„Prussica“ und „Lithuanica“ in der Staatsbibliothek zu Berlin – Preußischer Kulturbesitz

MARIE-LUISE HECKMANN Universitetet i Potsdam, Historiska institutet Forskningsområden: påve-, klimat- och idéhistoria, handskriftskunskap, diplomatik, historiska hjälpvetenskaper. DOI: https://doi.org/10.35321/all81-02 PRUSSICA OCH LITHUANICA I BERLINS STADSBIBLIOTEK – PREUSSISKT KULTURARV Prussica ir Lithuanica i Berlins statsbibliotek – Preussiskt kulturarv Sammanfattning Artikeln ”Lithuanica och Prussica i Berlins statsbibliotek – Preussiskt kulturarv” består av en kort introduktion till överleveransförhållandena och några forskningsaspekter samt korta beskrivningar av knappt trettio handskrifter på tyska, latin, preussiska eller litauiska, som huvudsakligen kom till det Kungliga preussiska biblioteket i Berlin under 1800-talet. NYCKELORD: Borussica, Lituanica och Prussica; Berlins statsbibliotek – Preussiskt kulturarv; språkliga minnesmärken; Jagellonska biblioteket i Kraków; kristnandet av Baltikum; preussisk regional- och stadskrönikistik; reformationen; Martin Luthers Lilla katekesen och översättningar; vaidilotte; preussisk litauer; Lill- och Stor-Litauen; romantik och språkvetenskap. SAMMANFATTNING Artikeln ”Lithuanica och Prussica i Berlins statsbibliotek med preussiskt kulturarv” består av en kort introduktion till traditionsförhållandena och några forskningsaspekter samt korta beskrivningar av nästan trettio tyska, latinska, preussiska eller 22 Acta Linguistica Lithuanica LXXXI Prussica och Lituanica i Staatsbibliothek zu Berlin – Preußischer Kulturbesitz Litauiska handskrifter, som huvudsakligen överfördes till Kungliga preussiska biblioteket i Berlin under 1800-talet. NYCKELORD: Borussica, Lituanica och Prussica; Berlins statsbibliotek – Preussiskt kulturarv; språkliga minnesmärken; Jagellonska biblioteket i Kraków; kristnandet av Baltikum; Preussens territorie- och stadskrönikor; reformationen; Martin Luthers Lilla katekes och dess översättningar; Waidelotte; preussisklitauiska; Lilla och Stora Litauen; romanska språk och lingvistik. Prussica och Lituanica kom i regel till Staatsbibliothek zu Berlin – Preußischer Kulturbesitz (SBB PK) eller någon av dess föregångarinstitutioner genom försäljningar, gåvor, donationer eller arv. Nedan presenteras ett urval handskrifter, skrivna på litauiska eller med anknytning till Litauen, i korthetens intresse. Även Prussica tas upp när de berättar om exempelvis sudauerna och andra småpreussiska stammar, om de samtidigt har anknytning till Litauen eller utgör genuina ”språkliga minnesmärken”. Grasil­da Blažienė har ingående studerat det preussiska språket och dess idiom. Därför tillägnas hon denna artikel.¹ Någon fullständighet eftersträvas inte, eftersom det skulle överskrida ramen för en artikel. Det finns emellertid ytterligare skäl till att göra ett urval. Enligt vattenmärkena är visserligen vissa handskrifter från 1700-talet skrivna på litauiskt papper, men deras proveniens är därmed inte entydigt fastställd.² Handskrifter som redan har katalogiserats mer ingående och därför är tillgängliga för forskningen behandlas inte heller. Wilhelm Gaigalats (1870–1945) deposition, han var professor i evangelisk teologi vid universitetet i Kaunas, återlämnades exempelvis 1997 till Wilno (Vilnius). Den hade katalogiserats redan på 1980-talet, varför endast ett fåtal frågor kräver fysisk konsultation av materialet.³ En omständighet som trots allt försvårar inventeringen är att en betydande del av SBB PK:s slaviska handskrifter, däribland ¹ T.ex. Blažienė 2000; 2001; 2005. ² T.ex. Ms. boruss. fol. 263: vattenmärke: strålkransmadonna, || 60 mm, höjd: 125 mm, bredd 60 mm, typ Laucevičius 1967, nr 2463); Ms. boruss. fol. 1253 och Ms. germ. qu. 2347: vattenmärke: Maria med barnet, nedanför: S MARIA, motmärke: Z VKAV / ML, typ Laucevičius, Popierius Lietuvoje XV–XVIIIa. Atlasas, nr 2462/2465. ³ Range 1980. Weitere Lituanica könnten sich im Nachlass von Eduard Hermann (1863–1950) befinden. Straipsniai / Articles 23 MARIE-LUISE HECKMANN även sådana från eller om Litauen, till Jagiellonen-Bibliothek i Kraków till följd av andra världskriget. De tas nedan endast med om motsvarande sökmedel eller digitala reproduktioner finns tillgängliga. Ytterligare material finns – som redan antytts – bland de så kallade Borussica, det vill säga handskrifter som berör eller härrör från orter eller regioner i den preussiska staten som helhet, utan att vara införlivade i Staatsbibliotheks stora serier. För det mesta rör det sig om ämbetsböcker, historieskrivning eller, sett till proveniensen, sammanhörande ”traditionsbärare”. Litauiska ämnen finns i dag främst i Borussica-beståndet till följd av det historiska grannskapet mellan storfurstendömet Litauen och ordenslandet och hertigdömet Preussen (från 1525). Vad kan man utläsa ur de handskrifter som förvaras i Berlin om det gamla Preussen och Litauen? För det första finns det en rad handskrifter som berättar om de baltiska småstammarna nordost om Weichsel och sydväst om Memel.⁴ Den yttre och inre kristnandet av dessa folk utgör den avgörande faktorn för denna traditionsbildning. Det är därför inte förvånande att inte bara dominikanpredikanten Simon Grunau (omkring 1470–1530/1537), som på 1800-talet förtalades som ”lögnmunk”,⁵ utan också den preussiska lands- och stadskröniketradition som började växa fram på 1500-talet nästan sömlöst infogade preussarna i sin bild av det förflutna.⁶ I tillbakablicken på det hedniska förflutna blev flera baltiska gudomar rentav så att säga hertigdömet Preussens ”stamfäder”.⁷ Om man betraktar den baltiska ”språkfamiljen” blev den (vid sidan av de slaviska, germanska och romanska språkgrupperna) ett ämne just när folkspråket genom reformationen blev det främsta mediet för predikan och förkunnelse. Martin Luthers Kleine Catechismus utkom exempelvis snart efter den första publiceringen 1529 även på de angränsande ländernas språk, först på polska, preussiska, litauiska och danska, därtill på kroatiska, därefter även på franska och italienska och slutligen mot slutet av 1600-talet också på tjeckiska och sorbiska.⁸ ⁴ Mss. boruss. fol. 68 und 303. ⁵ Ms. boruss. fol. 264 (Nachtrag). Vgl. Zonenberg 2007; Miltakis 2015. Zu den Handschriften der Chronik Simon Grunaus Zonenberg 2020. ⁶ Ms. boruss. fol. 245, 592 u.a. Vgl. Mentzel-Reuters 2001 (2). ⁷ Ms. boruss. fol. 474. ⁸ Latin: VD 16 / VD 17: 39/9 (1529–1685); Lågtyska: VD 16: 26 (1529–1599); Polska: L 5341, L 5343; 12:740759Z (1533, 1562, 1615, Königsberg); Tyska / preussiska: L 5200, L 5202 24 Acta Linguistica Lithuanica LXXXI Prussica und Lithuanica in der Staatsbibliothek zu Berlin – Preußischer Kulturbesitz Bland de berlinska Borussica hade en avskrift av språkforskaren Johann Severin Vater (1771–1826), med tillägg av hallensiske baltisten Faber till den första preussiska utgåvan av Martin Luthers Enchiridion länge förbisetts och därmed varit otillgänglig för forskningen.⁹ Den språkliga kvaliteten på översättningen av Abel Will, kyrkoherde i Pobethen (1540–1575), var omtvistad bland lingvister ännu i början av 1900-talet.¹⁰ Översättningen hade ursprungligen tillkommit på uppdrag av hertig Albrecht av Preussen (1525–1567). Den utfördes omkring 1545, kort efter offrandet av en svart bock under Ryttarkriget, vilket ägde rum 1520 i Pobethen med övermästaren Albrecht (1511–1525) godkännande, i syfte att avvärja fientliga skepp från Danzig. Kort efter reformationen svängde emellertid stämningen gentemot de knappt kristnade preussarna, och den samländske biskopen Georg von Polentz (1519–1550) dömde den hedniske ”Waidelotte” Valentin Sopplit (Supplit) och 23 av hans anhängare till en omfattande offentlig botgöring, innan han efter ett år åter lät dem delta i nattvarden. Begreppet Waidelotte bygger på det rekonstruerade preussiska verbet waidilis. Enligt forskningen omfattar det ett brett spektrum av betydelser, från se och veta till trolla.¹² Mot denna bakgrund framstår en språklig såväl som historisk bearbetning av den första preussiska katekesen som mycket önskvärd,¹³ särskilt som inte bara bibel- och psaltaröversättningen av Johannes Bretke (1536–1602), pastor i Labiau och Königsberg, utan också den andra översättningen av Enchiridions, tillkommen omkring 1575, av Bartholomäus Willent (1525–1587)¹⁴ (1545, 1561: Königsberg); litauiska Mažvydas 1547, 1:719679M (1547; 1612, båda Königsberg); tyska / latin: VD 16 / VD 17: 3 / 5 (1554–1669); tyska / kroatiska: B 7650 (1561); tyska / polska: L 5344, L 5345 (1574, 1588); danska: L 5255, ZV 24213, L 5256 (1587, 1594, 1596); franska 75:650634U, 23:292716Q, 23:664372K (1605, 1637, 1667); grekiska / latin / tyska: L 5191 (1565); tyska / latin / hebreiska: 23:286143T (1602); tyska / latin / grekiska / hebreiska: 7 (1605–1660); tyska / latin / franska / grekiska: 32:645194Z (1609); latin / grekiska: 384:717945U (1614); tyska / latin / franska / italienska: 39:146155Z (1615); grekiska: 23:685649V = 75:656151H (1618); tyska / latin / grekiska: 1:040122D (1630); tjeckiska: 32:682640P (1685); sorbiska: 547:653025A (1693). ⁹ Ms. boruss. fol. 462. ¹⁰ Hermann 1915. ¹¹ David 1812: 117–126. Vgl. Wijaczka 2014: 78. Die bei David beschriebenen Bußund Gegenrituale verdienten eine weitergehende religionswissenschaftliche Aufarbeitung. ¹² Brauer 2011, 268 f. ¹³ Ms. boruss. fol. 251 und 592. ¹⁴ Bechtel 1882. Vgl. Pakerys 2015; Aleknavičienė 2017. Straipsniai / Articles 25 MARIE-LUISE HECKMANN redan har funnit sin väg in i baltistiken. 15 Även ”Preussisk litauer”, med värdefulla uppgifter om de så kallade smålitauernas kultur och levnadssätt, finns numera i en kritisk utgåva. 16 ”Överleveransfragmenten” om Stor-Litauen i Staatsbibliothek zu Berlin tillkom mellan 1500- och 1900-talet. Litauen nämns främst i samband med fördrag, privilegier eller förvaltningsfrågor. Ibland förekommer det också i skildringar av ståndsförsamlingar, gästlistor från det litauiska hovet, räkenskaper, fastighetsurkunder, reseberättelser eller historiska avhandlingar, såsom jesuitpater Thomas Szpots Historia Poloniae et Magni Ducatus Lithuaniae. Cum annexis Provinciis ab harum origine. För lingvisten är sökandet efter det litauiska språkets ursprung under romantiken särskilt anmärkningsvärt, inte minst eftersom detta väl stämmer överens med nyare forskning om Jacob Grimms (1785–1863) kunskaper i litauiska. 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 Bretke 1991 (1); Bretke 1991 (2); Bretke (2017). Jfr Kluge / Scholz 2002; Eglė 2007; Gelumbec-kaitė 2017; Range 2017; Thies 2017. Om de första böckerna på preussiska respektive litauiska: Lukšaitė 2017, 229–240. samt http://www.hab.de/ausstellungen/postille/einleitung.htm (konsulterad den 6.11.2019). Gerulaitienė 2011. Ytterligare Lithuanica finns på Rysslands nationalbibliotek i Petersburg; jfr Bleski-na 2011; Logutova 2015. Ms. boruss. fol. 265; Ms. boruss. oct. 20; Ms. germ. fol. 857; Mss. slav. fol. 1–2, 4, 7. Ms. gall. fol. 196. Ms. slav. fol. 12 und 15. Ms. slav. fol. 3. Ms. slav. fol. 47. Ms. germ. fol. 1493. Ms. lat. qu. 828. Ms. germ. qu. 1045. Vgl. Kraut 2017. Kirchenslavischen Drucken aus Polen, die Übersetzungsund Vermittlungsbedarf sowie konfessionelle Konflikte des 17. Jahrhunderts anzeigen, ist ein längerfristiges Digitalisierungsvorhaben an der SBB PK gewidmet. Vgl. Neumann 2016 sowie „Digitalisierte Sammlungen“ der SBB PK. 26 Acta Linguistica Lithuanica LXXXI Prussica und Lithuanica in der Staatsbibliothek zu Berlin – Preußischer Kulturbesitz Kortbeskrivningar 1) Ms. boruss. fol. 68: Peter von Dusburg: Chronica Prussiae Summarium Bellorum Pruthenicorum per annos 14 (lat.), III + 140 bl., Preussen?, 1500-talet. Rödprickigt snitt. Papper, 28,5 x 20,5, vattenmärken: främre försättsbladet, bl. 274, 276 vas med två handtag, tre blommor och monogrammet MB, bl. 264, 270 kanna med fot och påsatt krona (Briquet 12632?). Paginerad på rectosidorna, bl. 16, 17, 36 rester av äldre foliering, 31–37 rader, kurrentskrift, tre händer (bl. 1r–96r; 96v–97v, 105v–107v; 97v–98v, 100r–105r, 107v–132v), randanteckningar, överstrykningar mot slutet, bl. 1–191 rubriker och initialer i rött, ibland röda understrykningar. Tidigare ägare: handskriven titel på ryggen Chronica Prussiae; främre försättsbladet äldre signatur N. 55 (liknande i Ms. boruss. fol. 72); på främre pärmen ett guldfärgat, ovalt exlibris i form av ett vapen med omskriften Daniel Casimirus Krusius Theol. et I.U.D. Custos Vratisla[viensis], vapen: kluvet två gånger; fält 1 och 3 vardera med två sexuddiga stjärnor, fält 2 med en sexuddig stjärna, ovanför ett omvänt uppstigande lejon, barhuvat, med tre liljor i tassarna; främre försättsbladet (recto) ägaranteckning Danielis Casimiri Krusii CW. Bl. 1r–96v Peter von Dusburg. Chronica Prussiae. Ofullständig. Börjar Honorabili viro et in Christo devoto fratri Wernero de Orsele magistro hospitalis sancte Marie domus Theutonicorum Ierosolimitani frater Petrus de Dusburgk... Avbryts vid ordinavit ergo, quod David Castelhuus suus de Gartha cum valido exercitu intravit terram Masoviae XI Kal., bl. 1r–3r prolog, bl. 3v–4r De modo agendi libri huius. Prefatio ad institutionem ordinis domus Theutonicae, bl. 4r–96r Incipit prima pars libri de origine ordines domus theuton[icorum]..., bl. 96v–133r Summarium bellorum Pruthenicorum per annos 14. Börjar Anno domini 1444 die sancte Dorothee virginis. Nobilo et ministro Prussie... Slutar... per gratiam dei res habeant clara documenta. Finis, bl. 103rv tyskt tillägg. Börjar Der gemeyne eyd laud alzo. Alle sachen wir daz geschen sint mit unserem eldesten... Slutar... zu halden ein eides stat das (muß) goth so helffe etc., bl. 149r–150r, 132v–140v tomma. Lit.: Toeppen 1853, 17 f.; SRP 1: 3–219, hier 14 f.; Kletke 1858: 79; Peter von Dusburg 1984, 19 f.; Mentzel-Reuters 2001 (1); Heckmann 2004: 1–18; Piotr z Dusburga 2007: XLV; Smith 2017: 151–154. Vgl. Ms. boruss. fol. 245; PStA Danzig: 300, R/Li, q. 1; 492/971; UB Toruń: Rps 26/III (Altsignatur mf. 782); PStA Toruń: Kat. II, XIII, 1; ÖNB Wien: Cod. Vind. 9093. 2) Ms. boruss. fol. 303: Nicolaus von Jeroschin: Preußische Reimchronik, 252 bl., Tyskland, 1600-talet. Straipsniai / Articles 27 MARIE-LUISE HECKMANN Biblioteksband. Papper (olika sorter), 28 x 22. Äldre paginering 1–491, bl. 272 överhoppat, 2 spalter, skriftspegel ca 23 x 9 vardera, i regel 30 rader, kurrentskrift, flera händer, sidreferenser till förlagan antecknade i marginalen, rubriker understrukna i rött, från bl. 58 tryckstil, början på en vers från bl. 55 skriven med större skrift, delvis understruken i rött. Tidigare ägare: anteckning på främre försättsbladet, enligt vilken handskriften kommit från Königsberg till Berlin, samt två litteraturhänvisningar (Lilienthal respektive Hanow). Döhn 6, bl. 86. Litt.: Förster 1820, 16 f.; Toeppen 1853: 15–17; Kletke 1858: 80; SRP 1868, 299 f. (= Ms. fol. 1547?); Johansson 1964: 22–35; SRP 1968: 36–43. Jfr UB Heidelberg: Cod. Pal. germ. 367 (förlaga). Fig. 1 Stenzel Bornbach: Cronica des Preußenlands, Bd. 1, Bl. 9r 28 Acta Linguistica Lithuanica LXXXI Prussica und Lithuanica in der Staatsbibliothek zu Berlin – Preußischer Kulturbesitz 3) Ms. boruss. fol. 245: Stenzel Bornbach: Cronica des Preußenlands, Bd. 1: Von den Anfängen bis 1290 (enthält Ps.-Wartzmann: Chronik des Landes Prutenia) furstelängd, 166 bl., Tyskland, 1500-talet. Autograf. Papper, 30 x 21. Bladförlust mellan bl. 50 och 60, marginalen beskuren vid bindningen (delvis textförlust); lägg av 8 dubbelblad, vattenmärke med oxhuvud (liknar Piccard, bd V, nr 212 och 214), äldre paginering 2–20, äldre foliering på versosidan 21–164, skriftspegel vanligen 26 x 17, kansli- och kurrentskrift, bl. 30r, 33rv, 35r, 54r vapen för Tyska ordens högmästare, färger angivna, bl. 94v, 114r, 139r, 152v vapenskisser, tomma, bl. 9r pennteckning, vapen med tre huvuden, krönt av hjälm och ek, till vänster gestalten Widowito, till höger Bruteno, bl. 2r–18v tomma, på ytterkanten klistrade med gotiska versaler A–Z, Z till största delen förstörd när bokblocket beskars. Innehåller på bl. 166v en förteckning över furstar från Litauen, Samogitien och Masurien, med vilka preussarna och Tyska orden fört krig. Kletke 1858: 112–115; Döhn 6, Bl. 159–161. Lit.: Heckmann 2020. Vgl. Mss. boruss. qu. 175, 252 f., 255–258, 261, 591 und 629 (Ps.-Wartzmann) sowie PStA Danzig: 300/R LI 70; BPAW Danzig: Ms. 1282. 4) Ms. boruss. fol. 251: Andreas Huckewitz: Preußische Chronik (fram till 1527), II + 393 bl., Danzig, 1500-talet. Papper, 30 x 20. Vattenmärken: kanna med fot och påsatt fyrpassblomma (liknar Briquet 12573), qui n i oner med signaturer för lägg på den sista sidan i varje lägg, äldre foliering 1–393, skriftspegel ca 25 x 15, blyertslinjerad sida, kurrentskrift, kansliskrift (titelblad, rubriker). Proveniens: bl. 1v monogram GR, bl. IIr uppgift om uppdragsgivaren Johann Kopfen. Bl. Ir motto. Navita dementis, de tauris narrat arator. / Vulnerat miles, enumerat pastor oves, bl. Iv tomt, bl. IIr förord, bl. IIv tomt, 1r–393r text, bl. 1r–4v Jerusalems kungars historia, bl. 5r–12r Tyska ordens grundande, bl. 12v tomt, bl. 13r–341v högmästarnas och Preussens historia (fram till 1525). Varje ny högmästare börjar på rectosidan, varför flera blad är tomma; bl. 342r–373v reformationen och sociala oroligheter i Danzig och dess omgivningar (1522–1527), bl. 371v–381v tillägg. Frankenkriget (1520/1521), bl. 382r–393r Der Ungläubigen Sudawen ihrer Bockheyligung mit sampt andern Ceremonien, so sie zu gebrauchen pflegen, bl. 393v tomt. Straipsniai / Articles 29 MARIE-LUISE HECKMANN Kletke 1858: 91–93; Döhn 6, Bl. 70 f. Litt.: Förster 1820: 15 f. Om Sū-dauern, jfr Ms. boruss. fol. 592. 5) Ms. boruss. fol. 265: Danzigs stadsbok, 60 + 1 Bl., Danzig, 1400-talet (1386, 1414–1455). Grå pappband, rygg: titelbricka (svårläst), rödgul signaturbricka (aktuell signatur), 30 x 22,5. Papper, 29,5 x 22. Flera Bl. restaurerade, inskjutet Bl. inklistrat före Bl. 3, före Bl. 6 och 33 vardera ett Bl. utskuret; (VI–1)25 + (IV–1)32 + XIV60, WZ: ǁǁǁ 64 mm, höjd 56 mm, bredd 26 mm, torn med krenelering och ett fönster (Piccard 100743), främre och bakre försättsblad: WZ: text, ofta 32–33 rader, gotisk kursiv, flera händer, lat., medelhögtyska, medellågtyska, Bl. 16v fisk med tre fenor, Bl. 22v och 51v noteringshänder. Tidigare ägare: Bl. 2r och 59r röda stämplar från Kungliga biblioteket, Bl. 2r aktuell signatur. Fyra fasciklar: I: Bl. 1r–12v rådsordning och andra rådsärenden; II: Bl. 13r–38v korrespondens med handelspartner och makthavare; III: Bl. 39r–46v urkunder och brev från länsherren; IV: Bl. 47r–60v rådet, stadsherren och rådhuset. Innehåller Bl. 30v–31v storfursten Boleslaw Swidrigal av Litauen till den romerske kungen Friedrich (III.). I den heliga Treenighetens namn. Amen … [Kerschemen, 1431 VI 19]. Beskr. enligt Döhn, Gesamtbestand, under signaturen. Litt.: Tandecki 1990; Eibl 2004: 57 f., nr 15; Grulkowski 2015: 469–472 (samtliga utan denna handskrift). Jfr Ms. boruss. fol. 72. 6) Ms. boruss. fol. 272: Numophylacium Hornianum Polono-Prussicum J. H. Liedert: Polskt och litauiskt myntkabinett J. H. Liedert: Polskt och litauiskt myntkabinett, 51 Bl., Preussen?, 1700-talet. Pappband, 34 x 22. Papper, 33 x 21,5. Flera vattenmärken, Madonna med strålkrans (liknande Suprașlius, 1778, enligt nr 2365 i Lietuvoje XV–XVII, E. Laucevičius); oregelbundna lägg, paginerad, vardera 2 spegelblad fram och bak, ca 40 rader, kurrentskrift, en hand, tyska. Bl. 3r anteckning. Ex Collectione Manuscriptorum Fried. Carl. Gottl. de Duisburg. Bl. 4r–5r förteckning över preussiska och polska mynt som varit i omlopp före och efter korsriddartiden, Bl. 5v–8v mynt präglade under korsriddartiden, Bl. 9r–10r gamla kungliga mynt från Vladislau Jagello æct., Bl. 10v–11v böhmiska groschen som ännu var i omlopp i Polen under korsriddartiden, Bl. 12rv allehanda groschen, skillingar och penningar. 2 groschen sl. [scilicet] Dreyzeleher, från Polen, Bl. 13r om torunska mynt, Bl. 13v 30 Acta Linguistica Lithuanica LXXXI Prussica und Lithuanica in der Staatsbibliothek zu Berlin – Preußischer Kulturbesitz Elbingska mynt, Bl. 14r–15v Danzigska mynt, Bl. 16r fortsättning på de torunska mynten. Se fol. 19, Bl. 16v tomt, Bl. 17r–19r fortsättning på de polska mynten, Bl. 19v polsk thl. [thaler?], Bl. 20r–21r fortsättning på de polska RP. [Res Publica / Rzeszpospolita?], Bl. 21v–22r om guldenmynt, Bl. 22r–24r om polska guldenmynt, Bl. 24v–31r om polska silvermedaljer, Bl. 31v tomt. Bl. 32r–36r förteckning över preussiska sl. brandenburgska mynt samt thaler sl. medaljer, Bl. 36v tomt, Bl. 37r–43v om preussiska och brandenburgska medaljer i tenn, Bl. 44r–49v J.H. Liedert. Polskt och litauiskt myntkabinett, Bl. 45v, 50r–51v tomma. Beskr. av Sara Knothe (Universität Potsdam). Litt.: Gartmann 1901; Sajauskas / Kaubrys 1993, 2006. Fig. 2 Johann Seoverin Vater: Enchiridion. Der kleine Catechismus Doctor Martin Luthers, Teutsch und Prußisch, Bl. 26v–27r (avskrift, tyska till vänster, prußiska till höger) Straipsniai / Articles 31 MARIE-LUISE HECKMANN 7) Ms. boruss. fol. 462: Johann Severin Vater: Enchiridion. Den lilla katekesen av doktor Martin Luther, på tyska och prussiska. Tryckt i Königsberg i Preussen av Johann Daubmann. M.D.LXI (avskrift) Faber: Kollationering av avskriften mot trycket, 64 bl., Halle, omkring 1821. Fig. 3 Regentträd för det suveräna hertigdömet Preussen, 1693–1694 (utsnitt) Brunmelerat pappband, på ryggen en grön etikett med inskriften Ms. Boruss. fol. 462. Preussischer Catechismus. Abschrift des gedruckten v. 32 Acta Linguistica Lithuanica LXXXI Prussica und Lithuanica in der Staatsbibliothek zu Berlin – Preußischer Kulturbesitz 1561. Därunder en röd etikett med giltig signatur, 30 x 20. Papper, BR 32,5 x 19,5. Två fasciklar: I: Bl. 1r–62v, bladpaginering med ornamenterad bård, i bläck, varierande antal rader, kurrentskrift, en hand, reklamantar. II: Bl. 63r–64v större format: 36,5 x 22, vikt, beskrivet på båda sidor. En annan hand. Tidigare ägare: Bl. 1r anteckning S. Josef Sauer in Vater’s Die Sprache der alten Preußen. Braunschweig 1821. Förord s. X. XI, Bl. 62r anmärkning av herr doktor Vater i Halle. Så långt inte originalet, som …–1…och skulle kunna ersättas med originalets tryckta text; Bl. 2v stämpel från Kungliga biblioteket (latinsk omskrift). Bl. 1r se ovan, Bl. 2r titel, Bl. 2v blank, Bl. 3r–61r avskrift, Bl. 63r–64v avvikelser i avskriften från förlagan: Enchiridion 1561. Litt.: Vater 1821: X–XI. 8) Ms. boruss. fol. 474: Samuel von S.: Regentträd för det suveräna hertigdömet Preussen, 1693–1694, rulle, uppspänd på duk, i en mapp. Modernt brunt träband, 49,5 x 35. Pergament, uppklistrat på duk, inbundet med högerkant vid restaureringen, 67,5 x 48. Latinsk kursiv, en hand (Samuel de Su … 1694), pennteckning: träddiagram, färglagt i grönt, rött och gult. Titel: Regentenbaum des souveränen Herzogthumbes Preussen und dessen Alten und jezigen Dienern. Diagrammet visar hertigdömet Preussen från dess ursprung i Franken (huset Ansbach, Hohenzollern), Gamla Preussen (Vaidevutus, år 373 e.Kr., fram till Krÿwe Krÿweiten, 583 år senare) och det heliga landet (Tyska orden) till dess siste ämbetsinnehavare: Namnet på den härskare som regerade 1693/1694, Friderich Wilhelm I., kurfurste av Brandenburg (1688–1713), hertig (1688–1701) respektive kung av Preussen (1701–1713), har dock raderats. Däremot finns hans halvsyster Luise Dorothée (1680–1705), hans mor Sophie Charlotte von Hannover (1668–1705) och hans äldre bror Friederich Augustus (1685–1686), markerad som avliden, antecknade. Raderingen skedde således mellan 1701 (Fredrik Vilhelm I:s kröning till kung) och 1705 (halvsysterns och moderns död). Regentträdet tillkom förmodligen med anledning av Fredrik Vilhelm I:s förestående (själv)kröning till kung av Preussen. Den vidare bakgrunden till dess tillkomst låg kanske i trädmotivet, som förekommer i samtida likpredikningar. Jfr VD 17: 1:0334477F; 29:725438C. VD18: 90537262. 9) Ms. boruss. fol. 592: Johannes Freiberg: Preussisk krönika (utdrag 1190–1440). Urkundliga handlingar och historiska berättelser, Kulmer handfäste, 139 bl., Tyskland, 1500-talet. Straipsniai / Articles 33 MARIE-LUISE HECKMANN Bindningsfel i slutet, papper i 2°, binioner, 3 vattenmärken (inte hos Briquet), 31 x 22, SR ca 26 x 17, äldre paginering av skrivare, 28 eller fler rader, kurrentskrift (högmästarlista från 1700-talet), kansliskrift (text och rubriker). Skrivaren Johannes Freiberg. Tidigare ägare: Hans Mülfelt från Königsberg? (båda uppgifterna kan inte utläsas av de yttre kännetecknen); [acc. ms. 158] (1830: Vend. Halling. Studioso in mense Februario). Bl. 1v tillägg. Högmästarlista fram till Albrecht som detaljerad innehållsförteckning, Bl. 1r–99r Ps.-Wart(z)mann (1190–1525), Bl. 99rv mandat av biskop Johann Poliander av Ermeland (rörande den lutherska religionen, 1540), Bl. 100r–124r ytterligare mandat, 124r–126v Artickell uff die Stette, gemachtt vom Orden (1529), Bl. 126v–131v Von den Sudawytternn und ihren Gebräuchen, Bl. 131v–132v förteckning över landmästarna i Preussen, 132v–139v Kulmer Recht. Alter Kulm und Handfeste (avbryts). Beskr. enligt Döhm 7, Bl. 59–61. Litt.: Kletke 1858, 125 f.; Toeppen 1868, 249 (utan denna handskrift). Jfr Mss. boruss. fol. 176, Bl. 242r–329v och fol. 629, Bl. 22r–144v samt StdtB Königsberg, S 24 fol., Bl. 319r–327r.; om sudauerna Ms. boruss. fol. 251. Jfr även Rappolt 1738; M iletius 1742: 701/707–721; Poliander 1808; SRP 1968: 331–335, nr 10. Jfr Ms. boruss. fol. 629. 10) Ms. boruss. fol. 1157: Byordning för domänämbetena i det östpreussiska och litauiska kammardepartementet, 16 Bl., Berlin, 1800-talet. Lit.: Flade 2014. Fig. 4 Theodor Lepner: Der Preußische Litauer, Bl. 1v–2r 34 Acta Linguistica Lithuanica LXXXI Prussica und Lithuanica in der Staatsbibliothek zu Berlin – Preußischer Kulturbesitz 11) Ms. boruss. oct. 5: Theodor Lepner: Der Preußische Litauer, X + 202 Bl., Preussen, sent 1600-tal, slutet. Med bokutsmyckning (kolorerad teckning). Kungliga bibliotekets band. Papper, 16,5 x 10, kurrentskrift, kansliskrift (”neogotisk kursiv”), 13–14 rader. Tidigare ägare: Enligt Ms. Cat. A, förvärvad före 1818. Beskr. enligt Döhm 13: Bl. 6–8. Tryck: Lepner 1744. Utgåva: Gerulaitienė 2011. Jfr även SRP 6: 50–60 (Der Litauer von Schondoch). 12) Ms. boruss. oct. 20: Uppgifter om ämbetena och städerna i kungariket Preussen · Allmänna uppgifter om de kungligt preussisk-litauiska ämbetena · Uppgifter om städerna i det litauiska departementet Preussen, 104 Bl. (+ 1 extra blad), u.o., u.å. [1807–1813/1815, utifrån benämningen departement från hertigdömet Warszawa]. Pappband, svartmarmorerat. Överst på ryggen en äldre etikett Nachrichten von den Ämtern in Preußen, nederst en signatur-etikett från Kungliga biblioteket. Bl. 11 röd stämpel från Kungliga biblioteket (latinsk omskrift), giltig signatur. 17 x 10,5, lägg: 8 IV64 + (IV−1)72 + III78 + IV102 + (III−3)105, tretton häften med varierande bladformat: åtta gånger 17 x 10 (1 Bl.), 17 x 8 (6 Bl.), 17 x 10, därefter 17 x 10 (2 Bl.), 17 x 8 (5 Bl.), två gånger 17 x 10 (1 Bl.), 17 x 8 (4 Bl.), en gång 17 x 10 (1 Bl.), 17 x 8 (5 Bl.), en gång 17 x 10 (1 Bl.), 17 x 8 (4 Bl.), en gång 17 x 10 (1 Bl.), 17 x 8 (2 Bl.), 17 x 10 (3 Bl.), varierande antal kolumner och rader. Statistiska uppgifter med utgångspunkt i ämbetenas namn (första kolumnen, alltid ifylld, Bl. 1–77: 57 onumrerade ortnamn, Bl. 78–99: 49 numrerade ortnamn Waldau...–... Riesenburg, Bl. 100–103: 10 numrerade ortnamn Altkoff Insterburg...–... Rush), ytterligare kolumner exempelvis för personantal eller antalet befintliga trädgårdar (ytterligare kolumner, ofta tomma). Jfr Ms. boruss. fol. 1110. 13) Ms. gall. fol. 196: Journal de la Diète Générale des Etats du Royaume de Pologne et du Grand Duché de Lithuanie: le 3 octobre – le 14 novembre 1746, 88 Bl., Warszawa, 1746. Autograf. Marmorerat pappband (Kungliga bibliotekets, 1700-talet), 34,7 x 20, rygg: påskrift: Journal de la Diete des Etats [...] [P]ologn[e] 1746, VD biblioteksanteckningar, tyska. Papper, 34,7 x 19,6. Flera Bl. Straipsniai / Articles 35 MARIE-LUISE HECKMANN förlorat (textförlust), papperet sprött; bladlinjering, 30–50 rader, tre händer, första handen med tyskt β. Proveniens: Bl. 1r acc. [ms.] 10, 940, Bl. 88v köpanteckning. Förvärvad från antikvarien T.O. Weigel, Leipzig; röda stämplar från Kungliga biblioteket i Berlin (latinsk omskrift). Bl. 1r–88v Journal de la Diete Generale des Etats du Royaume de Pologne et du Grand Duché de Lithuanie, commencée à Varsovie le 3 d’octobre l’an 1746. Lundi le 3 d’octobre 1746. 1 Session. Börjar L’ouverture de la Diete Generale des Etats de Pologne et de Lithuanie se fit aujourd’hui selon les formalités usitées … Beskrivningen bygger på http://info.filg.uj.edu.pl/fibula/sites/default/files/pdfs/Gall-Fol-196.pdf (konsultation 24.10.2019). 14) Ms. germ. fol. 857: Zur Geschichte des Herzogtums Preußen (innehåller Ps.-Wartzmann: Chronik des Landes Prutenia), I + 437 + I blad, Kulm, 1600-talet. Autograf. Grått pappband, 30 x 18,5; upptill på ryggen en tryckt titelbricka, nedtill en röd signaturbricka med guldförgyllning (aktuell signatur). Papper, SR 21–22 x 14–15; Bl. 4r–13v felordnade vid inbindningen på Kungliga biblioteket; 16–21 rader, kurrentskrift, kursiv (Bl. 305rv, 321r–322v), en hand (utom Bl. 419v), reklamant, röda marginalanteckningar, på Bl. 1r en skrivaranteckning. Sum Georgij Lobuuaseri Schneebergensis. Tidigare ägande: ägaranteckning på Bl. 1r. Ex Bibliotheca Hempclij … Anno 1668; annan hand. …origissimam Theodori Mitzeln abg. Dato Friol. Lauhen et 31 … 1759; access. 9438 (dvs. den 11 oktober 1867 försäljning till Kungliga biblioteket för 6 taler genom assessorn Brakenhausen), Kungliga bibliotekets signatur, på Bl. 1r, 437v röda stämplar från Kungliga biblioteket (latinsk omskrift). Bl. 1r titel, Bl. 1v blank, Bl. 2rv register över 16 fasciklar, Bl. 3rv blank, Bl. 4r–13v alfabetiskt register till Kulmer-rätten, Bl. 14r–15v blank, I: Bl. 16r–26r stadsprivilegier för Kulm och Thorn (1251), Bl. 26v blank, II: Bl. 27r–32v Kulmer stadsprivilegier (utdrag), Bl. 33r–36v blank, III: Bl. 37r–207v Kulmer-rättens fem böcker (Gamla Kulm), Bl. 208r–210r Magdeburg-rätten (utdrag om arvsrätt). Erklärung des Magdeburgischen rechten von wegen eines Puncts … Bl. 210v blank, IV: Bl. 211r–222v evigt fördrag mellan Polen och Preussen (Kraków, 1525 IV 8), Bl. 223r Der Abgesandten vom Orden, auch Lande unnd Stedte Bewilligung und Consens dieses vorhergehenden ewigen Friedes … finns på fol. 103 (Kraków, 1525 IV 9), Bl. 223v blank, V: Bl. 224r–233r evigt fördrag mellan Litauen och Preussen. Nach dem aus der Regirendenne Heuster [Hochmeister] unnd unser … Bl. 233v blank, VI: Bl. 234r–276r hertig 36 Acta Linguistica Lithuanica LXXXI Prussica und Lithuanica in der Staatsbibliothek zu Berlin – Preußischer Kulturbesitz Albrecht av Preussen. Testamente. Fürstlicher Gnaden zu Preußenn Testament (1567 II 17), so uff gehaltenem Landtage t zum Heiligenbeil Anno 1568, den 14. Juni eröffnet vnnd einer Erbarn Landschafft zugestallt worden..., Bl. 276v–277v blank, VII: Bl. 278r–281r hertig Albrecht av Preussen. Privilegium. Vorschreibung Marggraf Albrechts gegen Landt vnnd Stedt, einen Jeden bey seiner Gerechtigkeit vnnd Freiheit zu handthaben (Kraków, 1525 IV 11), Bl. 281v–282v blank, VIII: Bl. 283r–300r Magdeburger Recht zu beiden Kindern (Königsberg, 1540 X 31), Bl. 300v blank, IX: Bl. 301r Förteckning över slotten och städerna i Preussen, X: Bl. 301v ölnamn i Preussen (1443), XI: Bl. 303r Hur mäktig orden hade varit i landet Preussen, Bl. 303v Des landes vormunngen. 18368 Dörfer im Lande..., Bl. 304rv blank, XII: Bl. 305r–311v Der Dreier Städte Königsbergh Recess... folio 48 zu finden (1566 X 25), XIII: Bl. 312r–319v Matthias Reutel. Bekännelse (1575), Bl. 320rv blank, XIV, Bl. 321r–322v latin. Polens kung Sigismund II August. Privilegium för hertig Albrecht Friedrich av Preussen (Lublin, 1569 VII 19), Bl. 323rv blank, XV: Bl. 324r–419r Ps.-Wartzmann. Krönika över landet Prutenia. Utdrag ur några berättelser från Tyska ordens krönika i Preussen. År 1190 efter vår Herres och Frälsares Jesu Kristi födelse grundades den stora staden Arkurs... (1190–1525), Bl. 417r–419r epilog (om 1466, 1511, 1517–1546), Bl. 419v annan hand (delvis bortnött). Utdrag ur några berättelser ur krönikan om styret i Preussen efter Tyska ordens avskaffande, XVI: Bl. 420r–437v Der Dreier Städte Königsbergh Wilkuhr (1394). Beskr. enligt (Anne-Beate Riecke) http://www.manuscripta-mediaevalia.de/dokumente/html/obj31250807,T (konsultation 24/10/2019, egen autopsi 04/11/2019). Jfr. http://www.handschriftencensus.de/werke/962 (utan denna handskrift). Litt.: Perlbach 1878: 101–110; Toep­pen 1878: 41 f., nr. 66; Walther 1928; Dolezel / Dolezel 1971: 12–30, nr. 1, 33–35, nr. 3, 57 f., nr. 10 (?), 81 f., nr. 16; Kisch 1978: 110–157; Bues / Kąkolewski 1999: 169–205; Ebel 1999; Mentzel-Reuters 2001 (2); Heckmann 2015. 15) Ms. germ. fol. 1493: Cosmus von Simmer: Alte und Neue Welt, Historia, Bd. 14, 493 Bl., 1620, Nachträge bis 1632. Mit einem Scherzgedicht von Jodocus Hond (1563–1612). Innehåller på Bl. 5398–5836 Europa, del IX,2: Polen, Litauen, Ryssland, Valakiet, Moldavien. Erwähnung bei Becker 1986: 43. Straipsniai / Articles 37 MARIE-LUISE HECKMANN 16) Ms. germ. qu. 1045: Xaver Bohuss: Om den litauiska nationens och dess språks ursprung, 73 blad, 1800-talet (1827). Vorbesitz: Aus dem Nachlass des Geographen Carl Ritter (1759–1859). In einer öffentlichen Sitzung der Königlichen Warschauer Gelehrten Gesellschaft vorgelesen am 12. Dezember 1806. Übersetzt von Hrn. von Zalesky 1827 [eher Wacław Michał Zaleski (1799–1849) als Józef Bohlan Zaleski (1802–1886)]. Degering 1926: 174; http://kalliope.staatsbibliothek-berlin.de/de/ead?id=DE-611-BF-26361 (Einsichtnahme 3. November 2019). 17) Ms. lat. qu. 828: Thomas Szpot SJ: Polens och Storhertigdömet Litauens historia. Med de anslutna provinserna, från deras ursprung fram till kung Johan III av Polens död (fram till 1696), II + 286 blad, Rom, tidigt 1700-tal. Rött läder över trä, 25 x 17,5. Papper, SR 20 x 12,5. 31 rader, latinsk kursiv (skönskrift), reklamants. Tidigare ägare: Bl. 1r signatur från Kungliga biblioteket, acc. ms. 1920, 3 (såld av Friedrich von Schwanghoff, Helgoländer Ufer 1, för 160 mark), Bl. 1r, 2r, 286v röda stämplar från Kungliga biblioteket (latinsk omskrift). Bl. 1r titel. Historia Poloniae et Magni Ducatus Lithuaniae. Cum annexis Provinciis ab harum origine usque ad obitum Ioannis III. Regis Poloniae. Authore R.P. Szpot Societatis Iesu Theologo Pontificio, a Confessionibus in Urbe. Opus multa arcana continens, collecta ex variis Manuscriptis, Relationibus, ab Authore dum adhuc in Patria degeret, Bl. 2r blankt, Bl. 2r–270r Origo Nominis Poloniæ. Compendium variarum ex Historicis Polonis collectum, Bl. 2r–3v Origo Nominis. Nomen hov Polonia et distinctivum gentis Pagino non est antiquum..., Bl. 3v–4v Origo Regni Poloniæ. Omnes fere historici nostri referunt..., Bl. 4v–5r Stemmatis regni Poloniæ, quæ est Aquila alba, extensis ad volandum pennis in campo purpureo. Origo. Coronatus originem ejus deducit a Lecho..., Bl. 5rv Limites Regni Poloniæ. Quantos Sarmatia Europea limites habuerit..., Bl. 5v–240v Successio Principum & Regum Poloniæ. Primus Princeps et Rex Poloniæ Lechus I. Non est dubium Sarmatas ante Lechum suas Principes et Duces habuisse..., Bl. 240v–267r Secundus Princeps (atque) Rex Poloniæ Ioannes. III. Filius Jacobi Sobieski Castellani Cracouiensis Principis Senatus sæcularis. De hoc Principe traditur cum natus esset..., Bl. 267r–270r Russia. Russia, qua etiam Raqdania dicitur, alia est septentrionalis, qua alba dicitur, alia autrakis, qua etiam Russia partim rubra, partim nigra nominatur..., Bl. 270r–273v Prussia. Prusiam olim gentes incoluerant non ab similes ritibus moribus et linguâ, imò Lituanis ut nonnulli Historici Stella et Dlugos attingunt ejusdem ferè originis, Prussia seu Borussia ac Lituania fuere..., Bl. 273v–275v Masouia. Masouia est ea Prouincia et 38 Acta Linguistica Lithuanica LXXXI Prussica und Lithuanica in der Staatsbibliothek zu Berlin – Preußischer Kulturbesitz Den del av Polen som på ena sidan gränsar till hertigdömet Preussen, på den andra till kungariket Preussen, på den tredje till Podlachien och slutligen på den fjärde till Stor- och Lillpolen..., Bl. 275v–276r Samogitien. Samogitien är en provins eller ett hertigdöme; enligt Vaporius också Massageternas säte, och den skiljs från Litauen..., Bl. 276rv Podlachien. Podlachien eller Subsgluania är ett område och en provins i kungariket Polen mellan Preussen, Masovien, Litauen och Lillpolen, som förr beboddes av jazygier eller jazvinger..., Bl. 276v–277r Livland. Det är osäkert vilken provins som gav det dess namn..., Bl. 277v–278r Palatinatenas provinser. Palatinat kallas efter palatinerna; palatinerna kallas i sin tur efter palatset, eftersom de är kungarnas rådgivare..., Bl. 278rv Storpolen. Det första palatinatet är Pomanien, vars vapen är en vit örn..., Bl. 278v–279r Lillpolen. Det första palatinatet är Krakow, vars vapen är en vit örn med utbredda vingar, redo att flyga..., Bl. 279rv Litauens hertigdöme. I denna provins finns två anmärkningsvärda saker: först att palatinatens gemensamma vapen är en beväpnad riddare i fullt språng med draget svärd..., Bl. 279v Ryssland. Det första palatinatet är det som egentligen kallas det ryska palatinatet. Dess yttre kännetecken är ett krönt lejon i ett fält..., Bl. 279v–280r Preussen. Det första palatinatet är Kulm, vars vapen är en vit örn med utbredda vingar, en gyllene krona i skyn och... från den högra vingen..., Bl. 280r Masovien. Det första palatinatet är det som egentligen kallas Masoviens palatinat. Dess vapen är en vit örn med utbredda vingar i ett rött fält, krönt med en hertiglig mitra; kastellaniet har..., Bl. 280r Samogitiens hertigdöme. Det behåller sitt namn och har ingen palatin utan en starost eller prefekt..., Bl. 280r Podlachien. Det har bara ett palatinat, i vilket det finns ett land, Bielsam, och tre distrikt..., Bl. 280rv Livland. Det finns bara ett palatinat och en kastellan; palatinatets vapen är en vit grip..., Bl. 280v–284r Valakiet. Denna provins furste kallas palatin, efter mönster av Polens palatiner..., Bl. 284v–285r Kungariket Polens senatorsordning. Ärkebiskopen av Gniezno har den högsta värdigheten i Polen..., Bl. 285r–186v Världsliga senatorer. Efter biskoparna intar de den främsta platsen efter kungen. Kastellanen av Krakow... Omnämnd i Ms. Cat. A 557/16. 18) Cod. Simul. 298: Fotomekanisk kopia av: Aldona Gustas: Älgarna, mina bröder, bilaga, på tyska, till samma författares: Briedžiai mano broliai. Dikter, Vilnius 1983. 100 maskinskrivna sidor. Lösa. Allmän signatur: 524810. 19) Ms. slav. fol. 1: Christoph Sigmund Pac: Kungliga påbud [Krzysztof Zygmunt Pac: Xiegi dekretalowe roku 1650 za dicrty wielmoznego iego mosci Pana Straipsniai / Articles 39 MARIE-LUISE HECKMANN Christopha Paca Chorazego WXI, starosty Wilkowskiego], bd 1, 725 blad, Wilno, januari–september 1650. Autograf. Rödbrunt läder över trä, med guldgravyr, upptill på ryggen en titelskylt. Papper. WZ: cirkel, däri ett kors med tre tvärbjälkar som avslutas i tassar, flankerat av två sexuddiga stjärnor; kursiv, en hand. Proveniens: bl. 4r signatur från Kungliga biblioteket, bl. 707v röd stämpel från Kungliga biblioteket i Berlin (latinsk omskrift). Bl. 1r–3v tomma, bl. 4r–5r register, bl. 5r–719v dekretaler, kronologiskt ordnade, bl. 5r–15v, 45v, 79v, 96v, 127rv, 149v, 192rv, 277rv, 299v, 305v–306v, 446v, 586v, 708r–710v, 720r–725v tomma. Beskrivningen är baserad på https://jbc.bj.uj.edu.pl/dlibra/publication/291844/edition/279209/content (konsulterad 27.10.2019). Om Krzysztof Zygmunt Pac (1621–1684), jfr Wolff 1885: 150–171, här 152 f. (utan denna handskrift). 20) Ms. slav. fol. 2: Christoph Sigmund Pac: kungliga förordningar [Krzysztof Zygmunt Pac: Zięgi dekretalowe roku 1650 za dicrty wielmoznego jego mosci Pana Christopha Paca Chorazego WXI, starosty wilkowskiego], bd 2, 352 blad, Wilna, oktober–december 1650. Autograf. Svart pappband (1600-talet?), upptill på ryggen en titelskylt. Papper. Kursiv, en hand. Tidigare ägare: bl. 4r signatur från Kungliga biblioteket, bl. 4v, 351v röda stämplar från Kungliga biblioteket i Berlin (latinsk omskrift). Bl. 1r–3v tomma, bl. 4r–351v förordningar, kronologiskt ordnade, bl. 352rv tomma. Beskrivningen är baserad på https://jbc.bj.uj.edu.pl/dlibra/publication/292270/edition/279604/content? (konsulterad 27.10.2019). Om Krzysztof Zygmunt Pac (1621–1684), jfr Wolff 1885: 150–171, här 152 f. (utan denna handskrift). 21) Ms. slav. fol. 3: Kvittenbok för Litauens skattmästare och hovskattmästare Stefan Pac [Kopiariusz kancelarii podskarbiego litewskiego Stefana Paca], 306 blad, Litauen (Wilna?), 1631–1634. Autograf. Band: pergament över trä: från ett antifonarium, kvadratneumer över fyra linjer, 1300-talet, VD CAO 6789, HD CAO 4747. Papper, WZ: 40 Acta Linguistica Lithuanica LXXXI Prussica und Lithuanica in der Staatsbibliothek zu Berlin – Preußischer Kulturbesitz Fisk i en cirkel, med dubbel kontur (Bl. 305), sidlinjering, foliering utförd av skrivaren, 35 rader, kansliskrift, en hand, ofta reklamant, polska. Proveniens: VD insida ägaranteckning? Maryn Kuspi, Bl. 2r signatur från Kungliga biblioteket i Berlin, Bl. 2v, 302v röda stämplar från Kungliga biblioteket i Berlin (latinsk omskrift). Ämbetsbokens genre och syfte framgår av rubriken på Bl. 180r (se nedan). Bl. 1r–10v alfabetiskt register, Bl. 1v–4v, 5v, 7rv, 8v–9v, 10v–11v tomma, Bl. 12r–14v 6 handlingar (odaterade), Bl. 15r–35v 49 handlingar (1631), Bl. 25r tomt, Bl. 36r–40v 14 handlingar (1631 och 1631/1632), Bl. 41rv tomt, Bl. 42r–97v 61 handlingar (1631), Bl. 98rv tomt, Bl. 99r–118r 16 handlingar (1631), Bl. 118v–120v tomma, Bl. 121r–130v 7 handlingar (1623, 1627, 1627, odaterade), Bl. 131r–134v tomma, Bl. 135r–145v 8 handlingar (1631), Bl. 146r–148v tomma, Bl. 149r–150r 5 handlingar (1632), Bl. 150r–157v 42 handlingar (1632), Bl. 158rv tomt, Bl. 159r rubrik. Rok Panski 1633, Bl. 159v tomt, Bl. 160r–173r 12 handlingar, Bl. 173v tomt, Bl. 174r–179v 6 handlingar, Bl. 180r–213v Kwity odszczenia Trybunału Skarbowego, Panom Poborcom dane na Cztery Pobory oboey Raty na Seymise. Trzyniedzielnym w Roku 1632 Vchwalone. 28 handlingar, Bl. 214r–215r en handling (1634), Bl. 216v–216v tomt, Bl. 217r–302v Rok Panski 1634. 62 handlingar, Bl. 303r–305v tomma, Bl. 306rv, HD insida byte av hand? Anteckningar och beräkningar. Beskrivningen följer https://jbc.bj.uj.edu.pl/dlibra/publication/292279/edition/279610/content (konsultation 25.10.2019). Om Stefan Pac (1587–1640), privatsekreterare åt kung Sigismund III Wasa av Polen (från 1611), hovskattmästare i Litauen och skattmästare i Litauen (båda från 1630), se Wolff 1885: 80–88, här 82–84 (utan denna handskrift). 22) Ms. slav. fol. 4: Privilegier av Polens kungar för staden Wilna [Sumariusz liberatij od świątobliwej pamięci krolow... jako ij teraz krolatemu szczęśliweman [i.d. szczęśliwym] pamięćego Pana Kaszi (miri Miłosciwego) miastu Wilenskie-mu nadanych ktore pres Mikołaja z Ciechanowca Kiszka wojewodę Mscisławskiego zrewidowane ij De Verbo ad Verbum wpisanę są. Działo sie w Wilnie dnia 22 miesiąca septembra Anno 1633], 48 Bl., Wilna, 1633, 22 september. Brunt pappband, titelbricka upptill på ryggen (sliten), hörnen klädda med läder, VD med titel i bläck (nästan helt utsliten), fastklistrad signaturbricka från Kungliga biblioteket (skadad). Papper, trasigt i de båda nedre hörnen. Äldre paginering och äldre numrering av privilegierna, Straipsniai / Articles 41 MARIE-LUISE HECKMANN Kursiv skrift, flera händer. Proveniens: VD insida siffran 28; Bl. 1r signatur från Kungliga biblioteket i Berlin, Bl. 23v röd stämpel från Kungliga biblioteket i Berlin (latinsk omskrift). Bl. 1r titel, Bl. 1v tomt, Bl. 21r–23r 32 privilegier, Bl. 23v–48v tomma. Se https://jbc.bj.uj.edu.pl/dlibra/publication/292432/edition/279735/content (konsultation 31.10.2019). Om Nikolaus Kiszka (omkring 1588–1644), vojvod i Dorpat (1617–1626) och Mszislau (1626–1636), kastellan i Trakai (1636–1640), stor skattmästare i Litauen (1640–1644), starost i Waukawysk (1637) och Mahiljow / Mogiljow (1644), se PSB 1966: 513. 23) Ms. slav. fol. 7: Storhertigdömet Litauens statuter, 1595. Ibland även böner och sånger [Statut Wielkiego Księstwa Litewskiego z roku 1595. Przy tym okolicznościowe modlitwy i pieśni]. 224 Bl., Polen-Litauen, 1500-talet, slutet. Rödbrunt läderband, VD ram med ornamentala stämplar, innerfält: växtslingor i hörnen, en öppen blomma upptill och nedtill i mitten, tre öppna blommor i rad på var sida, i mittmedaljongen en mans profil i hatt, upptill inskriften STATVT (KWL), HD dubbel ram till vänster och höger, mångfaldig ram nedtill: flätband, ornamentala stämplar (1600-talet). Bl. 1 sönderrivet (med förlust av blad och text); sidlinjering i rött bläck, kursiv skrift, en hand, reklamant, kapitelrubriker och kapitelnumrering, versaler i början av ett avsnitt i rött, polska. Proveniens: Bl. 1r röd stämpel från Kungliga biblioteket i Berlin (omskrift på latin), stämpel från Schutzstaffel (i en krans två järnkors ovanför varandra, åtskilda av ett band, till höger respektive vänster om det översta tasskorset initialerna SS). Bl. 1r–6v anteckningar (brev?), Bl. 7r–9v tomma, Bl. 10r titel, Bl. 10v tomt, Bl. 11rv privilegium av Sigismund III av Polen-Litauen (Kraków, 1588), Bl. 12r–29v register (över 14 böcker), Bl. 30rv tomt, Bl. 31r–47r 1:a boken. 35 kapitel, Bl. 47v–54r 2:a boken. 27 kapitel, Bl. 54r–73v 3:e boken. 51 kapitel, Bl. 74r–125v 4:e boken. 105 kapitel, Bl. 126r–133v 5:e boken. 22 kapitel, Bl. 133v–139r 6:e boken. 15 kapitel, Bl. 139r–148r 7:e boken. 31 kapitel, Bl. 148v–150v 8:e boken. 9 kapitel, Bl. 151r–162v 9:e boken. 32 kapitel, Bl. 163r–166v 10:e boken. 18 kapitel, Bl. 167r–190r 11:e boken. 68 kapitel, Bl. 190v–198r 12:e boken. 24 kapitel, Bl. 198v–201v 13:e boken. 14 kapitel, Bl. 202r–213r 14:e boken. 37 kapitel, Bl. 231v–217v tomma, Bl. 218r Trybunał Obiwatelem Wielikoho Kniaztwa Litowskoho na Soyme Warszawkomdani (1591?), Bl. 218v tomt, Bl. 219r–228r Sposob Praw Tribunal­skich. Börjar Stephan ZBozci miłości..., Bl. 228v–229v Priwiley preiozenia 42 Acta Linguistica Lithuanica LXXXI Prussica und Lithuanica in der Staatsbibliothek zu Berlin – Preußischer Kulturbesitz (1595), Bl. 230r–252v tomma, Bl. 253r–267r Pieśń nadolna. Börjar Brań mię mą Panie..., Bl. 257v–259 (= HD) anteckningar, delvis bibelverser. Beskr. enligt https://jbc.bj.uj.edu.pl/dlibra/publication/292131/edition/279449/ content (konsulterad 24.10.2019). 24) Ms. slav. fol. 12: Gästförteckning vid Władysław IV:s hov i Vilnius [Revisia gospod dworoviego krolev­skiei m[o]l­sci w miescie Wilnie pod bytnosc krola iegomosc­i [Władysława IV.] w roku 1636], 101 Bl., Vilnius, 1636. Brunt läder över trä (1600-talet); VD tredubbel ram av dubbla streckjärnslinjer, den mellersta ramen prydd med korsblommor (fyrpass), i huvudfältet en medaljong, utvändigt krans och blommor, upptill liljekrona med båge, innerfältet delat och kluvet, fälten med en blomma vardera, det hela prytt med ett hjärtfält (samtliga slitna). Proveniens: Bl. 1r ägaranteckning (16 januari 1691, Stanislaw...), Kungliga bibliotekets signum (ms. slav. Fol. 12), Bl. 97v röd stämpel från Kungliga biblioteket i Berlin (latinsk omskrift). Bl. 1r titel, Bl. 1v tom, Bl. 2r–97r namn, ordnade efter datum och sida [vid audiensen?] och numrerade, Bl. 97v–101v tomma. Beskr. enligt https://jbc.bj.uj.edu.pl/dlibra/publication/292770/edition/280061/ content (konsulterad 24.10.2019). 25) Ms. slav. fol. 15: Gästförteckning vid hovet i Vilnius [Rewizja gospód dla dworu królewskiego w Wilnie], I + 57 Bl., Vilnius, 1600-talet. Vitt läder över trä (1600-talet); VD och HD dubbel ram av dubbla streckjärnslinjer respektive pärlband, i mittfältet en vas, två handtag, en blombukett med tre blomkransar (innerst 16 knoppar, omkring dessa 12 knoppar, ytterst blommor i tre riktningar: lodrätt, diagonalt uppåt åt vänster respektive höger, vågrätt); kursivskrift, en hand (skriften kraftigt sliten). Proveniens: Bl. 2r Kungliga bibliotekets signum (ms. Slav. Fol. 15), Bl. 2r, 54r röda stämplar från Kungliga biblioteket (latinsk omskrift). Bl. 1rv tomma, Bl. 2r–54r namn, ordnade efter datum och sida [vid audiensen?] och numrerade, Bl. 54v–57v tomma. Straipsniai / Articles 43 MARIE-LUISE HECKMANN Beskr. enligt https://jbc.bj.uj.edu.pl/dlibra/publication/294124/edition/281294/content (konsulterad 24.10.2019). 26) Ms. slav. fol. 47: Handlingar rörande jord- och egendomsfrågor för adliga familjer i vojvodskapet Trakai [Samling av arton originaldokument från Storfurstendömet Litauen, huvudsakligen rörande egendomsfrågor, härrörande], 41 Bl., Litauen, 1568–1777. Kartongblad, enstaka eller dubbla Bl., olika format, lagda i ett kartongomslag. Kursivskrift, polska och vitryska. Proveniens: Varje Bl. har röd stämpel och accessionsnummer från Kungliga biblioteket i Berlin (acc. ms. [4 maj] 1917, 32: från godset Akramowski nära Terrie, sålt av överlöjtnant Erwin Maßmann, Berlin-Wilmersdorf, Waghäusenerstraße 19i). 18 handlingar. Beskr. enligt https://jbc.bj.uj.edu.pl/dlibra/publication/294389/edition/281787/content (konsulterad 31.10.2019) och Ms. Cat. A 557/16. 27) Ms. slav. fol. 49: Litauiska sånger [Lietū́viškos dainos], 6 Bl., u.o., 1800-talet. Papper. Tidigare ägare: Från Kungliga husbiblioteket, Berlin: B8327 eller B8927 (acc. ms. [18 februari] 1962, 28). Texterna är tvåspråkiga, med undantag för den första dikten, en litauisk översättning av Heil dir im Siegerkranz, Bl. 4r med noter. Omnämnd i Ms. Cat. A 557/16. LITTERATUR Aleknavičienė Ona 2011: Pirmasis Baltramiejaus Vilento Enchiridiono leidimas: terminus ad quem – 1572-ieji. – Archiwum Lithuanicum 11. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. 44 Acta Linguistica Lithuanica LXXXI Prussica und Lithuanica in der Staatsbibliothek zu Berlin – Preußischer Kulturbesitz Bechtel Fritz 1882: Bartholomäus Willent’s litauische Uebersetzung des Luther’schen Enchiridions und der Episteln und Evangelien, nebst den Varianten der von Lazarus Sengstock besorgten Ausgabe dieser Schriften. Mit einer Einleitung hrsg. von Fritz Bechtel. Göttingen: R. Peppmüller. Becker Peter Jörg 1986: Kurzes Verzeichnis der von Hermann Degering nicht mehr erfaßten Handschriften in Folio. Ms. germ. fol. 1384–Ms. germ. fol. 1500. Berlin: Typoscript (auch als Digitalisat der SBB PK). Blažienė Grasil­da 2000: Die baltischen Ortsnamen im Samland. Stuttgart: Franz Steiner Verlag. Blažienė Grasil­da 2001: Stand und Aufgaben der altpreußischen Onomastik. – Namenkundliche Beiträge Wolfgang P. Schmid zum 70. Geburtstag. Hrsg. von Friedhelm Debus. Akademie der Wissenschaften und der Literatur, Mainz. Stuttgart: Franz Steiner Verlag, 47–60. Blažienė Grasil­da 2005: Baltische Ortsnamen in Ostpreußen. Stuttgart: Franz Steiner Verlag. Bleskina Ol’ga N. 2011: Katalog sobranija latinskich rukopisej: pravo, filosofija, nauka, literatura i iskusstvo / Catalogus codicum manuscriptorum latinorum, qui in Bibliotheca Publica Petropolitana asservantur. Sankt-Petersburg: Izdat. Brauer Michael 2011: Die Entdeckung des ‚Heidentums‘ in Preußen. Berlin: Akademie-Verlag. Bretke Johann 1991 (1): Navias testamentas ing lietuwischką lieszuwi perraschitas. Nya testamentet, översatt till litauiska. Utg. av Jochen Dieter Range och Friedrich Scholz. Paderborn: Ferdinand Schöningh. Bretke Johann 1991 (2): Psalteras ing lietuwischką lieszuwi pergulditas. Psaltaren, översatt till litauiska. Utg. av Jochen Dieter Range och Friedrich Scholz. Paderborn: Ferdinand Schöningh. Bretke Johann 2017: Biblia. Tatai esti Wissas Schwentas Raschtas. Lietuwischkai pergulditas. Die Bibel. Das ist die ganze Heilige Schrift, litauisch übersetzt. Hrsg. von Jochen Dieter Range. Paderborn: Ferdinand Schöningh. Bues / Kąkol­ewski 1999: Die Testamente Herzog Albrechts von Preußen aus den sechziger Jahren des 16. Jahrhunderts. Hrsg. von Almut Bues und Igor Kąkol­ewski. Wiesbaden: Harrassowitz. Bukan­tytė Eglė 2007: Martino Lutherio Naujojo Testamento (1522–1546) įtaka Jono Bretkūno Naujojo Testamento vertimui (1579–1580) sintaksės aspektu. Klaipėdos univ. leidykla. Straipsniai / Articles 45 MARIE-LUISE HECKMANN Daugirdas Kęstutis 2007: Andreas Volanus und die Reformation im Großfürstentum Litauen. Mainz am Rhein: Von Zabern. David Lucas 1812: Preussische Chronik, nach der Handschrift des Verfassers mit Beifügung historischer und etymologischer Anmerkungen. Hrsg. von Ernst Henning. Bd. 1. Königsberg: Haberland. Degering Hermann 1926: Kurzes Verzeichnis der germanischen Handschriften der Preußischen Staatsbibliothek 2. Leipzig (auch als Digitalisat der SBB PK). Döhn Helga Gesamtbestand: Manuscripta borussica (Mss. Boruss.). Katalog över det befintliga hela beståndet. Berlin: Ms. Cat. A 557/3, 1–4, inte tryckt. Döhn Helga 6 [1900-talets tredje fjärdedel]: Ms. boruss. fol. 200–423 (beskrivningar av utvalda handskrifter). Berlin: Ms. Cat. A 557/3, 6 (även som digitaliserad version från SBB PK). Döhn Helga 7 [1900-talets tredje fjärdedel]: Ms. boruss. fol. 442–692 (beskrivningar av utvalda handskrifter). Berlin: Ms. Cat. A 557/3, 7 (även som digitaliserad version från SBB PK). Döhn Helga 13 [1900-talets tredje fjärdedel]: Ms. boruss. oct. 1–233 (beskrivningar av utvalda handskrifter). Berlin: Ms. Cat. A 557/3, 13 (även som digitaliserad version från SBB PK). Dolezel / Dolezel 1971: Die Staatsverträge des Herzogtums Preußen 1. Hrsg. von Stephan Dolezel und Heidrun Dolezel. Köln, Berlin: Grote. Ebel Friedrich 1999: Magdeburger Recht. – Lexikon des Mittelalters 6. Stuttgart, Weimar: Metzler, 77–79. Eibl Elfie-Marita 2004: Die Urkunden und Briefe aus den Archiven und Bibliotheken der Bundesländer Berlin, Brandenburg und Mecklenburg-Vorpommern sowie dem Archivum Pānstwowe w Szczecinie / Staatsarchiv Stettin für die historische Provinz Pommern. Wien, Köln, Weimar: Böhlau. Enchiridion 1561: Der Kleine Catechismus Doctor Martin Luther. Teutsch und Preussisch, übersetzt von Abel Will, Pfarrer zu Bobeten. Königsberg: Johann Daubmann. VD16 L 5202 (auch als Digitalisat der SBB PK). Flade Dietrich 2014: Verwaltungsmaßnahmen und deren Auswirkungen im 18. Jahrhundert auf das Leben der „Unterthanen in Preußisch Litthauen“. – Annaberger Annalen 22, 153–206. Förster Friedrich Christoph 1820: Ausführliches Handbuch der Geschichte, Geographie und Statistik des Preußischen Reichs 1. Berlin: Christiani. 46 Acta Linguistica Lithuanica LXXXI Prussica und Lithuanica in der Staatsbibliothek zu Berlin – Preußischer Kulturbesitz Gartman V. G. 1901: Polʹskija i litovskija starinnyja Monety 1056 [recte 1506]–1795. Syzrań: Sinjavskij. Gelumbeckaite Jolanta 2017: Reformation und Entstehung der baltischen Schriftsprachen. – Reformation und Freiheit. Luther und die Folgen für Preußen und Brandenburg. Hrsg. von Ruth Szlanka. Petersberg: Michael Imhof Verlag, 240–243. Gerulaitienė Vilija 2011: Teodoras Lepneris / Teodor Lepner, Prūsu lietuvis / Der Preusche Littau. Hrsg., eingeleitet und übersetzt von Vilija Gerulaitienie. Vilnius. Grulkowski Marcin 2015: Najstarsze księgi miejskie Głównego Miasta Gdańska z XIV i początku XV wieku. Studium kodykologiczne. Warszawa: Polskie Towarzystwo Historyczne. Heckmann Dieter 2015: Burgen und Schlösser Preußens. Eine Landesaufnahme von 1594–1596. – Piśmienność pragmatyczna. Edytorstwo źródeł historycznych-archiwistka. Studia ofiarowane Profesorowi Januszowi Tandeckiemu w sześćdziesiątą piątą rocznicę urodzin. Hrsg. von Roman Czaja, Krzysztof Kopiński. Toruń: Towarzystwo Naukowe w Toruniu, 585–608. Heckmann Marie-Luise 2004: Krieg und historische Erinnerung im landesherrlichen und im städtischen Milieu des Hanseraums. – Das Bild und die Wahrnehmung der Stadt und der städtischen Gesellschaft im Hanseraum im Mittelalter und in der frühen Neuzeit. Hrsg. von Roman Czaja. Toruń: Towarzystwo Naukowe w Toruniu, 115–162. Heckmann Marie-Luise 2020: Dossier, Relation oder Chronik? Die „Historia vom Aufruhr zu Danzig und seiner Beruhigung durch den König von Polen“ des Mühlschreibers Stenzel Bornbach. – Schriftlichkeit im Preußenland. Hrsg. von Marie-Luise Heckmann und Jürgen Sarnowsky. Osnabrück: fibre (im Druck). Hermann Eduard 1915: Wills Kenntnis des Preußischen. – Zeitschrift für vergleichende Sprachforschung auf dem Gebiete der Indogermanischen Sprachen 47(1–2), 147–158. Johansson Evald 1964: Die Deutschordenschronik des Nicolaus von Jeroschin. Eine sprachliche Untersuchung mit komparativer Analyse der Wortbildung. Ein Beitrag zur Erforschung der Ordenssprache und ihrer Rolle in der Entwicklung der nhd. Sprache. Lund: Glerup. Keßler Stephan / Schiller Christiane 2006: Navicula litterarum Balticarum. Philologische Baltikum-Studien für Jochen D. Range zum 65. Geburtstag. Hrsg. von Stephan Kessler und Christiane Schiller. Wiesbaden: Harrassowitz. Kisch Guido 1978: Die Kulmer Handfeste. Text, rechtshistorische und textkritische Untersuchungen nebst Studien zur Kulmer Handfeste, dem Elbinger Privilegium von 1246 und einem Beitrag zur Geschichte des Begriffes „ius teutonicum“, „Deutsches Recht“ im Deutschordensgebiet. 2. Auflage. Sigmaringen: Thorbecke. Straipsniai / Articles 47 MARIE-LUISE HECKMANN Kletke Karl 1858: Die Quellenschriftsteller zur Geschichte des Preußischen Staates 1. Berlin: Schroeder (auch als Digitalisat der BSB). Kluge Friedemann / Scholz Friedrich 2002: Textkritische Edition der Übersetzung des Psalters in die litauische Sprache von Johannes Bretke, Pastor zu Labiau und Königsberg i.Pr., nach der Handschrift aus dem Jahre 1580 und der überarbeiteten Fassung dieses Psalters von Johannes Rehsa, Pastor zu Königsberg i. Pr., nach dem Druck aus dem Jahre 1625 nebst der Übersetzung des Psalters in die deutsche Sprache von Martin Luther nach der Ausgabe aus dem Jahre 1545. Paderborn, München [u.a.]: Schöningh. Kraut Philip 2017: Jacob Grimm und die litauische Sprache. I. Studien und Korrespondenzen. – Archivum Lithuanicum 17. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Laucevičius Edmundas 1967: Poperius Lietuvoje XV–XVIII a: Atlasas. Vilnius: Mintis. Lepner Theodor 1744: Der Preusche Littauer, oder Vorstellung der Nahmens-Herleitung, Kind-Tauffen, Hochzeit. Danzig: Rüdiger. Logutova Margarita 2015: Katalog sobranija latinskich rukopisej: teologija. Rossijskaja nacionalnaja biblioteka / Catalogus codicum manuscriptorum latinorum, qui in Bibliotheca Publica Petropolitana asservantur: theologia. Sankt-Peterburg: Rossijskaja nacional’naja biblioteka. Lukšaitė Ingė 2017: Die Reformation im Großfürstentum Litauen und in Preußisch-Litauen (1520er Jahre bis zum Beginn des 17. Jahrhunderts). Übersetzt von Lilija Künstling und Gottfried Schneider. Leipzig: Leipziger Universitätsverlag. Mažvydas Martynas 1547: Katechismusa prasty žadei, makslas skaitima rašta yr giesmes del krikščianistes beidelbernelju iaunu nauiey suguldytas. Königsberg: Hans Weinreich, Januar 8. Meletius Hieronymus 1742: Wahrhaftige Beschreibung der Sudawen auf Samland, sammt ihrem Bockheiligen in Ceremonien. – Erläutertes Preußen. Königsberg, 701/707–721 (auch als Digitalisat der SUB Göttingen). Mentzel-Reuters Arno 2001 (1): Ett fragment av Peter von Dusburgs krönika i Stenzel Bornbachs excerpter. – Preußenland 9, 1–18. Mentzel-Reuters Arno 2001 (2): Från ordenskrönika till lands historia. Framväxten av den gamla preussiska landshistoriografin under 1500-talet. – Kulturgeschichte Ostpreußens in der Frühen Neuzeit. Utg. av Klaus Garber, Manfred Komorowski. Tübingen: Niemeyer, 581–637. Miltakis Egidijus 2015: Simono Grunau kronikos įtaka XVI–XVIII a. Prūsijos istoriografijai. – Krikščionių visuomenės raidos atodangos LDK vakarinėje dalyje ir Prūsijoje. 48 Acta Linguistica Lithuanica LXXXI Prussica und Lithuanica in der Staatsbibliothek zu Berlin – Preußischer Kulturbesitz Till prof. Stephen C. Rowells 50-årsjubileum. Utg. av Marius Ščavinskas. Klaipėda, 95–121. Ms. Cat. A 557/16: Altkatalog der Königlichen Bibliothek Berlin 16. Berlin: ej tryckt. Neumann Vladimir 2016: Polnische Kirchenlieder in Moskau am Ende des 17. Jahrhunderts. Kommentierte Textedition der Liederhandschrift Pogodin Nr. 1974 aus der Russischen Nationalbibliothek. Köln, Weimar, Wien: Böhlau Verlag. Pakerys Jurgis 2015: Vilento Lk 2,47, homografinė skirtis ar spaudos riktas? – Archivum Lithuanicum 15. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Perlbach 1878: Quellenbeiträge zur Geschichte der Stadt Königsberg im Mittelalter. Hrsg. von Max Perlbach. Göttingen: Verlag von Robert Peppmüller. Peter von Dusburg 1984: Chronik des Preußenlands. Hrsg. von Klaus Scholz, Dieter Wojtecki. Darmstadt: Wissenschaftliche Buchgesellschaft. Piotr z Dusburga 2007: Kronika ziemi Pruskiej. Edita Jarosława Wenta. Kraków: Nakład Polskiej Akademii Umiejętności. Poliander [Graumann Johann] 1808: Descriptio Sudinorum Glessum captantium. Leipzig: Klaubarth. PSB 1966: Polski Słownik Biograficzny. Teil 12. Kraków: Polska Akademia Umiejętności. Range Jochen Dieter 1980: Baltica. Depositum Vilius Gaigalaitis aus der Bibliothek Eduard Hermann, Staatsbibliothek Preußischer Kulturbesitz, Osteuropa-Abt. Bearbeitet von Jochen Dieter Range unter Mitwirkung von Maria Hoffmann und Nicole Sujeta. Berlin: Staatsbibliothek Preußischer Kulturbesitz, Osteuropa-Abteilung. Rappolt Carolus Henricus 1738: De Origine Succini In Littore Sambiensi, Meditatio Epistolaris: Quam excipit Johannis Poliandri, Celeberrimi Viri, Descriptio Sudinorum Glessum Captantium. Nunc primum in lucem prolata Ex Autographo (1737). Königsberg: Reusner (auch als Digitalisat der SBB PK). Sajauskas Stasys / Kaubrys Domininkas 1993, 2006: Lietuvos Didžiosios Kunigaikštystės numizmatika. 2 vnt. Kaunas: Zaltvyskle ir Naujasis lankas. Smith Thomas William 2017: An unknown Fragment of Peter von Dusburg’s Chronicon terrae Prussiae in Dublin, Trinity College Library MS 516. – W służbie zabytków. Ed. Janusz Hochleitner, Karol Polejowski. Malbork: Museum Zamkowe, 151–154. SRP 1868: Scriptores rerum Prussicarum 1. Hrsg. von Theodor Hirsch, Max Toeppen und Ernst Strehlke. Leipzig: Hirzel. Straipsniai / Articles 49 MARIE-LUISE HECKMANN SRP 1968: Scriptores rerum Prussicarum 6. Hrsg. von Walter Hubatsch und Udo Arnold. Leipzig, Frankfurt am Main: Minerva. Tandecki Janusz 1990: Średniowieczne księgi wielkich miast pruskich jako źródła historyczne i zabytki kultury mieszczáńskiej (organizacja władz, zachowane archiwalia, działalność kancelarii). Warszawa, Toruń: Instytut Sztuki Polskiej Akademii Nauk. Thies Felix 2017: Edition und Kommentar des Buchs Ruth aus der Bibelübersetzung des Johannes Bretke (1589). – Archivum Lithuanicum 17. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Toepen Max 1853: Geschichte der preußischen Historiographie von P. von Dusburg bis auf K. Schütz, oder Nachweisung und Kritik der gedruckten und ungedruckten Chroniken zur Geschichte Preußens unter der Herrschaft des deutschen Ordens. Berlin: Hertz. Toepen Max 1868: Zur Geschichte der historischen Literatur Preußens im sechzehnten Jahrhundert. – Altpreußische Monatsschrift N.F. 5, 243–264. Toepen Max 1878: Acten der Ständetage Preußens unter der Herrschaft des deutschen Ordens. Bd. 1. Hrsg. von Max Toeppen. Leipzig: Duncker & Humblot. Vater Johann Severin 1821: Die Sprache der alten Preußen. Einleitung, Uebersete, Sprachlehre, Wörterbuch. Erlangen: Hard Fischer Verlag (auch als Digitalisat der DNB). Walter Franz 1928: Königsberger Willküren. Königsberg: Gräfe & Unzer. Wijaczka Jacek 2014: Herzog Albrecht und die Hexen. Hexenprozesse im Herzogtum Preußen im Reformationszeitalter. – Preußen und Livland im Zeichen der Reformation. Hrsg. von Arno Mentzel-Reuters und Klaus Neitmann. Osnabrück: fibre, 77–92. Wolff Józef 1885: Pacowie. Materyały historyczno-genealogiczne. Petersburg: w drukarni F. Suszczyńskiego. Zonenberg Sławomir 2009: Kronika Szymona Grunaua. Bydgoszcz: Wydawnictwo Uniwersytetu Kazimierza Wielkiego. Zonenberg Sławomir 2020: Die handschriftlichen Grundlagen der „Preußischen Chronik“ von Simon Grunau. Zur Frage der Neuedition der Chronik. – Schriftlichkeit im Preußenland. Hrsg. von Marie-Luise Heckmann und Jürgen Sarnowsky. Osnabrück: fibre (im Druck). 50 Acta Linguistica Lithuanica LXXI Prussica und Lithuanica in der Staatsbibliothek zu Berlin – Preußischer Kulturbesitz FÖRKORTNINGAR & SIGLER BPAW – Polska vetenskapsakademiens bibliotek; SB – Bayerische Staatsbibliothek; HD – bakre pärm; ÖNB – Österreichische Nationalbibliothek; PStA – Polens statsarkiv; SBB PK – Staatsbibliothek zu Berlin – Preußischer Kulturbesitz; UB – universitetsbibliotek; VD – främre pärm; VD 16 – förteckning över tryck utgivna i det tyskspråkiga området under 1500-talet; VD 17 – förteckning över tryck utgivna i det tyskspråkiga området under 1600-talet. Prussica och Lithuanica i Berlins statsbibliotek – Preussiskt kulturarv SAMMANFATTNING Artikeln ”Prussica och Lithuania i Berlins statsbibliotek – Preussiskt kulturarv” ger en kort översikt över omständigheterna kring tillkomsten och vissa forskningsaspekter samt korta beskrivningar av knappt trettio handskrifter på tyska, latin, preussiska eller litauiska, vilka under 1800-talet kom till det Kungliga preussiska biblioteket i Berlin. Prussica ir Lithuanica käsrifterna har kommit till Berlins statsbibliotek på olika sätt – de har sålts, skänkts, ärvts eller överlåtits från andra bibliotek. Lithuanica är i huvudsak handskrifter skrivna på litauiska eller med anknytning till Litauen, medan Prussica är ”språkmonument” med anknytning till Sudauen och andra preussiska stammar samt deras områden med koppling till Litauen. Artikeln tar inte upp de handskrifter som redan är upptagna i kataloger och lätt tillgängliga för forskare. Vad kan man förvänta sig av de handskrifter som behandlas? De innehåller information om de baltiska stammarna nordost om Wisła och sydväst om Nemunas, om kristnandet av denna region; de ger möjlighet att retrospektivt återvända till det hedniska förflutna och på nytt bekanta sig med baltiska gudomar; de baltiska språken blir språk för den reformerade kyrkans predikningar och böner, och på dem översätts Martin Luthers Kleine Catechismus – och mycket annat intressant finns att upptäcka. Denna artikel tillägnas Grasilda Blažienė, som outtröttligt forskar om det preussiska språket och allt som hör samman med det. Inkommen den 7 november 2019. MARIE-LUISE HECKMANN Universität Potsdam, Historisches Institut Am Neuen Palais 10, D-14469 Potsdam [email protected] Straipsniai / Articles 51