (& P. Novotná) Glottokronologins tillämpning vid klassificeringen av de balto-slaviska språken [„Application of glottochronology to classification of Balto-Slavic languages“]. – Slavia 77 (= Česká slavistika. Příspěvky k XIV. mezinárodnímu sjezdu slavistů, Ohrid 10. – 16. 9. 2008), 2008, 125–152. Alla indoeuropeiska ”smeder”. – Balto-slavjanskie issledovanija 18, 2009, 369–447. Balto-slavisk ”smed”. – Baltistica, 44(1), 2009, 25–31. Indoeuropeisk substantivböjning [„Indo-European declension of substantives“]. – Linguistica Brunensia 58, 2010(1–2), 51–91. Balto-slaviskt *wepriyo- ”vildsvin”. – Baltistica 55(1), 2010, 29–38. Litauiska žõdys ”ord”. – Baltistica 45(2), 2010, 306. Indoeuropeiskt *suHnu- ’son’. – Indogermanistik und Linguistik im Dialog. Akten der XI-II. Fachtagung der Indogermanischen Gesellschaft von 21. bis 27. September 2008 in Salzburg, red. T. Krisch, T. Lindner. Wiesbaden, 2011, 79–89. (& L. Hofírková) Baltiska lånord i samiska [„Baltic loans in Saami“]. – Linguistica Brunensia 59, 2011, 261–271. Perkūnas versus Perunь. – Baltai ir Slavai: Dvasinių kultūrų sankirtos / The Balts and the Slavs: Intersections of Spiritual Cultures (Internationell konferens tillägnad minnet av akademikern Vladimir Toporov; Vilnius, september 2011). Vilnius, 55–58. Apžvalgos / Surveys 309 EVASEITLOVÁ, TEREZAKABELÁČOVÁ, VÁCLAVBLAŽEK, JINDŘICHČELADÍN Om accentueringen av det baltiska verbet. – From Present to Past and Back. Papers on Baltic and Slavic Accentology, red. av R. Sukač. Frankfurt am Main–Berlin–Bern–Bruxelles–New York–Oxford–Wien 2011 (Potsdam Linguistic Investigations), 13–16. Om den baltiska nyckeln till etymologin för slaviska *potokъ ’bäck, ström, å’. – Baltų onomastikos tyrimai 2, red. av Grasilda Blažienė, Alma Ragauskaitė. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2011, 26–30. (& L. Hofírková) Baltiska lånord i samiska. – Acta Linguistica Lithuanica 64–65, 2011[2012], 51–64. Lettiska Ūsiņš ’biegud och hästarnas beskyddare’. – Baltistica, 47(1), 2012, 53–60. Om särskilda zoologiska isoglosser mellan keltiska och (balto-)slaviska. – Transforming Traditions: Studies in Archaeology, Comparative Linguistics and Narrative. Studia Celto-Slavica 6, red. av M. Fomin, V. Blažek, P. Stalmaszczyk. Łódź, 2012, 17–29. En balto-slavisk nyckel till etymologin för tokhariska B twār. – Baltistica 48(1), 2013, 69–73. Perkūnas versus Perunъ. – Baltai ir slavai: dvasių kultūrųsankirtos /Balty i slavjane: peresecenija duxovnyx kul’tur, red. T. Civjan, M. Zavalova, A. Judžentis. Vilnius, 2014, 101–114. (& Marta Eva Bět’áková) Preussiska *Grubrius ’vårens och växtlighetens gud’ sett i perspektiv av den italiska pantheonen. – Baltistica 49(2), 2014 [2015], 345–356. Recensioner Bohumil Vykypěl: Studie k šlechtickým titulům v germánských, slovanských a baltských jazycích [”En studie om aristokratiska titlar i de germanska, slaviska och baltiska språken”]. (Brno: Masarykova univerzita 2004). – Baltistica 46(3), 2006[07], 511–518 Danguolė Mikulėnienė – Anna Stafecka, red.: Baltu valodu atlants – Leksika 1: Flora / Baltų kalbų atlasas – Leksika 1: Flora / Atlas över de baltiska språken – Lexis 1: Flora. – Linguistica Brunensia 63(2), 2015, 169–183. Butzke Petra (1985–) Symbolika užovek v lietuvském folkloru. Žalčių simbolika lietuvių tautosakoje. Praha 2009. Ma. Th. 310 Acta Linguistica Lithuanica LXXIV Čekų baltistikos bibliografija Císařová Svatava (–) Konceptuální román Albertse Balse [„A Conceptual Novel by Alberts Bels“]. Praha 2013. Ma. Th. Čeladín Jindřich (1978–) Žr. Blažek Václav 2004, 2005. Čelakovský František Ladislav (1799–1852) Översättningar Litauiska folkvisor översatta från originalspråket enligt dr. L. Rhesas samling [„Litauiska folkvisor översatta från originalspråket enligt L. Rhesas samling“]. Prag, 1827. Červenková Věra (1974–) Naturmotiv i litauiska folkvisor [„Naturmotiv i litauiska folkvisor“]. Prag, 2000. Magisteruppsats. Česnohlídková Svatava (–) Poetik i Mara Zalitės dramatiska verk [„Poetik i Mara Zalites dramatiska verk“]. Prag, 2012. Magisteruppsats. Dřízalová Alena (1979–) Modalitet i litauiska i jämförelse med tjeckiska [„Modalitet i litauiska i jämförelse med tjeckiska“]. Prag, 2011. Magisteruppsats. Dufková Dagmar (1989–) Slovesné předpony v litevštině [„Verbal prefixes in Lithuanian language“]. Brno 2012. Bc. Th. Slovesné předpony a slovesný vid v litevštině [”Verbala prefix och verbal aspekt i litauiska”]. Brno, 2015. Ma. Th. Apžvalgos / Surveys 311 EVA SEITLOVÁ, TEREZA KABELÁČOVÁ, VÁCLAV BLAŽEK, JINDŘICH ČELADÍN Durmanová Lucie Se Jenčovská Lucie Entner Hanuš (1902–?) Monografier Slovníček česko-lotyšský. Se stručným úvodem mluvnickým [”Tjeckisk-lettisk ordbok. Med en kort grammatisk introduktion”]. Praha, 1928. Erhart Adolf (1926–2003) Monografier Lietuvština [”litauiska språket”]. Prag, 1956; recension av Vey, Bulletin de la Société Linguistique de Paris 53, 1957–1958/2, 190. Baltské jazyky [”baltiska språk”]. Prag, 1984; recension av Jan Petr, Slovo a slovesnost 47, 1986, 71–72. Artiklar Det balto-slaviska ordet för ”norr”. – Sborník prací Filosofické fakulty brněnské university A 5, 1957, 5–7. Om problemet med den baltisk-slaviska språkenheten. – Sborník prací Filosofické fakulty brněnské university A, 1958, 123–130. Det verbala systemets uppkomst i de baltiska och slaviska språken [”Det verbala systemets uppkomst i de baltiska och slaviska språken”]. – Jazykovědné aktuality 12, 1975, 25. Det verbala systemet i indoeuropeiskan och baltiskan. – Baltistica 11, 1975, 21–30. Om baltisk verbböjning. – Indogermanische Forschungen 89, 1984, 215–250. Avsaknaden av numerusskillnad i tredje person i det baltiska verbet och dess indoeuropeiska grundvalar. – Baltistica 23, 1987, 126–130. Från det protobal tiska till det urslaviska verbalsystemet. – Sborník prací Filosofické fakulty brněnské university A36, 1988, 39–49. Verbet i protobaltiska (förslaviska) och protoslaviska [”Verb i protobaltiska (förslaviska) och protoslaviska”]. – Jazykovědné aktuality 25, 1988, 44. Arkaisk eller konservativ? Anatoliska och baltiska. – Linguistica Baltica 4, 1995, 1–12. 312 Acta Linguistica Lithuanica LXXIV Čekų baltistikos bibliografija Recensioner Litauiska ordböcker [„Lithuanian dictionaries“]. – Sborník prací Filosofické fakulty brněnské university A4, 1956, 142–143. A. Senn: Handbuch der litauischen Sprache II: Lesebuch und Glossar (Heidelberg: Winter 1957). – Sborník prací Filosofické fakulty brněnské university 7(A6), 151–152. Litauiska språkvetenskapliga tidskrifter [„Lithuanian linguistic periodics“]. – Sborník prací Filosofické fakulty brněnské university A9, 1961, 209–210. Endzelins minnesskrift [„Memorial Volume of Endzelin“]. – Sborník prací Filosofické fakulty brněnské university A10, 1962, 221. Litauiska. – Listy filologické 89, 1966, 328–332. Ny utgåva av fornpreussiska texter [„New edition of the Old Prussian texts“]. – Sborník prací Filosofické fakulty brněnské university A16, 1968, 152–153. Framsteg inom baltistiken [„Progress in Baltic studies“]. – Sborník prací Filosofické fakulty brněnské university A17, 1969, 197–199. Översättningar Litevské povídky [„Lithuanian tales“], ed. by P. Trost. Praha: Svět sovětů, 1956. Fantová Martina (1981–) Svět bez hranic v díle S. T. Kondrotase [„The world without borders in S. T. Kondrotas work“]. Praha, 2009. Ma. Th. Fojtíková Olga (1987–) Litevská gramatika Daniela Kleina a její souvislost a srovnání s českou gramatikou Vavřince Benedikta z Nudožer [„The Daniel Klein’s Lithuanian Grammar and its Relation to and Comparison with the Czech Grammar by Vavřinec Benedikt from Nudožery“]. Praha, 2012. Ma. Th. Artiklar Lauryno Benedikto Nudožeriškio Grammaticae Bohemicae [...] libri duo (1603) ir Danieliaus Kleino Grammatica Litvanica (1653) prakalbos. – Danielius Kleinas ir jo epocha, Bibliotheca archivi lithuanici 9, sud. A. Judžentis. Vilnius, 2010. Apžvalgos / Surveys 313 EVASEITLOVÁ, TEREZAKABELÁČOVÁ, VÁCLAVBLAŽEK, JINDŘICHČELADÍN Gebauer Jan (1838–1907) Artiklar Exempel ur litauiska folkvisor [från Schleichers urval] [”Exempel på litauiska folkvisor (från Schleichers urval)”]. – Literární listy 1865, 15. IV., n. 2, 39–43; 22. IV., n. 3, 66–67; 29. IV., n. 4, 84–87. Encyklopediartiklar [artiklar]. – Riegrův slovník naučný 4, Praha 1865, 1341–1343, 1337–1339, 1404–07, Riegrův slovník naučný 6, Praha, 1867, 1053–54. Geitler Leopold (1847–1885) Monografier Starobulharská fonologie se stálým zřetelem k jazyku litevskému [„Old Bulgarian phonology with regard of Lithuanian“]. Praha, 1873. Se Jan Gebauer: Věstník kritický a bibliografický 5, 1873, 7. Litauischen Studien: Auswahl aus den ältesten Denkmälern, dialectische Beispiele, lexikalische und sprachwissenschaftliche Beiträge. Prag 1875. Artiklar Překlady litevských písní [„Translations of the Lithuanian songs“]. – Lumír 1873, 506. Om de litauiska dialekterna [”Om de litauiska dialekterna”]. – Zprávy o zasedání Královské české společnosti nauk (1873). Praha, 1874, 291–297. Litauen och litauerna [”Litauen och litauerna”]. – Osvěta 4, 1874, 477–489, 568–581. Bretkuns litauiska postilla [”Bretkuns litauiska postilla”]. – Rad Jugoslavenske akademije znanosti i umjetnosti, Razred za društvene znanosti 40. Om gutturalerna i parastika i dentalerna i litauiska och slaviska språk. – Rad Jugoslavenske akademije znanosti i umjetnosti, Razred za društvene znanosti 44. Beiträge zur litauischen Dialektologie. Wien, 1885. Glozarová Markéta (–) Kaukovė och besläktade väsen i litauisk mytologi [„The Kauks and Other Related Gods in the Lithuanian Mythology“]. Brno 2008. Bc. Th. 314 Acta Linguistica Lithuanica LXXIV Čekų baltistikos bibliografija Haasz Jaroslav (1860–1939) Artiklar Litauiska folksånger, 1 [„Lithuanian folk-songs“]. Prag: Česká akademie věd a umění, 1937. Hattala Martin (1821–1903) Artiklar Om ablativ i slaviska och litauiska. – Časopis Musea Království českého 31, 1857, 227–250; 32, 1858, 347–357, 519–533. Hauser Jakub (1983–) Povídková tvorba Juozase Aputise [„Short stories by Juozas Aputis“]. Praha, 2008. Baigiamasis darbas. Artiklar Šoa och teorin om dubbelt folkmord. – Na Východ 4/2010. Praha, 2010, 9–10. Hoffmannová Lenka (–) Donelaitisova poema Metai a její český překlad: otázka adekvátnosti překladu [„Donelaitis’ poem Metai and its Czech Translation: metter of adequacy“]. Brno, 2011. Bc. Th. Sémantická kategorie „vargas“ v poemě „Metai“ Kristijonase Donelaitise [„Semantic Cathegory „vargas“ in the poem „Metai“ (The Seasons)“ by Kristijonas Donelaitis]. Brno 2014. Ma. Th. Horálek Karel (1908–1992) Artiklar Om litauisk-slaviska relationer i folkdiktningen [„Toward the Lithuanian-Slavic relations in folklore“]. – Praha-Vilnius. Samlingsvolym med arbeten till 400-årsjubileet av grundandet av universitetet i Vilnius, red. av J. Petr, L. Řeháček. Praha, 1981, 87–117. Apžvalgos / Surveys 315 EVA SEITLOVÁ, TEREZA KABELÁČOVÁ, VÁCLAV BLAŽEK, JINDŘICH ČELADÍN Hoskovec Tomáš (1960–) Några frågor om beskrivningen av betydelsen av litauiska meningar illustrerade med exempel. Praha, 1994. PhD. Th. Artiklar Litauen som exempel på det centraleuropeiska ödet [”Litauen som exempel på det centraleuropeiska ödet”]. – Střední Evropa 10, 1994, 81–90. Tiden som verbal kategori och rekonstruktionen av indoeuropeiskan. – Time in Languages. Praha, 1995, 88–96. Rumsrelationer och de indoeuropeiska språkens deklination. – Language and Location in Space and Time, Lincom Studies in Theoretical Linguistics, vol. 07, red. P. Zima, V. Tax. München–Newcastle, 1998, 62–84. Preussare – preussiska – Preussen. Namnets förflyttning, språkets utdöende, folkets och landets försvinnande [”Preussare – preussiska – Preussen. Namnets förflyttning, språkets utdöende, folkets och landets försvinnande”]. – Komunita a komunikace, red. P. Zoma. Praha, 1999, 103–130. Reflektioner (inte bara) över den litauiska konditionalen [”Reflektioner (inte bara) över den litauiska konditionalen”]. – GRAMMATICVS. Studia linguistica A. Erharto quinque et septuagendario oblata, red. O. Šefčík, B. Vykypěl. Brno, 2001, 64–90. Om paradigmatiseringen av det indoeuropeiska verbet (första delen). – Travaux du Cercle linguistique de Prague, ny serie, vol. 3, 1999, 165–191. ”Immanuel Kants vänskapliga notering” till den litauiska ordboken [”En vänskaplig notering av Immanuel Kant till den litauiska ordboken”]. – Filosofický časopis 50(1), 2002, 125–146. Fonologiskt inventarium och dess morfologiska klassificering. En allmän metodologisk reflektion över konkret material från det litauiska språket [”Fonologiskt inventarium och dess morfologiska klassificering. Allmän metodologisk betraktelse över konkret material från litauiskan”]. – Slavia 71, 2002, 267–300. Om paradigmatiseringen av det indoeuropeiska verbet (andra delen). – Travaux du Cercle linguistique de Prague, ny serie, vol. 4, 2002, 143–181. Hövlighetens morfosyntax. En funktionellt-strukturalistisk betraktelse [”Hövlighetens morfosyntax. Ett funktionellt-strukturalistiskt angreppssätt”]. – Teorie a empirie. Bichla pro Krčmovó, red. T. Hoskovec, O. Šefčík, R. Sova. Brno, 2006, 271–280. Den vetenskapliga revolutionen börjar … genom att lägga fram ett gammalt påstående för ny undersökning. – Kultūros barai. Vilnius, 2007, 12, 71–74. 316 Acta Linguistica Lithuanica LXXIV Tjeckisk bibliografi över baltistik Inledningsord / Inledande ord. – Baltské jazyky v proměnách metod, red. V. Šeferis. Brno 2008, 5–8. Formell morfologi i litauiska inom en funktionell språkbeskrivning [„Formal Morphology of Lithuanian within a Framework of Functional Description of Language“]. – Baltské jazyky v proměnách metod, red. V. Šeferis. Brno, 2008, 155–171. Helhetsfilologi som program (med baltistik som exempel) [„Holistic philology approach (example of Baltic studies)“]. – Časopis pro moderní filologii, 92/2010, 1–2, Praha, 2010, 10–17. Oldřich Hujer (1880–1942) a mapování československé baltistiky. Příspěvek k dějinám filologie [„Oldřich Hujer (1880–1942) and a survey of Czechoslovak Baltic studies. A Contribution to the history of philology“]. – Slavia, roč. 81, č. 1, 43–69, Praha, 2012. Chlupáčová Edita (–) Lettland mellan Tyskland och Ryssland i M. Zarinš roman Kalendář kapelníka Kocinše [„Latvia between Germany and Russia in the novel by N. Zarinš Calendar of Bandmaster Kocinš“]. Praha, 2012. Kandidatuppsats. Chlupíková Katarína (1989–) Direkt objekt i litauiska jämfört med slovakiska [„Direct Object in Lithuanian in Comparison with Slovak“]. Brno, 2011. Kandidatuppsats. Aktuell satsledsstruktur i litauiska [„Functional sentence perspective in Lithuanian“]. Brno, 2013. Magisteruppsats. Janáček Karel (1906–1996) Přízvukování u Donalitia [„Accentuation in the work of Donalitius“]. Brno 2009. PhD. Th. Artiklar Anmärkning om etymologisk metod [med balto-slaviskt material] [”Anmärkning om etymologisk metod [med balto-slaviskt material]”]. – Slavia 22, 1953, 322. Nya etymologier [många balto-slaviska jämförelser] [”Nya etymologier [många balto-slaviska paralleller”]. – Slavia 24, 1955, 1–3. Apžvalgos / Surveys 317 EVA SEITLOVÁ, TEREZA KABELÁČOVÁ, VÁCLAV BLAŽEK, JINDŘICH ČELADÍN Janáčková Zina (–) Románová tvorba Albertse Belse [„Novelistic works of Alberts Bels“]. Praha, 1990. Ma. Th. Jedličková Jana (1991–) Litauisk fantastisk litteratur. Karakteristik av den samtida litauiska fantastikscenen utifrån antologierna ”Geriausia Lietuvos fantastika” [”Samtida litauisk science fiction-litteratur”]. Brno, 2013. Bc. Th. Jenčovská Lucie (1984–) Användningen av opersonliga former av verben ”vara” och ”säga” i moderna texter. Deras motsvarigheter på tjeckiska och lettiska. Prag, 2009. Ma. Th. Artiklar Vojtěch Gajas litauiska översättningar [„Vojtěch Gaja’s Lithuanian translations“]. – Plav. Měsíčník pro světovou literaturu 9, Praha, 2008, 49. Kabeláčová Tereza (1984–) Deminutiva v litevštině [„Diminutives in the Lithuanian Language“]. Brno, 2011. Ma. Th. Artiklar Litevská deminutiva [„Lithuanian Diminutives“]. – Linguistica Brunensia, Brno, 2012, roč. 60, 1–2, 183–187. Lettiska substantiviska diminutiv (suffixmorfologi) [„Latvian substantival diminutives [morphology of suffixes]“]. – Linguistica Brunensia, Brno, 2013, årg. 61, 1–2, 75–79. Kapušová Nina (1992–) Jämförelse av valensen hos en viss grupp verb i slovakiska och litauiska [„Valency of Lithuanian and Slovak verbs: a contrastive description“]. Brno, 2015. Bc. Th. 318 Acta Linguistica Lithuanica LXXIV Čekų baltistikos bibliografija Karm azínová Jana (1984–) Baltistika v Československu v letech 1948–1989. Otázka baltoslovanské jednoty [„The Baltic Studies in Czechoslovakia in 1948–1989. The Question of a Baltoslavic Unity“]. Brno, 2009. Bc. Th. Slovesné kmenotvorné sufixy [„Verb derivational suffixes“]. Brno, 2012. Ma. Th. Kavalová Radka (–) Litauiskt sammansatt adjektiv och dess funktion i texten [„Lithuanian composite adjective and its function in a text“]. Brno, 2014. Bc. Th. Kociánová Věra Se Věra Červenková Kočnarová Markéta (–) Deportation till Sibirien i lettisk memoarlitteratur [„Deportation to Siberia in Latvian Memoirs Literature“]. Praha, 2012. Bc. Th. Kollerová Kateřina Se Kateřina Výtišková Korbélyiová Lucie (–) Modernisering av klassisk lettisk prosa i Eriks Adamsons verk [„Modernisation of Latvian classical prose in work of Eriks Adamsons“]. Prag, 2009. Magisteruppsats. Koudelka Jakub (–) Československá baltistika XX. století. Pavel Trost (1907–1987) [„Czechoslovakian Baltic Studies of the XX. century. Pavel Trost (1907–1987)“]. Brno, 2009. Bc. Th. Apžvalgos / Surveys 319 EVASEITLOVÁ, TEREZAKABELÁČOVÁ, VÁCLAVBLAŽEK, JINDŘICHČELADÍN Křivánková Eva (1984–) Ordbildningsmässig modifiering av adjektivens grad och intensitet [„Modification of Measure and Intensity in Adjectives by Using Tools of Word Formation“]. Brno, 2009. Magisteruppsats. Kuchtová Vladislava (–) Utvalda kyrkogårdar i Baltikum (doktorsskriftlig uppgift i filosofi) [„Selected cemeteries in the Baltic region“]. Prag, 2010. Doktorsavhandling. Lemeškin Ilja (1975–) Monografier (& J. Zabarskaitė) August Schleichers litauistiska arv / Das lituanistische Erbe August Schleichers. Bd. 1. Vilnius: Litauiska språkets institut, 2008. Sovijaus sägen och kronografen från år 1262. Efter avskrifterna i arkivet samt avskrifterna i Warszawa, Vilnius och I. J. Zabelins avskrift. Vilnius, 2009. Artiklar Självmordsmotivet i N. Leskovs berättelse ”Den förtrollade vandraren” och i sägnen från V. Krėvės samling ”Aitvaras i sägnerna om dūzas”. – Tautosakos darbai 19, 2000, 196–204. Lexikaliska och lexikografiska motsvarigheter till vežlivyj-neveža i en baltoslavisk ordbok. Om frågan om gamla lexikala lån (slavismer) i de baltiska språken. – Beiträge der Europäischen Slavistischen Linguistik (POLYSLAV). 5:e uppl., 2002, 94–103. Litauiska och lettiska gör det möjligt för oss att bättre lära känna vårt eget språk [„Lithuanian and Latvian language help us to know better our own language“]. – Informační materiál pro uchazeče o studium. Školní rok 2003/2004. ÚSVS FF UK, 2002, 4–7. Glömda kuriska gravar [„Forgotten Curonian cemeteries“]. – Na východ, nr 4, 2003, 4–6. Baltisk ”saga” i kronografen från år 1261. Folkloristisk berättelse om Sovijus. – Tautosakos darbai 30, 2005, 140–165. Johannes Malalas och folksägnen om Sovijus i kronografen från år 1262: en översatt bysantinsk krönika och fornlitauisk litteratur. – Senoji Lietuvos literatūra. Raštijos ir literatūros santykis: LDK patirtis 21, 2006, 221–265. Återigen om etymologin till namnet Sovijus. – Acta Baltico–Slavica 30, 2006, 21–32. 320 Acta Linguistica Lithuanica LXXIV Tjeckisk baltistisk bibliografi Den utvidgade redaktionen av Ioann Malalas krönika enligt I. E. Zabelins handskrift nr 436. – ”Guldgrävningar och ädelstensgruvor…⟧ Sborník pro Václavu Hůňáčka. 2006, 513–542. Prof. Marvan och litauistiken. Den tjeckiska baltistikens återkomst [”Prof. Marvan and lithuanistics. The return of Czech Baltic studies“]. – Europeica-Slavica-Baltica: Jiřímu Marvanovi k 70. narozeninám. Prag, 2007, 75–79. Josefas Zubatas – folklorist. – Tautosakos darbai 35, 2008, 143–162. Jiržis Polyvka och litauistik, eller hur Jonas Basanavičius lejon hamnade i Prag. Till minne av 150-årsdagen av hans födelse. – Tautosakos darbai 35, 2008, 318–328. Prags universitetsprofessorer mot förbudet mot litauisk press. – Archivum Lithuanicum 10, 2008, 165–194. Problematiken kring etymologiseringen av Sovijus namn. – Kalbos istorijos ir dialektologijos problemos 2, 2008, 357–365. I stället för ett förord (I). I Lituanistinis Augusto Schleicherio palikimas 1, 2008, 9–12. (I stället för ett förord. – August Schleicher: det litauistiska arvet. Bd 1. Vilnius: Institutet för litauiska språket, 2008, 13–17). August Schleicher och Prag. – Lituanistinis Augusto Schleicherio palikimas 1, 2008, 63–102. (August Schleicher och Prag. – August Schleicher: det litauistiska arvet. Bd 1. Vilnius: Institutet för litauiska språket, 2008, 103–149). František Ladislav Čelakovskýs litauiska ordbok. – Leksikografija ir leksikologija. 2010, 98–113. Jono Malalas krönika. En krönika från år 1262. – Senosios Lietuvos literatūra. 1253–1795, 2011, 31–38. Den i Prag bevarade handskrivna tysk-litauiska ordbok som tillskrivs Friedrich Wilhelm Haack. – Mažoji Lietuva: paribio kultūros tyrimai. 2012, 31–58. Prussiskan i Baselglossan och balterna i Prag. – Baltistica 48(1), 2013, 103–117. Batelkos fyrradiga/tvåradiga vers – ett exempel på en gåvobegäran. – Acta Linguistica Lithuanica 69, 2013, 11–29. Om frågan om upphovsmannen till den handskrivna tysk-litauiska ordboken från Prag. – Acta Linguistica Lithuanica 69, 2013, 269–279. Petrus Wickerau kontra Petrus Turnau. Om upphovsmannen till det kretensiska spåret. – Baltistica 49(1), 2014, 139–161. Om tolkningen av den tredje raden i det kretensiska spåret. – Baltistica, 49(2), 2014, 357–364. Apžvalgos / Surveys 321 EVASEITLOVÁ, TEREZAKABELÁČOVÁ, VÁCLAVBLAŽEK, JINDŘICHČELADÍN En handskriven tysk–litauisk ordbok tillskriven Friedrich Wilhelm Haack i Tjeckien. – Acta Linguistica Lithuanica 71, 2014, 316–339. Soviusagan som baltisk och arabisk. Mytonymens ursprung, – Tautosakos darbai 49, 2015, 35–48. Dvum smertjam ne byvat’, a odnoj ne minovat’: Soviusagan och dess paralleller i östslavisk folklore. – Lituanistika 61, nr 4(102), 2015, 274–294. Lompejová Petra (1986–) Překlady litevské literatury do češtiny po roce 1945 [„Translations of Lithuanian literature into Czech after 1945“]. Brno, 2010. Bc. Th. Machek Václav (1894–1965) Monografier Recherches dans le domaine du lexique Balto–Slave. Brno, 1934. Artiklar Slav. *dъlžb, fornpreuss. dulsis [”Slav. *dъlžb, fornpreuss. dulsis”]. – Listy filologické 51, 1924, 132–135. Bidrag till den baltisk-slaviska ordboken. – Zeitschrift für slavische Philologie 18, 1942, 21–29. Slav. ot-, balt. at-. – Tidskrift för slavistik 1, 1956, 3–10. Slavjanskaja klet’ och dess benämning. – Voprosy jazykoznanija 1957/1, 96–106. Om det litauiska ordförrådet. – Zeitschrift für slavische Philologie 28, 1960, 159–164. Om det litauiska ordförrådet, del 2. – Zeitschrift für slavische Philologie 29, 1961, 345–356. Diskussionsinlägg till P. Trosts föredrag: Till frågan om de baltisk-slaviska språkförhållandena [”Diskussionsinlägg till P. Trosts föredrag: Till frågan om de baltisk-slaviska språkförhållandena”]. – IV Meždunarodnyj sjezd slavistov. Materialy diskussii 2. Moskva 1962, 438–439. Till förklaring av den så kallade Baudouins palatalisering i slaviskan och baltiskan. – Mélanges linguistiques offerts à Emil Petrovici. par ses amis étrangers à l’occasion des son soixantième anniversaire. Bukarest 1962, 327–335. 322 Acta Linguistica Lithuanica LXXIV Čekų baltistikos bibliografija Fem litauiska etymologier. – Voprosy teorii i istorii jazyka. Sbornik v čest’ professora B. A. Larina, Maslov, ed. by S. Ju. Leningrad, 1963, 203–211. Litauiska pa- et pô. – Kalbotyra 14, 1966, 93–99. Om det litauiska ordförrådet, del 3. – Zeitschrift für slavische Philologie 33, 1967, 168–174. Sl. gospodъ, lat. hospes och lit. viešpats. – Annales Instituti philologiae Slavicae universitatis Debreceniensis, Slavica 8, 1968, 155–158. De slaviska och baltiska motsvarigheterna till de latinska intensivverben på -tare och -sāre. – Zeitschrift für Slawistik 25, 1980, 53–61. Recensioner Baltiska länder I. – Listy filologické 70, 1946, 141–143. A. Senn: Litauisk dialektologi. Litauiska efternamn. – Listy filologické 71, 1947, 155–157. Den kuriska frågan (om Kiparskys bok Die Kurenfrage) [”Den kuriska frågan (om Kiparskys bok Die Kurenfrage”]. – Listy filologické 74, 1950, 60–62. E. Fraenkel: Litauisk etymologisk ordbok. – Slavia 26, 1957, 439–442. Redaktionell anmärkning till artikeln Le nom balto-slave de „Nord“ av Adolf Erhart [”Redaktionell anmärkning till artikeln Le nom balto-slave de „Nord“ av Adolf Erhart”]. – Sborník prací filosofické fakulty brněnské university, A5, 1957, 7. G. Jacobsson: L’histoire d’un groupe de mots balto-slaves (Göteborg 1958). – Lingua Posnaniensis 8, 1960, 302–306. Malý Ivan (1978–) Monografier (& M. Riegl m.fl.) Aktéři v globálních sférách vlivu [”Deltagare i de globala inflytelsesfärerna”]. České Budějovice, Praha, 2010. Československo-lotyšská společnost 1925–1941 [”Det tjeckoslovakisk-lettiska sällskapet (1925–1940)”]. Praha, 2011. Politické zprávy z Rigy 1934–1939 [”Politiska nyheter från Riga 1934–1939”]. České Budějovice, Praha, 2011. (& J. Galandauer & O. Kortus) Národní památník na Vítkově [”Vitkovs nationalmonument”]. Praha, 2012. Apžvalgos / Surveys 323 EVASEITLOVÁ, TEREZAKABELÁČOVÁ, VÁCLAVBLAŽEK, JINDŘICHČELADÍN (& m.fl.) Společnost a kultura v Českých zemích 1939 – 1949 [”Samhälle och kultur i de tjeckiska länderna 1939–1949”]. Praha, 2013. Kapitel i böcker (& P. Štoll) Fem århundraden av lettisk-tjeckiska litterära relationer. Del I / Latviešu-čehи literāro сахару pieci gadsimti. I daļa. Riga, 2006. Lotyšská básnická moderna (zdroje – vývoj – souvislosti) [”Lettisk modernistisk poesi (källor – utveckling – sammanhang)”]. – Čas moderny, red. D. Blümlová, B. Jiroušek. České Budějovice, 2006, 235–244. Secese v Lotyšsku (Secese a lotyšská společnost) [”Art nouveau i Lettland (art nouveau och det lettiska samhället)”]. – Čas secese, Blümlová, D., Gilarová, Z. m.fl. České Budějovice, 2007, 368–377. Učebnice dějepisu jako nástroj ideologického boje [”Historieläroböcker som ett verktyg i den ideologiska kampen”]. – Proměny diskursu české marxistické historiografie, Jiroušek, B. m.fl. České Budějovice, 2008, 301–318. Československá společnost a pobaltské národy. Příspěvek k dějinám vztahů malých národů v čase budování Nové Evropy [”Det tjeckoslovakiska samhället och de baltiska folken. Ett bidrag till historien om relationerna mellan små folk under uppbyggnaden av det nya Europa”]. – Prezentace a reprezentace české vědy a kultury v prvním desetiletí samostatného státu (1918–1929), Blümlová, D. m.fl. České Budějovice, 2009, 143–157. Josef Zubatý a jeho neurózy [”Josef Zubatý och hans neuroser”]. – Čas zdravého ducha v zdravém těle, Blümlová, D., Kubát, P. m.fl. České Budějovice, 2009, 352–360. Režim Kārlise Ulmanise [”Kārlis Ulmanis regim”]. – Československo a krize demokracie ve střední Evropě ve 30. a 40. letech. Hledání východisek, Němeček, J. m.fl. Praha, 2010, 189–194. Lotyšský sen Hanuše Entnera a Pavla Finka [”Hanuš Entner och Pavel Finks lettiska dröm”]. – Zkušenosti a vztahy. Lotyšská a česká společnost ve 20. století, Acta Slavica et Baltica, Štoll, P. m.fl. (red.). Praha, 2013, 145–155. Minnesmärket på Vítkov i förändringen av den statliga ideologin och propagandan under åren 1938–1950 [”The Memorial on the Vitkov Hill during the transformation of government ideology and propaganda in the years 1938–1950”]. – Společnost a kultura v českých zemích 1939 – 1949, Malý, I. m.fl. Prag, 2013. Det tjeckoslovakisk-lettiska sällskapet [”The Czechoslovak-Latvian Society”]. – Moderní dějiny 19, 2011, nr 2, 119–147. Bilden av Baltikum i den tjeckiska periodiska pressen och i diplomatiska rapporter. Ett bidrag till konstruktionen av bilden av Baltikum i Böhmen under åren 1918–1945 [”The Image of the Baltic 324 Acta Linguistica Lithuanica LXXIV Čekų baltistikos bibliografija staterna i den tjeckiska pressen och i diplomatiska rapporter. Ett bidrag till konstruktionen av Baltikums bild i de tjeckiska länderna under åren 1918–1945”]. – Utváření identity ve vrstvách paměti [”Formation of identity in the layers of memory”] (= Opera historica 15), red. av V. Bůžek, J. Dibelka. České Budějovice, 2011, 129–151. Artiklar …för att bara översätta något från lettiska till tjeckiska... (I spåren av de första översättningarna av lettisk litteratur i Böhmen) [”… för att bara översätta något från lettiska till tjeckiska... (Tracing the first translations of Latvian literature in Czech lands)”]. – Tvar 9, 2006, 6–7. Alois Václav Červíns plats inom tjeckisk baltistik [”The place of Alois Václav Červín in Czech Baltic studies”]. – Archivní prameny Kolínska, vol. 15, 2009, 251–274. Den lettiska modernistiska poesin (källor – utveckling – sammanhang) [”Latvian modernist poetry (sources — development — context)”]. – Čas moderny, red. av D. Blümlová, B. Jiroušek. České Budějovice, 2006, 235–244. Kārlis Ulmanis val. Den auktoritära regimen i Lettland 1934–1940 [”The election of Kārlis Ulmanis. Authoritarian regime in Latvia in 1934–1940”]. – Přítomnost 3, 2008, 59–61. Baltikum i rörelse, vägen till frihet [”Baltic area in movement, the way to freedom”]. – Přítomnost 1, 2009, 44–45. Bara framåt härifrån: de baltiska staterna och deras väg till frihet. – The New Presence 1, 2009, 40–41. ”Den lilla nationens” plats i Europas historia [”The place of a „small nation“ in the history of Europe”]. – Přítomnost 3, 2009, 10–12. Marvan Jiří (1936–2016) Monografier Modern Lithuanian Declension: A Study of its Infrastructure. Ann Arbor, 1979. Artiklar Verbum infinitum i de baltiska språken och dess förhållande till det slaviska tillståndet. – Acta Universitatis Carolinae, Philologica (= Slavica Pragensis 2), 1960, 7–15. Frågor om kategorin modus i modern lettiska [„Om frågor kring kategorin modus i modern lettiska“]. – Slavica Pragensis 4, 1962, 253–257. Apžvalgos / Surveys 325 EVASEITLOVÁ, TEREZAKABELÁČOVÁ, VÁCLAVBLAŽEK, JINDŘICHČELADÍN Om några predikativa funktioner hos det litauiska participet (en syntaktisk skiss). – Kalbotyra 4, 1962, 33–42. Om den baltoslaviska språkgruppens lingvogeografiska läge. – Baltistica 5, 1969, 17–19. Baltisk och indoeuropeisk ergativ (med utgångspunkt i professor Pavel Trosts banbrytande arbete). – Lituanus 19, 1973/1, 31–38. Slaviskt–östbaltiskt språkområde (det första steget i reintegrationsprocessen). – Bałto-słowiańskie związki językowe. Wrocław, 1990, 283–289. Matoušková Lenka (–) Próza básníka Aleksandrse Čakše [„The Prose of Poet Aleksandrs Čakš“]. Praha, 2005. Ma. Th. Matoušková Michaela (1989–) Litauisk datorterminologi i ljuset av språkpolitik och språkstandarder [„The Lithuanian computer terminology in the light of language policy and language standards“]. Brno, 2013. Bc. Th. Mazurová Lenka (1987–) Sekundära prepositioner i litauiska jämfört med tjeckiska [„Secondary Prepositions in Lithuanian in Comparison to Czech“]. Brno, 2012. Bc. Th. Jämförande analys av Marie Pečkauskaitė Šatrijos Raganas (”Sename dvare”) och Božena Němcovás (”Babička”) författarskap [„Comparative study of literary output of Marija Pečkauskaitė Šatrijos Ragana („In the Old Estate“) and Božena Němcová („The Grandmother“)“]. Brno, 2014. Ma. Th. Melicherová Eva (1985–) Jämförelse av manlig och kvinnlig symbolik i litauiska och tjeckiska folkvisor [„Masculin and Feminin Symbols in the Lithuanian and Czech Folklore“]. Brno, 2008. Bc. Th. 326 Acta Linguistica Lithuanica LXXIV Čekų baltistikos bibliografija Měsíc Cyril (1969–) Böcker av herr Vojtěch Srba i Kroměřížs slottsbibliotek [”Books of Vojtěch Srba in Kroměříž Castle Library”]. – Frågor kring historiska och sällsynta boksamlingar, 19–24. Olomouc, 2008 (2009). Miškovský Josef (1979–) Regionalgeografi och regional identitet i de baltiska länderna [”Regional identity and regional differentiation of the Baltic countries”]. Prag, 2012. Doktorsavhandling. Montvilaitė-Sabaitienė Geda (–) Artiklar Fenomenet Vytautas Sirijos Gira. – Baltiska studier 3: språk, litteratur, kultur. Warszawa, 2006, 359–364. Intertextualiteten mellan M. Kundera och S. T. Kondrotas: metaforisk eller metonymisk? – Česlovas Milošas läsningar 3. Kulturmöten: erfarenheter och förändringar. Kaunas, 2010. Den kvinnliga uppfattningen om hemmet i Milan Kunderas romaner. – Representation och formande av nationell / medborgerlig identitet i dag. Kaunas, 2008, 171–179. Litteratur skriven på litauiska [”Lithuanian language literature”]. – Litteraturen i världen – världen i litteraturen. Prag, 2007, 215–221. Motlová Renata (–) De tjeckiska ländernas delaktighet i korstågen i östra Baltikum i 1800-talets tjeckiska historieskrivning [”The Participation of Czech Lands in Baltic Crusades from the Perspective of Czech Historiography of 19ᵗʰ Century”]. Brno, 2011. Kandidatuppsats. Němcová Petra (1987–) Baltská hydronyma [„Baltic hydronyms“]. Brno, 2013. Ma. Th. Lotyšská hydronyma [„Latvian hydronyms“]. Brno, 2014. Ri. Apžvalgos / Surveys 327 EVASEITLOVÁ, TEREZAKABELÁČOVÁ, VÁCLAVBLAŽEK, JINDŘICHČELADÍN Němec Igor (1924–2005) Artiklar K západoslovansko-baltským shodám: deverbativní formant *uljo- [„Toward the West Slavic - Baltic correspondences: the deverbative formant *uljo-“]. – Litterae slavicae medii aevi: Francisco Venceslao Mareš sexagenario oblatae, ed. by J. Reinhart. München, 1985, 253–261. Nikuļceva Sandra (–) Den lexikala polysemiens natur: en jämförelse mellan tjeckiska och lettiska [„The Nature of lexical polysemy, a comparison of Czech and Latvian languages“]. Praha, 1999. Magisteruppsats. Česko-lotyšský slovník [„Czech-Latvian dictionary“]. Praha, 2008. Ri. Monografier Česko-lotyšský slovník [„Czech-Latvian dictionary“]. Voznice, 2006. Obuszáková Markéta (–) Kvinnliga gudomar i lettisk mytologi och folklore [„Female deities in the Latvian mythology and folklore“]. Praha, 2013. Kandidatexamensarbete. Parolek Radegast (1920–) Monografier Srovnávací dějiny baltských literatur [„Comparative history of the Baltic literatures“]. Praha, 1978. Litevská literatura (Vývoj a tvůrčí osobnosti) [„Lithuanian literature (Development and creative personages“)]. Praha, 1996. V kruhu krásy: malá antologie z lotyšské a litevské lidové poezie [„In the circle of Beauty: a small anthology of Latvian and Lithuanian folk poetry“]. Praha: Bohemika, 1996. Lotyšská literatura (Vývoj a tvůrčí osobnosti) [„Lithuanian literature (Development and creative personages“)]. Praha, 2000. Les duší: antologie lotyšské poezie 19.–20. století [„The woods of souls: an anthology of Latvian poetry of the 19th–20th century“]. Praha, 2001. 328 Acta Linguistica Lithuanica LXXIV Čekų baltistikos bibliografija Artiklar K typologii literatur národního obrození ve střední a východní Evropě [„Toward the typology of the literatures of the national revival in Central and Eastern Europe“]. – Slavia 51, 1982, 21–29. Pešková Michala (1983–) Litauiska verbala morfer ne–, be–, te– i relation till satsens funktionella perspektiv [”Litauiska verbala morfer ne–, be–, te– i relation till satsens funktionella perspektiv”]. Brno, 2007 (2008). Kandidatuppsats. Kulturell germanisering av Lill-Litauen och dess uttryck i Ieva Simonait ytes romankonst [”Germaniseringen av Lill-Litauen i Ieva Simonait ytes romaner”]. Brno, 2010. Magisteruppsats. Petr Jan (1931–1989) Recensioner, biografier, bibliografier Gebauers översättningar av litauiska sånger [”Gebauers översättningar av litauiska dainas”]. Acta Universitatis Carolinae Philologica (= Slavica Pragensia) 20, 1979. Leopold Geitler – bibliografisk förteckning över vetenskapliga arbeten med en översikt över hans verksamhet [”Leopold Geitler – en bibliografi över hans vetenskapliga arbeten med en översikt över hans verksamhet”], Prag, 1979. L. Geitlers resa till Litauen och dess resultat [”L. Geitlers resa till Litauen och dess resultat”]. – Prag–Vilnius. Artikelsamling till 400-årsjubileet av universitetets grundande i Vilnius, redigerad av Jan Petr & Luboš Řeháček. Prag: Karlsuniversitetet, 1981, 65–80. Om det litauiska språkets historia (om boken av Z. Zinkevičius, Lietuvių kalbos istorija 1. Lietuvių kalbos kilmė, Vilnius: Mokslas 1984) [”Om det litauiska språkets historia (om boken av Z. Zinkevičius. Lietuvių kalbos istorija 1. Lietuvių kalbos kilmė, Vilnius: Mokslas 1984)”]. – Slovo a slovesnost 47, 1986, 53–59. Adolf Erhart: Baltské jazyky [„Baltic languages“] (Praha: SPN, 1984). – Slovo a slovesnost 47, 1986, 71–72. Om balternas etnogenes (om antologin Problemy etnogeneza i etničeskoj istorii baltov. Vilnius: Mokslas 1985) [”Om balternas etnogenes (om antologin Problemy etnogeneza i etničeskoj istorii baltov. Vilnius: Mokslas 1985)”]. – Slovo a slovesnost 48, 1987, 163–168. Apžvalgos / Surveys 329 EVASEITLOVÁ, TEREZAKABELÁČOVÁ, VÁCLAVBLAŽEK, JINDŘICHČELADÍN K etnogenezi Litevců (o sborníku Lietuvių etnogenezė. Vilnius: Mokslas 1987) [„On the ethnogenesis of Lithuanians (about the anthology Lietuvių etnogenezė. Vilnius: Mokslas 1987“]. – Sloo o slovesnost 50, 1989, 52–56. Petrová Aneta (1989–) Attributiva konstruktioner i litauiska och tjeckiska [„Attributive Constructions in Lithuanian and Czech“]. Brno, 2011. Kandidatuppsats. Konstruktionen av den baltiska arketypen i Romualdas Granauskas prosa [„The Construct of Baltic Archetype in the Prose of Romualdas Granauskas“]. Brno, 2013. Magisteruppsats. Pochylá Lenka (–) Samuel Boguslaw Chylinský och hans litauiska bibel [„Samuel Boguslaw Chylinsky and his Lithuanian Bible“]. Brno, 2003. Kandidatuppsats. Polák Václav (1912–1981) Artiklar Betraktelser över verbaspektens ursprung i slaviska språk. – Orbis 19, 1970, 187–201. Recensioner Christian S. Stang.: Das slavische und baltische Verbum (Oslo 1942). Český časopis filologický 3, 1944–45, 216. Polcarová Gabriela (–) A. Škemův exilový román „Bílé plátno“ (příspěvek k typologii A. Škemovy prózy) [„A. Škemas exilroman ”Den vita svepningen” (ett bidrag till typologin för A. Škemas prosa”]. Praha, 2002. Magisteruppsats. Procházka Petr (–) Oldřich Hujer (1880 – 1942) a kontinuita československé baltistiky [„Oldřich Hujer (1880 – 1942) and the continuity of Czech Baltic studies“]. Brno, 2010. Bc. Th. Románová trilogie Grigorije Kanoviče v dějinném kontextu [”Grigorij Kanovičs romantrilogi i en historisk kontext”]. Brno, 2013. Magisteruppsats. 330 Acta Linguistica Lithuanica LXXIV Čekų baltistikos bibliografija Rajmonová Patricie (–) M. K. Čiurlionis v litevské literatuře [”M. K. Čiurlionis i litauisk litteratur”]. Praha, 1998. Magisteruppsats. Řeháček Luboš (1929–1996) Monografier (& L. Švec) Tjeckisk-litauiska relationer genom århundradena: bidrag från det tvärvetenskapliga vetenskapliga kollokviet Vilnius, 25.–26. X. 1995 =Litauiska och tjeckiska relationer genom århundradena: föredrag från det tvärvetenskapliga vetenskapliga kollokviet Vilnius, 25.–26. X. 1995. Artiklar P. J. Šafařík och början på vår baltistik [”P. J. Šafařík and beginnings of our Baltic studies”]. – Acta Universitatis Carolinae Philologica (= Slavica Pragensia) 3, 1961, 41–54. Ett bidrag till problematiken kring språklig konvergens i Baltikum. Om ursprunget till och utvecklingen av formerna för k-imperativ i litauiskan [”A contribution on problems of the language convergence in the Baltic countries. Origin and development of the k-form imperative in Lithuanian”]. – Slavica Pragensia 6, 1964, 159–170. Den sovjetiska baltistikens utveckling [”A development of the Soviet Baltic studies”]. – Jazykovědné aktuality 15, 1978, 133–142. Baltistika na pražské universitě (1848–1978) [„Baltistic studies at the Prague University“]. – Praha-Vilnius. Sborník prací k 400. výročí založení univerzity ve Vilniusu, ed. by J. Petr, L. Řeháček. Praha, 1981, 45–63. Říhová Monika (–) Psychologická próza Reginy Ezery [„Psychological Prose by Regina Ezera“]. Praha, 2013. Ma. Th. Schleicher August (1821–1868) Monografier Handbok i litauiska språket 1. Grammatik; 2. Läsebok och ordlista. Prag, 1856–1857. Artiklar Lituanica. – Kejsarliga vetenskapsakademiens mötesrapporter, filosofisk-historiska klassen 11, 1853, 76–156. Apžvalgos / Surveys 331 EVA SEITLOVÁ, TEREZA KABELÁČOVÁ, VÁCLAV BLAŽEK, JINDŘICH ČELADÍN Om det litauiska språket, särskilt med hänsyn till det slaviska [”Om litauiska, särskilt med hänsyn till slaviska”]. – Tidskrift för Kungariket Böhmens museum 27, 1853, 320–334. Litauiska och forntaliska, KZ 4, 1855, 240. Litauischen Märchen, Sprichworte, Rätsel und Lieder. Weimar, 1857. -tē som infinitivändelse i litauiska. Bidrag till jämförande språkforskning inom området för de ariska, keltiska och slaviska språken 1:a bandet, 1858, 27–29. Om litauisk grammatik. Bidrag till jämförande språkforskning inom området för de ariska, keltiska och slaviska språken 1:a bandet, 1858, 499–500. Christian Donelaitis litauiska dikter (med ordlista och inledning). Sankt Petersburg, 1865. Kort framställning av den nordöstra grenen av de indoeuropeiska språkens förhistoriska liv, Kejserliga vetenskapsakademiens anteckningar, Band VIII, häfte I, nr 2, 1865–66, 1–179. Om räkneordens namn i de litauisk-slaviska och tyska språken, Kejserliga vetenskapsakademiens anteckningar, Tillägg till band X, nr 2, 1866, 1–69. Sedláček František (1882–1965) Monografier Přízvuk podstatných jmen v jazycích slovanských [„Accent of substantives in Slavic languages“]. Praha, 1914. Artiklar K přízvukovým otázkám jazyků baltoslovanských [„Toward the accentological questions of the Balto-Slavic languages“]. – Sborník filologický 1, 1910, 190–227. K přízvukovým otázkám jazyků baltoslovanských. Jména víceslabičná [„Toward the accentological questions of the Balto-Slavic languages. The polysyllabic nouns“]. – Sborník filologický 2, 1911, 172–187. Seitlová Eva se Eva Křivánková Slovotvorná modifikace míry a intenzity adjektiv [„Modification of Measure and Intensity in Adjectives by Using Tools of Word Formation“]. Brno, 2009. Ma. Th. 332 Acta Linguistica Lithuanica LXXIV Čekų baltistikos bibliografija Srba Adalbertas (1855–1927) Artiklar Språkfrågor: Är prefixet da- verkligen icke-litauiskt? – Draugija 51, 1911, 260–262. Ett litet ord om det litauiska skriftspråket. – Viltis, 8 maj (21), nr 52, 1911, 1. Språkfrågor: Några ord om stilens skönhet och mildhet i litauiska och lettiska sagor. – Draugija 53, 1911, 71–81. Språkfrågor: Om aorister i litauiska och lettiska sagor. – Draugija, 55–56, 1911, 281–292. Språkfrågor: Om supinum i litauiska sagor. – Draugija 57, 1911, 40–49. Stavningsfrågor. – Draugija 57, 1911, 50–55. Über die Momentiv-Verba im Litauischen (Ein Beitrag zur litauischen Syntax). – Lie-tuvių tauta, band 2, del 1, 1911, 51–71. Material till litauisk syntax: 1. Lite av litauisk syntax sådan den används i sagor; 2. Om supinum i litauiska sagor; 3. Hur litauer och letter använder futurum i sina sagor. – Lietuvių tauta, band 2, del 1, 1911, 72–95. Språkfrågor: 1. Om kad + infinitiv; 2. Bör målsatser av typen »idant patikti« verkligen undvikas som ”slavismer” i litauisk prosa? – Draugija 63, 1912, 266–271. Material till litauisk syntax: 1. Hyperboler i litauiska och lettiska sagor; 2. Geografiska termer i litauiska sagor; 3. Hur och när konjunktivformen används i litauiska och lettiska sagor; 4. Jämförelser. – Lietuvių tauta, band 2, del 2, 1913, 153–181. Hur det litauiska verbet är uppbyggt. – Draugija 84, 1913, 351–357. Om en fara som i det fördolda hotar det litauiska språket. – Viltis 7, 1914, 193–198. En smula psykologi i litauiska verb. – Viltis. 9–10, 1914, 257–268. Ur den litauiska syntaxens område: 1. Är prefixet (praefix) da- verkligen icke-litauiskt?; 2. Ellips och reduplikation, två prydnader i sagospråket; 3. Hur futurumformen används i litauiska och lettiska sagor; 4. Några ord om stilens skönhet och mildhet i litauiska och lettiska sagor. – Lietuvių tauta, band 3, del 2, 1923, 280–318. Om ”det äldsta monumentet över det litauiska språket”. – Lietuvių tauta, bd 3, del 2, 1923, 450–456. (& J. Basanavičius) Om språksläktskapet mellan de forntida thrakerna och dagens litauer: ur det thrakiska språkets fonetik och grammatik: 1. Fonetik; 2. Grammatik. Tillägg och belägg. – Lietuvių tauta, bd 3, del 3, 1925, 485–505. Vad är trakologi? – Lietuvių tauta, bd 4, del 1, 1926, 1–4. Apžvalgos / Surveys 333 EVASEITLOVÁ, TEREZAKABELÁČOVÁ, VÁCLAVBLAŽEK, JINDŘICHČELADÍN Srba Vojtěch Se Srba Adalbert Svobodová Markéta (1987–) Litauisk litterär avantgarde och dess manifest. Det litauiska avantgardets två ansikten [”Litauisk avantgarde och dess manifest. Det litauiska avantgardets två ansikten”]. Brno, 2009. Bc. Th. Románová tvorba Renaty Šerelyteové [„The Novels of Renata Šerelyte“]. Brno, 2011. Ma. Th. Syslová Petra (–) Semantiken hos litauiska verbs prefix (huvudtendenser) [”Semantiken hos litauiska verbs suffix”]. Praha, 2002. Ma. Th. Šafařík Pavel Josef (1795–1861) Artiklar Om det litauiska folkets stammar [„On the nations of the Lithuanian race“]. – Časopis Musea Království českého 9, 1835, 292–315. Bibliografisk översikt över samlingar av slaviska folksånger. Tillägg: Litauiska sånger [„Bibliographical survey of collections of Slavic folk-songs. Addition: Lithuanian songs“]. – Časopis Musea Království českého 12, 1838, 545–561. Šeferis Vaidas (1974–) Monografier Slovníček česko-litevský a litevsko český [„Czech-Lithuanian and Lithuanian-Czech Dictionary“]. Brno, 2009. Karel Janáček. Přízvukování u Donalitia: Donelaičio kirčiavimas. Brno, 2009. Mano tévyné – prie jo širdies: Gabrielos Eleonoros Mol-Basanavičienės dienoraštis ir laiškai. Vilnius, 2010. Kristijono Donelaičio „Metų“ rišlumas. Vilnius, 2014. 334 Acta Linguistica Lithuanica LXXIV Čekų baltistikos bibliografija Artiklar Lituanistika ir jos realios perspektyvos. – Šiaurės Atėnai, 1996, 43, Vilnius, 1996, 11. Samvetets förvirring i nöjespressens mystiska texter. – Analys av den samtida sociala diskursen. Vilnius, 1997. Att ha och inte ha. – Metai 5, Vilnius, 2000. Litauen. Det latinska alfabetet. – Fortsetzung folgt. Essays über Litauen und Europa, red. av P. Subačius. Vilnius, 2002, 119–130. Litauen. Det latinska alfabetet. – Lite från sidan. Essäer om Litauen och Europa, red. P. Subačius. Vilnius, 2002, 169–178. Baltistik vid universitetet i Brno. – Litteratur 44, 2002, Vilnius, 2002, 3. Tadas Juozapas Bukota. – Litauisk religiös prosa från andra hälften av 1700-talet till början av 1800-talet, antologi. Vilnius, 2003, 106–123. Kazimieras Klimavičius. – Litauisk religiös prosa från andra hälften av 1700-talet till början av 1800-talet, antologi. Vilnius, 2003, 49–65. (& V. Knabikaitė) Z dějin litevské stylistiky [”Om den litauiska stilistikens historia”]. – Slovo a slovesnost. Praha, 2006, 67, 120–145. Nationell identitet i litauiska biografier (Jonas Basanavičius, Jonas Šliūpas, Vincas Kudirka). – Litteratur 48(5), Vilnius, 2006, 45–76. Om identitet. – Litteratur 48(5), Vilnius, 2006, 9–12. Vilnius återupptäcks. – Litteratur 49(1), Vilnius, 72–77. Baltistik vid universitetet i Brno. – Litteratur 49(1), Vilnius, 83–84. Basanavičius i Prag: en kärlekshistoria. – Balto-Slavicum Pragense – Acta Slavica et Baltica, volumen VII, red. av J. Marvan. Praha, 2007, 171–180. En avhandling av Karelo Janáček om Donelaitis betoning återupptäckt. – Baltistica 43(2), Vilnius, 2008, 321–322. Mottagandet av Kristijonas Donelaitis verk i de tjeckiska länderna [”Mottagandet av Donelaitis verk i de tjeckiska länderna”]. – Baltské jazyky v proměnách metod. Brno, 2008, 63–77. Modern litauisk essäistik [”Contemporary Lithuanian essay writing“]. – Plav 3, Praha, 2008, 9. Karel Janáčeks avhandling om Donelaitis betoning. – Gimtoji kalba 5(491), Vilnius, 2008, 14–15. Apžvalgos / Surveys 335 EVASEITLOVÁ, TEREZAKABELÁČOVÁ, VÁCLAVBLAŽEK, JINDŘICHČELADÍN Kristijonas Donelaitis verk i tjeckisk filologis blickfält. – Senoji Lietuvos literatūra 28, Vilnius 2009, 41–62. Utvecklingen av baltiska studier i Centraleuropa under det senaste decenniet. Last Decade Changes in Central Europe in the Field of the Baltic Studies. – Žmogus ir žodis 13(1), 2011,117–113. Baltistik i Brno. – Literatūra 53 (1), Vilnius, 2011, 157–159. Problem i kompositionen av Kristijonas Donelaitis ”Metai”. – Literatūra 54(1), Vilnius, 2012, 39–55. Jonas Basanavičius i Prag 1882–1884 – Jonas Basanavičius i Prag 1882–1884. – Studia Territorialia - Supplementum 2(1), Praha, 2012, 43–64. Jonas Basanavičius. – Literatūra 11 klasei. Chrestomatija, II dalis: Romantizmas, realizmas, neoromantizmas, red. A. Martišiūtė-Linartienė. Vilnius, 2012, 234–244. Sökandet efter hembygden i Ulros land. – Czesławo Miłoszo kūryba: modernioji LDK tradicijų tasa, red. M. Kvietkauskas. Vilnius, 2012, 112–126. 300 år av Kristijonas Donelaitis. – Metai, årg. 2013, nr 1, Vilnius, 2013, 85–90. Inledningen till ”Vinterns bekymmer” som en kod för strukturen i Metai. – Senoji Lietuvos literatūra 37, Vilnius, 2014, 192–233. Den kulturella miljön från 1700-talet till första hälften av 1800-talet. – Bagdonavičius, Vaclovas. Concise Encyclopaedia of Lithuania Minor. Vilnius, 2014, 196–198. Kontrapunkter i ”Höstens gåvor”. – Naujasis židinys-Aidai 5, Vilnius, 2014, 48–64. Paroda Brno apie Baltijos valstybes. – Literatūra ir menas, 2014, 2(3456), 23–24. ”Metai” von Kristijonas Donelaitis im Licht der Kompositionsanalyse. – Annaberger Annalen, Kempten 2015, år 2015, nr 23, 245–270. Šelelyová Denisa (1978–) Mārtinš Zīverts, en innovatör inom lettisk dramatik [”Mārtinš Zīverts, en innovatör inom lettisk dramatik”]. Praha 2004. Ma. Th. Škodová Markéta (1985–) Strof och rim i Henrikas Radauskas diktsamling ”Žaibai ir vejai” [”Strof och rim i Henrikas Radauskas diktsamling ”Žaibai ir vejai””]. Brno, 2008. Bc. Th. 336 Acta Linguistica Lithuanica LXXIV Čekų baltistikos bibliografija Regionalval i Litauen: teorin om andrahandsval och valcykeln [”Regionalval i Litauen: teorin om andrahandsval och valcykeln”]. Brno, 2012. Ma. Th. Postkolonialism i samtida litauisk dramatik [”Postkolonialism och den samtida litauiska dramatiken”]. Brno, 2014. Ma. Th. Artiklar Populism i Litauen [”Populism i Litauen”]. – Kulturní noviny, nr 10, 2012, 4–5. Michal Škrabal (1979–) Sammansatt adjektivböjning i lettiska, dess uppkomst, utveckling och nuvarande tillstånd [”Sammansatt adjektivböjning i lettiska: uppkomst, utveckling och nuvarande tillstånd”]. Praha, 2004. Magisteruppsats. Artiklar Verbets aspekt i lettiska ur en lexikografs perspektiv [”Verbets aspekt i lettiska ur en lexikografs perspektiv”]. – Korpusová lingvistika Praha 2011. 1 – InterCorp, red. F. Čermák. Praha, 2011, 262–269. Den bortglömde Alois Koudelka [”Den bortglömde Alois Koudelka”]. – Tvar, 19, 2011, 11. Modernt eller traditionellt? Den planerade lettisk-tjeckiska ordboken i jämförelse med tidigare verk inom tjeckisk-baltisk lexikografi [”Modernt eller traditionellt? Den planerade lettisk-tjeckiska ordboken i jämförelse med tidigare verk inom tjeckisk-baltisk lexikografi”]. – Zkušenosti a vztahy. Lotyšská a česká společnost ve 20. století, red. P. Štoll. Praha, 2013. Pavel Štoll (1964–) Tjeckisk-lettisk litterär ömsesidighet fram till 1940 [”Tjeckisk-lettisk ömsesidighet sedan 1940”]. Praha, 1998. Magisteruppsats. Tjeckiska kontexter för lettiska kulturtraditioner [”Tjeckiska kontexter för lettiska kulturtraditioner”]. Praha, 2011. Doktorsavhandling. Monografier Pět století lotyšsko-českých literárních vztahů. Latviešu-čehu literāro sakaru pieci gadsmiti. Rīga, 2006. Apžvalgos / Surveys 337 EVA SEITLOVÁ, TEREZA KABELÁČOVÁ, VÁCLAV BLAŽEK, JINDŘICH ČELADÍN Kapitel i böcker Upptäckaren av lettiska och litauiska skatter [”The Discoverer of Latvian and Lithuanian treasures”]. – Radegast Parolek. Biografisk förteckning över publicerade arbeten med en översikt över hans verksamhet, red. av M. Jehlička, S. Cita. Praha, 1993, 14–16. Litauisk kultur [”Lithuanian culture”]. – Dějiny pobaltských zemí, red. av L. Švec, V. Macura, P. Štoll. Praha, 1996, 332–356. Lettisk kultur [”Latvian culture”]. – Dějiny pobaltských zemí, red. av L. Švec, V. Macura, P. Štoll. Praha, 1996, 308–331. Förord, artiklar. – Slovník pobaltských spisovatelů, red. av N. Slabihoudová, A. Vlčková, P. Štoll. Praha, 2003, andra reviderade och utökade upplagan 2008. Översättningar av Kārļa Skalbes sagor till tjeckiska. – Ziemeļmeita. Kārlim Skalbem – 125. Skrifter, essäer och händelser i samband med poetens jubileum, red. av V. Rūmnieks. Rīga, 2005, 81–90. Förkortad version av samma text: Augsta kā debesis. Latvijas Vēstnesis 6. 1. 2005, s. B 8. Lotyšsky psaná literatura [„Latvian literature“]. – Literatura ve světě 2004, ed. by H. Zahradníčková. Praha, 2005, 149–161. Avslutande ord. – Krietnais kareivis Šveiks pirms kara un citi jocīgi stāstiņi, Hašek, J. Rīga, 2006, 172–174. Till den åttiofemårige baltisten Radegast Parolek. Biografi och bibliografi över Radegast Parolek [”On the Occasion of Radegast Parolek’s 85th birthday. A Biography and bibliography of Radegast Parolek”]. – Zlatý fond baltických literatur, Parolek, R. Praha, 2006, 158–168. Lettiskspråkig litteratur [”Latvian literature”]. – Literatura v Evropě., Schleissová, E. Praha, 2006, 163–167. Lettiskspråkig litteratur [”Latvian literature”]. – Literatura ve světě. Svět v literatuře. 2006–2007, red. av P. Kitzler. Praha, 2007, 222–229. Vidzemes herrnhutiska ”hjärtekulturs” rötter och blommor. – Dzīvesmāksla: Latvija, Baltija, Eiropa, red. av I. Šuvajevs. Rīga, 2008, 227–237. Lettiska kulturtraditioner i tjeckisk kontext. – Literatūra un reliģija. Samling vetenskapliga artiklar, red. av I. Kalniņa, V. Vecgrāvis. Rīga, 2010, 80–86. Artiklar Professor Radegast Parolek och litauistik [”Professor Radegast Parolek and lithuanistics”]. – Tjeckisk-litauiska relationer genom århundradena. Artikelsamling från det tvärvetenskapliga vetenskapliga kollokviet i Vilnius år 1995, red. L. Řeháček, L. Švec. Prag, 1998, 128–129. 338 Acta Linguistica Lithuanica LXXIV Tjeckisk baltistisk bibliografi Ödena för den tappre soldaten Švejk i Lettland [”The Good soldier Švejk in Latvia”]. – Internationell konferens Hašek och Švejk – årtusendets humor, red. J. Kliment. Lipnice nad Sázavou, 2003, 98–101. Den lettiska arbetssången, dess ursprung och öden [”The Latvian anthem of labour, its origin and story”]. – En hyllning till Čelakovský. Acta Slavica et Baltica, red. J. Marvan, P. Štoll. Prag, 2004, 24–29. Den tappre soldaten Švejks upptåg i Lettland. – Aktuella problem inom litteraturvetenskapen. Folklore, utländsk litteratur. Artikelsamling 9, red. E. Lāms. Liepāja, 2004, 269–284, även i – Språkets vägar och korsvägar, red. D. Ausekle. Riga, 2004, 73–90. F. L. Čelakovský och J. Alunāns – såningsmän av gott utsäde. – Aktuella problem inom litteraturvetenskapen. Artikelsamling 11, red. E. Lāms. Liepāja, 2006, 99–108, även som separat artikel: Såningsmän av gott utsäde. – Latvijas Vēstnesis 5. 5. 2005, s. B 7. Herrnhutarrörelsen i Vidzeme, dess tjeckiska rötter och betydelse för den lettiska kulturen. – Balto-Slavicum Pragense, Acta Slavica et Baltica, volym VII, red. J. Marvan. Prag, 2007, 181–188. Tjeckisk litteratur speglad i Marta Grimma. – Aktuella problem inom litteraturvetenskapen. Artikelsamling 13, red. A. Kuduma. Liepāja, 2008, 119–126. Rötterna till de tjeckiska och lettiska brödraförsamlingarna: likheter och skillnader. – Litteraturvetenskap, folkloristik, konst. Lettisk litteratur och religion. Lettlands universitets skrifter, volym 732, red. I. Kalniņa, I. Leitāne. Riga, 2008, 30–37. Marta Grimma – tempelbyggare. – Litteraturvetenskap, folkloristik, konst. 200 år sedan samlingen ”Den blinde Indriķis sånger” (1806) och 150 år sedan Jura Alunāns samling ”Sånger” (1856). Lettlands universitets skrifter, volym 731, red. I. Kalniņa, M. Grudule. Riga, 2008, 200–207. Förändringar i den lettiska kulturen under herrnhutarnas inflytande [”Transformations of Latvian culture under the influence of Moravian Church”]. – Baltiska språk i metodernas förändring. Artikelsamling från den internationella baltistikkonferensen, red. V. Šeferis. Brno, 2008, 79–86. Lettisk litteratur i dagens Tjeckien. – Aktuella problem inom litteraturvetenskapen. Artikelsamling 14, red. Z. Gūtmane. Liepāja, 2009, 132–138. Mottagandet av Jan Hus person och idéer i Lettland i ett tjeckiskt sammanhang. – Litteraturvetenskap, folkloristik, konst. Lettisk litteratur och religion. Lettlands universitets skrifter, volym 748, red. I. Kalniņa, I. Leitāne. Riga, 2010, 31–39. Brödraförsamlingen i Arturs Baumans romaner. – Litteraturvetenskap, folkloristik, konst. Lettisk litteratur och religion. Lettlands universitets skrifter, volym 748, red. I. Kalniņa, I. Leitāne. Riga, 2010, 128–133. Apžvalgos / Surveys 339 EVASEITLOVÁ, TEREZAKABELÁČOVÁ, VÁCLAVBLAŽEK, JINDŘICHČELADÍN Moje Litva [”Mitt Litauen”]. – Lietuva ir Čekija, 2010/2011, Nr. 20–21, 49–52. Die Triaden Jan Amos Komenskýs in Lettland. – Unitas fratrum, 2011, Heft 65/66, 41–48. Romantiken i tjeckisk och lettisk litteratur: epoker och personligheter. – Latviešu un cittautu literatūra: no romantisma līdz modernismam, III, Romantiskā pasaules izjūta 20. gs. sākuma latviešu un cittautu literatūrā. Riga, 2012, 97–104. Tjeckiska medborgares rörelse till stöd för Baltikum 1990–1991. – Čekija – Lietuva. Diplomatinų santykių 20-metis. Vilnius, 2012, 77–83. Realismen och naturalismen i tjeckisk litteratur och deras återklang i Lettland. – Latviešu un cittautu literatūra: no romantisma līdz modernismam IV. Reālisma un naturālisma poētikas vektori latviešu un cittautu literatūrā. Samling vetenskapliga artiklar (Lettlands universitets 70:e konferens, humanistiska fakulteten). Riga, 2013, 98–105. Švec Luboš (1961–) Monografier Československo a pobaltské státy v letech 1918–1939: vývoj politických a hospodářských vztahů Československa s Litvou, Lotyšskem a Estonskem v meziválečném období [„Czechoslovakia and Baltic states in years 1918–1939: Development of Czechoslovak political and economic relations with Lithuania, Latvia and Estonia during the Interwar period“]. Praha, 2001. Perestrojka, de baltiska republikerna och Tjeckoslovakien 1988–1991 [”Perestrojkan, de baltiska staterna och Tjeckoslovakien 1988–1991”]. Prag, 2013. Kapitel i böcker Historiskt dilemma och trauma från tre ockupationer [”Ett historiskt dilemma och ett trauma av tredubbel ockupation”]. – V plesových střevíčkách sibiřským sněhem, red. av S. Kalniete. Prag, 2005, 285–292. Tjeckisk-lettiska kontakter under första världskriget och upprättandet av diplomatiska förbindelser [”Tjeckisk-lettiska kontakter under första världskriget och upprättandet av diplomatiska förbindelser”]. – Zkušenosti a vztahy. Lotyšská a česká společnost ve 20. století, Štoll, P. m.fl. (red.). Prag, 2013, 19–39. Artiklar Tjeckisk-litauiska relationer under 1990-talet och skapandet av bilden av Tjeckien bland den litauiska allmänheten [”Czech-Lithuanian relations during the nineties and creating the image of the Czech Republic in the Lithuanian Public”]. – Institutionalisering 340 Acta Linguistica Lithuanica LXXIV Čekų baltistikos bibliografija (o)ansvar: den globala världen, europeisk integration och tjeckiska intressen. 2, Det tjeckiska samhällets förändring, red. J. Kabele, L. Mlčoch. Praha, 2001, 352–366. Förintelsen i Litauen och Lettland [”The Holocaust in Lithuania and Latvia”]. – Shoahens skugga över Europa, red. M. Pojar. Praha, 2001, 171–191. Från bondeetnoser till moderna nationer: de baltiska folkens nationella rörelser. – Baltikums länder och Ryssland: samhällen och stater, red. D. E. Furman, E. G. Zadorožňuk, Moskva, 2002, 28–80. Vetenskap och högre utbildning under omvandlingen av ett postsovjetiskt land: det lettiska exemplet [”Sciences and higher education in the process of transformation of a postsoviet country: Latvian example”]. – Konsolidering av styre och företagande i Tjeckien och Europeiska unionen 3. Universitet och utbildning, red. J. Pešek. Praha, 2002, 158–167. Det baltisk-nordiska området [”The Baltic-Nordic space”]. – Visegrád: möjligheter och begränsningar för det centraleuropeiska samarbetet, red. J. Vykoukal. Praha, 2003, 269–298. Litauen [”Lithuania”]. – Visegrád: möjligheter och begränsningar för samarbetet, red. J. Vykoukal. Praha, 2003, 340–343. Den tjeckiska nationella rörelsen och de baltiska etniska grupperna: intressets drivkrafter och kontaktytor [”Czech national movement and Baltic ethnic groups: The motivation of interest and points of contact”]. – En hyllning till Čelakovský, Praha, 2004, 30–36. Historia och stat: den lettiska historieskrivningens framväxt under mellankrigstiden [”History and state: Formation of Latvian historiography in the Interwar period”]. – Slovanský přehled, årg. 90, nr 3, 2004, 269–279. Lettland [”Latvia”]. – De politiska och konstitutionella systemen i länderna i Central- och Östeuropa, Kubát, M. m.fl. (red.). Praha, 2004, 199–216. Historismens roll i skapandet av den moderna litauiska nationella identiteten: statsbildande kulter och stereotyper [”The Role of historicism in the formation of national identity of modern Lithuanian society: State-forming cults and stereotypes”]. – Det tjeckiska samhällets utveckling i Europeiska unionen. III, Medier, territoriella studier, Končelík, J. m.fl. (red.). Praha, 2004, 369–381. Historiens återkomst: den litauiska historieskrivningens institutionella och idémässiga omvandling under 1990-talet [”The Return of history: Institutional and ideological transformation of Lithuanian historiography during the nineties”]. – Acta Universitatis Carolinae – Studia Territorialia VII – 2005, Praha, 2006, 231–253. Russifiering och den nationella identitetens framväxt på Storfurstendömet Litauens territorium under 1800-talets andra hälft [”Russification and formation of national identity in the territory of the Apžvalgos / Surveys 341 EVASEITLOVÁ, TEREZAKABELÁČOVÁ, VÁCLAVBLAŽEK, JINDŘICHČELADÍN Storhertigdömet Litauen under 1800-talets andra hälft“]. – Vägar till nationell pånyttfödelse: den belarusiska och den tjeckiska modellen, Prag, 2006, 135–149. Personlig kulturell autonomi i Estland och villkoren för dess tillämpning (jämförelse mellan mellankrigstidens och den samtida modellen) [”Personlig kulturell autonomi i Estland och villkoren för dess tillämpning (jämförelse mellan mellankrigstidens och den samtida modellen)”]. – Prags samhällsvetenskapliga studier. Territoriell serie 032, Prag, 2006, 23 s. Traditionens och modernitetens problem i modern lettisk historia [”Traditionens och modernitetens problem i modern lettisk historia”]. – Slaviska historiska studier (specialnummer), Prag, Brno, 2006, 101–116. Herbert Adolphus Miller, förtryckets psykos och den centraleuropeiska frågan [”Herbert Adolphus Miller, förtryckets psykos och centraleuropeiska nationer”]. – Slavisk översikt 93, 2007, 289–320. Lettiska lantbrukarförbundet och dess roll i mellankrigstidens politik [”Lettiska lantbrukarförbundet (Latviešu Zemnieku savienība) och dess roll i Lettlands mellankrigspolitik”]. – Agrarpartier i statliga och kommunala strukturer mellan världskrigen, Studier från Slovácko-museet i Uherské Hradiště 13/2008, 63–70. Den centraleuropeiska unionen: ett försök till samarbete mellan central- och östeuropeiska representanter vid första världskrigets slut. – Tjeckoslovakiens upplösning i slutet av 1930-talet, politik i Centraleuropa, red. E. Voráček. Prag, 2009, 123–145. Landsbygdens representation och differentieringen av den litauiska agrarrörelsen efter den självständiga statens tillkomst [”Den politiska representationen för den litauiska landsbygden och agrarrörelsens differentiering efter den självständiga statens tillkomst”]. – Agrarpartiet och dess intresse-, kooperativa och finansiella organisationer, Studier från Slovácko-museet i Uherské Hradiště 15/2010, 83–89. President Antanas Smetona och hans regim genom den tjeckoslovakiska publicistikens och diplomatins prisma under första hälften av 1930-talet [”President Antanas Smetona och hans regim ur den tjeckoslovakiska publicistikens och diplomatiska verksamhetens perspektiv under första hälften av 1930-talet”]. – Studia territorialia. Supplementum, årg. 2, nr 1, 2011, 219–246. Litauensfrågan 1990–1991 i Tjeckoslovakiens utrikespolitik. – Tjeckien – Litauen, 20 år av diplomatiska förbindelser, red. J. Balsienė. Vilnius, 2012, 19–38. Den sjungande revolutionen [”Den sjungande revolutionen”]. – Tvar 24, 5, 2013, s. 18. Tesařová Kateřina (1988–) Tjeckisk litauistik och litauiska översättningar under den första republiken [”Tjeckiska litauistiska studier och översättningar i den första tjeckoslovakiska republiken”]. Brno, 2011. Bc. Th. 342 Acta Linguistica Lithuanica LXXIV Čekų baltistikos bibliografija Litevská kompozita [„Lithuanian Compounds“]. Brno, 2014. Ma. Th. Trost Pavel (1907–1987) Artiklar Om baltoslaviska relationer inom syntaxens område [”Om de baltoslaviska relationerna inom syntaxen”]. – Till den historisk-komparativa studien av slaviska språk. Praha, 1958, 124–127. Om frågan om baltoslaviska språkförhållanden [”Mot baltoslaviska språkförhållanden”]. – Tjeckoslovakiska föredrag för IV internationella slavistkongressen i Moskva. Praha, 1958, 221–227. Frågan om den baltoslaviska enheten vid den internationella slavistkongressen i Moskva [”Frågorna om den baltoslaviska enheten vid den internationella slavistkongressen i Moskva”]. – Slavia 28, 1959, 446–447. Predikativet i litauiskan. – Frågor inom litauisk språkvetenskap 3, 1960, 219–222. Om frågan om baltoslavisk dativus cum infinitivo. – Språkvetenskapliga festskrifter tillägnade Emil Petrovici av hans utländska vänner med anledning av hans sextioårsdag. Bukarest, 1962, 523–524. Litauiska folkvisors meter. – Poetics, Poetyka, Poftika (= Poetics 1), Davie, D. et al. (red.). Warszawa, 1962, 119–125. Supin i baltiska och slaviska språk. – Korta meddelanden från Institutet för slavistik 38, 1963, 23–27. Två anmärkningar om litauisk vokalism. – Acta Baltico-Slavica 3, 1966, 183–185. Sammansatt adjektiv i baltiska språk [”Ett sammansatt adjektiv i baltiska språk”]. – Studia palaeoslovенica J. Kurz septuagenario dedicata, redigerad av B. Havránek. Praha, 1971, 379–380. Den slaviska och baltiska världen i Europas sammanhang. – Akter från den femte internationella lingvistkongressen, hållen i Milano (IX, 1964). Brescia, 1972, 55–67. Skriftliga verk från försproklig tid [om tidiga litauiska texter]. – Kwartalnik Neofilologiczny 24, 1977, 421–425. Numeruskategorin i baltiska verb [”Numeruskategori i det baltiska verbet”]. – Praha–Vilnius. Artikelsamling till 400-årsjubileet av universitetets grundande i Vilnius, redigerad av J. Petr, L. Řeháček. Praha, 1981, 81–85. Om lettiska efternamn. – Namenkundliche Informationen, 47, 1985, 30–31. Apžvalgos / Surveys 343 EVASEITLOVÁ, TEREZAKABELÁČOVÁ, VÁCLAVBLAŽEK, JINDŘICHČELADÍN Återigen om infinitivens nominativobjekt i de baltiska språken. – Baltistica 22(2), 1986, 35–36. Den baltiska forskningens tradition i Tjeckoslovakien [„Tradition of the Baltic studies in Czechoslovakia“]. – Studie o jazycích a literatuře. Prag, 1995. Tūma Ondřej (–) Tēma okupace Lotyšska v tvorbě Anšlavse Eglītise [„The Topic of Occupation of Latvia in works of Anšlavs Eglīts“]. Prag, 2004. Ma. Th. Vacíkova Michala (1985–) Lotyšské hnutí „dievturība“ [„The Latvian Movement of „Dievturība““]. Praha 2011. Ma. Th. Dievturība – lettisk religiös rörelse [„Dievturība – the Latvian religious movement“]. Prag, 2013. Ri. Vaněk Michal (1980–) Historiska tolkningar av det litauiska språksystemet [„Historical interpretations of Lithuanian language system“]. Prag, 2008. Ma. Th. Artiklar Litauistiska studier vid Masaryk-universitetet i Brno. – Människan och ordet 13(2), Vilnius, 2011, 78–79. Vánová Dagmar (1971–) Vēles (de avlidnas andar) i litauisk mytologi och folklore [„Vēles (spirits of the deceased) in Lithuanian mythology and folklore“]. Prag, 1997. Magisteruppsats. Gemensamt deltagande (& A. Butkus & A. Sarkanis & D. Šelelyová) Tjeckisk-lettisk-litauisk konversation [„Czech-Latvian-Lithuanian conversation“]. Prag, 2008, 2:a uppl. Prag, 2013. (& V. Frolcová & E. Večerková) Europeisk jul i folkkulturens traditioner [„European Christmas in folk culture traditions“]. Prag, 2010. 344 Acta Linguistica Lithuanica LXXIV Čekų baltistikos bibliografija Vaverová Naďa (–) Gestalten Velnse i lettisk folklore [„The Character of Velnse in Latvian Folklore“]. Prag, 2012. Kandidatuppsats. Vážný Václav (1892–1966) Översättningar Litevské písničky a pohádky [„Lithuanian songs and folk-tales“]. Praha, 1917, 27–28. Vidugirytė Videta (–) Reflexiva verb (jämförelse mellan tjeckiska och litauiska) [„Reflexive verbs: Comparison of Czech and Lithuanian languages“]. Prag, 1999. Magisteruppsats. Vítek Igor (1973–) Lösningar på lexikal markering vid översättning från tjeckiska till litauiska, med Hašeks Den tappre soldaten Švejks öden som material [„Stylistically Marked Lexems and their Translations from Czech to Lithuanian in ‘Good Soldier Švejk’ by Jaroslav Hašek“]. Brno, 2010. Kandidatuppsats. Vykypěl Bohumil (1973–) Monografier Studie av adelstitlar i germanska, slaviska och baltiska språk (etymologi som historisk hjälpsdisciplin) [A study of the aristocratic titles in the Germanic, Slavic and Baltic languages (etymology as an auxiliary discipline for history“]. Brno, 2004. Artiklar Mot en rekonstruktion av fornpreussisk social terminologi [”Toward the reconstruction of Old Prussian social terminology”]. – Varia VII. Zborník zo VII. kolokvia mladých jazykovedcov (Modra-Piesok 3. –5. 12. 1997), red. M. Nábělková. Bratislava, 1998, 194–206. Om de påstått polska orden i Simon Grunaus fornpreussiska vokabulär. – Beiträge der Europäischen Slavistischen Linguistik (POLYSLAV) 1, red. M. Giger, B. Wiemer. München, 1998, 165–171. Om de påstått litauiska orden i Simon Grunaus fornpreussiska vokabulär. – Baltistica 33, 1998, 209–213. Apžvalgos / Surveys 345 EVASEITLOVÁ, TEREZAKABELÁČOVÁ, VÁCLAVBLAŽEK, JINDŘICHČELADÍN Två anmärkningar om utvecklingen av den tjeckiska deklinationen (instr. sg. adj. av typen dobrý & om dualkategorins medels öden: en tjeckisk-lettisk jämförelse [”Two notices to the development of the Czech declension (instr. sg. adj. of the type dobrý & Toward the fate of the category of dual: The comparison between Czech and Latvian”]. – Sborník prací filosofické fakulty brněnské university A 48, 2000, 73–79. (& M. Giger) Typologin hos litauiska och lettiska (med en allmän utblick över den pragiska typologins perspektiv). – Sborník prací filosofické fakulty brněnské university A 49, 2001, 45–86. Två lettiska anmärkningar (om lettisk komparativ & om den lettiska konstruktionen dativ + ir + nominativ ’ha’). – GRAMMATICVS. Studia linguistica A. Erharto quinque et septuagenario oblata. Brno, 2001, 211–223. Dualformernas öde (en tjeckisk-lettisk-litauisk-sorbisk jämförelse med några allmänna anmärkningar). – Acta linguistica Lithuanica 47, 2002, 103–107. ”Det fonologiska inventariet och dess morfologiska klassificering” (en anmärkning). – Acta Linguistica Lithuanica 48, 2003, 159–175. Om prosodi i typologin. – Acta linguistica Lithuanica 50, 2004, 127–134. Om det lettiska uttryckssystemet. – Historie, Épistemologie, Langage 26(2), 2004, 105–111. Två fornpreussiska anmärkningar. – Baltistica 39, 2004, 145–147. Vymazal František (1841–1917) Läroböcker Slaviskans (nio skriftspråks) och litauiskans begynnelse [”Slaviskans (nio litterära språks) och litauiskans början”]. Brno, 1884. Litevsky snadno a rychle [„Lithuanian easily and quickly“]. Praha, 1902. Výtisková Kateřina (1988–) Finsk-ugriska lånord i baltiska språk [”Finska lånord i baltiska språk”]. Brno, 2013. Magisteruppsats. 346 Acta Linguistica Lithuanica LXXIV Čekų baltistikos bibliografija Zábranská Hana (1984–) Aktualiserad fraseologi i Vytautas V. Landsbergis bok Rudnosiuko Istorijos [”Aktuell fraseologi i Vytautas V. Landsbergis bok Rudnosiuko Istorijos”]. Brno, 2007. Kandidatuppsats. Vytauto V. Landsbergio kūryba vaikams nonsenso literatūros paradigmoje. Brno, 2010. Ma. Th. Zubatý Josef (1855–1931) Artiklar Om baltoslavisk deklination [”Om baltoslavisk deklination”]. – Listy filologické 13, 1885, 363–371. Etymologier. – Beiträge zur Kunde der indogermanischen Sprachen 17, 1891, 130–133. Litauiska silsē tē-s och besläktade former. – Beiträge zur Kunde der indogermanischen Sprachen 18, 1892, 159–135. Om baltiskt ū. – Beiträge zur Kunde der indogermanischen Sprachen, 18, 1892, 241–266. Om baltisk demonologi [”Om den baltiska demonologin”]. – Listy filologické 20, 1893, 34–37. Om allitteration i lettiska och litauiska sånger [”Om allitteration i lettiska och litauiska sånger”]. – Věstník Královské české společnosti nauk, filosofisk-historisk-språkvetenskaplig avdelning, 1894, 1–37. Baltiska miscellanea. 1. Om några litauiska och lettiska instrumentalisformer använda adverbiellt. – Indogermanische Forschungen 3, 1894, 19–145. Baltiska miscellanea. 2. Lit. ẽ = slav. i; 3. Lit. tj, ti ”tibi”; 4. Lit. testo, testovi; 5. Lit. tesi, tedūvi. – Indogermanische Forschungen 4, 1894, 470–478. Slaviska etymologier. – Archiv für slavische Philologie 16, 1894, 385–425. Om Anz. 4, 58 (lett. kérmens). – Indogermanische Forschungen, Anzeiger, 5, 1895, 113. Om vissa rötter med initialt st- i baltoslaviskan. – Věstník Královské české společnosti nauk, filosofisk-historisk-språkvetenskaplig avdelning, 1895, 1–31. Baltiska miscellanea: 6. Postpositionerna –an –en och de litauisk-lettiska lokalkasus; 7. Om de lettiska genitiverna på –ū, –u. – Indogermanische Forschungen 6, 1896, 269–307. Apžvalgos / Surveys 347 EVASEITLOVÁ, TEREZAKABELÁČOVÁ, VÁCLAVBLAŽEK, JINDŘICHČELADÍN Om två dissimilationsfenomen i lettiska. – Austrums 12, 1896, 227–228. Om de så kallade utfyllnadsvokalerna i lettiska folkvisor. – Věstník Královské české společnosti nauk, filosofisk-historisk-språkvetenskaplig klass, 1896, 1–24. Baltiska miscellanea: 8. Om lit. paskuī, pāskuī osv. – Indogermanische Forschungen 7, 1897, 182–184. Om vissa genitivändelser i lettiska, slaviska och fornindiska. – Věstník Královské české společnosti nauk, filosofisk-historisk-språkvetenskaplig klass, 1897[98], 1–27. Om lettiska vokativformer på -u och -o. – Austrums 14, 1898, 59–61, 226–233. Baltiska miscellanea: 9. Den urgermanska lokativ dualis i litauiska. – Indogermanische Forschungen 8, 1898, 214–218. Encyklopediska artiklar Geitler. – Ottův slovník naučný 9, Praha 1893, 994–96, Litauer [”litauer”]. – Ottův slovník naučný 16, Praha 1900, 189–94, Letter [”letter”]. – Ottův slovník naučný 16, Praha 1900, 365–67, Preussare [”preussare”]. – Ottův slovník naučný 20, Praha 1903, 872–73, Schleicher, – Ottův slovník naučný 22, Praha 1904, 998. Recensioner C. C. Uhlenbeck: Die lexicalische urverwandtschaft des baltoslavischen und germanischen (Leiden–Leipzig 1890). Listy filologické 17, 1890, 392–395. Jan Bystron: Katechizm Ledesmy w przekładzie wschodniolitewskim (Kraków 1890). Listy filologické 18, 1891, 233–234. Baltisch-Slavisch (1891). – Indogermanische Forschungen: Anzeiger 1, 1892, 194–197. E. A. Volter: Materialy dlja etnografii latyšskago plemeni vitebskoj gubernii, Č. I (Sanktpeterburgъ 1890). – Athenaeum 9, 1892, 23. W. Prellwitz: Die deutschen Bestandtheile in den Lettischen Sprachen, Erstes Heft (Göttingen 1891). – Athenaeum 9, 1892, 90. Baltisch-Slavisch (1892). – Indogermanische Forschungen: Anzeiger 2, 1893, 139–142. August Leskien: Die Bildung der Nomina im Litauischen (Leipzig 1891). – Listy filologické 20, 1893, 135–138. Baltisch-Slavisch. – Indogermanische Forschungen: Anzeiger 3, 1894, 103–108. 348 Acta Linguistica Lithuanica LXXIV Čekų baltistikos bibliografija G. Ul’janov: Osnovy nastojaščago vremeni v staroslavjanskom i litovskom jazykach (Varšava 1888). – Indogermanische Forschungen: Anzeiger 3, 1894, 3, 155–162. G. Ul’janov: Značenija glagol’nych osnov v litovskoslavjanskom jazyke, 1. čast’. Osnovy, obozn­ačajuščija različija po zalogam (Varšava 1891). Ibid. A. Leskien: Die Bildung der Nomina im Litauischen (Leipzig 1891). – Indogermanische Forschungen: Anzeiger 4, 1894, 56–59. Baltisch-Slavisch. – Indogermanische Forschungen: Anzeiger 4, 1894, 141–153. Baltisch-Slavisch. – Indogermanische Forschungen: Anzeiger 5, 1895, 260–275. Baltisch-Slavisch (1895). – Indogermanische Forschungen: Anzeiger 7, 1897, 167–179. Bibliografie baltického národopisu za rok 1895 a 1896 [„Bibliography of Baltic ethnography in 1895 and 1896“]. – Národopisný sborník českoslovanský 1, 1897, 179–180. E. Berneker: Die preussische Sprache (Strassburg 1896). – Indogermanische Forschungen: Anzeiger 7, 1897, 265–268. Baltisch-Slavisch (1896). – Indogermanische Forschungen: Anzeiger 8, 1898, 308–335. Bibliografie národopisu baltského za rok 1897[„Bibliography of Baltic ethnography in 1897“]. – Národopisný sborník českoslovanský 3, 1898, 133–136. G. Ul’janov: Značenija glagol’nych osnov v litovsko-slovjanskom jazyke, II. Čast’. Osnovy, obozn­ačajuščija različija po vidam (Varšava 1895). – Indogermanische Forschungen: Anzeiger 8, 1898, 100–107. Universitas linguarum Litviniae. Denuo edidit Ioannes Rozwadowski (Cracoviae 1896). – Indogermanische Forschungen: Anzeiger 9, 1899, 66–67. A. Brückner: Starożytna Litwa, ludy i bogi (Warszawa 1897–98). – Český časopis historický 4, 1898, 193–195 // Abstract – Věstník slovanských starožitností 1, 1898, 15–17. Litovskij slovar’ A. Juškeviča, Vypuskъ pervyj. (Sanktpeterburgъ 1897). – Listy filologické 25, 1898, 305–306. M. Moswida Waitkuna przekład litewski pieśni Te Deum laudamus z r. 1549, ed. Z. Celichowski (Poznań 1897). – Listy filologické 25, 1898, 307. Baltisch-Slavisch (1897). – Indogermanische Forschungen: Anzeiger 10, 1899, 262–299. Kr. Baron et H. Wissendorff: Chansons nationales lataviennes (Mitau 1894). Latwju dainas. Kr. Barona un H. Wissendorffa isdotas etc I, 1–10, 1898. – Národopisný sborník českoslovanský 4–5, 1899, 158–160. Apžvalgos / Surveys 349 EVASEITLOVÁ, TEREZAKABELÁČOVÁ, VÁCLAVBLAŽEK, JINDŘICHČELADÍN Baltisch-Slavisch (1898). – Indogermanische Forschungen: Anzeiger 11, 1900, 233–252. E. Lidén: Ein baltisch-slavisches Anlautgesetz (Göteborg 1899). – Listy filologické 27, 1900, 68–69. Statistik över litauiska böcker. Statistique des livres lithuaniens imprimés en Prussie de l’an 1864 jusqu’à la fin de l’an 1896, et Appel de la Nation lithuanienne. Livré „l’imprimerie 1897 et imprimé 1898 (Tilsit, Prussae Orientale). – Slovanský přehled 2, 1900, 157–158. A. Weber: Ko sent sch u kapi weh{ta no Baltijas tauta senajas d{ihwes? (Balss 22, 1899, nr 25, 26). – Věstník slovanských starožitností 4, 1900, 57–58. Baltisch-Slavisch (1899). – Indogermanische Forschungen: Anzeiger 12, 1901, 302–323. Om Schleichers litauiska studier. – Věstník královské české společnosti náuk, filosofisk-historisk-språkvetenskaplig klass 1901[02], VII, 1–29. Baltisch-Slavisch (1900). – Indogermanische Forschungen: Anzeiger 13, 1902–03, 242–265. E. Voltert: Litovskaja christomatija – E. Volteris: Lietuviška chrestomatija (Sankt Petersburg 1901). – Indogermanische Forschungen: Anzeiger 13, 1902, 77–78. Baltisch-Slavisch (1901). – Indogermanische Forschungen: Anzeiger 15, 1903–04, 120–138. V. K. Poržezinskij: K istorii form sprjaženija v baltijskich jazykach (Moskva 1901) – Indogermanische Forschungen: Anzeiger 16, 1904, 50–64. V. K. Poržezinskij: Verbens reflexiva form i litauiska och lettiska (Moskva 1903). – Indogermanische Forschungen: Anzeiger 16, 1904, 50–64. Baltisch-Slavisch (1902–04). – Indogermanische Forschungen: Anzeiger 21, 1907, 71–148. J. Endzel– Latyšskije predlogi (Jurjev 1905–06). – Indogermanische Forschungen: Anzeiger 22, 1908, 56–62. H. Brentano: Lärobok i lettiska för självstudier (Wien-Leipzig). – Indogermanische Forschungen: Anzeiger 22, 1908, 62–64. Baltisch-Slavisch (1905). – Indogermanische Forschungen: Anzeiger 24, 1909, 42–68. Baltisch-Slavisch (1906). – Indogermanische Forschungen: Anzeiger 25, 1910, 65–82. Baltisch-Slavisch (1907). – Indogermanische Forschungen: Anzeiger 27, 1910, 140–157. Baltisch-Slavisch (1912). – Indogermanisches Jahrbuch 1, 1913, 180–198. Baltisch-Slavisch (1913). – Indogermanisches Jahrbuch 2, 1915, 159–185. 350 Acta Linguistica Lithuanica LXXIV Čekų baltistikos bibliografija Vi vill tacka våra kollegor Tomaš Hoskovec, Roman Sukač, Bohumil Vykypěl och Ilja Lemeškin för deras värdefulla kommentarer, kompletteringar och råd. Inlämnad den 2 april 2016. EVA SEITLOVÁ Masaryk University A. Nováka 1, 60200 Brno, Czech Republic eva.seitl [email protected] TEREZA KABELÁČOVÁ Masaryk University A. Nováka 1, 60200 Brno, Czech Republic [email protected] VÁCLAV BLAŽEK Masaryk University A. Nováka 1, 60200 Brno, Czech Republic [email protected] JINDŘICH ČELADÍN Muzeum hlavního města Prahy Kožná 1, 11000 Praha 1, Czech Republic [email protected] Apžvalgos / Surveys 351