Kėdainiečių (lietuvių, lenkų) pavardžių formavimosi tendencijos XVII–XVIII amžiuje

ALMA RAGAUSKAITĖ Litauiska språkinstitutet Forskningsområden: historisk antroponomastik, historisk toponomastik. TENDENSER I FORMNINGEN AV EFTERNAMN BLAND KĖDAINIAIS INVÅNARE (LITAUER, POLACKER) PÅ 1600–1700-TALEN Tendenser i formningen av efternamn bland Kėdainiai-invånare (litauer, polacker) på 17th–18th-talen ANNOTATION För analysen i artikeln valdes omkring 2 500 personbeteckningar för invånare i Kėdainiai ut ur 24 domböcker från 1600–1700-talen, Kėdainiais inventarier från 1604, 1624 och 1666, inventariet över Kėdainiais prästgårds arrende från 1622 samt andra äldre handskrifter från staden (inte bara antroponymer för olika personer räknades, utan också olika varianter av deras personnamnsformer). Efter att ha undersökt dem urskildes de viktigaste tendenserna i hur efternamn bland Kėdainiais invånare (litauer, polacker) bildades och skrevs ned under 1600–1700-talen. I praktiken hade alla invånare i Kėdainiai från de nämnda etniska grupperna efternamn under andra hälften av 1600-talet; efternamn uppstod långsammare endast bland företrädare för de lägre samhällsskikten (tjänstefolk och andra). Under 1700-talet fortsatte den slutliga stabiliseringen av efternamnens former. Dessa slutsatser jämfördes också med resultaten från studier av invånare i Litauens större städer (Kaunas på 1500–1600-talen och Vilnius på 1500–1600-talen). NYCKELORD: Kėdainiai, 1600–1700-talen, domböcker, efternamnsbildning. ANNOTATION Omkring 2 500 namngivningsfall (både antroponymer för olika personer och olika varianter av deras personnamnsformer) samlades in för analysen från 24 registerböcker från Kėdainiai från 1600–1700-taletth, Kėdainiai-inventarier från 1604, 1624 och 1666, en inventering från 1622 av arrendeinkomster från Kėdainiais prästgårdsjord samt andra gamla stadshandskrifter. Analysen ledde till att de viktigaste tendenserna i efternamnens bildning och stavning kunde urskiljas. Str aipsniai / Articles 53 ALMA RAGAUSKAITĖ som betecknade invånare i Kėdainiai (litauer, polacker) under 1600–1700-talet. Faktum är att alla invånare i Kėdainiai som tillhörde de ovan nämnda etniska grupperna hade efternamn under andra hälften av 1600-talet. Det dröjde längre innan efternamn uppstod bland de lägre samhällsklasserna (tjänstefolk med flera). Deras efternamnsformer stabiliserades slutligen under 1700-talet. Slutsatserna jämförs med resultaten från undersökningar av invånare i större litauiska städer (Kaunas under 1500–1700-talet, Vilnius under 1500–1600-talet). NYCKELORD: Kėdainiai, 1600–1700-talet, registerböcker, efternamnsbildning. 0. INLEDNING Processen för efternamnsbildning bland Litauens borgerskap har redan börjat undersökas. Zigmas Zinkevičius har ingående studerat personnamnen i vigselregistren från 1602–1615 och dopregistren från 1611–1616 i S:t Johannes kyrka i Vilnius (Zinkevičius 1973: 17–19; 1974: 78–85; 1976: 125–131; 1977: 197a: 93–101; 1977b: 151–156; Zinkevičius 1974: 136–143; 1980: 151–156). I sin monografi Lietuvių antroponimika. Vilniaus lietuvių asmenvardžiai XVI a. pradžioje framhöll han att början av 1600-talet är en mycket viktig period för förståelsen av litauiska efternamns bildningsprocess. Därför är det nödvändigt att noggrant undersöka hur ärvda personnamn fungerade i dåtidens källor från områden som vid denna tid påverkades starkast av poloniseringsprocessen, när den processen började och intensifierades (Zinkevičius 1977: 4). I monografins sista kapitel, Pavardžių formavimosi procesas (a.a., 64–65), konstaterar författaren att det på grundval av kyrkliga registerböcker ”inte är lätt att exakt fastställa vilka tillnamn i anteckningarna vid den tiden ännu inte var tillfälliga, det vill säga gällde endast en gång, utan var bestående och fördes vidare från generation till generation, alltså vilka som fyllde efternamnets funktion. Direkta uppgifter som visar det inbördes familjeförhållandet mellan de personer som antecknats, och som gör det möjligt att avgöra om ett tillnamn var tillfälligt eller bestående, förekommer endast i enstaka anteckningar” (a.a., 64). Längre fram framförs dock ändå tanken att familjer bland de privilegierade sannolikt redan hade efternamn vid denna tid, eftersom de värnade om sin höga härkomst och sin genealogi (a.a., 65). Zigmantas Kiaupa försökte beskriva tendenserna i efternamnsbildningen i Šiauliai genom att utgå från benämningar på invånare i Šiauliai som förekommer i stadens skattelängder från 1662–1663 och i Šiauliai-godsets domstolsbok från 1636–1738. Han drog slutsatsen att man redan under första hälften av 1600-talet kan iaktta att efternamn började uppstå i Šiauliai (Kiaupa 1991: 3–4). Efternamnsbildningen bland invånarna i en av de största städerna i Storfurstendömet Litauen under 1500–1700-talet – Kaunas – har undersökts av denna artikels författare. Hon ägnade kapitlet XVI–XVIII a. kauniečių asmenvardžiai i monografin 54 Acta Linguistica Lithuanica LXXVI Kėdainičių (lietuvių, lenkų) pavardžių formavimosi tendencijos XVII–XVIII amžiuje ”Efternamnens framväxt” och några publikationer (Ragauskaitė 2001: 123–143; 2001a: 40–41; 2002: 31–40; 2005: 75–96; 2009: 226–232). Analysen av dokument från Kaunas självstyrelseorgan, som omfattar tre århundraden, gjorde det möjligt att dra preliminära slutsatser om stadsbornas efternamnsutveckling och dess förlopp (Ragauskaitė 2005: 76–96). Det fastställdes att stadsbornas eliters efternamn uppstod först. Redan under första hälften av XVI århundradet började lokala invånare i Kaunas (litauer, polacker, rutener) med hög samhällsställning gradvis få ärftliga personnamn. Vid den tiden hade även medlemmar av den tyska lutherska gemenskapen i Kaunas efternamn. Under andra hälften av detta århundrade och första hälften av XVII århundradet antecknades en del personer från stadsståndets mellanskikt och lägre skikt med ett gemensamt antroponym. Anteckningar från andra hälften av XVI århundradet visar att i stort sett alla invånare i Kaunas då redan hade efternamn. Tydligen utvecklades efternamnen långsammare bland företrädare för Kaunas marginaliserade skikt (Ragauskaitė 2001: 140). Under XVII–XVIII århundradena stabiliserades slutligen formerna för invånarna i Kaunas efternamn. Detta vittnas om av de många efternamnsvarianterna (Ragauskaitė 2002: 38; 2005: 91–95). De allmänna utvecklingstendenserna för efternamn bland invånarna i Vilnius under XVI–XVII århundradena, i Kėdainiai under XVII–XVIII århundradena och i Joniškis under XVII århundradet har översiktligt behandlats med utgångspunkt i mer än 4 000 personbeteckningar hämtade ur historiska dokument från dessa städer. Stadsbornas överklass började få efternamn först; senare fick företrädare för mellan- och lägre skikt sådana. Aktsamlingarna från den lilla staden Joniškis i norra Litauen finns bevarade först från 1722. Men även dessa uppgifter vittnar tydligt om att inte bara invånarna i Joniškis som tillhörde stadens elit (borgmästare, fogde och liknande), utan också personer ur de lägre skikten hade ärftliga personnamn. Former för invånarna i de nämnda städernas efternamn fortsatte att stabiliseras även under XVIII århundradet (Ragauskaitė 2008: 36). Personer av skotskt ursprung som kom till Kėdainiai omkring 1628–1629 hade redan efternamn, men återgivningen av deras ärftliga antroponymer (om de registrerades eller inte) varierade i stadens handskrifter. Detta berodde på att det saknades ett enhetligt och obligatoriskt namngivningssystem, på den skrivtradition som dåtidens skrivare följde med mera. Det har dock fastställts att antroponymer under XVII–XVIII århundradena tydligt vittnar om att de skotska invånarnas i Kėdainiai ärftliga personnamn (efternamn) förekom i historiska källor från staden. I magistratens olika rättsprotokoll kunde efternamn av latinskt, slaviskt och skotskt ursprung modifieras på olika sätt. Därmed uppstod grafiska varianter av de skotska männens efternamn i Kėdainiai (Ragauskaitė 2007: 63–64; 2016: 56–57). Efternamnen hos tyskar som flyttade till Kėdainiai från slutet av 1620-talets tredje decennium hade redan etablerats, men skrivsätten i de historiska källorna var inte standardiserade. Detta framgår särskilt tydligt när medlemmar av samma familj (make och maka med flera) antecknades bredvid varandra. Det framgår att kvinnans förnamn och flicknamn utelämnades. Ibland angav magistratens handlingar endast det gemensamma efternamnet på de tvistande makarna. Straipsniai / Articles 55 ALMA RAGAUSKAITĖ Detta fenomen påverkades av de undersökta aktsamlingarnas särdrag och anteckningarnas kontext. En person som nämndes i ett dokument (kärande, svarande eller liknande) kunde i ett annat protokoll från samma mål antecknas kortare, enklare eller helt enkelt på ett annat sätt. Detta hängde tydligen samman både med talspråket och med den informella beskrivningen av stadsborna. Dessa utlänningars efternamn lät ovanliga för skrivarna, och därför finns varianter av hur tyskättade invånare i Kėdainiai stavade sina efternamn dokumenterade i historiska källor. Fenomenet var mångfacetterat och inkonsekvent (Ragauskaitė 2016a: 111–128). Som framgår hade de olika etniska grupperna som bodde i Kėdainiai (skottar, tyskar med flera) egna system för personbeteckningar och särskilda kännetecken för registrering och bildning av efternamn med mera. Därför fortsätter undersökningen av Kėdainiais historiska antroponymi under XVII–XVIII århundradena. Syftet med denna artikel är att diskutera tendenserna i efternamnsregistreringen bland de lokala gemenskaperna i Kėdainiai (litauer, polacker) under XVII–XVIII århundradena och att ge en mer detaljerad analys av efternamnsbildningen i olika skikt av stadsbefolkningen. Dessutom är avsikten att jämföra kronologin för efternamnens uppkomst i Kėdainiai med resultaten från studier av efternamnsbildningen bland invånarna i Litauens större städer (Kaunas under XVI–XVIII århundradena och Vilnius under XVI–XVII århundradena). Materialet till artikeln har huvudsakligen samlats in från 24 aktsamlingar från Kėdainiai, skrivna på latin och polska. Dessa är några av de mest värdefulla källorna till Kėdainiais historiska antroponymi (Ragauskaitė 2008: 29; 2014a: 23). Anteckningar från det sista decenniet av XVII århundradet finns i magistratens bok från 1690–1775. Större delen av aktsamlingarna består av dokument om stadsbornas erkännande, registrering och pantsättning av egendom, skulder, domstolsbeslut och protokoll från magistratens sammanträden. Böcker med protokoll från magistratens sammanträden och rådets domstolsförhandlingar finns bevarade från 1759. De aktuella protokollen är från 1759–1763, 1767–1773 och 177–1792 (Tyla 2000: 65; KN 27). De undersökta böckerna omfattar perioden från XVII århundradet till början av XIX århundradet (1623–1806 m.1, 1690–1775 m., 1704–1720 m., 1721–1725 m., 1732–1740 m., 1732–1743 m., 1744–1750 m., 1750–1752 m., 1750–1761 m., 1750–1766 m., 1753–1755 m., 1756–1758 m., 1762–1763 m., 1763–1770 m., 1767–1770 m., 1771–1773 m., 1774–1777 m., 1777–1779 m., 1777–1780 m., 1779–1782 m., 1782–1791 m., 1783–1792 m., 1791–1806 m., 1794–1798 m.). Dokumentens omfattning varierar. Den största är troligen boken från 1756–1758, som omfattar 627 blad, medan den minsta är en bok på 84 blad med anteckningar från 1732–1740. Minst 17 skrivare som förde dessa böcker har räknats (Tyla 2000: 73–75). Det uppges att skrivare som skötte städernas aktsamlingar hade sammanställda samlingar med formulär för olika handlingar, som de följde när de antecknade olika personer, 1 I själva verket är detta inte magistratens bok från 1623–1806, som anges i beskrivningen hos Lietuvos valstybės istorijos archyvas, utan en samling enskilda dokument från ett par hundra år, inbundna tillsammans. 56 Acta Linguistica Lithuanica LXXVI Kėdainių (lietuvių, lenkų) pavardžių formavimosi tendencijos XVII–XVIII amžiuje teismų bylų nutartis ir pan. (Jablonskis 1979: 222). Stengiantis kompensuoti XVII a. Kėdainių aktų knygų pirmosios pusės įrašų stygių, dar remiamasi kitais surastais šio šimtmečio istorijos dokumentais. Tai 1604 m., 1624 m., 1666 m. Kėdainių inventoriai, 1622 m. Kėdainių klebonijos činčo inventorius ir kt., daugiausia rašyti lenkų kalba. Iš minėtų XVII–XVIII a. istorijos šaltinių šio straipsnio analizei buvo atrinkta apie 2 500 (2 000 vyrų ir 500 moterų) įvardijimų. Skaičiuoti ne tik skirtingi, bet ir pasikartojantys tų pačių asmenų užrašymai (jų antroponimų lyčių variantai). 1. OM KĖDAINIŲS ETNISKA OCH RELIGIÖSA SAMMANSÄTTNING UNDER XVII–XVIII ÅRHUNDRADENA XVII–XVIII a. Kėdainiai buvo daugiar eliginis ir daugiatautis miestas (Žirgulis 2005: 179; 2005b: 35). Norėdamas pagyvinti prekybą, amatus ir aktyviai remdamas reformaciją, Kristupas Radvila siekė, kad Kėdainiuose įsikurtų kuo daugiau šios religijos šalininkų (Tworek 1966: 193; Žirgulis 2005a: 226). Tuo metu Kėdainių mieste daugiausiai gyveno lietuvių, lenkų, škotų, vokiečių, žydų (dar žr. Šinkūnas 1928: 21, 36; KN 18; Žirgulis 2005: 179). Šiame mieste buvo įsikūrusių katalikų, evangelikų reformatų, evangelikų liuteronų, judėjų ir šiek tiek stačiatikių (Šinkūnas 1928: 21–22; KN 18; Žirgulis 2005: 179; 2005a: 225–247; 2006: 234–235). Manoma, kad apie 1624 m. Kėdainiuose ekonominė veikla pradėjo žydai, o 1629 m. buvo pakviesti vokiečiai evangelikai liuteronai (Žirgulis 2005a: 227). Teigiama, kad Kristupas Radvila palaikė ryšius su Ebingo reformų bažnyčia, kuriai priklausė ir škotai. Nors nėra žinoma, ar jie buvo oficialiai pakviesti, tačiau apie 1628–1629 m. Kėdainiuose pasirodė ir škotai reformatų (Žirgulis 2002: 236). Per 1590–1795 m. (per visą miesto savivaldos laikotarpį) iš įvairių miesto dokumentų (taip pat ir iš tiriamų XVII–XVIII a. Kėdainių aktų knygų) buvo surinktos 225 magistrato pareigūnų pavardės (Tyla 2000: 73–75). Paaiškėjo, kad iš 225 miesto pareigūnų per kalbamąjį laikotarpį net 72,9% tokias aukštas pareigas užimantys buvo vietiniai gyventojai lietuviai bei lenkai (Žirgulis 2002: 25). I XVII–XVIII århundradenas kontext kallas Kėdainiųs ortodoxa i artikeln också ”ruséner”. Det är ett vidare begrepp som återspeglar den tidens strängt taget odefinierade etniska självuppfattning hos dessa personer (Ragauskas 2002: 284). Den lilla ortodoxa församlingen i Kėdainiai började i praktiken bildas i mitten av XVII århundradet, när Jonušas Radvila gifte sig med den moldaviska prinsessan Marija Lupul. Omkring 1652 byggdes Sankt Andreas kyrka till hennes ära, och ett kloster grundades nära Knyvos torg (Пашкевич 1908: 17–18; Laukaitė 2001: 33; Žirgulis 2002a: 137). I klostret bodde några munkar som Jonušas Radvila hade bjudit in från Vilnius Helige Andes kloster. Så Straipsniai / Articles 57 ALMA RAGUSKAITĖ Under XVI århundradets andra hälft etablerade sig en liten församling av troende vid kyrkan och klostret. I Kėdainiųs inventarium från 1666 omnämns ett ortodoxt kloster – Monstyr Ruski KI₃ 6v (se fig. 1). Man antar att Jonušas Radvila också bjöd in ryska stadsbor (hantverkare, köpmän osv.) från Polotsk att komma till och bosätta sig i Kėdainiai (Пашкевич 1908: 21). År 1656 dog hertig Jonušas Radvila, och år 1660 dog Marija Radvienė, som ansvarade för de ortodoxa i Kėdainiai, i Slutsk (Пашкевич 1908: 23). Under XVII århundradets andra hälft klagade invånarna i denna församling redan över ekonomiska svårigheter. År 1661 vände sig en munk som bodde i Kėdainiųs ortodoxa kloster och i historiska källor benämns Феофан Елиашевич till Kėdainiųs nye ägare Boguslav Radvila med en begäran om stöd till klostret. Klostret leddes då av en person som skrivits som Иллинаръ Ленкевичъ. År 166 [sic] företräddes det i domstolarna av en diakon från Vilnius Helige Andes kloster, omnämnd som Данилъ Дорофеевичъ (Пашкевич 1908: 23, 25, 29). År 1682 hade antalet ryssar i Kėdainiai minskat så mycket att endast två munkar bodde där. Kėdainiųs nya ägare Karolina Liudvika stödde den ortodoxa kyrkan från 1687, och några troende anlände till staden. Omkring 1704 dök dock jesuiterna upp i staden (Пашкевич 1908: 27). Med jesuiternas ankomst började förföljelsen av de ortodoxa och protestanterna. De flesta av dem lämnade helt enkelt staden. I Kėdainiųs magistratsbok från en senare period, 1750–1766, omnämns en kyrka som ännu var i bruk: 1761 Xiądz Nikanor Liniewicz Zahon [...] Bazilano Rytus Graci Rezidency Kieydanskiej swiadczył się w Kancelaryi Magdebry [...] Iz plac pusty swoim Sumptem nabyty na Ulicy Łasowskiey leżący boiem do Funduszowego Placu Cerkwi [...] KAK₁₀ 37. År 1718 och 1771 drabbades klostret av brand. År 1798 återvände munkarna till Vilnius Helige Andes kloster; den ortodoxa församlingen hade upphört att finnas kvar, och därför stängdes klostret. År 1820 stängdes även kyrkan (Пашкевич 1908: 30–31; Laukaitė 2001: 33; Žirgulis 2002a: 137–138). Således var den rusénska församlingen under XVII–XVIII århundradena ett slags specifikt ”främmande inslag” i Kėdainių. På grund av dessa historiska omständigheter återspeglades inte namnformernas bildningsfenomen hos denna miniatyrförsamling, som saknade större inflytande på Kėdainiųs offentliga liv, i XVII–XVIII århundradenas historiska dokument. Därför kommer undersökningen att ta upp och diskutera just de former som representeras i de undersökta källorna för andra etniska grupper i Kėdainiai (litauer och polacker). 2 Alla antroponymer som återges i artikeln är försedda med belägg. För vart och ett anges året då personnamnet dokumenterades, förkortningen för den historiska källan samt folio- eller sidnumret. 58 Acta Linguistica Lithuanica LXXVI Kėdainičių (lietuvių, lenkų) pavardžių formavimosi tendencijos XVII–XVIII amžiuje 2. PRINCIPER FÖR URVALET AV KĖDAINIŲBORNAS (LITAUERNAS OCH POLACKERNAS) PERSONNAMN Istorinio antroponimo kilmė ne visuomet parodyta jo turėtojo tautybe (Breza 2000: 18–45; Górny 2004: 18–27; Kowalik-Kaleta 2007: 25–56; Lipowski 2008: 24; Zinkevičius 2009: 12–50; Mytnik 2010: 14–55; Sarnowska-Giefing 2011: 14–33; Sudakiewicz 2011: 18–44; Woliński 2011: 14–34; Kucińska 2015: 33–40; Ragauskaitė 2016: 115). To ir nesiekiama šiame tyrime. XVII–XVIII a. kėdainičių (lietuvių, lenkų) įvardijimų buvo užfiksuota minėtose Kėdainių istorijos dokumentuose (magistrato protokoluose) ir kt. Apie miestiečių asmenvardžių išskyrimo kriterijus jau yra rašyta (Ragauskaitė 1999: 146; 2000: 94; 2003: 82; 2004: 8–9; 2005: 18–23; 2006: 81–82; 2014: 9; 2015: 59–61; 2016: 48–49; 2016a: 115–116; Paraycaitė 2012: 214). Kėdainių vietinės bendruomenės nariai (lietuviai, lenkai) tiriamuose šaltiniuose pažymėti nuorodomis le, mieszczanin, obywatel, pvz.: 1622 mieszczanie [...] Filip Bownowicz KKĊ 3, 1622 mieszczanie [...] Maciej Girnius KKĊ 3, 1624 Vrban Jomantyski Mieszczanin K₁₃, 1624 Mieszczanin Kieydanski Adam Juchnowicz K₁₀v, 1622 mieszczanie [...] Mikołay Kalinski KKĊ 3, 1622 mieszczanie [...] Tomaj Katinjśkis KKĊ 3, 1622 mieszczanie [...] Piotr Klimowicz KKĊ 3, 1624 Wojciech Kotlarz Mieszczanin Kieydanski K₁₀v, 1624 Abram Lubenowicz Mieszczanin K₁₃, 1622 mieszczanie [...] Ions Mikolunas KKĊ 2v, 1622 mieszczanie [...] Mikolay Paśkiewicz KKĊ, 1622 mieszczanie [...] Stas Raynatis KKĊ 2v, 1691 Ja Adam Ziłowicz Mieszczanin Miasta Kieydan(skiego)³ KAK₂ 45v, 1720 Jan Bałdziewicz Obywatel Miasta Kieydanskiego KAK₃ 98, 1761 Uczciwy Jerzy Chodawicz Oby(watel) Kied(anski) KAK₁₀ 61, 1770 Macieja Grygaluna Obywatela Kieydanskiego gen. KAK₁₅ 110, 1765 z uczuwem Szymonem Iłwiczem obyw(atelem) Kiedan(skim) [...] abl. KAK₁₀ 139, 1770 Stanisława Jankowskiego Obywatela Kieydanskiego gen. KAK₁₅ 110, 1770 Pan Jan Łukafiewicz tudzież Marcin Jawiczew Obywatele Kieydanski KAK₁₅ 100, 1762 Stanisława Mutonia Obyw(atel) Kieydan(skiego) gen. KAK₁₀ 70, 1722 Utiwego Jana Mingły obywatela Kieydanskiego gen. KAK₄ 29v, 1777 Symona Rudzińskiego Mieszczanina Kieydanskiego gen. KAK₁₈ 26, 1798 Jerzy Stankiewicz Obyw(atel) Kiedan(ski) KAK₂₃ 103, 1761 Uczciwemu Janowi Szumskiemu Obywatelowi Kieydan(skiemu) dat. KAK₁₀ 102, 1762 Pan Symon Witkowski Ob(ywatel) Kied(anski) KAK₁₀ 64, 1770 [...] Marcin Ziemkiewicz Obywatele Kieydanscy KAK₁₅ 99 ir t. t. 3 Förkortningarna som förekommer i historiska dokument återges i sin helhet. Utelämnad text anges inom hakparenteser. Vid återgivningen av personnamnen strävar man efter att bevara de ursprungliga former som finns dokumenterade i handskrifterna. Straipsniai / Articles 59 ALMA RAGAUSKAITĖ En del invånare i Kėdainiai har identifierats genom beteckningar för olika höga ämbeten (bland annat borgmästare, magistratsledamöter, skattmästare och liknande), exempelvis: 1794 Sław(ęt)ny Bartłomiej Bacinowski Ławnik M(iasta) K(ieydanskiego) KAK₂₄ 3, 1795 Jan Bartłowicz Radny Magistratu Miasta Kiedan(skiego) KAK₂₄ 17v, 1779 Szlachetn(ego) Pana Jerzego Dombrow(skiego) Radcy Maydebury Kiedan(skiey) gen. BKS 1, 1758 Adem Gradowskim Burmistrzem Madebury Kiedańskiey ab. KAK₇ 606, 1714 Stephana Janota Ławnika Kiedan(skiego) gen. KAK₃ 38, 1704 Stephan Kozłowski Rayca Miasta Kiedanskiego KAK₃ 3v, 1770 P(ana) Michała Kwerowicza Łantwolta Miasta Kiedan(skiego) gen. KAK₁₅ 101, 1704 Daniel Pacewicz Ławnik KAK₃ 13, 1767 Za Podsarbich obrali [...] P(ana) Jana Skirgaily [...] gen. KAK₁₅14, 1767 Sławen(ego) Pana Macieja Tomkiewicza Ławnika gen. KAK₁₅ 31. I några invånares i Kėdainiai anteckningar har beteckningen lo. decemvir noterats. Kėdainiųs magistrat hade starka band till stadens samhälle, och därför deltog decemvirerna, det vill säga representanter, i magistratens sammanträden. De godkändes också av magistraten. För att övervaka Kėdainiųs magistrat inrättades den så kallade Tertio ordo communitatis, eller decemviratet, bestående av representanter som valts av stadsbornas gemenskap (Tyla 2000: 65, 68). De övervakade magistratens beslut och resolutioner samt dess inkomster och utgifter och ansvarade för Kėdainiųs militära beredskap (Tyla 2000: 64–76). Beteckningar på dessa lokala företrädare för stadens gemenskap finns också dokumenterade i källor från XVII–XVIII århundradena, exempelvis: 1666 Kazimierz Augiewicz Decemvir KĮ₃ 7v, 1666 Dawid Jan Macaitis Decemvir KĮ₃ 12, 1666 Stefan Mackiewicz Decemvir KĮ₃ 3, 1666 Stanisław Palecki Decemvir KĮ₃ 16v, 1666 Jan Wysocki Decemvir KĮ₃ 14v; 176 Panowie Dicieworowy To jest [...] Pan Jan Bacinowski [...] Pan Jozef Jankowski KAK₁₀ 89, 1759 Sławeny [...] Pan Kazimierz Jasułowicz Decemvir KAK₁₀ 1 och andra. Många invånare i Kėdainiai från XVII århundradet har beteckningar som anger att de var hantverkare eller köpmän, exempelvis: 1762 Sław(ętny) P(an) Symon Augutowicz Cechmistrz Szewiecki KAK₁₀ 81, 1795 Szlachetnemu Janowi Dąbrowskiemu kupcowi y Obywatelowi Kiedan(skiemu) dat. KAK₂₄ 16, 1765 Uczciwego Adama Januszkiewicza Maystra Kowalskiego z uczciwym Stefanem Romanowiczem Maystrem Kunftu Gancarskiego KAK₁₀ 137, 1762 Emelianowi Iłufkiewiczowi Maystrowi Kunftu Szews(kiego) Obyw(atelowi) Miasta Kiedan(skiego) dat. KAK₁₀ 78, 1767 Jan Karafewicz Cechmistrz [...] Garbarskiego KAK₁₅ 6, 1794 Tomasz Macianski Starszy Tkacki KAK₂₄ 142, 1768 Uczciwego Tomasza Michalowskiego maystra Kunftu Szewskiego gen. KAK₁₅ 46, 1764 Uczciwy Szymon Rynszewicz Mayster Zarembacki KAK₁₀ 89, 1767 [...] Stefan Symanowicz Maystrowie Kunftu Tkarskiego KAK₁₅ 30, 1767 Uczciwy Jozef Stankiewicz Mayster Kunftu Ciesielskiego KAK₁₅ 13, 1768 Panu Antoniemu Sachniewiczowi Cechmistrzowi Szewieckiemu dat. KAK₁₅ 43, 1769 Iozefa Szyszkiewicza Maystra Kunsztu Mularskiego gen. KAK₁₅ 61. 60 Acta Linguistica Lithuanica LXXVI Kėdainičių (lietuvių, lenkų) pavardžių formavimosi tendencijos XVII–XVIII amžiuje Enligt de angivna identifieringsprinciperna valdes benämningar på de döpta (litauiska och polska) lokalinvånarna i Kėdainiai under 1600- och 1700-talen ut. Denna villkorliga indelning bestämdes av artikelns syften, tillgången till källor om Kėdainių historia och forskningen om den etniska sammansättningen i Kėdainiųs befolkning. 3.Tendenser i bildandet av Kėdainiai-bornas (litauiska och polska) efternamn under 1600- och 1700-talen Varje forskare som undersöker historisk antroponymi använder en vald forskningsmetodik utifrån det konkreta analysmålet (Cito 2001: 11–45; Skowronek 2001: 13–32; Szulowska 2004: 15–25; AP I–II; Kowalik-Kaleta, Dacewicz, Raszewska-Żurek 2007: 27–40; Wolnicz-Pawłowska 2010: 269–278; SNP 10). För att undersöka efternamnens bildningsprocess behövs historiska dokument som täcker en längre tidsperiod och upptar medlemmar av samma familjer eller till och med flera generationer av dem. Genom att granska sådana uppteckningar kan man fastställa om personbeteckningarna där har förvärvat efternamnens viktigaste egenskaper. Det är just personnamnets ärftlighet och dess tillhörighet till medlemmar av en och samma familj som vittnar om att det har blivit ett efternamn (Dubisz 1956: 97–107; Bubak 1986: 217; Maciejauskienė 1991: 51; Jaracz 2001: 496; Ragauskaitė 2001: 125; 2005: 75; 2008: 29–33; 2016: 57–60; 2016a: 113–116; Rudnicka-Fira 2004: 15; Pihan-Kijasowa 2011: 75–76; Pasterska 2013: 11–14; 2015: 179–185). 1600- och 1700-talen Kėdainiai var en av Litauens få privata städer. Genom kung Sigismund Vasas privilegium av den 15 april 1590 fick staden Magdeburgrättigheter; den hade bevarat och vårdat sina mångkulturella traditioner och tillhörde först Kiškaätten och därefter, med ett avbrott, representanter för Biržai–Dubingiai-grenen av Radvilaätten (Tyla 2000: 66). Större delen av Kėdainių magistratsböcker från 1600-talet har brunnit upp. Just dessa äldre anteckningar skulle utgöra en viktig del av det historiska antroponymiska materialet (Žirgulis 2002: 24; 2005a: 229). Endast en serie aktböcker från Kaunas stads självstyrelseorgan har bevarats från 1500-talets tredje decennium. Originalkällor av detta slag från andra litauiska städer har bevarats från 1600-talet (Kiupa 2000: 69; 2010: 24). Av dessa objektiva extralingvistiska skäl saknas tidiga anteckningar i stor utsträckning för att kunna fastställa kronologin för de första efternamnens uppkomst bland Kėdainiųs stadsbor; sådana anteckningar från 1500-talet behövs. I andra historiska källor från 1500-talet (till exempel i Kaunas aktböcker från 1500-talet) förekommer endast sporadiskt någon enstaka uppteckning av medlemmar ur samma familj från Kėdainiai, t.ex.: 1559 Bartholomeus Nauniskis Kyedaynenis conservat in vigore testamentum uxoris suae demortue KNAC 63v – 1562 honesta Ursula, quondam Simonis Birutiskis, nunc vero Baltromel Naunis Straipsniai / Articles 61 ALMA RAGUSKAITĖ Kedanenesis uore legitima KNAK 132 – 162 Brytuskowa [...] genom sin make [...] Brytuskowam KNAK 132v. Men även sådana enstaka fall vittnar om en intensiv utvecklingsprocess för ärftliga personnamn bland Kėdainiai-borna under 1500-talet. En del uppgifter om hur efternamn bildades bland Kėdainiųs stadsbor finns dokumenterade i inventarier från början av 1600-talet, skrivna på polska. Det uppges att litauiska efternamn dominerade i stadens inventarier från 1604 och 1624, med undantag för något enstaka polskt eller tyskt efternamn (Žirgulis 2005: 180). Ibland anges inte någon gemensam antroponym i dessa historiska källor från första hälften av 1600-talet, när medlemmar av en och samma familj (makar, mor och son, far och dotter eller son, bröder) räknas upp intill varandra, t.ex.: 1604 Maciey od Brata Mikołai K1 12v, 1624 Jan Benkun z Mikołai bratem K1 7, 1624 Mikołay Andrzejewicz Dubowicz z bracią K1 6, 1604 Hanny Gelezowey syn gen. K1 4, 1604 Jusa jakowizkia Zona K1 13v, 1624 Matys Janowicz na Zacharyasza Syna swe(go) K2 2v, 1604 Macieia Januszewicza Corka K1 5, 1624 Jan Walentynowicz Krawiec z bratem Maciem K2 4 – 1624 Jan Walentynowicz Maciem bratem K2 10, 1624 Pawel Pafzkiewicz z Bracią K2 8, 1624 Adam Powesis z Mikołaiem bratem K2 8, 1624 Jarof Koncza Szwiec z Stanisławem Synem K2 6, 1604 Adam wergelowey syn K1 14. Men många ärftliga personnamn hos medlemmar av samma familj har också noterats, t.ex.: 1624 Jerzy y Mikołay Abdulowie K2 3v – 1624 Mikołay a Jerzy Abdulaciowie K2 10, 1624 Woyciech y Grÿ Gabrowie K2 10, 1624 Maciey a Abram Girnewiczowie K2 7, 1624 Stanislaw Baltromey Mikołay Lawrnkiewiczowie y potomkowie Niebożczyka brata K2 4, 1624 Maciey a Mikołay Miresaycie K2 8 – 1624 Maciey a Mikołay Miresewiczowie K2 11v, 1624 Jan a Matys Piklewiczę K2 6v, 1624 Andrey y Jan Szaulewiczowie K2 2, 1624 Wolczowe K2 8v. Uppgifter från anteckningar från andra hälften av 1600-talet visar två gemensamma personnamn i benämningar på makar, t.ex.: 167[...] Macieowi Buzewiczowi dat. RLDMK 1v, hans hustru – 167 [...] Macieowey Buzewiczowey gen. RLDMK 1v, 1690 Ja Piotr Grudzina y Ja Mariana Jawleya Piotra Grudzinowa Malzonkowie Mieśczanie Miasta Kiedan(skiego) KAK2 10, 1691 Ja Baltromey Jusewicz y Ja Barbara Adamowna Baiorowiczowna Bartlomieia Jusewiczowa Malzonkowie Mieśczanie Miasta Kiedan(skiego) KAK2 36v, 1691 Panu Woyciechowi Mławiłowiczowi y Paniey Zofey Woyciechowey Mławiłowiczowey Malzom Obywatelom Miasta Kiedan(skiego) dat. KAK2 46v, 1690 P(an) Piotr Mardziewicz y Pani Zofia Plawżkaya Piotrowa Mardżewiczowa Malzonkowie Mieśczanie Miasta Kiedan(skiego) KAK2 13, 1690 Jan Pawłowicz y Ja Ewa Butkiewiczowna Janowa Pawłowiczowa Malzonkowie Mieśczanie Miasta Kiedan(skiego) KAK2 21, 1698 Ja Stephan Rakiewicz y ia Rozalia Wiszniewska Stephanowa Rakiewiczowa Malzonkowie obywatele Miasta Kiedanskiego KAK1 87, 1691 Ja Stanislaw Staginski y Ja Zophia Kurlinska Stanisławowa Staginska Malzonkowie Mieśczanie Miasta Kiedan(skiego) KAK2 26, 62 Acta Linguistica Lithuanica LXXVI Kėdainiečių (lietuvių, lenkų) pavardžių formavimosi tendencijos XVII–XVIII amžiuje 168 Jag, Bartłomiej Stephanowicz, och jag, Elżbieta Grzegorzowa Bartłomiejowa Stepanowiczowa, makar, stadsbor i Miasta KAK₁ 67 m.fl. Två likalydande antroponymer har noterats i uppteckningar om en mor och hennes avkomma, t.ex.: 1691 Jag, Anna Kitizkowna Mikołajowa Adajowa, och jag, Mikołaj Adajatis, mor och son, stadsbor i Miasta Kiedan(skiego) KAK₂ 43v, 1690 Jag, Ewa Krzyżtofowa Dziadowiczowa, och jag, Wawrzniec Krzystofowicz Dziadowicz, mor och son, stadsbor i Miasta Kiedan(skiego) KAK₂ 29. Uppgifter från 1600-talets källor visar tydligt att i stort sett alla kėdainiečiai har efternamn. Detta är särskilt tydligt när man och hustru antecknas bredvid varandra, t.ex.: 1798 Den ärbara Helena Giedeykowa, änka, medborgarinna [...] Bartłomiej Giedeykis hustru KAK₂₃ 78, 1732 Till den ärbare Adam Narmunski, skråmästare i skomakarskrået, och hans hustru Maryna Egirdowna Narmunska, makar, medborgare i Kied(an) dat. KAK₅ 1, 1714 Den ärbare Andrzej Pałukaytis och Magdalena Kiełczuowna Pałukayciowa, makar, medborgare i staden Kiedan(skiego) KAK₃ 35, 1714 Till Kazimierz Rudziński, garvare, och fru Judtya Adajowa Rudzińska, makar, medborgare i staden Kiedan(skiego) dat. KAK₃ 36v, 1761 Den ärbare Jerzy Treys med sin hustru Helena Tregowa, medborgare i Kied(an) KAK₁₀ 50, 1736 Med den ärbare Wawrzyniec Uscinwski och hans hustru Barbara Dyłacowna Uscinowska, medborgare i Kiedan, abl. KAK₅ 64. När makar benämns anges ibland vilken familj eller släkt hustrun härstammar från, t.ex.: 1768 [...] Agata, av släkten Gawdziewicz, Buywidowa, till Józef Buywida, hennes make, skråmästare i skomakarskrået KAK₁₅ 45, 1795 Jag, Jan Skgayło, medborgare i staden Kiedan(skiego) [...] till min hustru, fru Maryanna, född Sajewicz, Skgayłowa KAK₄ 51. Förutom benämningar som användes separat för att anteckna män och kvinnor finns det också många uppteckningar där makarna noterades tillsammans och angavs med ett gemensamt efternamn, t.ex.: 1768 De högvälborna [...] herrarna Michał och Rozalia Borkiewiczowie, makar, nämndemän KAK₁₅ 45, 1762 Den ärbare Maciey och Ana Cegiełowowie, makar, medborgare i Kiedan, KAK₁₀ 69, 1760 Till herr Antoni och Zoffiya Ciołkowicz, makar, medborgare i Kiedan, dat. KAK₁₀ 14, 1761 Till de ärbara Jakub och Katarzyna Dąmbrowski, makar, medborgare i Kiedan, dat. KAK₄ 51, 1768 med de ärbara Antoni och Mariane Giedeykami, makar [...] medborgare, abl. KAK₁₅ 50, 1768 De ärbara Franciszek och Dorota Karpowskich, makar, skråmästare i snickarskrået och medborgare i Kiedan, gen. KAK₁₅ 47, 1762 Till de högvälborna Franciszek och Magdalena Kupczynski, makar, dat. KAK₄ 71, 1768 Till de ärbara Antoni och Felicyana Lewanowicz, medborgare i Kiedan, dat. KAK₁₅ 56, 1762 Till de ärbara Bartłomiej och Ewa Lidakewicz, makar, medborgare i Kiedan, dat. KAK₁₀ 123, 1768 De ärbara Michał och Katarzyna Pawłowskich, makar, skråmästare i snickarskrået, medborgare, gen. KAK₁₅ 51, 1765 Till de ärbara Jerzy och Magdalena Razulewicz Str pains / Articles 63 ALMA RAGAUSKAITĖ makar, medborgare i Kiedan, dat. KAK₁₀ 142, 1762 Den ärbare Antoni och Anna Rymowiczowie, makar, medborgare i Kiedy, KAK₁₀ 68, 1762 Till de ärbara Stefan och Magdalena Romanowicz, makar, medborgare i Kiedan, dat. KAK₁₀ 81, 1796 Kazimierz och Anna Rutkowskich, makar, medborgare i Kiedan, gen. KAK₂₄ 93, 1762 Till de ärbara Stefan och Dorota Synowicz, makar, medborgare i Kiedan, dat. KAK₁₀ 123, 1770 Den ärbare Jan och Magdalena Saczkowscy [...] medborgare i Kiedan KAK₁₅ 99, 1762 Till de ärbara Jan och Barbara Srandowski, makar, medborgare i Kiedan, dat. KAK₁₀ 69, 1762 Till de ärbara Jakub och Anna Stankiewicz, makar, medborgare i Kiedan, dat. KAK₁₀ 73, 1762 Till den ärbare Antoni och Katarzyna Stafzewski, makar, medborgare i Kiedan, dat. KAK₁₀ 72, 1800 Tomasz och Magdalena Sachniewiczowie, makar, skråmästare i skomakarskrået, medborgare i Kiedan KAK₂₃ 110, 1798 Herrarna Michał och Maryanna Wabzdowscy, makar [...] nämndemän och köpmän i staden Kiedan KAK₂₃ 85, 1791 Vi, Jan Krzysztof och Dorota Zacharzowie, makar, skråmästare i låssmedsskrået och medborgare i staden Kiedan KAK₂₃ 8. Ibland utvidgas också benämningarna av man och hustru med en uppgift om vilken familj eller släkt kvinnan härstammar från, t.ex.: 1800 De ärbara Andrzej och Marianna, född Rymowicz, Borysowiczowie, makar, skråmästare i smedsskrået, medborgare i Kiedan KAK₂₃ 121, 1795 Vi, Jozef och Krystyna, född Úscinowka, Borkiewiczowie, makar, medborgare i staden Kiedan KAK₂₄ 17, 1796 De ärbara Jozef och Katarzyna, född Mikszton, Gudziewiczowie, medborgare i Kiedan KAK₂₄ 76v, 1800 Jerzy och Marianna, född Apanowicz, Gulbinowie, makar, köpmän och medborgare i staden Kiedan KAK₂₃ 122, 1800 De ärbara Tomasz och Magdalena, född Garszewska, Kowalewcy, makar, medborgare i Kiedan KAK₂₃ 114, 1767 Till de högvälborna herrarna Franciszek och Magdalena, född Mackiewicz, Kupczyskim, dat. KAK₁₅ 6, 1765 Den ärbare Maciey och Konstancya Matukiewiczowie, makar, medborgare i Kiedan KAK₁₀ 117, 1797 Till de ärbara Wawrzeniec och Katarzyna, född Rymfewicz, Matusewicz, makar, medborgare i staden Kiedan, dat. KAK₂₄ 131, 1798 Till de ärbara Wawrzeniec och Konstancy, född Astasowicz, Sajewicz, makar, medborgare i staden Kiedan, dat. KAK₂₃ 87, 1800 Till Piotr och Marianna, född Karpowska, Sawicki, makar, medborgare i Kiedan, dat. KAK₂₃ 109, 1798 Vi, Jakub och Anna, född Lubnowi, Stankiewiczowie, makar, medborgare i staden Kiedan KAK₂₃ 103, 1796 Tomasz och Magdalena, född Rozysłowicz, Szachniewiczow, makar, medborgare i Kiedan, gen. KAK₂₄ 86v, 1796 Till Maciej och Maryanna, född Januszkiewicz, Uscinowski, makar, medborgare i Kiedan, dat. KAK₂₄ 76v. I vissa fall utelämnas kvinnans namn och flicknamn; endast hänvisningen sama, det vill säga själv, hustru, lämnas kvar, t.ex.: 1762 Till herr Jan Dąbrowski, borgmästare [...] och hans hustru, dat. KAK₁₀ 76, 1759 Den ärbare 64 Acta Linguistica Lithuanica LXXVI Kėdainičių (lietuvių, lenkų) pavardžių formavimosi tendencijos XVII–XVIII amžiuje Franciška Karpoškiego och samma Małzonkow Cechmistrow Rzeznickich gen. KAK₁₀ 7, 1762 Uczciwy Michał och Sama Nawikowie Obyw(atele) Kieydanscy KAK₁₀ 121, 1768 Panow Michałowi och Samey [...] Rufweskin Małżkom Ławnikom dat. KAK₁₅ 48, 1770 Maciey och Sama Stefanowiczowie Mał(żon)kowie Obyw(atele) Kiey(danscy) KAK₁₅ 85, 1762 Uczciwy Stanisław och Sama Wabzdowscy Małż(onkowie) Obywat(ele) Miasta Kieydan(skiego) KAK₁₀ 75, 1762 Uczciwy Andrzej och Sama Woyciechowiczowie Małż(onkowie) Obyw(atele) Kieyd(anscy) KAK₁₀ 76. Detta visar att kvinnor på 1600-talet skrevs in på olika sätt, med ofullständiga namn. Kanske är detta en viss skrivarkontorstradition. Sådana skrivsätt har också noterats i historiska källor från Kaunas på 1600-talet (Ragauskaitė 2005: 53). Det förekommer också andra benämningar som bekräftar att en kvinna efter giftermål (eller efter flera äktenskap) får mannens efternamn, t.ex.: 1760 S(ławetna) P(ani) Anna z Łuraszewiczow primi viri Narnuska post modum Wabzdowska KAK₁₀ 23, 1760 Sławetna P(ani) Magdalena primi viri Iurafewiczowa ad praesens Lubenowa KAK₁₀ 23 – 1760 Magdaleny primi viri Iurafewiczowey ad praesens Lubenowey Ławnikowey gen. KAK₁₀ 23, 1770 Szlachetna Pani Zofia byws(a) Ciołkiewiczowa ad presens Szarlowska KAK₁₅ 99 – – 1770 Sławetnej Zofii Primi Voti Ciołkiewiczowey ad presens Michałowey Szarlowskiey gen. KAK₁₅ 99, 1764 Uczciwy Maciey Luben O(bywatel) Kieydan(ski) [...] Magdalenie primi {ori} Jarufowiczowey ad pres Lubenowey KAK₁₀ 97, 1770 Sławetna Krystyna z Wabzdowskich primi voti Michałowa Gaudzieiczowa in secundo thoro Kazimierzowa Skączkowska ad praesens Adamowa Szpakowska KAK₁₅ 113, 1784 Anna bywsza Mackiewiczowa, powtornie Giedekowa wdowa KAK₂₁ 17v, 1796 Ja Maryanna z Tomkiewiczow primo viri Kaspowska ad praesens Jackiewiczowa Obywatelka Miasta Kiedan(skiego) KAK₂₄ 94v, 1798 Pani Magdaleny Gaudzieiczowey ad praesens Rymowiczowey Obyw(atelki) Miasta Kiedan(skiego) gen. KAK₂₃ 62. I 1600-talets anteckningar observeras två gemensamma personbeteckningar som tilldelats personer, t.ex.: 1716 Uczciwemu Janowi Augutowiczowi y Małżonce onego Uczciwey Jadwidze Dilewiczownie Janowey Augutowiczowey obywatelom tuteyszym dat. KAK₃ 76v, 1761 w Sprawie Uczciwego Wawrzynca Jasułowicza Obywat(ela) Kiedan(skiego) z Zona iego Heleny Wawrzyn(cowey) Jasułowiczowey KAK₁₀ 56, 1704 Ja Kazimierz Juchnie- wicz y ia Anna Waskiewiczowna Kazimierzowa Juchniewiczowa Małzonkowie KAK₃ 5, 1708 Ja Jakub Karposki [...] y Ja Katharzyna Kontona Jakuba Karposka Obywatele Miasta Kiedan(skiego) KAK₁₀ 14v, 1714 Ja Jerzy Mackiewicz y Ja Zofia Gieniona Jerzyna Mackiewiczowa Małzonowie y obywatele Miasta Kiedan(skiego) KAK₃ 30, 1720 Ja Jan Rymdeyko y Ja Regina Tylkinowiczowna Janowa Rymdeyowa Małzonkowie y Obywatele Miasta Kiedanskiego KAK₃ 99v, 1720 Panu Piotrowi Skirgale y Małżonce onego Pani Elizabiecie Dulcywnie Piotrowey Skirgaliney Małżonkom y Obywatelom Miasta Kiedanskiego dat. KAK₃ 109, 1704 Ja- kub Szymaitis ia Zofia Kordaszewiczowna Jakubowa Szymaicia Małzonkowie Straipsniai / Articles 65 ALMA RAGUSKAITĖ Bostad i staden Kiedan(skiego) KAK₃ 4, 1714 Uczciwemu Gerzemu Walen-tynowiczowi Obywatelowi Miasta Kiedanskiego y Uczciwey Katharzynie Woszkie-wiczownie Gerzey Walentynowiczowey dat. KAK₃ 58, 1705 Ja Piotr Wandzie-wski y Ja Magdalena Piotrowa Wandziweska Małzonkowe a Mieszkanie Kiedarsci KAK₃ 8v, 1716 Uczciwemu Kazimierzowi Wencewiczowi y Małzone onego Uczciwey Mariannie Lubeynowie Kazimierzowey Wencewiczowey Małzonkom y Obywatelom Miasta Kiedanskiego dat. KAK₃ 80v. Samma personbeteckningar har föräldrar och barn som skrivs intill varandra, t.ex.: 1760 Ucz-ciwa Agata Symonowa Amelewiczowa Maka, y Jakub Amelewicz Syn [...] KAK10 19, 1762 Barbara Maka y Syn Jerzy Ambrozewiczowe Ob(ywatele) Kied(anscy) KAK10 123, 1796 Ja Szymon Bacelunas Obywatel Kiedanski [...] Dzieciom moim Michalowi Bacelunowi KAK24 58v, 1765 Pani Zofia Ciołkiewiczowa Maka Franciszek, Adam, Jozef, Jerzy, Macie, Daniel, Ignacy, Synowie Teresa Anna, Corki Cioł-kiewiczowie Obywatele Kied(anscy) KAK10 115 – 168 [...] P(an) Jerzy Ciołkiewi-cz Patryta Miasta Kiedan(skiego) [...] Pani Zofi Ciołkiewiczowey Macie KAK15 53, 1767 przez w Bogu zeszłego Antoniego Ciołkiewicza [...] Jozef Ciołkiewicz Syn Niebosz-czyka KAK15 8, 1767 Sprawa Usciewy Anny Grygalunowey wdowy Matki z Usciewym Matęufzem Grygalem Synem KAK15 32, 1768 Szlachetna Pani Katarzyna Gulbinowa wdowa Obyw(atelka) Kied(anska) [...] Maka tudzież Kazimierz y Jerzy Synowie Gulbinowie Obyw(atele) Kiedan(scy) KAK15 43, 1765 Rodzice y Michałowi Synowi Karowskim Obywatelom Kied(anskim) dat. KAK10 143, 1761 Uczciwa Anna Kurolowiczowa Wdowa [...] Synu Kazimierzu Kurolowiczowi KAK10 52, 1767 Sławet-nym Panom Stanisławowi Synowi Katarzynie Macę Mąfendowiczom Radcom dat. KAK15 29, 1796 P(ano)wie Jozefi Mikstasz Teść Szymon y Maryanna z Mikstow Sznurewicowie [...] Zieć y Corka Obywatele Kiedanscy KAK24 80, 1768 z Szlache-tnemi Paniami Jozefem Ruszewskim Radcą Oycem, Michałem Ruszewskim Ławnikiem Synem ab. KAK15 47, 1762 Z Uczciwemi Jakubem y Jozefem Bracią Rodzonymi oraz y Małe onych Ewą Stankiewiczami Obyw(atelami) Miasta Kiedan(skiego) KAK10 80, 1765 Usciewy Barbarę Ucinowskiey Macę tudzież Jozefowi, Kazimierzowi Ucinow-skich Braciom rodzonym Obyw(atelom) Kied(anskim) dat. KAK10140. Även andra medlemmar i samma familj (bröder, systrar) har ett ärftligt antroponym, t.ex.: 1798 My Kazimierz y Jerzy Gulbinowie Bracia rodzeni Obywatele Miasta Kie-dan(skiego) KAK23 104, 1761 Uczciwego Bartłomieja Lidukiewicza [...] do Brata ro-dzonego Jakuba Lidukiewicza gen. KAK10 42, 1800 Uczciwym Bartłomiejowi y Jozefowi Markiewiczom Braciom Rodzonym Obywatelom dat. KAK23 114, 1762 Uczciwym Magdalene, Elżbiecie, Annie y Maryannie Siostrom Rodzonym Rudkowskim dat. KAK10 69, 1723 Ucfiwy Kazimierz Rudziński broni Bratu swemu Piotrowi Rudzi-ńskiemu KAK4 68, 1767 Uczciwey Macie Sielicki Soleniter Manifestował się na Brata Jana Sielickiego [...] KAK15 9, 1762 Uczciwy Stanisław Wabdoswski Ob(ywatel) M(ias-ta) Kied(anskiego) [...] Brata swego Rodzonego Jerzego Wabdoswskiego KAK10 65. 66 Acta Linguistica Lithuanica LXXVI Kėdainių (lietuvių, lenkų) pavardžių formavimosi tendencijos XVII–XVIII amžiuje Ibland skrivs samma person på olika sätt – med och utan tillnamn, till exempel: 1704 D(ominus) Francisco Matulaytys et D(omina) Mariana Szylinska Coniugibus et incolis Cajudensis KAK₃ 3v – 1704 P(anowi) Franciszkowi Matulatysowi y Mażonce jego [...] Mariannie Szyliszczence Franciszkowej Matulatysowej dat. KAK₃ 3v. Endast enstaka belägg har påträffats där ett enhetligt personnamn saknas, till exempel: 1760 Agata Dziewa Morkiela Obywatela tuėyfzego KAK₁₀ 16, 1770 Szlachetnym Katarzynie Mate tudzież Stanisławowi Synowi Masandowiczowi Radce dat. KAK₁₅ 100, 1762 Jozef Bosek a Mażonka swoją Obywatele Miasta Kiedan(skiego) KAK₁₀ 67. I dessa exempel framgår tydligt att det inte bara var personer ur de lägre samhällsskikten (till exempel en tjänarinna och liknande) som skrevs utan efternamn, utan även personer med en högre ställning i samhället. Detta tyder på att ärftliga personnamn sannolikt helt enkelt inte noterades i de återgivna fallen där borgare av högre samhällsställning skrevs in. Detta berodde antagligen på dokumentens särart, inkonsekvenser i namngivningen, källornas kontext (personer som nämnts tidigare anges helt enkelt kortare och enklare på en annan sida i dokumentet) med mera. Uppgifterna visar att det i historiska dokument från första hälften av 1600-talet finns många exempel som vittnar om att ärftliga personnamn användes bland Kėdainiųbor (litauer och polacker). Under andra hälften av 1600-talet skrevs i praktiken alla Kėdainiųbor med efternamn. Det var sannolikt endast efternamnen hos personer ur de lägre samhällsskikten (tjänstefolk, daglönare med flera) som bildades långsammare. Det finns tillräckligt många belägg från 1700-talet som visar att inte alla invånare i Kėdainiai nödvändigtvis hade efternamn. Samtidigt gjorde anteckningarna i Kaunas stads aktböcker från första hälften av 1500-talet det redan möjligt att tala om början på bildandet av ärftliga antroponymer bland stadens elit. Under andra hälften av 1500-talet började efternamn uppträda bland personer ur borgarståndets mellanskikt (hantverkare med flera), och de bildades intensivt under första hälften av 1600-talet. Under andra hälften av 1600-talet skrevs i praktiken alla Kaunasbor med efternamn. På 1700-talet hade sannolikt även tjänstefolk och daglönare som bodde i staden fått efternamn (Ragauskaitė 2005: 85–86). Tendenserna i bildandet av efternamn bland Vilniusbor under 1500- och 1600-talen har beskrivits på liknande sätt (Ragauskaitė 2008: 35–37). I den historiska antroponymins kontext under andra hälften av 1600-talet anges att Vilniusborna benämns med för- och efternamn (Pihan-Kijasowa 2011: 75–86; Sinkevičiūtė, Račka 2014: 295–322; 2014a: 331–34; Sinkevičiūtė 2016: 221–254). Efternamnen bland invånarna i de nämnda städerna fortsatte att stabiliseras under 1600-talet (Ragauskaitė 2008: 36). Många människor bodde inom stadens begränsade område, däribland fria stadsbor med större egendom (Ragauskaitė 2005: 86). Den urbanistiska faktorn var dock inte avgörande för kronologin i efternamnens bildande. När uppgifterna om hur efternamn bildades och stabiliserades bland litauiska adelsmän och bönder jämförs med tidpunkten för borgarnas efternamnsbildning, framgår att borgarnas efternamn Straipsniai / Articles 67 ALMA RAGUSKAITĖ bildades tidigare än böndernas, men senare än adelsmännens. De senares efternamn fanns enligt uppgift redan på 1400-talet och bildades sedan intensivt under 1500-talet och därefter. Böndernas efternamn började uppträda sporadiskt först i slutet av 1500-talet, bildades sedan mycket snabbt under 1600-talet och var färdigbildade på 1700-talet (Maciejauskienė 1991: 112). Litauens stadgar och konstitutionerna för Litauens och Polens statsdagar skyddade endast adliga efternamn. Adelsmännen försvarade själva sina efternamn för att hindra andra från att tillägna sig eller förvanska dem. De ägde särskilt omfattande egendomar och hade därför intresse av att ha ett enhetligt, ärftligt efternamn och värna om sin familjs och släkts genealogi. Borgarna hade en svagare ekonomisk ställning än adelsmännen. Deras efternamn fick oftast sin status fastställd genom handlingar från den enskilda staden. Borgarna saknade medborgerliga rättigheter ända fram till konstitutionen av den 3 maj 1791. Denna konstitution var en betydelsefull händelse i städernas historia, eftersom de nya lagarna införde en allmän stadsrätt (Glemža 1998: 43–69; 2000: 211–214). Detta visar endast att de historiska förhållandena för adelsståndet att ha ett fast, ärftligt efternamn hade uppstått betydligt tidigare. De framförda påståendena om hur efternamn bland Kėdainiųs borgare bildades och utvecklades under 1600- och 1700-talen kompletterar de hittills genomförda studierna av efternamnsbildningen bland invånare i andra städer (Vilnius, Kaunas, Joniškis). Som redan nämnts hade alla medlemmar av Kėdainiųs lokala gemenskap efternamn under andra hälften av 1600-talet. Detta innebär dock inte att efternamnen redan då hade stabiliserats helt. Detta berodde framför allt på att litauernas ärftliga personnamn skrevs in i icke-litauiska texter, ofta av skrivare med ett annat modersmål. Under 1500-talet till början av 1700-talet poloniserades Kėdainiųbornas litauiska personnamn, vilket innebar att ett efternamn kunde modifieras på olika sätt i skilda poster i magistratens böcker. Därför bör företeelserna kring stabiliseringen av Kėdainiųbornas efternamn (variationer i efternamnsformer med mera) behandlas systematiskt i det följande. 4. SLUTSATSER 1. En undersökning av anteckningarna i Kėdainiųs historiska dokument från 1600-talet visar att efternamn bildades vid olika tidpunkter i de olika grupperna av den lokala borgargemenskapen. 2. Under första hälften av 1600-talet skrevs Kėdainiųbor (litauer och polacker) med hög samhällsställning med ärftliga personnamn. Under den andra hälften av århundradet fick personer ur borgarståndets mellan- och lägre skikt ärftliga antroponymer. I stort sett har medlemmarna av Kėdainiųs borgarstånd efternamn i handlingarna från 1600-talets andra hälft. Det var endast efternamnen hos Kėdainiųbor ur de lägre samhällsskikten (tjänstefolk, daglönare med flera) som ännu höll på att bildas. I stadens aktböcker från 1700-talet är alla Kėdainiųbor registrerade med efternamn. 68 Acta Linguistica Lithuanica LXXVI Kėdainių (lietuvių, lenkų) pavardžių formavimosi tendencijos XVII–XVIII amžiuje 3. I de stora litauiska städernas (Kaunas och Vilnius) lokala gemenskaper började elitens efternamn formas redan under första hälften av 1500-talet, och under andra hälften av 1600-talet anslöt sig även efternamnen hos företrädare för dessa städers mellanskikt. På 1600-talet skrevs utan tvekan alla invånare i Kaunas, Vilnius och Kėdainiai med efternamn. BILAGA Fig. 1. Fragment från 1666 ur Kėdainiųs inventarium från 1666 (f. 6v) Straipsniai / Articles 69 ALMA RAGUSKAITĖ KÄLLOR4 Akterbok för Kaunas 155–164. Handskriftsavdelningen vid Vilnius universitetsbibliotek (hädanefter – VUBS). F. 7. B. 1383. (KNAK). Kėdainiųs inventarium från 1604. VUBS. F. 4. A1723. B. 3430a. (KĮ1). Inventarium över Kėdainiųs prästgårdstionde från 1622. VUBS. F. 4. A20. B. 1692. (KKČ). Akterbok för Kėdainiai 1623–1806. Litauens statliga historiska arkiv (hädanefter – LVIA). F. SA. B. 1530. (KAK1). Kėdainiųs inventarium från 1624 [Inventar spifanẏ ẏmenia K̃eydankiego [...]. VUBS. F. 4. A1724. B. 3430b. (KĮ2) Kėdainiųs inventarium från 166 [Inventar miasta K̃eydanskiego 166]. VUBS. F. 4. A215. B. 1689. (KĮ3) [Förteckning över likvideringen av staden K̃eydanskis skulder. 167...]. VUBS. F. 4. A216. B. 1701. (RLDK) Akterbok för Kėdainiai 1690–1775. LVIA. F. SA. B. 1537. (KAK2) Akterbok för Kėdainiai 1704–1720. LVIA. F. SA. B. 1538. (KAK3) Akterbok för Kėdainiai 1721–1725. LVIA. F. SA. B. 1539. (KAK4) Akterbok för Kėdainiai 1732–1740. LVIA. F. SA. B. 1561. (KAK5) Akterbok för Kėdainiai 1732–1743. LVIA. F. SA. B. 1562. (KAK6) Bok med Kėdainiaiakter från 1744–1750. LVIA. F. SA. B. 1563. (KAK7) Bok med Kėdainiaiakter från 1750–1752. LVIA. F. SA. B. 1564. (KAK8) Bok med Kėdainiaiakter från 1750–1761. LVIA. F. SA. B. 1567. (KAK9) Bok med Kėdainiaiakter från 1750–1766. LVIA. F. SA. B. 1568. (KAK10) Bok med Kėdainiaiakter från 1753–1755. LVIA. F. SA. B. 1565. (KAK11) Bok med Kėdainiaiakter från 1756–1758. LVIA. F. SA. B. 1566. (KAK12) Bok med Kėdainiaiakter från 1762–1763. LVIA. F. SA. B. 1569. (KAK13) Bok med Kėdainiaiakter från 1763–1770. LVIA. F. SA. B. 1570. (KAK14) Bok med Kėdainiaiakter från 1767–1770. LVIA. F. SA. B. 1571. (KAK15) Bok med Kėdainiaiakter från 1771–1773. LVIA. F. SA. B. 1572. (KAK16) Bok med Kėdainiaiakter från 1774–1777. LVIA. F. SA. B. 1573. (KAK17) 4 Förteckningen över historiska källor har sammanställts i kronologisk ordning. 70 Acta Linguistica Lithuanica LXXVI Kėdainičių (lietuvių, lenkų) pavardžių formavimosi tendencijos XVII–XVIII amžiuje Kėdainiųs aktsamling från 1777–1779. LVIA. F. SA. B. 1534. (KAK18) Kėdainiųs aktsamling från 1777–1780. LVIA. F. SA. B. 1535. (KAK19) [Mål angående misshandeln av Kėdainiųs lekmannadomare. 179]. VUBRS. F. 4. A224. B. 17667, 17669, 17670, 17671, 17674. (BKSS) Kėdainiųs aktsamling från 1779–1782. LVIA. F. SA. B. 1536. (KAK20) Kėdainiųs aktsamling från 1782–1791. LVIA. F. SA. B. 1537. (KAK21) Kėdainiųs aktsamling från 1783–1792. LVIA. F. SA. B. 1538. (KAK22) Kėdainiųs aktsamling från 1791–1806. LVIA. F. SA. B. 1539. (KAK23) Kėdainiųs aktsamling från 1794–1798. LVIA. F. SA. B. 1530. (KAK24) LITERATŪRA AP I – Antroponimia Polski od XVI do końca XVIII wieku: wybór artykułów hasłowych oraz wykazy nazwisk wraz z chronologią i geografią 1. A–G, red. Aleksandra Cieślikowa. Kraków: Instytut Języka Polskiego PAN, 2007. AP II – Antroponimia Polski od XVI do końca XVIII wieku: wybór artykułów hasłowych oraz wykazy nazwisk wraz z chronologią i geografią 2. H–Mą, red. Aleksandra Cieślikowa, Katarzyna Skowronek. Kraków: Instytut Języka Polskiego PAN, 2009. AP III – Antroponimia Polski od XVI do końca XVIII wieku: wybór artykułów hasłowych oraz wykazy nazwisk wraz z chronologią i geografią 3. Mc–Pl, red. Aleksandra Cieślikowa, Katarzyna Skowronek. Kraków: Instytut Języka Polskiego PAN, 2011. Breza Edward 2000: Nazwiska Pomorzan. Pochodzenie i zmiany. Gdańsk: Wydawnictwo Uniwersytetu Gdańskiego. Bubak Józef 1986: Proces kształtowania się polskiego nazwiska mieszczańskiego i chłopskiego. Kraków: Nakładem Uniwersytetu Jagiellońskiego. Citko Lilia 2001: Nazewnictwo osobowe północnego Podlasia w XVI w. Białystok: Instytut Filologii Polskiej Uniwersytetu w Białymstoku. Dubisz Stanisław 1956: O „nobilitacji“ nazwisk mieszczańskich na Mazowszu w XVI i XVII wieku. – Prace Filologiczne 32, 97–107. Rudnicka-Fira Elżbieta 2004: Antroponimia Krakowa od XVI do XVIII wieku. Proces kształtowania się nazwiska. Katowice: Wydawnictwo Uniwersytetu Śląskiego. Sarnowska-Giefing Irena 2011: Słownik nazwisk mieszkańców Poznania XVI–XVIII wieku. Poznań: Wydawnictwo Naukowe UAM. Straipsniai / Articles 71 ALMA RAGAUSKAITĖ Glemža Liudas 1998: Kaunas miestiečių sąjūdyje (1789–1791). – Kauno istorijos metraštis 1. Kaunas: Vytauto Didžiojo universitetas, 43–69. Glemža Liudas 2000: Geros tvarkos komisijos kūrimo Kaune 1786 m. dokumentai. – Kauno istorijos metraštis 2. Kaunas: Vytauto Didžiojo universitetas, 158–163. Górny Halszka 2004: Nazwiska mieszkańców wybranych miejscowości dawnej ziemi sanockiej w świetle interferencji etniczno-językowej (XV–XIX w.). Rzeszów: Wydawnictwo Uniwersytetu Rzeszowskiego. Jablonskis Konstantinas 1979: Istorija ir jos šaltiniai. Vilnius: Mokslas. Jaracz Małgorzata 2001: Nazwiska mieszkańców Kalisza od XVI do XVII wieku. Bydgoszcz: Wydawnictwo Akademii Bydgoskiej im. Kazimierza Wielkiego. Kowalik-Kaleta Zofia 2007: Historia nazw polskich na tle społecznym i obyczajowym (XII–XV wiek). Warszawa: Slawistyczny Ośrodek Wydawniczy. Kowalik-Kaleta Zofia, Dacewicz Leonarda, Rzeszewicz-Żurek Beata 2007: Słownik najstarszych nazwisk polskich: pochodzenie językowe nazwisk omówionych w „Historii nazwisk polskich“ 1. Warszawa: Slawistyczny Ośrodek Wydawniczy. KN – Lietuvos magdeburginių miestų privilegijos ir aktai 3: Kėdainiai, sud. Antanas Tyla. Par. Antanas Tyla, Romualdas Firkovičius, Darius Antanavičius. Vilnius: Lietuvos istorijos instituto leidykla, 2002. Kiaupa Zigmas 1991: Šiaulių gyventojų kaita ir pastovumas XVII–XVIII a. – Šiaulių miesto savivaldai 200. Respublikinės istorikų mokslinės konferencijos tezės. 1991 m. lapkritis. Šiauliai: Titnagas, 3–4. Kiaupa Zigmas 2000: Kauno vaizto XVI a. vidurio knygos prabyla lietuviškai. – Kultūrų sankirtos. Vilnius: Dėmedis, 66–92. Kiaupa Zigmas 2010: Kauno istorija 1: Kauno istorija nuo seniausių laikų iki 1655 m. Vilnius: Versus aureus. Kucińska Małgorzata 2015: Nazwiska mieszkańców dawnych powiatów mławskiego i żuromskiego równe nazwom zawodów (1660–1825). – Prace Językoznawcze 17(1), 33–40. Lukaitė Regina 2001: Lietuvos stačiatikių bažnyčia 1918–1940 m.: kova dėl cerkvių. – Lituanistica 2(46), 15–53. Lipowski Jarosław 2008: Ewolucja nazwisk w południowej części Śląska Cieszyńskiego w czasach austriackich: analiza słowotwórczo-statyczna i graficzna. Wrocław: Wydawnictwo Uniwersytetu Wrocławskiego. 72 Acta Linguistica Lithuanica LXXVI Kėdainičių (lietuvių, lenkų) pavardžių formavimosi tendencijos XVII–XVIII amžiuje Maciejauskienė Vitalija 1991: Lietuvių pavardžių susidarymas XIII–XVIII a. Vilnius: Mokslas. Mytnik Irena 2010: Antroponimia Wołynia w XVI–XVIII wieku. Warszawa: Uniwersytet Warszawski. Paserska-Nowak Ewa 2013: Z problematyki kształtowania się polskich nazwisk. Model odmieńcowy na -ski w antroponimii poznańskiej XVII i XVIII wieku. – Kwartalnik Językoznawczy 3, 11–23. Paserska-Nowak Ewa 2015: Odapelatywna antroponimia mieszczan poznańskich na przykładzie rejestrów czopowego z XVII i XVIII wieku. – Słowiańszczyzna dawniej i dziś – język, literatura, kultura. Monografie ze studiów slawistycznych II, red. Agnieszka Kołodziej, Magdalena Bańka-Kowalczyk, Małgorzata Budińska. Czerńy Kostelec: Nakladatelství Pavel Mervart, 179–185. Wolnicz-Pawłowska Ewa 2010: Czy istnieje polskie nazwisko mieszczańskie? – Miasto w perspektywie onomastyki i historii, red. Irena Sarnowska-Giefing, Magdalena Graf. Poznań: Poznańskie Towarzystwo Przyjaciół Nauk Redakcja Wydawnictw. Kijasowa-Pihan Alicja 2011: Nazwiska mieszczan wileńskich (XVI–XVIII wiek). Zarys problematyki. – Poznańskie Spotkania Językoznawcze 22, 75–86. Ragauskaitė Alma 1999: XVI a. II pusės Kauno miestiečių lietuviškos kilmės asmenvardžiai. – Acta Linguistica Lithuanica / Lietuvių kalbotyros klausimai 41, 145–158. Ragauskaitė Alma 2000: XVII a. pirmosios pusės Kauno miestiečių asmenvardžių kilmė. – Acta Linguistica Lithuanica / Lietuvių kalbotyros klausimai 43, 93–110. Ragauskaitė Alma 2001: Kauno miestiečių pavardžių formavimasis XVI–XVII a. – Acta Linguistica Lithuanica / Lietuvių kalbotyros klausimai 45, 123–143. Ragauskaitė Alma 2001a: Kauno miestiečių pavardžių formavimosi tendencijos XVI–XVIII amžiuje. – Tarptautinė Kazimiero Būgos konferencija: etimologija ir onomastika. Vilnius, 2001 m. lapkričio 9 d. Vilnius: Vilniaus universiteto Baltistikos ir bendrosios kalbotyros katedra, 40–41. Ragauskaitė Alma 2002: XVII–XVIII amžių kauniečių (vyrų) pavardžių variantai. – Acta Linguistica Lithuanica / Lietuvių kalbotyros klausimai 47, 31–40. Ragauskaitė Alma 2003: XVI–XVIII a. kauniečių moterų asmenvardžių daryba. – Vārds un tā pētišanas aspekti. Rākstu krājums 7, Liepāja: Liepājas pedagoģijas akademija, 82–92. Ragauskaitė Alma 2004: XVI–XVII a. joniškiečių asmenvardžiai. – Istoriniai tekstai ir vietos kultūra. Šiauliai, Ryga: Luciljus, 8–18. Straipsniai / Articles 73 ALMA RAGAUSKAITĖ Ragauskaitė Alma 2005: XVI–XVII a. kauniečių asmenvardžiai. Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla. Ragauskaitė Alma 2006: Vietovardinės kilmės asmenvardžiai ir pravardžiai XVI a. Kauno aktų knygose. – Baltu filoloģija 15(1/2), 81–94. Ragauskaitė Alma 2007: Scotish Personal Names in the Act Books of the City of Kėdainiai in the Seventeenth and Eighteenth Centuries. – Tarptautinė Aleksandro Vanago konferencija „Vardas kalboje, istorijoje ir savimonėje“. 2007 m. spalio 24–26 d. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 63–64. Ragauskaitė Alma 2008: Tendencies in the Evolution of Hereditary Surnames of Townspeople in Lithuania from the Sixteenth to Eighteenth Centuries. – Zunamen / Surnames 3, 29–37. Ragauskaitė Alma 2009: Kada susidarė kauniečių pavardės? – Kalba ir žmonės. Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla, 226–232. Ragauskaitė Alma 2014: Kauno moterų asmenvardžiai XVI–XVII a. lietuvių istorinės antroponimijos kontekste. – Kauno istorijos metraštis 14. Kaunas: Vytauto Didžiojo universitetas; Versus aureus, 7–17. Ragauskaitė Alma 2014a: Lietuvoje sudarytas rankraštinis tikinių vardų registras (apie 1840–1843). – Archivum Lithuanicum 16, 323–340. Ragauskaitė Alma 2015: Seniausios Lietuvoje 1599–1621 metų Joniškio krikšto metrikų knygos joniškiečių moterų asmenvardžiai lietuvių istorinės antroponimijos kontekste. – Acta Linguistica Lithuanica 73, 55–81. Ragauskaitė Alma 2016: Šotų pavardžių užrašymo tendencijos XVII–XVIII a. Kėdainių miesto istorijos šaltiniuose. – Acta Linguistica Lithuanica 75, 45–67. Ragauskaitė Alma 2016a: Germaniškos kilmės kėdainiečių antroponimai XVII–XVIII a. Kėdainių miesto istorijos šaltiniuose. – Baltu filoloģija 25(2), 111–128. Raugas Aivas 2002: Vilniaus miesto valdantysis elitas XVII a. antroje pusėje (1662–1702 m.). Vilnius: Diemedis. Sinkevičiūtė Daiva, Račickaja Veslava 2014: Lietuvių dv kamienių vardų kilmės asmenvardžiai ir jų kamienų užrašymo ypatybės Vilniaus naujųjų miestiečių ir laiduotojų 1661–1795 metų sąraše. – Archivum Lithuanicum 16, 295–322. Sinkevičiūtė Daiva, Račickaja Veslava 2014a: Jo vardas paveldimuose Vilniaus naujųjų miestiečių ir laiduotojų sąrašo 1661–1795 m. sąrašo asmenvardžiuose. – Baltistica 49(2), 331–344. 74 Acta Linguistica Lithuanica xxvii Kėdainių (lietuvių, lenkų) pavardžių formavimosi tendencijos XVII–XVIII amžiuje Sinkevičiūtė Dava 2016: Lietuvių dikaminių vardų trumpinių kilmės asmenvardžiai ir jų kamienų užrašymo ypatybės Vilniaus naujųjų miestiečių ir laidotojų 1661–1795 metų sąraše. – Archivum Lithuanicum 18, 221–254. Skowronek Katarzyna 2001: Współczesne nazwisko polskie. Studium statystyczno-kognitywne. Kraków: Instytut Jęka Polskiego PAN. SNP – Słownik nazwisk mieszkańców Poznania XVI–XVIII wieku 1. A–F. Poznań: Wydawnictwo Naukowe UAM, 2011. Sudakiewicz Lidija Bożena 201: Słownik nazwisk mieszkańców Ziemi Złotowskiej 1. Koszalin: Wydawnictwo Politechniki Koszalińskiej. Szulowsk Wanda 2004: Dawna antroponimia Mazowsza (XV–XVII w.). Olsztyn: UW-M. Šinkūnas Peliksas 1928: Kėdainių miesto istorija. Kaunas: „Spindulio“ B-vės spaustuvė. Tyla Antanas 2000: Decemvitas arba Tertio ordo comunitatis Kėdainių savivaldoje. – Lietuvos istorijos metraštis 1999. Vilnius: Lietuvos istorijos institutas, 64–76. Tworek Stanisław 1966: Z dziejów kalwinizmu w Wielkim Księstwie Litewskim w XVIII w. – Annales Universitatis Mariae Curie-Skłodowska 21(8), 193–202. Woliński Marek 2011: Indeks nazwisk i przydomków do „Źródeł dziejowych“ i innych prac genealogicznych. Warszawa: Wydawnictwo Kastor. Zinkevičius Zigmas 1973: Kaip vadinosi vilniečiai? – Mokslas ir gyvenimas 4, 17–19. Zinkevičius Zigmas 1974: Vilniaus gyventojų vardai XVII a. pradžioje. – Žodžiai ir žmonės. Vilnius: Mintis, 78–85. Zinkevičius Zigmas 1976: W sprawie kontaktów językowych litewsko-polskich w Wilnie w XVII wieku. – Acta Baltico-Slavica 9, 125–131. Zinkevičius Zigmas 1977: Lietuvių antroponimika. Vilniaus lietuvių asmenvardžiai XVII a. pradžioje. Vilnius: Mokslas. Zinkevičius Zigmas 1977a: Iš lituanizmų Vilniaus XVII a. pradžios lenkiuose rankraščiuose. – Žmonės ir kalba. Vilnius: Mokslas, 93–101. Zinkevičius Zigmas 1977b: Tėvardinė asmenvardžių sistema Lietuvoje. – Baltistica. II priedas, 151–156. Zinkevičius Zigmas 2009: Lietuvių asmenvardžiai. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Straipsniai / Articles 75 ALMA RAGUSKAITĖ Žirgulis Rimantas 2002: Škotų bendruomenė Kėdainuose 1630–1750 m. – Lietuvos muziejų rinkiniai 1. Kėdainiai: Kėdainių krašto muziejus, 23–27. Žirgulis Rimantas 2002a: Three Hundred Years of Multiculturalism in Kėdainiai. – The Peoples of the Grand Duchy of Lithuania, ed. Grigorijus Potašenko. Vilnius: Aidai, 130–140. Žirgulis Rimantas 2005: Kėdainių žydų bendruomenė ir jos paveldas. – Žydų kultūros paveldas Lietuvoje, sud. Alfredas Jomantas. Vilnius: Savastis, 2005. Žirgulis Rimantas 2005a: The Scottish Community in Kėdainiai c. 1630 – c. 1750. – Scottish Communities Abroad in the Early Modern Period, ed. Alexia Grosjean and Steve Murdoch. Leiden–Boston: Brill, 225–247. Žirgulis Rimantas 2006: Kėdainiai Jewish Community and its heritage. – Jewish Cultural Heritage in Lithuania. Vilnius: Versus aureus, 234–245. Зинкявичюс Зигмас 1974: К вопросу о литовско-польских языковых контактах по данным антропонимии города Вильнюса начала XVII века. – Балто-славянские исследования. Москва: Наука, 136–143. Зинкявичюс Зигмас 1980: К истории литовских личных имен восточно-славянского происхождения. – Балто-славянские этноязыковые контакты. Москва: Наука, 151–156. Пашкевич М. 1908: Kėdainys, бывшій Ке̇данскій Преображенскій монастырь, Ке̇данская гимназія и типографія. Вильна: Русскій Починъ. Параускайте Алма 2012: О литовско-польских языковых контактах по данным фамилий жителей города Кедайняй в XVII–XVIII веках. – Студії з ономастики та етимології. 2011–2012. Київ: Інститут української мови НАН України, 213–221. Tendencies of Formation of Surnames among Kėdainiai Residents (Lithuanians, Poles) in the 17th–18th Century SUMMARY The article discuses the tendencies of formation of surnames of Kėdainiai residents in the 17th–18th century with a focus on the personal names of Kėdainiai residents collected from 24 unique Kėdainiai registry books of the 17th–18th century. Kėdainiai inventories of 76 Acta Linguistica Lithuanica LXXVI Kėdainių (lietuvių, lenkų) pavardžių formavimosi tendencijos XVII–XVIII amžiuje the 17th century as well as other historical documents are also mentioned in the article as auxiliary historical documents. Around 2,500 cases of naming Kėdainiai residents (both anthroponyms of different people and various versions of their personal name forms) were collected from the abovementioned old city manuscripts. The analysis of these cases of naming made it clear that surnames originated in all the groups of the local community of city residents at different times. The surnames of the dominant and most influential residents of Kėdainiai were first to originate. In the first half of the 17th century the residents of Kėdainiai (Lithuanians, Poles) taking up a higher social position were recorded using hereditary personal names. In the second half of the century the individuals belonging to the middle and lower class of the townspeople acquired uniform, common anthroponyms. The records of the second half of the 17th century show that the townspeople of Kėdainiai had surnames. Apparently, it took longer for the surnames of the city’s lower social classes to form. The stabilization of the surnames of Kėdainiai residents occurred during a later period, i.e. in the 18th century. Meanwhile, in the case of local communities of large cities, such as Kaunas and Vilnius, the surnames of the city elite first originated in the first half of the 16th century. The residents of Kaunas, Vilnius and Kėdainiai already had surnames in the second half of the 17th century. The final formation of the surnames of Kaunas, Vilnius, Kėdainiai, Joniškis residents took place in the 18th century. When comparing the chronology of the origin and final formation of surnames of the social classes of Lithuanian nobles and peasants and the time of formation of surnames of the townspeople, it turned out that it took longer for the surnames of the townspeople to form compared to the nobility but they formed earlier than those of peasants. The available research of Lithuanian historical anthroponomy testifies that the phenomenon of formation of surnames of the nobility can already be observed in the 15th century; the process gained momentum in the 16th century and during a later period. The surnames of peasants gradually originated at the end of the 16th century only, gathered pace in the 17th century and finally formed in the 18th century. Įteikta 2017 m. rugpjūčio 10 d. ALMA RAGAUSKAITĖ Lietuvių kalbos institutas Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius, Lietuva [email protected] Straipsniai / Articles 77