Frame Semantics as an Explanatory Model for Commercial Names Formation

GALYNA ZYMOVETS O. O. Potebnia-institutet för lingvistik vid Ukrainas nationella vetenskapsakademi ORCID id: orcid.org/0000-0002-6232-7469 Forskningsområden: onomastik, lingvosemiotik, språkkontakter, kognitiv lingvistik. DOI: doi.org/10.35321/all85-13 RAMSEMANTIK SOM EN FÖRKLARANDE MODELL FÖR BILDANDET AV KOMMERSIELLA NAMN Ramsemantik som en förklarande modell för bildandet av kommersiella namn SAMMANFATTNING Artikeln behandlar semantiken hos egennamn. Författaren föreslår att betydelsen hos egennamn beskrivs ur den kognitiva lingvistikens perspektiv, det vill säga i termer av ramteorin. Forskningsföremålet är namnstrategierna inom den relativt nya onomastiska kategorin kommersiella namn, närmare bestämt deras motsvarighet till elementen i affärsramen. Analysen av motivatorerna i företags- och organisationsnamn har avslöjat fem huvudkomponenter som bildar den motsvarande affärsramen: verksamhetsområde (produkt eller tjänst), verksamhetsort, typ av företag eller organisation, agent (adressör) och mottagare (adressat), varvid de tre första dominerar. De återspeglar de viktigaste faktorerna i affärsinteraktionen. Som regel innehåller kommersiella namn och organisationsnamn mer än en motivator, och den vanligaste kombinationen är verksamhetsområde och verksamhetsort. De fungerar som verktyg för antingen en informativ eller en övertygande strategi, bestämd av namngivarens kommunikativa mål. Axiologisk motivation är också framträdande bland kommersiella namn, antingen som en del av de ovan nämnda platserna eller separat. Tolkningen av motivationen bakom företags- och organisationsnamn kräver därför att man tar hänsyn till utomspråklig erfarenhet och kunskap. NYCKELORD: företagsnamn, semantik, motivation, ram, kommunikationsstrategi. 244 Acta Linguistica Lithuanica LXXXV Frame Semantics as an Explanatory Model for Commercial Names Formation ANNOTATION I artikeln undersöks egennamnens semantik. Författaren föreslår att egennamnens betydelse beskrivs ur den kognitiva lingvistikens perspektiv, det vill säga inom ramen för frejmteorin. Forskningsobjektet är strategier för benämning av relativt nya onomastiska kategorier av kommersiella namn, närmare bestämt deras motsvarigheter till element i affärsstrukturen. Analysen av de faktorer som motiverar företags- och organisationsnamn visade fem huvudelement som utgör den relevanta affärsstrukturen: verksamhetsområde (produkt eller tjänst), verksamhetsort, typen av företag eller organisation, agent och mottagare (adressat), där de tre första dominerar. De återspeglar de viktigaste faktorerna i affärsinteraktionen. Kommersiella namn och organisationsnamn innehåller vanligtvis mer än en motiverande faktor; oftast kombineras verksamhetsområde och plats. De fyller funktionen av en informativ eller övertygande strategi, vilken fastställs av namngivarens kommunikativa mål. En av de tidigare nämnda eller en självständig axiologisk motivation är också en viktig del av bildandet av kommersiella namn. För att förklara motivationen bakom företags- och organisationsnamn måste man således beakta extralingvistiska erfarenheter och kunskaper. VIKTIGA ORD: företagsnamn, semantik, motivation, frejmer, kommunikationsstrategi. 0. INLEDNING Klassificeringen av alla substantiv i två tydligt åtskilda kategorier av nomina propria och appellativa har en lång historia. Problemet hade redan diskuterats i den forn grekiska traditionen, där Aristoteles skilde mellan universella och individuella namn utifrån deras förmåga att predicera ett eller flera subjekt; hans exempel på egennamn och appellativ var: ”människa” är universellt, medan ”Kallias” är individuellt (Aristoteles 1963: 47). I modern tid delade John Stuart Mill Aristoteles uppfattning om den funktionella skillnaden mellan dessa två klasser: ”Ett allmänt namn definieras vanligen som ett namn som kan sanningsenligt utsägas, i samma betydelse, om vart och ett av ett obestämt antal ting. Ett individuellt eller singulärt namn är ett namn som endast kan sanningsenligt utsägas, i samma betydelse, om ett enda ting” (Mill 1882: 34). Det råder således enighet om att egennamn är språkliga enheter som tillskrivs individuella entiteter. Oenigheten uppstår när man försöker definiera dessa klassers betydelsenatur på ett tydligt och okontroversiellt sätt. Den mest omstridda frågan är huruvida egennamn i sin semantik har både identifierande och kategoriserande komponenter. J. S. Mill ansåg att endast appellativ är fullvärdiga namn, eftersom de kan beteckna vissa egenskaper hos ett subjekt, medan egennamn ”inte anger eller antyder några egenskaper som tillhör dessa individer” (Mill 1882: 40). Enligt Straipsniai / Articles 245 GALYNA ZYMOVETS honom är egennamn endast användbara verktyg för individualisering. J. S. Mill förnekar deras potential för kategorisering, eftersom de saknar konnotativ betydelse, det vill säga att det är omöjligt att sluta sig till subjektets egenskaper utifrån dem. Alan Gardiner delar också denna uppfattning och betonar att egennamn huvudsakligen har identifierande och särskiljande kraft. ”För det första är de ting som benämns med egennamn oftast medlemmar av en mängd där likheterna vida överväger skillnaderna, så att särskilda etiketter så att säga behövs för att markera åtskillnaden” (Gardiner 1954: 38). Egennamn fungerar således i yttranden som medel för att skilja mellan objekt som tillhör samma underkategori. Uppfattningen om egennamn som en klass utan denotation är dominerande bland moderna forskare. Richard Coates hävdar att egennamn är meningslösa refererande uttryck som saknar denotativ betydelse (Coates 2017). Fran Colman betraktar dem som nominalfraser som saknar denotationsomfång (Colman 2008: 40). Willy Van Langendonck och Mark Van de Velde argumenterar också för att egennamn på språknivå bör tillskrivas en meningslös status och påpekar att ”varken namn eller pronomen tycks ha mening, det vill säga definitorisk lexikal betydelse” (Van Langendonck, Van de Velde 2016: 27). Däremot företrädde Otto Jespersen det motsatta synsättet på egennamnens semantik, eftersom de framkallar mer innehåll än appellativ: ”[…] jag skulle våga påstå att egennamn (så som de faktiskt används) ’konnoterar’ det största antalet egenskaper” (Jespersen 1924: 66). Enligt hans uppfattning kan ”ingen skarp gräns dras mellan egennamn och appellativ; skillnaden är snarare gradskillnad än artskillnad” (Jespersen 1924: 70–71). Följaktligen sker förskjutningar från en kategori till en annan (kända som onimisering och deonimisering), vilka är mycket vanliga i världens språk. Tanken att egennamn har olika typer av betydelse, inklusive lexikal betydelse, stöds av Staffan Nyström, som konstaterar att ”utöver den lexikala betydelsen och den propriala betydelsen (så som de används ovan) ger varje egennamn i en given situation upphov till en eller flera presuppositionella betydelser” (Nyström 2016: 47). Bland de presuppositionella betydelserna skiljer forskaren mellan kategorisk, associativ och emotiv betydelse. Vid närmare granskning av dessa polära ståndpunkter blir det tydligt att den verkliga skillnaden mellan dem kan spåras till den underliggande språkteorin. O. Jespersen betonade kontextens betydelse, det vill säga att semantiken inte uteslutande är begränsad till språkets strukturella aspekt och att betydelsen följaktligen i hög grad beror på omständigheterna kring talakten. Den ukrainske 1800th-talsspråkvetaren Oleksandr Potebnja intog också en liknande ståndpunkt i fråga om semantik och hävdade att ett ords betydelse endast kan fastställas i en specifik kontext. Om en forskare emellertid drar en tydlig gräns mellan språksystemet, på 246 Acta Linguistica Lithuanica LXXXV Frame Semantics as an Explanatory Model for Commercial Names Formation om man å ena sidan har tal och å andra sidan språk, vilket är typiskt för strukturalismen, måste man dra slutsatsen att egennamn saknar betydelse eftersom de saknar tydliga definitioner inom själva språksystemet. Trots detta kan vissa egennamn även i detta fall uppvisa en viss kategoriserande kraft. A. Gardiner påpekade att särskilda kulturer har en katalog över vanliga personnamn, och han betraktade dem som kroppslösa egennamn i motsats till monoreferentiella förkroppsligade namn (Gardiner 1954: 8–10). Dessa namn (egennamnslemma i W. Van Langendonks terminologi) har en klassificerande betydelse eftersom de tillhör en etablerad onomastisk klass inom språksystemet. Jespersens ståndpunkt i denna fråga verkar vara mer välgrundad, eftersom endast tal har en ontologisk dimension, medan begreppet språksystem är en teoretisk approximation baserad på undersökningen av faktisk språkanvändning. Dessutom är det viktigt att hålla i minnet att även en analys av egennamn ur ett semasiologiskt perspektiv visar att de i många avseenden inte skiljer sig från appellativ. För det första har båda klasserna en allmän kategorisk betydelse, dvs. de tillhör substantivklassen (som betecknar substanser respektive handlingar eller egenskaper) och ingår i motsvarande hyperonym-/hyponymtaxonomier (stad/berg/person osv.). För det andra bildar de avledningar, vilket innebär att de ingår i paradigmatiska relationer inom språksystemet. För det tredje är deras betydelse föremål för generalisering genom deonomiseringsprocesser (boycott, panama, balaclava, sandwich). Således delar egennamnssemantiken många drag med appellativ, med den avgörande skillnaden att de förstnämnda betecknar unika entiteter. 1. BETYDELSEN HOS EGENNAMN OCH RAMSEMANTIK Idén om egennamns kontextuella betydelse ligger nära kognitiv semantik, enligt vilken verbal konceptualisering bygger på mänsklig erfarenhet. Följaktligen är den språkliga betydelsen av förkroppsligad natur och kräver att man tar hänsyn till dragen och betingelserna i den verkliga kommunikationen. Den kognitiva lingvistiken har hittills utvecklat talrika angreppssätt för semantisk tolkning, t.ex. skript, bildscheman, kognitiv metafor osv. Marvin Minsky formulerade teorin om kunskapsramar och definierade en ram som ”en datastruktur för att representera en stereotyp situation” (Minsky 1974: 2). Charles J. Fillmore utarbetade sin version av ramsemantiken, enligt vilken kategorisering av erfarenhet bygger på ”en motiverande situation som uppträder mot en bakgrund av kunskap och erfarenhet” (Fillmore 1982: 112). Således är betydelsen encyklopedisk till sin natur och dess analys kräver Straipsniai / Articles 247 GALYNA ZYMOVETS extralingvistiska data. Ramsemantik verkar vara den mest lämpliga teoretiska bakgrunden för tolkningen av egennamns betydelse, eftersom den möjliggör en beskrivning av de viktigaste beståndsdelarna i en namngivningssituation och tillåter en strukturell representation av kontexten. Ur ramsemantikens perspektiv är namngivningsprocessen relaterad till en kunskapsram, och egennamn tillskriver en viss entitet vissa attribut. Namngivningen av nya enheter (referenter) bygger på befintliga ramar (visuella, semantiska och skript); därför kan motivationen bakom nya namn spåras till huvuddelarna i den motsvarande ramen, dvs. inom kognitiv semantik beskrivs en sådan betydelseförändring som metonymi. Forskning om egennamns motivationsmönster kan visa om ramstrukturen ligger till grund för deras semantik. Den onomastiska klassen av företags- och organisationsnamn (beskrivna som ergonymer i Podolskaya 1988: 151) utgör den bästa grunden för sådan forskning, eftersom 1) det är en ny klass som fortfarande kan observeras in statu nascendi, 2) det är en mycket dynamisk klass med talrika förändringar och anpassningar till rådande sociala och politiska omständigheter, 3) namngivningsprocessen är institutionaliserad, vilket möjliggör ganska drastiska och snabba förändringar på detta område. Uppgifterna kommer från företagsreferensverket ”Yellow pages of Ukraine 2006”. Alla namn anges i translittererad form från ukrainska, med översättningar när det behövs. Syftet med denna artikel är att spåra möjliga korrelationer mellan ergonymers huvudsakliga motivationsmönster och den motsvarande affärsramen. Valet av motivationsmönster bestäms av den dominerande kommunikativa strategin – informativ eller övertygande. Den informativa strategin syftar till att förmedla väsentlig information om ett företag och dess produkter, medan den övertygande strategin bygger på retoriska medel och påverkar potentiella kunders emotionella sfär. Ramsemantiken underbygger båda dessa strategier, eftersom kunderna utgör en del av affärsramen. Informativa namn är idealiska beteckningar ur P. Grices perspektiv på kommunikationsmaximer, dvs. relevans och tydlighet. Deras nackdel är dock låg emotionell involvering och begränsad övertygande kraft; därför är de mindre minnesvärda och uttrycksfulla. Ramen för affärsverksamhet representerar en stereotyp situation av interaktion mellan två deltagare (ett företag/en organisation kontra en potentiell kund) med avseende på en viss affärstransaktion eller aktivitet. Forskningen har visat fem dominerande element i denna ram (platser) som används som källa till motivatorer vid namngivning av företag och organisationer: 1) verksamhetsområde (produkt eller tjänst), 2) plats, 3) typ av företag eller organisation, 4) agent (avsändare, namngivare), 5) mottagare (adressat). Eftersom företagsnamn tenderar att innehålla mer än en lexikal rot har de typiskt flera motivatorer, där det vanligaste mönstret är en kombination av verksamhetsområde och plats. Multipel motivation är också ett resultat 248 Acta Linguistica Lithuanica LXXXV Frame Semantics as an Explanatory Model for Commercial Names Formation av polysemi och den fortgående process där nya konnotationer uppstår i bruket. Dessa motivatorers betydelse visas i figur 1. Dessutom finns det flera andra klasser av motivatorer med övervägande kulturellt och ideologiskt värde, vilket bekräftar Jespersens påstående att ”antalet karakteristiska drag är större när det gäller ett egennamn än när det gäller ett appellativ” (Jespersen 1924: 66). Figur 1. Förhållandet mellan olika typer av motivatorer 2. ANALYS AV AFFÄRSRAMENS HUVUDSLOTS OCH DERAS MOTIVATORER 2.1. Verksamhetsområde Ramslotten för verksamhetsområde är av yttersta vikt, eftersom den utgör kärnan i en affärstransaktion (utbyte av varor). Betydelseomfånget hos appellativ som används som motivatorer kan variera avsevärt, från tämligen abstrakt till specifik semantik. Funktionellt uppfyller sådana namn P. Grices relevanskrav, eftersom de tillhandahåller viktig och nyttig information, med betoning Straipsniai / Articles 249 GALYNA ZYMOVETS om språkets referentiella funktion. Trots detta skiljer sig kriterierna för tydlighet och relevans avsevärt inom gruppen, eftersom relationen mellan motivatorerna för företagsnamn och deras referenter kan vara av mer exakt eller vag natur, från en allmän beskrivning av verksamhetsområdet till en specifik beteckning för produkter eller delar av dem, beroende på den valda namngivningsstrategin. Det finns fyra huvudsakliga motivationsmönster. 1) En bred översikt över verksamhetsområdet: Avia, Ahro, Inzhener-Service ’ingenjörstjänst’, Promyslovi tekhnolohii ’industriell teknik’. Sådana namn är informativa; deras särskiljande förmåga är emellertid mycket låg, eftersom de kan beteckna ett brett spektrum av företag inom närbesläktade branscher. 2) Specificering av en produkt eller tjänst: Keramika ’keramik’, Vyna Ukrainy ’Ukrainas viner’, Budivelni rishennia ’bygglösningar’, Domashniy tekstyl ’hemtextil’, Systemy bezpeky ’säkerhetssystem’, Tepla pidloha ’varmt golv’, Avtozbirne vyrobnytstvo ’bilmonteringsproduktion’, Dekoratyvne sadivnytstvo ’dekorativ trädgårdsskötsel’. Detta motivationsmönster är också informativt, liksom fallet var i den föregående gruppen, och därför bygger den semantiska förskjutningen på motivatorns denotativa betydelse. Ur pragmalingvistikens perspektiv är sådana ergonymer effektiva namn, eftersom de uppfyller P. Grices kvantitets-, kvalitets- och relevansmaximer. 3) Motivatorer som beskriver verksamhetens syfte innehåller, utöver den informativa, även en axiologisk komponent, vilket stärker företagsnamnens övertalningskraft: Siaivo ’glans’ (elektriska varor och belysningsartiklar), Aromat udachi ’lyckans doft’ (parfym), Vysokyi vrozhai ’hög skörd’ (växtskyddsmedel), kreditförening Turbota ’omsorg’. 4) Lexikala enheter från den relevanta produktionsramen, det vill säga att onimisering sker genom en semantisk synekdokeöverföring: Palitra ’palett’ (ett företag inom tryckeritjänster), investeringsfond Testament, kemiföretag Syntez ’syntes’, försäkringsbolag Veksel ’växel’, Podil’s’kyi xolod ’Podilljas kyla’ (köttprodukter), Mor’ska xvyliа ’havsvåg’ (semesterort). Namn från denna underkategori kan ha enorma kulturella implikationer; de är mer emotionella och har därför större övertalningskraft. Det uppstår emellertid flera problem med relevansen hos företagsnamn som härletts från substantiv eller nominalfraser som betecknar verksamhetsområdet, på grund av deras höga grad av mångtydighet. Det är uppenbart att tre semantiska grupper av motivatorer inte effektivt definierar ett specifikt verksamhetsområde. 1) Flera substantiv ur det allmänna ordförrådet har en överdrivet bred betydelse och kan följaktligen beteckna ett stort antal företag, t.ex. appellativet service: Rytm servis ’rytmservice’ (byggnadsarbeten), Sprava-servis ’affärsservice’ (träförädling). 2) Vissa tekniska termer kommer från olika områden och kan fungera som namn på företag med varierande verksamhetsprofiler: Indeks (företag inom värdepapper, elektronikproduktion, kläder och dörrar); Kvant (medicinska varor, jordbruksmaskiner, varutransport och läskedrycker). 250 Acta Linguistica Lithuanica LXXXV Frame Semantics as an Explanatory Model for Commercial Names Formation 3) Allmänna affärstermer som kan hänvisa till ett brett spektrum av företag: Netto-balans (alkoholdrycker), Huduil ’goodwill’ (hushållskemikalier), KSK-Invest (metallurgi). 2.2. Lokalisering Lokalisering är den näst viktigaste motivatorn för företags- och organisationsnamn, vars betydelse kan förklaras av flera skäl. För det första visar den ett företags geografiska närhet till kunden, vilket är viktig information för logistiska beslut. För det andra förknippas vissa platser med särskilda fördelar som är relaterade både till deras naturliga egenskaper och till utvecklade traditioner eller färdigheter inom specifika produktionsområden. Som ett resultat bildas en värderande komponent i betydelsen hos vissa toponymer. Denna typ av motivation är tämligen vanlig i deonymer som tillhör den semantiska gruppen livsmedel, av vilka några åtnjuter rättsligt skydd, såsom champagne, camembert, cognac osv. Således är det geografiska ursprunget en viktig faktor för vissa företag och ger upphov till många rättsliga tvister och begränsningar rörande användningen av toponymer i produktnamn. I sådana fall fungerar ortnamn som övertalningsmedel. För det tredje återspeglar toponymer och deras avledningar namngivarnas nationella identitet och visar följaktligen deras värderingssystem och kulturella betydelser. Flera underkategorier av ortnamn betecknar lokaliseringen av ett företag eller en organisation. De vanligaste är oikonymer (namn på städer och byar) eller adjektiv som bildats av dem: jordbruksföretag Brusyliv, Vasylkivnafta ’Vasylkivolja’. Två andra produktiva underkategorier är bergsnamn och flodnamn (hydronymer), men deras potential att framhäva den specifika verksamhetsplatsen är begränsad, eftersom de hänvisar till ett tämligen stort område och faktiskt kan användas som företagsnamn på ganska avlägsna platser. När det gäller hydronymer beror detta på flodens längd – ju större floden är, desto mer tvetydigt område definierar den. Till exempel utgör namn på mindre floder, t.ex. Vorskla (Poltava) och Zbruch (Ternopil), en tämligen särpräglad beskrivning av handlingsplatsen, medan namnet på Ukrainas största flod – Dnipro och dess historiska namn Borysfen och Slavutych – är alltför vaga. De är dock tämligen vanliga inom kommersiell onomastik i Ukraina. Således möter vi här samma problem med en alltför generell referenszon som i fallet med vissa typer av beskrivningar av verksamhetsområden. Den vanligaste oronymen (bergnamnet) är det ukrainska namnet på den karpatiska bergskedjan: bank Prykarpattya, semesterort Karpaty, möbelfabrik Karpaty. I de två sistnämnda exemplen är platsen en viktig faktor för verksamheten och toponymerna beskriver därför både lokaliseringen Straipsniai / Articles 251 GALYNA ZYMOVETS och företagens specialisering. Andra oronymer är sällsynta och syftar på mindre områden: kreditföreningen Beskyd, rekreationsorten Sviati hory (Slovianohirsk). Toponymen Ukraine och ett adjektiv som härletts från den är vanliga motivatorer för företags- och organisationsnamn: agenturen Ukraina, Ukrains’ka aviacijna lizynhova kompaniya ’ukrainskt flygleasingföretag’, Ukrains’kyj centr menedzhmentu zemli ta resursiv ’ukrainskt centrum för mark- och resursförvaltning’. Lokativ semantik dominerar inte i sådana namn, eftersom den referentiella zonen är alltför bred och de inte kan informera om företagets lokalisering. Det är möjligt att anta att det finns två huvudskäl till att de används som namn på företag och organisationer: 1) att utvidga företagets verksamhetsområde, 2) att uttrycka namngivarnas nationella identitet. Således beskriver vissa toponymer inte bara företagens lokalisering utan fungerar också som ideologiska markörer. Förutom toponymen Ukraine har historiska toponymer ett symboliskt värde, såsom Sich, som är namnet på de ukrainska kosackernas bas nära den moderna staden Zaporizhzhya; Tavryda, Tavrida, Tavrika, Tavriia – historiska namn på Krim och södra Ukraina, Luchesk – historiskt namn på staden Lutsk, Sichесlav – historiskt namn på staden Dnipro, Kafa – historiskt namn på staden Feodosia, Olviia – historiskt namn på en forntida grekisk koloni vid Svarta havet. Det är anmärkningsvärt att dessa egennamn ibland bildar beteckningar för företag utanför det område de hör till. I detta fall är deras informationsvärde närmast noll, och de återspeglar snarare vissa personliga preferenser hos en namngivare. Ortsnamn betecknar dock övervägande en plats för den faktiska lokaliseringen eller verksamheten. På liknande sätt beskriver appellativer med betydelsen delar av världen också en handlingsplats. De lokaliserar företag på Ukrainas karta. Både ukrainska och ryska substantiv används, vilket återspeglar intensiteten i den ukrainsk-ryska massbilingualismen i Ukraina: Vostok (företag i Charkiv och Sumy), från ryskans ’öst’, Pivden’ (Mykolajiv), från ukrainskans ’syd’, Zaxid (Ternopil), från ukrainskans ’väst’. Avledda adjektiv är övervägande av ukrainskt ursprung: Pivdenna-Xoldynh ’sydligt holdingbolag’ (Krim), rekreationsorten Pivdennyj ’sydlig’ (Foros), Zaxidnoukraïn’ske straxove ahenstvo ’västukrainskt försäkringsbolag’, Sxidnoukrains’ka promyslova kompaniia ”östukrainskt industriföretag”. Flera andra grupper av substantiv med rumslig semantik är också produktiva vid företagsnamnsbildning. Det är värt att nämna att det finns en korrelation mellan elementen av lokativ rumslig semantik i namnen, å ena sidan, och en verksamhetsgren, å andra sidan. I synnerhet är dessa komponenter typiska motivatorer för fritidsverksamhet. Den underliggande rationaliteten bakom denna namngivningsstrategi är den övertygande kraften hos namn med rumslig semantik, som framhäver rekreationsorternas viktiga pragmatiska värde: Holubaya lahuna ’blå lagun’, 252 Acta Linguistica Lithuanica LXXXV Frame Semantics as an Explanatory Model for Commercial Names Formation campingplatsen Prybrezhnyi ’kustnära’, rekreationscentret Prymorie ’kustland’. Hotellnamn härleds också från ukrainska eller utländska toponymer som överförts till de kommersiella namnens sfär: Kyiv, Bristol, Veneciia, Moskva, Karzas, Leґvant, Manхetten, Saksoniya. I det första ledet syftar de utländska namnen indirekt på affärsverksamheten (inkvartering) genom associationen till resandets semantiska fält. Däremot beskriver lokala toponymer i hotellnamn den faktiska placeringen genom metonymisk förskjutning. Utländska ortnamn tenderar att vara övertygande och fungerar som ett medel för värdering och uttryck för preferenser. Det vanligaste bland dem är Europe och dess avledningar: Yevropa ’Europa’, Yevropeis’ki gardyny ’europeiska gardiner’. Det finns några andra adjektiv med en liknande blandning av lokativ och evaluerande semantik: Amerykanśka ximchystka ’amerikansk kemtvätt’, Anhliis’kyj zvuk ’engelskt ljud’, Videns’ka kava ’wienskaffe’. De avslöjar stereotypa föreställningar om vissa nationers fördelar inom respektive områden och förmedlar därför den ytterligare betydelsen av högt kvalitetsvärde. Liknande axiologisk semantik kan spåras i företagsnamn bildade från namnet på det högsta berget: Everest, Everest–L, Everest–M.S. Som påpekades ovan informerar flera ortnamn om verksamhetsområdet snarare än om dess plats. Detta är också fallet när det finns olika samband mellan affärsramar och specifika lokaliseringar. Exempelvis beskriver fiskföretagsnamnen Antarktyka ’Antarktis’, Baltyka ’Östersjön’, S. O. V. Havan ’S. O. V. [sovjetisk] hamn’ en möjlig plats där de verkar. Dessutom bildar toponymer resebyråers namn (Palmira, Napoli) genom den metonymiska förskjutningen. Det finns några andra branscher där motivationen bakom företagsnamnet bygger på vissa särdrag hos specifika områden, exempelvis Arktyka (ventilationsutrustning), Arktik (glass), Holfstrim (uppvärmning). 2.3. Typ av verksamhet Substantiv som betecknar typen av verksamhet eller organisation är framträdande motivatorer bland företagsnamn och förekommer antingen i onymiserade attributiva nominalfraser med deskriptiv semantik eller som en del av sammansatta ord: Prykarpatska universalna tovarna birzha ’karpatiskt universellt varubörs’, Pivdennyi zavod hidraulichnykh mashyn ’sydlig fabrik för hydrauliska maskiner’, Ukrzernoholdynh ’ukrainskt spannmålsholdingbolag’. Den information som förmedlas av sådana substantiv utgör en integrerad del av betydelsen i kategorin företagsnamn och är därför trivial samt föremål för utelämning i sammansättningar, vilket återspeglar en befintlig tendens till språklig ekonomi. Detta element är obligatoriskt Straipsniai / Articles 253 GALYNA ZYMOVETS en del av namnen på offentliga myndigheter och institutioner; det var en viktig motivator för namn på stora fabriker och företag förr i tiden. 2.4. Aktör i verksamheten En annan viktig komponent i affärsramen är verksamhetens aktör. Företagsnamn med sådan motivation framhäver flera egenskaper hos aktörerna, exempelvis deras yrke, bostadsort, yrkesnivå och erfarenhet, samt ibland kön och sociala roller. Detta element i affärsramens utformning betecknar den kollektiva namngivaren och är nära relaterat till platsen för verksamhetsfältet, eftersom yrket representerar de vanligaste aktörsegenskaperna som används som motivator vid bildandet av företagsnamn: Nash doktor ’vår doktor’, Montazhnyk ’montör’, Kotelnyk ’pannmakare’, Avtotexnik ’biltekniker’, Advokat ’advokat’, Brovar ’ölfabrikör’. Det åtföljs vanligtvis av en beskrivning av handlingsplatsen i Ukraine eller av en plats utomlands: Vynodel Moldovoy kompanii ’vinmakare vid ett moldaviskt företag’, Horlivs’kyj mashynobudiunyk ’maskinbyggare från Horlivka’, L’vivometalist ’metallarbetare från Lviv’, Dantyst na Podoli ’tandläkare i Podil’. Det finns en icke-standardiserad grupp av företagsnamn där aktören och mottagaren i ramen sammanfaller, det vill säga namn på hotell och rekreationscenter som under sovjettiden tillhörde vissa företag och fackförbund. Motivatorerna för sådana rekreationscenter betecknar således både de anställdas yrke och hotellgästernas yrke: Sudostroitel’ ’skeppsbyggare’, Heoloh ’geolog’, Hirnyk ’gruvarbetare’. Denna strategi utgör en del av det sovjetiska arvet som fortfarande är synligt och framträdande bland företags- och organisationsnamn i Ukraine. Det är anmärkningsvärt att företagsnamn inte bara bildas av etablerade yrkesbeteckningar utan också av nya lånord med denna semantik, huvudsakligen engelska, vilket bekräftar den dynamiska och flexibla karaktären hos klassen av företagsnamn. Inlåningen av dessa lexikala enheter till ukrainskan återspeglar aktuella förändringar i samhället och ekonomin: Attorney, Barrister, Broker, Dajver LTD, Motor-diler, Stok trejder. Det är dock viktigt att hålla i minnet språkets dialektiska natur som fenomen, vilket både ständigt utvecklas för att säkerställa kommunikation i en ny miljö och bevarar stabiliteten i det samhälleliga samspelet. Således består vilket språks ordförråd som helst av gamla och nya enheter. Därför är det fullt rimligt att både arkaismer och innovationer förekommer samtidigt som motivatorer för företagsnamn. Förmodligen syftar användningen av arkaiska ord till att betona tradition, vilket är en viktig egenskap hos väl etablerade företag. Denna strategi är vanlig bland säkerhetsföretags namn, där både lånord och inhemska stammar används: Viking, Vitiaz’ ’riddare’, Voievoda-2000 ’ståthållare-2000’, Hladiator ’gladiator’. Dessutom finns det 254 Acta Linguistica Lithuanica LXXXV Frame Semantics as an Explanatory Model for Commercial Names Formation flera exempel på sådana namn från bygg- och fastighetsbranschen: fastighetsbolaget Hazda ’ägare, hyresvärd’, Zodchyj ’arkitekt’, Sozydatel ’skapare’. Förmodligen förmedlar arkaiska namn idén om pålitlighet och trohet mot traditionen; de knyter an till heroisk epik, sedvänjor etc. Därför har de talrika kulturella implikationer och symboliskt värde. En annan liknande namnstrategi är användningen av mytonymer som indirekta yrkesbeskrivningar, vars symboliska betydelseomfång är ännu större än i den föregående gruppen: Hippokrat (medicinsk vård), Femida (juridik), Demetra (jordbruk). Således är beteckningen av yrket den viktigaste egenskapen i ramens aktörsroll och har både informativ och övertalande funktion. Företagsnamn som härleds från yrkesbeskrivningar uppvisar samma problem som de som diskuterats ovan. Identiska namn används för olika företag inom samma verksamhetsgren: Ahrarnyk (’agrar’, 3 förekomster i korpusen), Budivel’nyk (’byggnadsarbetare’, 12 förekomster), Texnolog (’teknolog’, 7 förekomster). Sådan tvetydighet leder till minskad särskiljningsförmåga och övertalningskraft hos de berörda namnen. Dessutom finns det fall där yrkesbeteckningen är missvisande eftersom den inte motsvarar verksamhetsområdet: Texnik ’tekniker’ (pastaproduktion), Aktor ’skådespelare’ (handelsutrustning), Broker (cement). De kan till och med vara manipulativa, vilket är fallet med namnet Ekoloh ’ekolog’ för ett företag som arbetar med träförädling. Troligen finns det två huvudorsaker bakom skapandet av sådan förvirring: 1) att företaget byter verksamhetsgren, 2) personliga motiv för namngivningen. Sådana exempel visar brister i den informativa strategin vid namngivning, eftersom en förändring av verksamhetsinriktningen gör den underliggande ramsemantiken olämplig och missvisande. I stabila verksamheter är informativa namn däremot välavvägda och transparenta. Förutom yrken finns det andra aktörsegenskaper som återkommande används som motivatorer vid bildandet av företagsnamn, men de dominerar inte: 1) allmänna affärsroller, 2) bostadsort (katoikonymer), 3) rättslig status och 4) ägarnas personnamn. Appellativer som partner, companion beskriver olika allmänna affärsroller och har ett mycket brett extensionsomfång och kan därför enligt definition tillämpas på vilket företag som helst: Kompanion ’companion’, Koordynator ’coordinator’, Partnery ’partners’, Pomichnyk ’assistent’, Kurator ’kurator’, Biznes-kompanion ’affärspartner’, IT-partner, Yevropartner ’europeisk partner’. Den vanligaste av dem är partner – en ganska frekvent motivator bland företagsnamn, belagd i 69 fall i det analyserade materialet. Semantiken hos de ovannämnda motivatorerna är inriktad på ömsesidiga handlingar, så de framhäver de fördelar som en mottagare får genom samarbete och namngivningen är därför i detta fall manipulativ till sin natur. Sådana namns särskiljningsförmåga är ganska låg, eftersom de inte kan fungera effektivt som verktyg för individualisering på grund av Straipsniai / Articles 255 GALYNA ZYMOVETS deras mycket allmänna betydelse. På liknande sätt har lexikala enheter med axiologisk betydelse en bred extension och en explicit övertalande avsikt. De beskriver en aktör som överlägsen inom sin klass. Dominansens semantik, den högsta prestationsnivån och överlägsenheten är framträdande i sådana namn som Lider klas ‘klassledare’, Budalider ‘byggledare’, Majster-etalон ‘mästarexemplar’, Majster-Top ‘mästare-topp’, Avto-bogatyr ‘autojätte’. Dessutom framhäver företagsnamn den axiologiska semantiken hos expertis och professionalism: Biznes-ekspert ‘affärsexpert’, Media-ekspert ‘medieexpert’, Ukrpromekspert ‘ukrainsk industriell expert’, KF Avtorytet ‘KF-auktoritet’, Professional, Specialist, Umilets ‘handyman’, samt relaterade drag av tillförlitlighet: Harant ‘garant’, Harant avtomarket ‘garanterad bilmarknad’; och universalitet: Praktyk-universal, Universal-ekspert. Således grundas framställningen av en aktör huvudsakligen på pragmatiska värden som är viktiga för en framgångsrik verksamhet. Den semantiska kategorin katoikonymer (namn efter boningsort) delar egenskaper med egennamn och appellativ och omfattar både lokativa och agentiva betydelsekomponenter. De har alltid informativt värde i företagsnamn. Intressant nog råder en könsmässig obalans, med kvinnliga benämningar i majoritet. Förmodligen återspeglar detta den faktiska könsmässiga obalansen bland arbetskraften i den bransch där de används; exempelvis härleds namn på textil- och klädfabriker från feminina substantiv: Halychanka (Chervonohrad, det historiska området Halychyna), Luchanka (staden Lutsk), Pryluchanka (Pryluky), Vinnychanka (Vinnytsya), Dnipryanka (Dnipro). Den juridiska statusen är inte en frekvent motivator, kanske på grund av dess triviala karaktär, eftersom den är ett obligatoriskt element i varje fullständigt företagsnamn (Ltd, Joint-stock company, partnership, etc.). Därför är dess övertalande kraft mycket låg. Endast några få fall av namn med motivatorer från denna semantiska grupp är belagda: Akcioner ‘aktieägare’, Akcioner Ukrainy ‘Ukrainas aktieägare’, Hospodar ‘ägare, husbonde, värd’, Volodar ‘ägare’, Volodarka ‘kvinnlig ägare’. Användningen av ägarnas personnamn utgör inte en dominerande strategi vid företagsnamngivning i Ukraina. Förkroppsligade personnamn är ganska vanliga bland ukrainska ergonymer. Detta motivationsmönster omfattar dock huvudsakligen fall där privata företagares personnamn överförs till företagsnamn. De skapar inga särskilda namn för sina verksamheter utan arbetar under sina personnamn. Bland egentliga företagsbeteckningar är användningen av personnamn huvudsakligen begränsad till vissa verksamhetsområden, exempelvis juridiska firmor och medicinska institutioner: Yuryidychna ahenciya Averyanova ‘Averianovs juridiska byrå’, Yuryidychne byuro Pysarenka ‘Pysarenkos juridiska kontor’. Dessutom finns en annan produktiv modell – användningen av kända personers personnamn i en minnesfunktion: Derzhavnyi trubnyi instytut im. Ia. Iu. Osady ‘Statliga rörinstitutet uppkallat efter Ya. Yu. Osada’ (sovjetisk ingenjör och forskare inom 256 Acta Linguistica Lithuanica LXXXV Frame Semantics as an Explanatory Model for Commercial Names Formation detta område), Dytiachyi ozdorovchyi tsentr im. H. S. Titova ‘Barnhälsocenter uppkallat efter H. S. Titov’ (sovjetisk kosmonaut). Följaktligen dominerar ideologiska motiv i sådana benämningar. 2.5. Mottagare (adressat) Nästa element i affärsramen är mottagaren/adressaten. Motivatorer som betecknar en professionell egenskap förekommer inte ofta i denna position och tillhör vanligtvis kategorin namn på medieresurser. Tekniskt sett är de inte företag utan snarare produktnamn och riktar sig till målgruppen: tidningen Ahrarnyk ‘jordbrukare’, tidskrifterna Advokat ‘jurist’, Autoperevozchyk ‘transportör’, uppslagsboken Spravochnyk ekonomysta ‘ekonomens uppslagsbok’. Det finns endast några få exempel på företag med begränsade målgrupper vars namn innehåller en yrkesbeteckning för en potentiell kund, såsom Hlabux–audyt ‘chefsrevisorsrevision’, Farmer–avtomatyk ‘jordbruksautomation’, det specialiserade språkcentret Menedzher. Således är detta drag asymmetriskt för de två kommunikatörerna: det är viktigt för handlingens aktör men inte betydelsefullt för mottagaren. Kanske ligger den underliggande orsaken till denna avvikelse i ett försök att maximera målgruppen. Därför bör undvikandet av en explicit specificering av detta ramelement tolkas som ett marknadsföringsverktyg. Andra mindre framträdande adressategenskaper som återspeglas i företagsnamn omfattar flera underkategorier. 1) Potentiella kunders personliga preferenser, hobbyer och fritidsaktiviteter: Bibliofil ‘bokälskare’, Avtomobilist ‘bilist’, Strilets–2000 ‘skytt–2000’, Frant ‘dandy’, Gurrnan ‘gourmet’, Lasunka ‘gottegris’. Eftersom vissa lexikala enheter som används som motivatorer uppvisar ett tydligt axiologiskt värde aktiveras både en informativ och en övertalande strategi i denna underkategori av namngivning. 2) De mest framträdande åldersgrupperna som återspeglas i företagsnamn är barn och ungdomar: Obdarovani dity Ukrainy ‘Ukrainas begåvade barn’, Karapuz ‘baby’, vårdcentralen Dytyna ‘barn’, Dytodiah ‘barnkläder’, Yunyi turist ‘ung turist’, Molodizhnyi tsentr pratsi ‘ungdomsarbetscenter’, Dovhozhytel ‘långlivad person’. 3) Könsdifferentiering förekommer i namn på medieresurser: Uspishna zhinka ‘framgångsrik kvinna’, Dlya budushchykh mam ‘för blivande mödrar’, Zdorovie muzhchyny ‘mäns hälsa’. 4) Social status uttrycks genom ett populärt nytt lånord med axiologisk semantik: V. I. P.–tour, VIP auto, design group VIP, VIP Trevel Asistens, VIP–prezent, insurance company VIP–standart. Dessa namn återspeglar naturligtvis inte nödvändigtvis att en potentiell kund faktiskt tillhör denna statusgrupp. De är snarare ett manipulativt verktyg som syftar till att höja produkter och tjänster till en exklusiv marknadsnivå. Straipsniai / Articles 257 GALYNA ZYMOVETS Även om det finns flera områden där namngivare differentierar sina potentiella kunder, består en vanligare strategi i att vända sig till den största möjliga publiken. Olika resurser används för detta ändamål, däribland i mindre utsträckning appellativ med mycket bred betydelse, t.ex. Pan i pani ’herr och fru’, Dobrodij ’bäste herr’. Pronomen spelar dock den viktigaste rollen i denna strategi, som syftar till att säkerställa största möjliga räckvidd. Den underliggande semiotiska mekanismen är enkel, eftersom pronomen har mycket allmän betydelse och potentiellt kan syfta på vilket objekt eller vilken entitet som helst. Det finns flera grupper av pronomen som används i företagsnamn. 1) Possessiva pronomen i andra person (huvudsakligen plural) är produktiva motivatorer i företagsnamn. De förekommer tillsammans med beteckningar för verksamhetsområdet: fastighetsbyrå Vash dim ’ert hus’, Vash tekstyl ’era textilier’; verksamhetsutövare: Vash advokat ’er advokat’, Vash konsultant ’er konsult’, Vash kurier ’er kurir’; lexikala enheter med abstrakt betydelse: kreditförening Vash dostatok ’ert välstånd’, fastighetsbyrå Vash shans ’er chans’. Possessiva pronomen i andra person singular har liknande funktioner: fastighetsbyrå Tvii dim ’ditt hus’, Tvii styl ’din stil’, Tvii format ’ditt format’. De minskar det sociala avståndet mellan kommunikatörerna och ökar samtidigt intimiteten. Singularpronomen är dock mindre vanliga än pluralpronomen, vilket kan tillskrivas kulturella kommunikationsnormer där pluralformer anses artigare i ukrainsk kultur och används i interaktion med personer man inte känner personligen. Användningen av possessiva pronomen i första person, både singular och plural, är ett verktyg för en övertygande strategi. Singularformer lägger större vikt vid mottagarna genom att påtvinga dem idén om att äga en specifik produkt. Denna motivation är typisk för medieresurser: tidskrifter Mii avto ’min bil’, Moi sport ’min sport’, Moi tsvetok ’min blomma’, Moiya hazeta ’min tidning’, förlag Moya bat’kivshchyna ’mitt fosterland’. Det manipulerande antagandet att både adressaten (mottagaren) och adressören (agenten) delar samma mål understryker användningen av pronomen i första person plural. De syftar till att skapa en inkluderande effekt, dvs. en känsla av att båda kommunikatörerna tillhör samma grupp. De förekommer tillsammans med andra ovan diskuterade motivatorgrupper och bildar ofta namn på medieresurser: Nash dim ’vårt hus’, Nashe radio ’vår radio’, Nash doktor ’vår läkare’, tidning Nashe misto ’vår stad’, konsultbyrå Nashe misto ’vår stad’, ungdomsstiftelse Nasha slava ’vår ära’. Den inkluderande strategin omfattar också användningen av vissa adjektiv, t.ex. narodnyj ’folk-, folklig, nationell’ och ridnyj ’inhemsk’: tidning Narodne slovo (’folkets ord’), fastighetsbyrå Ridnyj dim ’hembygdshem’, offentligt centrum Ridnyj kraj ’hembygd’, försäkringsbolag 258 Acta Linguistica Lithuanica LXXXV Frame Semantics as an Explanatory Model for Commercial Names Formation Ridna havan‘ ’inhemsk hamn’. Således utgör skapandet av gruppgemenskap en viktig taktik i kommersiell namngivning. Andra pronominella kategorier är mindre framträdande bland företagsnamn. Det finns några belagda exempel på första person singular (tidning Ya spozhlyvoach ’jag är konsument’, veckotidningen Ya ’jag’; andra person plural (Mebli dlya vas ’möbler för er’, Neruxomist’ dlya vas ’fastigheter för er’; ett definierande pronomen Sport dlya vsix ’Sport för alla’ (hälsocentrum). Pronomen används i egennamn eftersom de har största möjliga extension och följaktligen kan syfta på vilken entitet som helst utan att tillskriva den någon specifik innebörd, särskilt egenskaper hos målgruppen, samtidigt som den inkluderande strategin förstärks. 3. SLUTSATSER Således kan kontroversen kring egennamns betydelse inte lösas på ett enkelt sätt. Svaret på frågan huruvida egennamn har en mening eller är meningslösa nominala uttryck beror på vilken lingvistisk teori forskningen bygger på, dvs. huruvida vi betraktar språket som ett abstrakt system eller som ett verktyg för verklig kommunikation, inbäddat i social interaktion. I det senare fallet kan lexikal betydelse tolkas inom ramen för ramsemantik, med en adekvat analys av omständigheterna kring namngivningsprocessen. Motivatorer i företagsnamn belyser deras konceptualisering i språket. Forskningen har visat att det finns fem väsentliga platser i företagsramen som utgör regelbundna motivatorer för företags- och organisationsnamn, nämligen verksamhetsområde (produkt eller tjänst), plats, typ av verksamhet, agent och mottagare. Sammantaget avbildar de den allmänna strukturen för konceptualiseringen av varje affärsinteraktion. Betydelsen av de enskilda platserna varierar; de viktigaste platserna är verksamhetsområde och verksamhetsplats, vilka tillhör affärsinteraktionens kärnkomponenter. Den minst informativa platsen är typ av verksamhet, eftersom den inte ger ytterligare information om ett företags specifika egenskaper och följaktligen tenderar att utelämnas, särskilt i sammansättningar, vilket är ett uttryck för språklig ekonomi. Agentplatsen framhäver de mest relevanta egenskaperna hos den som utför handlingen i affärssammanhang, dvs. yrket. Denna egenskap visade sig inte vara relevant för mottagarplatsen, där den dominerande namngivningsstrategin är att bilda namn som tilltalar den bredaste möjliga publiken. Det är värt att notera att dessa platser motsvarar talaktens huvudbeståndsdelar, t.ex. båda kommunikatörerna och dess kontext, med betoning på den senare – den viktigaste delen av affärsinteraktionen. Inte alla företagsnamn är effektiva beteckningar, eftersom de ibland är alltför breda beskrivningar och inte ger mottagaren relevant Straipsniai / Articles 259 GALYNA ZYMOVETS information om företagets profil. Därför är den informativa strategin inte alltid den bästa lösningen vid företagsnamngivning. Vid sidan av beskrivande namn som återger företagens faktiska egenskaper finns det namn som innehåller motivatorer med axiologisk betydelse. Den evaluativa platsen integreras i de fem ovan nämnda platserna och utgör en ytterligare typ av motivation. Följaktligen är vissa företagsnamn till sin natur retoriska och fungerar som verktyg för en övertalningsstrategi i affärsdiskursen, med ganska liten relevans för en faktisk beskrivning av företaget. I vissa fall kan namn som bildats inom ramen för en övertalande namngivningsstrategi betraktas som manipulativa och därmed som kränkningar av kommunikationens maximer. Motivatorer med axiologisk betydelse påtvingar mottagaren en viss värdering av företaget och framhäver dess fördelar. Således baseras kommersiell och organisatorisk namngivning på verkliga och relevanta egenskaper hos kontexten, och namnens motivatorer framhäver de element som namngivarna anser vara effektiva för sina syften att säkerställa obehindrad kommunikation med sina kunder och motparter. REFERENCES Aristotle 1963: Categories and De Interpretatione, translated with Notes by J. L. Ackrill, Clarendon Press, Oxford: Oxford University Press. Coates Richard 2017: The meaning of names: A defense of The Pragmatic Theory of Properhood (TPTP) addressed to Van Langendonck, Anderson, Colman and McClure. – Onoma 52, 7–26. Colman Fran 2008: Names, derivational morphology, and old English gender. – Studia Anglica Posnaniensia 44, 29–52. Croft William 2006: The role of domains in the interpretation of metaphors and metonymies. – Cognitive Linguistics: Basic Readings, edited by D. Geeraerts, Berlin New York: Mouton de Gruyter, 269–302. Fillmore Charles J. 1982: Semantics. – Linguistics in the Morning Calm, selected Papers from SICOL-198, Hanshin Publishing Company, Seoul, Korea, 111–137. Gardiner Alan 1954: The Theory of Proper Names, A Controversial Essay by Sir A. Gardiner, fellow of the British Academy, second Edition, London: Oxford University Press. Jespersen Otto 1935: The Philosophy of Grammar, London: Georg Allen and Unwin LTD, 1935 (reprinted). 260 Acta Linguistica Lithuanica LXXXV Frame Semantics as an Explanatory Model for Commercial Names Formation Mill John Stuart 1882: A System of logic, ratiocinative and inductive, being a connected view of the principles of evidence, and the methods of scientific investigation, eighth Edition, New York: Harper & Brothers. Minsky Marvin 1974: A Framework for Representing Knowledge. – Artificial Intelligence. Memo No. 306, Massachusetts Institute of Technology A. I. Laboratory. Nyström Staffan 2016: Names and meaning. – Handbook of names and naming, Oxford: Oxford University Press, 39–51. Podolskaya Natalya 1988: Slovar russkoi onomastychskoi terminologii, Moscow: Nauka. Potebnia Alexander 1993: Mysl y yazyk, Kyiv: SYNTO. Van Langendonck Willy 2005: Proper names and proprial lemmas. – Proceedings of the 21st International Congress of Onomastic Sciences, Uppsala, 19–24 August, 315–323. Van Langendonck Willy, Van de Velde Mark 2016: Names and grammar. – Handbook of names and naming, Oxford: Oxford University Press, 17–38. Freimų semantika, kaip aiškinamasis komercinių pavadinimų formavimo modelis SANTRAUKA Tikrinių vardų reikšmę siūloma interpretuoti remiantis freimų teorija, atsižvelgiant į ekstralingvistinę patirtį ir žinias. Įvardijimo modeliai komercinių pavadinimų srityje yra pagrįsti verslo freimo elementais, t. y. penkiomis pagrindinėmis jo sritimis: veiklos sritimi (produktų ar paslauga), veiklos vieta, verslo ar organizacijos tipu, agentu ir gavėju (adresatu), dominuojant pirmosioms trims. Dažniausias motyvuojančių veiksnių derinys yra veiklos sritis ir vieta. Kai kurie verslo pavadinimai taip pat turi aksiologinę ir simbolinę reikšmę. Minėti motyvuojantys veiksniai yra informatyviosios arba įtikinamosios strategijos įrankiai. Įteikta 2020 m. sausio 20 d. GALYNA ZYMOVETS O. O. Potebnya Institute of Linguistics of the National Academy of Sciences of Ukraine Polkovnika Potekhina str., 12, app. 138, Kyiv, 03127, Ukraine [email protected] Straipsniai / Articles 261