Produktyvieji daiktavardžių ir būdvardžių vedinių naujadarų tipai

JOLANTA VASKELIENĖ Vilnius universitets Šiauliaiakademi ORCID-id: orcid.org/0000-0002-8516-8608 Forskningsområden: ordbildning, morfologi, textlingvistik, stilistik. DOI: doi.org/10.35321/all87-09 PRODUKTIVA TYPER AV NYBILDNINGAR AV SUBSTANTIV OCH ADJEKTIV Produktiva typer av substantiv- och adjektivneologismer ABSTRAKT I artikeln analyseras nybildningar av substantiv och adjektiv, bildade med suffix och tillhörande produktiva ordbildningstyper, vilka har samlats från litauiska författares texter. (En nybildning definieras som en avledning som inte är belagd i referenskällorna – Den allmänna litauiska ordboken, Den nutida litauiska ordboken, Litauiska ordboken och kortregistret till tilläggen till Litauiska ordboken –.) Studien bygger på analysdata för 374 nybildningar som tillhör sex ordbildningstyper för substantiv och adjektiv: artikeln behandlar verbala abstrakt med suffixen –imas / -ymas och –tis, nominala abstrakt med –umas, -ybė, -ystė samt adjektiv med suffixet –iškas, –a. Syftet med studien är att klarlägga särdragen i dessa nybildningars bildning, semantik och användning. Data från den empiriska analysen jämförs med beskrivningarna av dessa ordbildningstyper i ordbildningsverk och grammatiker samt med insikter från forskare inom databasen över litauiska nybildningarLietuvių kalbos naujadaržių duomenynas. Några rekommendationer för lexikografer presenteras. NYCKELORD: nybildning, ordbildningstyp, produktivitet, avledning, avlett ord, sammansättning, suffix, (potentiellt) basord. ANNOTATION I artikeln analyseras substantiv- och adjektivneologismer av produktiva ordbildningstyper som bildats med suffix och samlats in från texter av litauiska författare Straipsniai / Articles 177 JOLANTA VASKELIENĖ (neologismer är avledningar som inte finns upptagna i de stödjande källorna – Ordbok över det litauiska standardspråket, Ordbok över det moderna litauiska språket, Ordbok över det litauiska språket och supplementkatalogen till Ordbok över det litauiska språket). Studien bygger på analysdata från 374 neologismer som tillhör sex ordbildningstyper för substantiv och adjektiv. I artikeln behandlas verbabstrakt med suffixen –imas/-ymas och –tis, nominalabstrakt med suffixen –umas, -ybė, -ystė samt adjektiv med suffixet –iškas, –a. Syftet med undersökningen är att klarlägga särdragen i dessa neologismtypers bildning, semantik och användning. Empiriska analysdata har jämförts med beskrivningarna av dessa bildningstyper i ordbildningsarbeten och grammatiker samt med insikterna hos forskarna bakom Databasen över litauiska neologismer. Artikeln innehåller några rekommendationer för lexikografer. NYCKELORD: neologism, ordbildningstyp, produktivitet, avledning, sammansättning, (potentiellt) basord. INLEDNING En ordbildningstyp är ”en abstrakt form och semantisk modell för ords bildning och ombildning. Ordbildningstypen realiseras av konkreta avledningar som sammanfaller i tre grundläggande differentiella (särskiljande) ordbildningsdrag: 1) den kategoriska ordbildningsbetydelsen, 2) de bildande ordens ordklass (eller ordklasser), 3) ordbildningsformanten. Ordbildningstypen är ’samtidigt både en fullständig gemensam karakteristik av redan bildade ord och ett program för bildning av framtida neologismer’” (LKE 129; Keinys 1999: 107; Urbutis 2009: 293–308; jfr Soida 2009: 56–61). Vissa ordbildningstyper har gett upphov till många avledningar, medan andra endast har gett upphov till ett eller ett par ord. Vanligen bildas också neologismer enligt befintliga ordbildningstyper; sådana förekommer i större eller mindre utsträckning både i talat och skrivet språk, i olika texter. Många neologismer i det nutida språket finns upptagna i den fortlöpande utvidgade Databasen över litauiska neologismer (ND). De neologismer (däribland avledningar) som publicerats i ND har under de senaste åren väckt forskarnas intresse (Murmulaitytė 2021; Aleksaitė 2022; om databasen och dess forskningsmöjligheter, se även Murmulaitytė 2016; Miliūnaitė 2015; 2018). Till föremål för denna undersökning valdes neologismer hämtade ur texter av litauiska författare¹. (Med neologismer avses avledningar som inte är belagda i de stödjande källorna: Ordbok över det moderna litauiska språket ¹ De kvantitativt största avledningsgrupperna erhölls genom analys av cirka 1500 neologismer av olika bildningstyper, funna i flera dussin böcker av olika litauiska författare, men i källförteckningen anges endast de böcker från vilka användningsexempel presenteras i artikeln (vid exemplet anges bokens förkortning och sida). Det bör påpekas att neologismerna samlades in manuellt genom en metod – vid analys av skönlitterära verk, essäer och litteraturvetenskapliga texter söktes avledningar som kunde saknas i de stödjande ordböckerna. En preliminär lista (inventarium) över neologismer sammanställdes och preciserades senare. När empiriskt material samlas in manuellt kan naturligtvis någon avledning som inte tagits med i ordböckerna undgå upptäckt. Här bör det sägas att det inte finns någon automatiserad sökning efter neologismer i texter av önskad stil. ND är dessutom också en manuellt sammanställd databas över neologismer, men detta hindrar inte forskare från att undersöka de lexikala enheter som presenteras där och lägga fram generaliserande insikter om tillståndet för neologismbildningen i litauiskan och om tendenserna i den nya ordbildningen. 178 Acta Linguistica Lithuanica LXXXVII Produktyvieji daiktavardžių ir būdvardžių vedinių naujadarų tipai (DLKŽ), Ordbok över det litauiska standardspråket (BLKŽ), Ordbok över det litauiska språket (LKŽ) och supplementkatalogen till Ordbok över det litauiska språket (LKŽPK) – är inte belagda.) Artikelns syfte är att klarlägga vilka typer av neologismer som är de mest produktiva bland suffixavledda substantiv och adjektiv, hur detta korrelerar med befintliga insikter om produktiva typer av substantiv och adjektiv, samt att diskutera särdragen i neologismernas bildning och användning. Arbetet bygger på undersökningsdata om 374 neologismer (194 substantiv och 180 adjektiv) som tillhör sex ordbildningstyper. Målen är: 1) att bland de neologismer som hämtats ur texter av litauiska författare och analyserats ordbildningsmässigt välja ut de största grupperna av substantiv- och adjektivavledningar; 2) att diskutera neologismer som tillhör produktiva typer ur bildnings-, semantisk- och användningsmässig synvinkel; 3) att, för att fånga de tendenser som kännetecknar substantivneologismer, jämföra de erhållna uppgifterna med resultaten från undersökningar av neologismer i ND (Murmulaitytė 2021; Aleksaitė 2022). Det bör påpekas att det insamlade empiriska materialet i första hand används för kvalitativa undersökningar. I arbetet tillämpades ordbildningsmässiga, semantiska och textanalytiska metoder samt tolknings- och beräkningsmetoder och jämförelse. Undersökningen följer en induktiv väg – från analys av konkreta avledningar till generaliserande insikter. Några rekommendationer för lexikografer presenteras. 1. TEORETISKA INSikTER Inom ordbildningsteorin framträder två motsatta synsätt på produktivitet: det första synsättets anhängare anser att produktiviteten är beroende av diakronin (dvs. man menar att man endast ur ett historiskt perspektiv kan tala om en ordbildningstyps produktivitet), medan det andra synsättets anhängare hävdar att produktivitet är ett väsentligt kännetecken för typen. Därför skiljs endast produktiva och aktiva ordbildningstyper ut i språksystemet och tas med i en synkron beskrivning av ordbildningen (Urbutis 2009: 309). Med andra ord väcks frågan om grupptillhörighet, dvs. det krävs att avledningen inte bara har ett basord (basord), utan också en formant som återkommer i andra avledningar (och en metod – genom analys av skönlitterära verk, essäer och litteraturvetenskapliga texter söktes avledningar som kunde vara obelagda i de stödjande ordböckerna. En preliminär lista (inventarium) över neologismer sammanställdes och preciserades senare. När empiriskt material samlas in manuellt kan naturligtvis någon avledning som inte tagits med i ordböckerna undgå upptäckt. Här bör det sägas att det inte finns någon automatiserad sökning efter neologismer i texter av önskad stil. ND är dessutom också en manuellt sammanställd databas över neologismer, men detta hindrar inte forskare från att undersöka de lexikala enheter som presenteras där och lägga fram generaliserande insikter om tillståndet för neologismbildningen i litauiskan och om tendenserna i den nya ordbildningen. Straipsniai / Articles 179 JOLANTA VASKELIENĖ och först då anses det representera någon avledningstyp)². Det diskuteras vilken egenskap – kvantitativ, kvalitativ eller båda – som är viktigare när man talar om produktivitet; även analogifenomenet förbigås inte (det uppmärksammas att nya ord bildas analogt med verkliga, existerande ord). Trots detta betraktas produktivitet eller avledningsförmåga oftast som en kvantitativ egenskap, det vill säga en typ vars exempel har gett upphov till eller ger upphov till tiotals och hundratals avledningar anses vara produktiv eller avledningsduglig. Således förstås en avledningstyps produktivitet ”i synkron ordbildning numera vanligtvis som typens förmåga att tjäna som modell för ordbildning, dess förmåga att ge (reella eller potentiella) nybildningar” (Urbutis 2009: 309–310; Keinys 1999: 107; jfr Plag 2003: 55; Booij 2005: 68; se även Baayen 1991; Bauer 2001; Plag 2006; Lieber, Štekauer 2014: 67–83; Soida 2009: 63). I språk där ordbildning förekommer finns produktiva och icke-produktiva (eller avledningsdugliga och icke-avledningsdugliga) avledningstyper. I alla språk bildas enligt vissa typers modeller fler nybildningar, enligt andra färre (eller bildas inga alls), exempelvis kan man i litauiskan av nästan varje verb med suffixet –imas eller dess variant –ymas³ bilda en avledning som är belagd i lexikografiska källor eller som bildas under kommunikationsprocessen, medan andra avledningstyper inte kännetecknas av sådan produktivitet och sådana potentiella möjligheter⁴. Dessutom betonas det på vissa håll att just nybildningar är ett utmärkt mått på produktivitet (Brown 2005: 8421). Och faktiskt hör nybildningar ofta till produktiva avledningstyper och kan inte sällan betraktas som potentiella avledningar (om potentiella avledningar, se Urbutis 2009: 316; Plag 2003: 57)⁵. 2. PRODUKTIVA AVLEDNINGSTYPER FÖR SUBSTANTIV- OCH ADJEKTIVAVLEDNINGAR Analysen av det insamlade empiriska materialet visade att de flesta nybildningarna hör till några substantivtyper och en adjektivtyp. ² I artikeln följs Vincas Urbutis (2009: 126) ståndpunkt, och den huvudsakliga faktor som avgör om ett ord är en (icke-)avledning anses vara huruvida ett eller flera basord existerar eller inte. ³ I artikeln betraktas suffixen –imas / –ymas som varianter av samma suffix, det vill säga som en och samma avledningstyp (Jakaitienė, Laigonaitė, Paulauskienė 1976: 11; Ambrazas 1993: 21–26; Murmulaitytė 2021: 34). ⁴ Om produktivitet och avledningstyper med olika produktivitet i olika språk, se även Greenbaum 1996: 442, 457; Booij 2005, 67–71; Pervuxina 2007; Lieber, Štekauer 2014: 620–630. ⁵ Uppmärksamheten riktas mot termerna potential words och actual words – den första är etablerad och förstås på samma sätt även i litauiskan, medan det andra etablerade (av alla enhetligt använda) begreppet saknas i litauiskan; man talar om verkliga, existerande, i lexikografiska källor belagda, systematiska ord och så vidare. 180 Acta Linguistica Lithuanica LXXXVII Produktyvieji daiktavardžių ir būdvardžių vedinių naujadarų tipai 2.1. Nybildningar inom produktiva avledningstyper för suffixavledda substantiv Alla grundläggande avledningssätt samt det blandade avledningssättet är kännetecknande för substantiv. Flest är suffixavledningar, på andra plats kommer ändelseavledningar, nästan lika många är sammansättningar, och minst talrika är prefixavledningar (LKE 112–116, 121; Keinys 1999: 36; Ružė 2008: 58–71). Utifrån avledningsbetydelsen delas suffix- och ändelseavledda substantiv in i 14 avledningskategorier, och inom dessa urskiljs avledningstyper med varierande produktivitet6. Analysen av det empiriska materialet visade att de största grupperna av substantivnybildningar utgörs av fem avledningstyper för abstrakta substantiv (se fig.). FIG. Avledningstyper för suffixavledda substantiv 2.1.1. Avledningar i kategorin abstrakta verbsubstantiv (eller handlingsbeteckningar) bildas med olika suffix och ändelser. I denna avledningskategori finns många suffixavledningstyper, som efter produktivitet ordnar sig på följande sätt: –imas, –ymas, –tis, –esys, –ulys, –yba (–ybos), –smas, –sena, –tynės och så vidare (se LKG 1965: 289–297; DLKG 2005: 94–97; Keinys 1999: 39–41; 6 I vissa avledningskategorier finns hundratals avledningstyper, i andra ett tiotal eller några få. Se LKG (1965: 251–473) för substantivens avledningstyper. Straipsniai / Articles 181 JOLANTA VASKELIENĖ jfr Ambrazas 1993: 20–86). Undersökningen av nybildningarna visar samma ordningsföljd för de mest produktiva typerna – i texter av olika författare har flest verbala abstrakt bildats med suffixen –imas / –ymas⁷ (75 avledningar) och –tis (14 avledningar). Nybildningar med suffixet –imas / –ymas bygger ofta på grundord som är belagda i lexikografiska källor, t.ex.: apsimokslinimas (: apsimokslinti⁸ ’att skaffa sig en viss bildning’ LKŽ), apverkavimas, atsigręždinėjimas, blūkčiojimas, gremženimas, įsirasojimas, apmigdymas m.fl.⁹ I vissa nybildningar sammanfaller den lexikala betydelsen i huvudsak med den morfologiska (avledningen betecknar helt enkelt en handling som ett ting), t.ex.: stunder av intensiv […] blūkčiojimo som hade genomlevts SN92; den ursprungliga formen av įbangavimo i dikten R203; klegiojimas tystnar KPN13; av det glada och imponerande paradavimo SRIV388; och den andra versen […] som […] hästens žvangenimas A132. Nybildningen apsimokslinimas (använd i betydelsen ’förvärvande av någon kunskap’) och de närliggande satserna som hör samman med dess grundverb drar dessutom mottagarens uppmärksamhet till sig genom upprepade attribut (epitet): Tamsuoliškas apsimokslinimas. Tamsuoliškai apsimokslinti – det betyder att inte kunna nå vare sig den verkliga kunskapens eller […] okunskapens gränser K78. Vissa abstrakt på –imas / –ymas konkretiseras (används i plural, har bestämningar osv.), t.ex.: kloka // svamlerier på tv MP69; barnets leda med korta susirėkavimais KK88 (pakliedėjimai betyder sannolikt ’oförståndigt, dumt prat’, susirėkavimai ’rop’). Det bör emellertid sägas att nybildningar med –imas / –ymas oftare bygger på potentiella – i ordböckerna inte upptagna – grundord. D. Murmulaitytė (2021: 35, 36–37) har också uppmärksammat att grundverben till majoriteten av de –imas / –ymas-avledningar som presenteras i ND inte är belagda i databasen, även om vissa av dem faktiskt används. Nybildningar som avletts från potentiella grundord är oftast andragradiga avledningar, t.ex.: apgelžėjimas ⁷ Nybildningar med suffixen –imas / –ymas förekommer i alla författares texter, och antalet avledningar beror både på verkets karaktär och på den funktionella och individuella stilen. Det bör sägas att nybildningar på –ymas förekommer ojämförligt mer sällan än avledningar med –imas. ⁸ Vid den första nybildningen anges också grundordet, medan det oftast inte längre skrivs ut vid de följande. Den form av grundordet väljs som avledningen direkt bygger på, och om t.ex. stammarna i verbets alla huvudformer sammanfaller, skrivs infinitiven. Vid ordens betydelser anges källan, medan nybildningarnas betydelser förklaras så som artikelförfattaren förstår dem. Vid grundord till nybildningar som inte är belagda i BLKŽ, DLKŽ, LKŽ eller LKŽPK skrivs en asterisk (*), exemplen återges i kursiv, nybildningen markeras med fetstil och de ord som man vill rikta uppmärksamheten mot understryks. ⁹ Även išperšėjimas, įteškėjimas, iškūkavimas, ištikimas, klegiojimas, liutanizavimas, medžiaginimas, niužgėjimas, pakliedėjimas, palinksėjimas, paradavimas, praskylėjimas, sudylavimas, sugarbėjimas, suraugėjimas, susirekavimas, užtamsiojimas, vaizdijimas, žvangenimas bygger på grundord som anges i lexikografiska källor. Det bör sägas att avledningarna įbangavimas och ritmavimas inte finns i de centrala ordböckerna, men är belagda i tvåspråkiga ordböcker. 182 Acta Linguistica Lithuanica LXXXVII Produktyvieji daiktavardžių ir būdvardžių vedinių naujadarų tipai (: *apgelėžio: geležėti), duonėjimas (: *duonėjo: duona), išbūtinimas (: *išbūtinti: būti), kryžkelėjimas (: *kryžkelėti: kryžkelė), nuliaudėjimas (: *nuliaudėjo: liaudėti) m.fl.¹⁰. Andragradiga avledningar įveiksminimas (: *įveiksminti: veiksminti) och keiksmažodžiavimas (: *keiksmažodžiavo: keiksmažodis) bygger på de verb įveiksminti (’göra det möjligt att verka’), keiksmažodžiauti (’svära; använda svordomar’) som anges i ND. Vissa nybildningar med –imas / –ymas är tredjegradiga avledningar, t.ex.: įsilaikinimas (: *įsilaikinti: *laikinti(s): laikas), šventžodžiavimas (: *šventžodžiavo: *šventžodis: šventas, žodis)¹¹. För övrigt används i Donaldas Kajokas texter både nybildningen šventžodžiavimas (vid gränsen för det svårframkomliga šventžodžiavimo MRR39), och dess grundord šventžodžiauti (Heliga och samtidigt šventžodžiaujantys žodžiai? K222). Även bildningskedjan för den tredjegradiga nybildningen šūdmaliavimas kan lätt rekonstrueras: šūdmaliavimas: *šūdmaliavo: *šūdmala: šūdas, malti (nybildningen šūdmala ’avsiktligt nonsensprat’ finns redan i ND). Även om betydelsen hos andra- och tredjegradiga nybildningar som bildats av potentiella grundord är svårare att förstå, underlättar kontexten och de tämligen tydliga bildningskedjorna uppgiften: Apsaugoti nuo [...] nuliaudėjimo AŽII220; de kom på ett hemligt ord – pasilabanaktinimas KE200; Språkets klang är också įskambėjimas R216 (i det senare exemplet fångas mottagarens uppmärksamhet av upprepningen av ord med roten skamb-). Vissa nybildningar som bygger på potentiella grundverb används i plural och tenderar alltså att konkretiseras, t.ex. kan reikšmažodžiavimai förstås som ’svordomar, skällsord’, och piktaakiavimai som ’onda blickar’: Med sina [...] Keiksmažodžiavimais AŽII201; Färre knep, piktaakiavimų AŽII207. Nybildningen nusikalėjimas är titeln på en dikt, och dess betydelse blir tydligare först efter att man läst hela verket, där det potentiella grundverbet nusikalėti används och där lexikaliska enheter med roten sakal- fyller en textbindande funktion: Och efter att ha tagit falken i sina armar / plockar du dess fjädrar likt fjädrarna från en höna. // Och själv tillsammans med den nusikalėji JSI393. Nybildningarnas semantik gör det ibland möjligt att korrekt fastställa grundordet, t.ex. är det uppenbart att abstraktet duonėjimas (: *duonėjo: duona)¹² bygger på ett potentiellt grundord. Ja, det var inte brödets förstenande utan stenens förbrödligande K288 (uppmärksamheten riktas mot upprepningen av abstraktet på –imas och den ovanliga ordkombinationen akmens duonėjimas – på litauiska uttrycker man metaforiskt att brödet hårdnar och förvandlas till sten, men inte det omvända, att stenen förvandlas till bröd). Ibland ¹⁰ Sådana är också apkarsdinėjimas, apnerdinėjimas, išpalvinimas, išerdvėjimas, sąskambėjimas, svyruoklėjimas, piktaakiavimas. ¹¹ Sådana är också įtekstinimas, nusikalėjimas, pasilabanaktinimas, stribukavimas. ¹² Även om LKŽ har verbet duonėtis (”att bli degigt bröd”), visar kontexten att abstraktet duonėjimas inte bygger på detta, utan är bildat av duonėti, som betyder ’förvandlas till bröd’ och i sin tur är avlett från substantivet duona. Straipsniai / Articles 183 JOLANTA VASKELIENĖ för att förstå det nybildade ordets funktion och betydelse behövs ett större kontext, t.ex. låter det nybildade ordets stribukavimas lexikala omgivning (už mano stribukavimą davė man prikurty Č112) förstå att det handlar om att vara strib, och följande ordning av stegen i ordformationen kan således rekonstrueras: stribukavimas: *stribukavo: *stribukas: stribas. Några nybildningar på –imas bygger på verb med prefixet ne–¹³, t.ex. netroškimas, negyvenimas, nesidavimas. Sådana potentiella avledningar kan betraktas som avledningar med en inte fastställd ordning mellan stegen i ordformationen¹⁴, dvs. de nybildade orden skulle kunna bilda två avledningsoppositioner var: netroškimas (: netroškti / troškimas), negyvenimas (: negyventi / gyvenimas), nesidavimas (: nesidavė / davimasis): trokštu [...] gilaus netroškimo MRR42; Taip prasidėjo negyvenimas AŽII185. De abstrakta verbformer som anges i ND har också oftast suffixet –imas / –ymas – det visar resultaten av Daiva Murmulaitytės (2021: 34–38) och Agnė Aleksaitės (2022) undersökningar¹⁵. Man kan således säga att –imas / –ymas överlag är den mest produktiva typen för bildning av nya abstrakta substantiv. Studier av nybildningar i olika källor bekräftar alltså Saulius Ambrazas (1993: 21) påstående att ”[a]vledningar med suffixen –imas / –ymas utgör den talrikaste typen av bildningar av handlingsbeteckningar både i nutida och äldre litauiska”¹⁶. ”Både i nutida litauiska [...], och i äldre skrifter [...] intar avledningar med suffixet -(s)tis andraplatsen bland alla suffixavledda handlingsbeteckningar räknat efter antalet avledningar” (Ambrazas 1993: 42). Att –tis är det näst mest produktiva suffixet visas av ND-undersökningen (Aleksaitė 2022: 45, 49) och analysen av det insamlade empiriska materialet. Den absoluta majoriteten av nybildningarna med –tis bygger på grundord som är belagda i lexikografiska källor; dessutom är tendensen tydlig att bilda avledningar med suffixet –tis av prefixverb¹⁷ – den nybildade formen neigtis (: neigti) bygger på ett grundord utan prefix, medan de övriga har bildats av prefixverb: apgaubtis, apmirtis, atitvertis, atlieptis, atpirtkis, įgaubtis, išgaubtis, išvengtis, pamirštis, sukauptis, sutelktis, sutik­tis. Den nybildade formen neatmintis (: neatminti / atmintis) bör betraktas som en avledning med en inte fastställd ordning mellan stegen i ordformationen. I LKG (1965: 290–291) står det att handlingsbeteckningar som bildats med suffixet –tis ¹³ Verb med negation tas vanligtvis inte upp som separata uppslagsord i ordböcker, eftersom en avledning med det partikelbaserade prefixet ne– kan bildas av nästan varje verb. ¹⁴ Se Vincas Urbutis (2009: 110–111) om dessa. ¹⁵ Enligt A. Aleksaitė (2022: 45) är de flesta nybildningar som belagts i ND 2011–2019 bildade med suffixet –imas, medan inga har belagts med –ymas. ¹⁶ Om –imas / –ymas-avledningar i nutida litauiska, se Murmulaitytė 1997. ¹⁷ Detta framgår också av de –tis-avledningar som anges i ND, t.ex.: apleistis, aprėptis, atgręžtis, atpažintis, atstumtis, įmestis, išreikštis, ištrintis, išvestis, įtrauktis m.fl. 184 Acta Linguistica Lithuanica LXXXVII Produktyvieji daiktavardžių ir būdvardžių vedinių naujadarų tipai handlingsbeteckningar är vanligtvis mer konkreta än –imas / –ymas-abstrakterna. Nybildningarnas semantik bekräftar delvis detta påstående. Ofta behåller –tis-nybildningarna abstraktens kategoriska betydelse (de betyder samma sak som –imas-abstrakterna), t.ex.: Gamtos apgaubti patyrusiam SS19; pereini visas neišvengiamas stadijas–stacijas: šoką [...], apatiją. Apmirti... DK145; blokada, sukelianti [...] klaikų atitverti nuo visų ir visko K207; keliones, kelio, keleivio atlieptis E138; Membraniškoji atlieptis TK73; skausmas jau būtų atpirties pradžia. O atp irkties čia nėr K155 (observera att nybildningen upprepas); laiko įgaubties akimirka K449; jos išvengtis reiškia mirtį E235; kas savyje turi absoliučią neigti E362; atitraukti žmogų nuo maldos ir sukaupties valandėlių K403; Sutikties ametisto karolius Jas136. Användningen av vissa –tis-avledningar visar att de blir mer konkreta; så är den nybildade formen sutelktis ibland en tydlig abstrakt (den betyder ’koncentration’, t.ex. Ir ypatinga sutelktis į lietuviškos pasaulėjautos [...] vietą E73), medan den ibland närmar sig beteckningar för handlingens resultat (den betyder ’samling’, t.ex. universitetas yra [...] istorinės–kultūrinės patirties sutelktis R82). Plural och lokativ visar att de nybildade formerna pamirštis, neatmintis uppfattas mer konkret: Tenai, neužliūliuojamose / Pamirštyse, krūvom lavonai budi AŽII342; sutirpo / Neatminy AŽII111. Den nybildade formen išgaubtis bör sannolikt inte förstås så mycket som ’utbuktning (att bukta ut sig)’ utan som ’utbuktande (vågigt) vatten’: pažvelgsime į trapias [...] kriaukles, slapt ingos išgaubties ridenamas vandenyno pakrante K414. 2.1.2. Bildningen av avledningar i kategorin abstrakta substantiv (eller beteckningar för egenskaper) är ”förhållandevis varierad – i standardspråket är avledningar med 15 suffix vanligare, medan avledningar med ytterligare 6 suffix används enbart i dialekter” (Keinys 1999: 45), och de tre vanligaste suffixen är –umas, –ybė och –ystė (se LKG 1965: 306; DLKG 2005: 100–102)¹⁸. Analysen av nybildningarna visade att de avledningar som kan betraktas som abstrakta substantiv oftast bildas med suffixet –umas (56 avledningar), följt av –ybė (36 avledningar), medan gruppen av avledningar med –ystė är den tredje största (13 avledningar). Abstrakta substantiv med suffixet –umas bildas oftast av adjektiv¹⁹, particip och (sällan) andra ordklasser (se DLKG 2005: 100–101). Analysen av nybildningarna bekräftar i huvudsak denna tendens: 49 nybildningar har bildats av adjektiv och 7 av particip. Det finns en tendens att bilda nybildningar med –umas av adjektiv som har suffixet –iškas, –a – sådana utgör 73 procent av alla avledningar. Hos 16 nybildningar anges ett adjektiv med suffixet –iškas, –a som grundord i de centrala lexikografiska källorna, t.ex.: augališkumas (: augališkas), budeliškumas, dabartiškumas, giesmiškumas, gynybiškumas, gulbiškumas, iškrypėliškumas, kalbiškumas, ¹⁸ I äldre skrifter var avledningar med –ybė och –ystė särskilt talrika, medan avledningar med –umas började spridas när produktiviteten hos de förstnämnda minskade (se Ambrazas 2000: 8, 17, 21). ¹⁹ Med suffixet –umas kan ett abstrakt substantiv bildas av alla kvalitativa adjektiv. Straipsniai / Articles 185 JOLANTA VASKELIENĖ karùiškumas, minkštakūniškumas, sraigiškumas, šarkiškumas, našlaitiškumas, pradminiškumas, sakrališkumas, namiškumas²⁰. Vissa nybildningar grundar sig på ord med en annan struktur, t.ex.: sandermringumas, varganumas, vienetinumas, akinamumas, atskirtumas, įkreiptumas, išblokštumas, nebaigtumas, neišsakomumas, palaužtumas²¹. Nybildningen sakumas skulle i princip kunna bilda en derivationsopposition med adjektivet sakus, –i (‘som kan följa, upptäcka’, ‘som går att följa (vägar), som inte vilseleder’ LKŽ) och med sakyti²²: Sakinį kviečiasi mintis [...]; sakumas mintį ir formuoja, galiausiai virsdamа sakiniu S148. Den lexikala betydelsen hos alla nybildningar på första nivån är tydlig: dabartiškumo prestižą lenkų literatūroje R37; ryškus kalbėjimo įkreiptumas PM569; neįdesdamas už tokį minkštakūniškumą SR115; Tas vienetinumas [...] yra svarbiausia [...] sąlyga DK125; Šis vasaros rytas – daugia dienių liūčių išskalbtas, iki akinamumo išbalintas, iki tokio akinamumo išbalintas, kad nė atsimenkti negali VP8; Supoento šarkiškumo pritvinkus šarka beržo viršūnėje UM26 (i de sistnämnda exemplen väcker upprepningen av ord med samma rot och av ordgruppen uppmärksamhet). Hälften av nybildningarna på –umas grundar sig på potentiella basord; nästan alla dessa är adjektiv på –iškas, –a, t.ex.: bekalbiškumas (: *bekalbiškas: bekalbis), dialogiškumas (: *dialogiškas²³: dialogas), rituališkumas (: *rituališkas²⁴: ritualas)²⁵. Endast några nybildningar på andra nivån har bildats av andra potentiella basadjektiv, t.ex.: sąskambingumas (: *sąskambingas: sąskambis), stinglumas (: *stinglus²⁶: stingti). Abstraktet tekstualumas har bildats av adjektivet tekstualus, –i, som inte finns i de centrala ordböckerna, men som är belagt i en tvåspråkig ordbok och används av textlingvistikens specialister, litteraturvetare m.fl. ²⁰ Adjektiven namiškas, sakrališkas är belagda i LKŽPK. ²¹ Avledningar med suffixet –umas är helt brukliga; språkbrukarna bildar dem så snart behov uppstår. Därför anges uppenbarligen i tvåspråkiga ordböcker abstrakten atskirtumas, iškrypėliškumas, varganumas, som inte har tagits med i DLKŽ, BLKŽ och LKŽ. ²² I detta fall skulle det höra till kategorin för bildning av verbala abstrakt (om denna ovanliga typ, se LKG 1965: 300). ²³ Adjektivet dialogiškas, –a finns endast i tvåspråkiga (litauisk–engelska och engelsk–litauiska) ordböcker, men saknas i DLKŽ, BLKŽ, LKŽ och LKŽPK. Kanske är detta ett misstag och adjektivet skulle kunna tas med i de nämnda ordböckerna (eller några av dem). I DLKT fann man 72 bruksexempel på dialogiškas, –a; det är alltså känt för språkbrukarna. ²⁴ BLKŽ innehåller adverbet rituališkai, men dess basord (adjektivet rituališkas, –a) finns inte i BLKŽ eller DLKŽ. ²⁵ Detsamma gäller daugartiškumas, didžiaponiškumas, likimiškumas, paradoksiškumas, poemiškumas, pokalbiškumas, priešybiškumas, raudiškumas, reikmeniškumas, romansiškumas, sąlytiškumas, sonetiškumas, svetimkūniškumas, švytuokliškumas, vieninteliškumas, visavertiškumas. ²⁶ Adjektivet stinglus, –i finns inte i ordböckerna, men LKŽ innehåller adverbet stinglu. 186 Acta Linguistica Lithuanica LXXXVII Produktyvieji daiktavardžių ir būdvardžių vedinių naujadarų tipai Som en avledning på tredje nivån kan nybildningen dviplaniškumas betraktas (: *dviplaniškas: *diplanis²⁷: dvi, planas). Det bör uppmärksammas att vissa nybildningar med –umas är belagda i tvåspråkiga ordböcker (bereikšmiškumas, daugkart iškumas, dvipoliškumas, paradoksiškumas, rituališkumas), medan bekiaušiškumas (‘avsaknad av manlighet och kampvilja’) har tagits med i ND. Den lexikala betydelsen hos alla abstrakta substantiv med –umas är tydlig även i ett minimalt sammanhang: du kallar nedsättande bekiaušiškumu K337; minnets och bemintiškumo K231; om det påstådda bereikšmiškumu när man talar om det viktigaste av allt K60; det är inte tillåtet att kategoriskt förneka även deras [motsatsers] priešybiškumo K300; Vi älskar dess [meditationens] vieninteliškumą K133; hemligheten [...] och paradoksiškumas K299. Mottagarens uppmärksamhet på språkets innehåll och form fångas av upprepningen av nybildningar av samma avledningstyp med semantisk betydelse: på den ursprungliga rituališkumas, universums giesmiškumas svarar andens ritualer GĮT109; Vi talar med separata röster, det organiska kalbiškumas ir pokalbiškumas – en allt större sällsynthet KM19. I Valdas Papievis verk används både nybildningen stinglumas, med betydelsen ‘förstelning’, och dess basord (också en nybildning) stinglus, –i: i den mycket stingliame luften sprids röken nästan inte VP89; Inför denna dužlus stinglumas VP128. Något färre nybildningar hör till typen –ybė. Enligt DLKG (2005: 101–102) bygger dessa avledningar, som ofta betecknar en synnerligen framträdande och starkt manifesterad egenskap, vanligen på adjektiv; en mindre grupp utgörs av avledningar från substantiv och presensparticip i passiv form, och några enstaka är bildade från andra nominala ord. Analysen av det empiriska materialet visade att ett liknande antal nybildningar bygger på adjektiv (1), particip (2) och substantiv (3), och endast tre nybildningar är bildade från andra ordklasser (pronomen och adverb) (4), t.ex.: (1) atmintinybė (: atmintinis ‘som sägs ur minnet’ DLKŽ²⁸), balsvybė, dažnybė, gelsvybė, nuosaikybė, varganybė, vienkartybė, vidurinybė, žalsvybė; (2) apčiuopiamybė (: apčiuopiamas), kintamybė, negendamybė, nuspejamybė, pasiekiamybė, suprantamybė, nesugrąžinamybė, nekintamybė, apleisty bė; (3) gudragalvybė (: gudragalvis), kurčnebylybė, nebylybė, pranciškonybė, ruden ybė, mėnul ybė, pavasarybė, žvaigždybė; (4) kitapusy bė (: kitapus), manybė (: mano), kitybė (: kitas, –a) (den sistnämnda nybildningen har tagits med i ND). Några nybildningar, t.ex. moralybė, beviltybė, skulle kunna bilda avledningsoppositioner med två basord – moralė eller moralus, –i, ett substantiv respektive ett adjektiv, bevil tis, –ė. Oavsett vilket hör nybildningarna till samma avledningskategori och samma avledningstyp. De abstrakta substantiven neamžinybė (: neamžinas / ²⁷ Det bör påpekas att sammansättningen dviplanis, som inte har tagits med i lexikografiska källor, inte är särskilt sällsynt i litauiskan – i DLKT hittades 15 användningsexempel, och ännu fler hittades med sökverktyget Google. ²⁸ Det kan inte uteslutas att detta abstrakta substantiv bygger på adverbet atmintinai. Straipsniai / Articles 187 JOLANTA VASKELIENĖ amžinybė), neaiškybė (: neaiškus / aiškybė), negalimybė (: negalimas / galimybė) bör betraktas som avledningar med en ännu inte fastställd ordningsföljd mellan avledningsnivåerna. Vissa nybildningar med –ybė behåller den kategoriska abstrakta betydelsen, andra uppfattas mer konkret, men i samtliga fall är deras lexikala betydelse lätt att förstå utifrån kontexten, t.ex.: Sykiu ji [banalybė] nėra savaime suprantamybė DRT151; den svårsmälta // vulgariserade andra sidan MP124. Nybildningar används ofta intill etablerade avledningar som hör till samma avledningstyp, t.ex. jūra [...] įkūnijo ir amžinybę, ir kintamybę SRIV252; I nattens mörker, / I den nedsmutsade midnattens kurčnebylybėje AŽII300; en angenäm undantag i tråkighetens och måttfullhetens hav DD87; det behövs att denna kropp klär sig i negendam ybe, denna dödliga kropp klär sig i odödlighet SR171 (nybildningen negandamybė kan förstås inte endast som ‘oförgänglighet’, utan också som ‘det som inte förgås’). Nybildningen dažnybė har också betydelsen ‘det som är vanligt, en vanlig företeelse’ (Malonė bus ne išimtis – dažnybė AŽII344), medan mėnulybė sannolikt betyder ‘månljus’: stangrioj mėnulio / mėnulybėje AŽII112 (i det senare exemplet är mėnulybė en del av en upprepningsfigur; jämför också den analoga ordkombinationen žvaigždžių žvaigždybės AŽII283). Ibland upprepas samma avledningsaffix, t.ex. används nybildningarna karštatikybė (: *karštatikis: karštai, tikėti), sunkiatikybė (: *sunkiatikis, –ė: sunkiai, tikėti), med potentiella basord, tillsammans med verkliga –ybė-avledningar: Sunkiatikybės antpuolius, karštatikybės priepuolius, / Taurybės ir tautybės nuosmukius AŽII124. En mycket mindre grupp nybildningar utgörs av avledningar av typen –ystė. ”[S]uffixet –ystė, det tredje mest produktiva, är det mest karakteristiska avledningsformantet för bildning av abstrakta substantiv” (DLKG 2005: 102), medan det finns få –ybė-avledningar bildade från adjektiv, nära besläktade med abstrakta substantiv på –umas och –ybė. Analysen av nybildningarna bekräftar delvis detta grammatiska påstående29: 8 nybildningar på –ystė bygger på substantiv (1), 3 är bildade från adjektiv (2), medan de abstrakta substantiven keliakalbystė och vienkalbystė skulle kunna bygga på både adjektiv och substantiv30. (1) mecenatystė (: mecenatas), padlaižystė, pamaivystė, subinlaižystė, vedlystė, vienmylystė; (2) išdidystė (: išdidus), luošystė, vienišystė. Två avledningar på –ystė bygger på potentiella bas-substantiv: citatmeldystė (: *citatmeldys: citata, meldėsi), geradirbystė (: *geradirbis / –ys: geras / gerai, dirbti). Nybildningarnas lexikala betydelser sammanfaller i huvudsak med den avledningsmässiga och är lätta att förstå utifrån kontexten, t.ex. Citata kaip vedlys, kaip nuodėmklausys, kaip tėvas. Citatmeldystė K162; Nuolankiai priimu luošystę, išdidžiai K392; Vienam tai verslo rūšis, kitam – vienišystė KF161; ypatinga vienmylystės atmaina KE121; 29 Men detta kan också bero på det ringa antalet nybildningar med –ystė. 30 I BLKŽ anges exempelvis dvikalbis, –ė, daugiakalbis, –ė som både adjektiv och substantiv. 188 Acta Linguistica Lithuanica LXXXVII Produktyvieji daiktavardžių ir būdvardžių vedinių naujadarų tipai trots hennes ivriga rövslickeri PI/I188–89; grabbarbete kletės ŠAMS104. I vissa exempel används nybildningar med analogisk ordbildning, så att mottagarens uppmärksamhet riktas både genom användningen av nybildningen och genom upprepningen av det avledande affixet, t.ex.: motvilligt som villigt plågar jag [...] mina föräldrars enspråkighet och de ”blandade” barnens flerspråkighet problem LS45; andens kungliga särart och oundvikligen ensamheten PM534. Det bör nämnas att nybildningarna mecenatskap, handledarskap, ensamhet och citatdyrkan har inkluderats i ND, medan varianten enspråkighet av nybildningen enkelspåkighet har registrerats i en tvåspråkig ordbok. 2.2. Nybildningar inom den produktiva ordbildningstypen för adjektiv Adjektiv, liksom substantiv, kännetecknas av alla ordbildningssätt: man skiljer mellan avledningar med suffix, ändelser och prefix samt sammansättningar, och det finns även adjektiv med blandad ordbildning (Keinys 1999: 75–83; LKE 97–9; Ružė 2008: 88–94; om adjektivbildningens utveckling, se Ambrazas 2011). Adjektiv bildas med ungefär 130 suffix, men många av dem har låg produktivitet. Särskilt produktiva är suffixen –inis, –ė; –ingas, –a; –iškas, –a; –uotas, –a; –otas, –a; –okas, –a m.fl. (Keinys 1999: 75, 78). Analysen av det empiriska materialet visade att den största gruppen adjektiviska nybildningar (180 nybildningar) utgörs av avledningar med suffixet –iškas, –a31. Den mest karakteristiska ordbildningsbetydelsen hos denominala adjektiv med suffixet –iškas, –a är ”lik något som uttrycks av grundordet”, men de har ofta också en överförd betydelse, dvs. de betecknar inte ”som vad”, utan ”som vem, vad” (se DLKG 2005: 207). Avledningar med det produktiva suffixet –iškas, –a utgör kärnan i adjektiv som uttrycker likhet och karakteristiska egenskaper. De ”benämner egenskapen framför allt utifrån likheten med det som betecknas av grundsubstantivet” (Keinys 1999: 76)32. Även om det i grammatiker anges att avledningar med detta suffix bildas av ”oavledda substantiv, mer sällan av avledningar och sammansatta ord” (DLKG 2005: 207), ökar antalet adjektiv på –iškas, –a som bildats av grundord (avledningar) med varierande struktur. Analysen av nybildningar med –iškas, –a visade att de mycket ofta har en överförd betydelse och är bildade av substantiv som betecknar levande varelser: en stor grupp utgörs av adjektiv bildade av substantiv som betecknar personer (1), medan färre adjektiv är bildade av substantiv som betecknar andra 31 Det bör nämnas att betydligt färre avledningar med andra suffix (även produktiva sådana, t.ex. –inis, –ė) påträffades i de undersökta texterna (dvs. avledningar med andra suffix bildade inga stora grupper). Detta kan naturligtvis också bero på stilen i de texter ur vilka nybildningarna samlades in. 32 Det bör nämnas att suffixet –iškas, –a i de äldsta skrifterna (1500–1600-talen) inte betecknade likhet, utan tillhörighet (se mer Ambrazas 2011: 82–86). Straipsniai / Articles 189 JOLANTA VASKELIENĖ levande eller mytiska varelser (2), och det finns också gott om adjektiv bildade av substantiv som betecknar olika livlösa företeelser (3): (1) Dessa adjektiv på –iškas, –a har betydelserna ”kännetecknande för den person som betecknas av huvudordet”, ”sådan som den person som betecknas av huvudordet”. Vissa nybildningar som bildats av personnamn är begripliga för de flesta läsare även utan kontext (eller utifrån ett minimalt sammanhang)33, t.ex.: baltrušaitiškas34 ’kännetecknande för Baltrušaitis, som Baltrušaitis’ (: Baltrušaitis), binkiškas, bodleriškas, brazauskiškas, bradūniškas, cvetajeviškas, cvirkiškas, čechoviškas, donelaitiškas, faustiškas, kafkiškas, huserliškas, janoniškas, karamazoviškas, kudirkiškas, kajokiškas, keruakiškas, mažvydiškas, paskališkas, radauskiškas, rafaeliškas, šveždiškas, stalkeriškas, šelingiškas, šekspyriškas, tarkovskiškas, vaižgantiškas, vangogiškas m.fl. För att förstå vissa nybildningar krävs ett större sammanhang, eftersom de är bildade av personnamn som inte är kända av alla, t.ex. almodovariškas (: Almodovaras)35, eller bildade av ett personnamn som används i ett specifikt verk – namnet på en gestalt, t.ex.: aleksiškas (: Aleksas), panceriškas (: Panceris), tarvy diškas (: Tarvydas) osv. Samma betydelser har adjektiv på –iškas som bildats av appellativiska personbetecknande substantiv, t.ex.: arhatiškas ’kännetecknande för en arhat, som en arhat36, emigrantiškas, judėjiškas, samurajiškas, saugumietiškas, papūkel iškas, pranciškon iškas, dendiškas, didžiaponiškas, generoliškas, maneken iškas, šventak ūpriškas m.fl. (2) Adjektiv på –iškas, –a som bildats av substantiv som betecknar levande varelser, men inte personer, har motsvarande betydelser, t.ex.: drugeliškas ’kännetecknande för fjärilar, sådan som fjärilars’, eržiliškas, musiškas, panteriškas, šešiškas, vikšriškas osv. (3) Adjektiven på –iškas, –a i denna grupp bygger på substantiv med varierande semantik och har oftast en ordbildningsbetydelse nära den överförda likhetsbetydelsen: ”kännetecknande för, typiskt för, hänförligt till det som uttrycks av grundordet, förbundet med detta” (om sådana, se DLKG 2005: 207). Grundsubstantiven i nybildningarna är oftast benämningar på konkreta föremål, t.ex.: ažūriškas, archyviškas, dienoraštiškas, gyvsidabriškas, kupoliškas, laiškiškas, labirintiškas, operiškas, pieštukiškas, proteziškas, smilgiškas osv. Adjektiv på –iškas, –a som bildats av substantiv som betecknar mer abstrakta företeelser uttrycker ”föremålets väsentliga egenskaper, dvs. visar att det som uttrycks av grundordet utgör essensen eller grunden för det föremål som betecknas av det attributiva ordet” 33 Detta beror naturligtvis också på mottagarens bakgrundskunskaper – personer som är kända för litauer (och därmed även avledningar från deras namn) kan vara föga begripliga för läsare som inte intresserar sig för Litauens historia och realia. 34 Endast en form av nybildningen anges – den maskulina – men adjektiven används i texter i former av båda genusen eller i en genusneutral form. 35 Spansk filmregissör (se VLE 2001: 376). 36 Arhatas ’buddhistiskt helgon [...]’ (VLE 2001: 763). 190 Acta Linguistica Lithuanica LXXXVII Produktyvieji daiktavardžių ir būdvardžių vedinių naujadarų tipai (DLKG 2005: 207). Sådana är exempelvis: būsen iškas, fenomenologiškas, gelmeniškas, gelmiškas37, sueitiškas, tuštybiškas och så vidare. Några nybildningar har bildats av ortnamn: brabantiškas (: Brabantas), babiloniškas (: Babilonas), senegališkas (: Senegalas); adjektivet radisonSASiškas38 kan betraktas som en avledning med atypisk ordbildning – det är bildat av ett hotellnamn och har betydelsen ’ett högt pris (sådant som på hotellet Radisson SAS)’: suteikti man kuo daugiau malonumų už prieinamą RadisonSASišką „Astorijos“ kainą ST17. Avledningar på –iškas med potentiella basord39 är maskveniškas, vištaprotiškas40. Endast två adjektiv bygger inte på substantiv: avledningen keliaprasmiškas (: keliaprasmis, –ė) och tuolaikiškas (: tuolaik41). För att förstå betydelsen hos många nybildningar på –iškas, –a behövs ingen kontext; ibland har nybildningarna en mer specifik betydelse, som kräver minimal kontext för att förstås, exempelvis används šagališkas i betydelsen ’något som är typiskt för Chagalls verk, påminner om Chagalls verk’ (Kaunas tikrai atrodo šiek tiek šagališkas DRT170), rachitiškas ska förstås som ’typisk för någon som lider av rakit, påverkad av rakit’ (rachitiškų kojų šunelis KE190), medan kamaniškas betyder ’lik en humla’ (ur kamaniškų musių MP83). Det finns en mycket tydlig tendens att med adjektiv på –iškas, –a karakterisera det som uttrycks av substantivet (den absoluta majoriteten av nybildningarna fungerar som attribut); på så sätt uttrycks saken klart och kort, eftersom avledningen är mycket kortare än en ordgrupp med ungefär samma betydelse, exempelvis, utöver de nämnda: kvepia čechoviškom ūkanom Vaič39; granauskiškas siekinys lyg ir paprastose situacijose išvelgti kažką žmogui neišvengiamo, lemtingo GĮT101; pristabdo griovejišką žodžių laviną LS177; keruakiškas svajones DRT93; sizifišką būties paradoksalumo neįveikiamumą PM790; graudut graudutė laitis kochana ušiškas trenas42 SRIV27; 37 Adjektiven gelmiškas och gelmeniškas betyder i princip samma sak; nybildningen gelmiškas skulle kunna ha bildats både av gelmė och av gelmuo, medan gelmeniškas är bildat av gelmuo, men bygger på en längre stam av basordet, gelmen-. 38 Uppmärksamhet bör fästas vid den stilistiskt (felaktiga) stavningen av nybildningen. 39 Egennamn som utgör grund för ordbildningen (personnamn, ortnamn) betraktar vi inte som potentiella – även om de saknas i de centrala lexikografiska källorna är de kända (upptagna i namn- och efternamnsordböcker, på webbplatsen Pasaulio vietovardžių, i uppslagsverk och så vidare). 40 I DLKT hittades inga exempel med nybildningen vištaprotiškas, –a, men 8 exempel på användning av nybildningen maskveniškas, –a och 197 exempel på användning av dess basord maskvenas. 41 I princip skulle avledningen tuolaikiškas även kunna bygga på frasen tuo laiku med det tillagda suffixet –iškas, –a. 42 Troligen är detta ett redigeringsfel, och det som avses är trenas (’en dikt, sång eller ett kort instrumentalt verk med allvarligt, sorgligt innehåll, avsett att sörja en avliden’ TŽŽ 755). Straipsniai / Articles 191 JOLANTA VASKELIENĖ En stor kväll – och förloraraktiga tankar MS439; Sådana deras en-dags-aktiga önskningar GĮT131 och så vidare.⁴³. I vissa texter upprepas ord med samma rot eller avledningar med samma derivationsaffix, till exempel: Det är ju så almodovarisk. Airinė tycker om Almodóvar. Marijus – inte KK35; Och ”Gräshoppans uppenbarelse”, vars titel förenar något vardagligt, naturligt, skalbaggelikt med det som hör undret till GĮT140. Det bör uppmärksammas att vissa –isk, –a-adjektiv som inte är belagda i BLKŽ, DLKŽ, LKŽ eller LKŽPK används ganska brett i nutida litauiska, till exempel används adjektivet čiurlionisk, –a⁴⁴ i texter av fler än en författare. I tvåspråkiga ordböcker är himnisk, kupolisk, franciskansk och själverksam belagda, liksom paraidiškumas och žanriškumas, men de –isk, –a-adjektiv som utgör deras basord saknas: paraidiškas, žanriškas, I LKŽ finns adverbet šešiškai och substantivet visatiškumas, men inte deras basord šešiškas och visatiškas. Lexikografer bör uppmärksamma detta – att vissa ord inte tas med i lexikografiska verk kan också bero på ett misstag. Adjektivet shakespearesk, –a har tagits med i ND (det finns inga belägg för andra nybildningar i korpusen). SLUTSATSER 1. Nybildningarnas avledning i texter av litauiska författare visar att samma mest produktiva typer av suffixavledda substantiv och adjektiv fortfarande är aktiva, och att nybildningarnas huvudsakliga avledningsdrag är oförändrade. 2. Nybildningar av alla avledningstyper bygger oftast på basord som anges i lexikografiska källor och är således avledningar av första graden – de utgör 77 procent av alla nybildningar. 23 procent av nybildningarna bygger på potentiella basord och är oftast avledningar av andra graden. 3.1. Studien av olika nybildningar – både sådana som finns upptagna i ND och sådana som samlats in från texter av litauiska författare – visar en allmän tendens: litauiska språkbrukare, ⁴³ Fler fraser med –isk, –a-avledningar: binbisk reaktion, beatlesk frisyr, bradúnisk fras, cvetajevsk natur, cvirkisk skämtsamhet, čiurlionisk vår, čiurlionisk bukett, čiurlioniska färger, kaldeiska hymner, kartesiska former, emigrantisk sklialinas, kavolisk hållning, mačerniska motiv, maironisk fråga, medejiska passioner, rembrandtska nyanser, säkerhetstjänstliga labyrinter, sokratisk medvetenhet, vydūnisk program, papai-kelisk färd, sapaliska drömvärldar, babylonisk besvärjelse, gaelisk arom, dagboksartade dikter, kvicksilverlik natur, docklikt ansikte, panterlik kropp, draklik strupe, rövaktigt ansikte, skunklika stinkbomber och så vidare. ⁴⁴ I DLKT hittades 67 användningsexempel på adjektivet čiurlionisk, –a. 192 Acta Linguistica Lithuanica LXXXVII Produktyvieji daiktavardžių ir būdvardžių vedinių naujadarų tipai för att benämna en handling som ett ting skapar de oftast lexikala enheter enligt befintliga, etablerade avledningsmodeller, och den ordningsföljd för verbala abstraktas avledning som anges i grammatikerna (–irmas / –yrmas, –tis) förblir densamma. 3.2. De denominala nybildningstyperna är ordnade efter produktivitet på samma sätt som i grammatikerna: –umas, –ybė, –ystė. Även om studien av nybildningar belagda i ND har visat en något annorlunda ordningsföljd för avledningsaffixen (–ystė, –umas, –ybė, se Aleksaitė 2022: 49–56), förblir de tre vanligaste avledningstyperna för denominala abstrakta substantiv oförändrade. 3.3. Även om nybildningar av verbala och denominala abstrakt i grunden inte skiljer sig från verkliga avledningar, bildas en betydande del av dem från potentiella basord (som inte tagits med i ordböcker): sådana är 63 procent av –imas / –ymas-avledningarna och 52 procent av –umas-avledningarna. 4.1. Den mest produktiva typen av adjektiviska nybildningar är suffixet –isk, –a. Nybildningar av denna typ bildas oftare från substantiv som betecknar levande varelser (personnamn, appellativ för personer eller andra levande varelser), och de utgör 60 procent av alla –isk, –a-nybildningar. En tendens blir tydlig att man inte, såsom anges i ordbildningsverk och grammatiker, utgår från basord med så enkel struktur som möjligt, utan från basord med en tämligen komplex morfemstruktur. 4.2. Produktiviteten hos typen med suffixet –iškas, –a styrks inte bara av de många nybildade adjektiv med –iškas, –a som används i texter, utan också av mängden abstrakta substantiv på –umas som bildats av potentiella adjektiv på –iškas, –a: nybildningar på –iškas, –a ligger till grund för 45 procent av nybildningarna på –umas. 5. Betydelsen hos nybildningar av alla ordbildningstyper framgår av ett minimalt eller ett bredare sammanhang. Förståelsen av betydelsen underlättas också av typens produktivitet och av kännedom om analoga verkliga (i ordböcker belagda) avledningar. Vid behov skapas alltså en nybildning enligt typiska modeller, och författaren till den text där nybildningen påträffas anar sannolikt inte ens att hen använder en avledning som inte tagits med i de lexikografiska källorna. 6. Även om en stor del av nybildningarna kan betraktas som potentiella avledningar, drar vissa av dem ändå adressatens blick till sig och är otypiska på grund av det potentiella basordet eller den otypiska användningen. Ibland fyller nybildningarna en textbindande funktion, och ofta används de på grund av olika slags upprepning: nybildningar används bredvid verkliga avledningar på grund av ordbildningslikhet (samma ordbildningsaffix upprepas), flera avledningar med samma rot används (roten upprepas), analoga ordkombinationer används (kombinationsmodellen upprepas) osv. 7. Det finns en mycket tydlig tendens att med adjektiv på –iškas, –a karakterisera det som uttrycks av ett substantiv – den absoluta majoriteten av nybildningarna fungerar som attribut med direkt eller överförd betydelse. Vissa adjektiv på –iškas, –a används som dolda jämförelser (laišiškas – som ett brev, pieštukiškas – som en penna). Dessutom gör nybildningar med –iškas, –a texten mer koncentrerad – genom att använda ett adjektiv i stället för en ungefärligen Straipsniai / Articles 193 JOLANTA VASKELIENĖ ordkombination med samma betydelse uttrycks saken kortare och mer effektfullt; således verkar ekonomiprincipen. 8.1. 21 nybildningar finns inte i BLKŽ, DLKŽ eller LKŽ, men de är belagda i tvåspråkiga ordböcker – lexikograferna bör uppmärksamma detta, och vissa nybildningar med typisk ordbildning som är belagda i tvåspråkiga ordböcker och används i dagens språk skulle kunna tas med i DLKŽ eller BLKŽ. 10 nybildningar har redan tagits med i ND (vilket innebär att de används även av andra författare). 8.2. Lexikografernas uppmärksamhet förtjänar också de fall där avledningar anges i BLKŽ, DLKŽ, LKŽ, LKŽPK eller tvåspråkiga ordböcker, men deras basord saknas (i ordböckerna finns visatiškumas, paraidiškumas, žanriškumas, šešiškai, rituališkai, men inte visatiškas, –a, paraidiškas, –a, žanriškas, –a, šešiškas, –a, rituališkas, –a). LEXIKOGRAFISKA OCH ANDRA KÄLLOR BLKŽ – Bendrinės lietuvių kalbos žodynas, redaktionskollegium D. Liutkevičienė (huvudred.), D. Murmulaitytė, V. Sakalauskienė, A. Gritėnienė, A. Gaidienė, D. Daugirdienė, L. Jonušys. Tillgänglig på internet: https://ekalba.lt/bendrinės-lietuvių-kalbos-žodynas/ [läst 2022–06–09]. DLKT – Dabartinės lietuvių kalbos tekstynas. Tillgänglig på internet: http://tekstynas.vdu.lt/tekstynas/ [läst 2022–06–09]. DLKŽ – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, huvudred. St. Keinys, 8:e korrigerade och kompletterade upplagan, elektronisk version, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2021. Tillgänglig på internet: https://ekalba.lt. G – sökverktyget Google. LKŽ – Lietuvių kalbos žodynas 1–20 (1941–2002), redaktionskollegium G. Naktinienė, J. Paulauskas, R. Petrokienė, V. Vitkauskas, J. Zabarskaitė, huvudred. G. Naktinienė, elektronisk version, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2005 (uppdaterad version, 2018). Tillgänglig på internet: www.lkz.lt; https://ekalba.lt. LKŽPK – Lietuvių kalbos žodyno Papildymų kartoteka, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2015. Tillgänglig på internet: https://ekalba.lt. ND – Miliūnaitė Rita, Aleksaitė Agnė. Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas [fortlöpande internetbaserat uppslagsverk sedan 2011], sammanst. R. Miliūnaitė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Tillgänglig på internet: https://ekalba.lt/naujazodziai/naujienos [läst 2022–06–09]. TŽŽ – Tarptautinių žodžių žodynas, Vilnius: Alma littera, 2003. VLE – Allmänna litauiska encyklopedin 1, Vilnius: Institutet för vetenskaplig och encyklopedisk utgivning, 2001. 194 Acta Linguistica Lithuanica LXXXVII Produktyvieji daiktavardžių ir būdvardžių vedinių naujadarų tipai ŠALTINIAI A – Aputis Juozas 1986: Gegužė ant nulūžusio beržo, Vilnius: Vaga. AŽ – Žukauskas Albinas 1986: Rinktiniai raštai 1–2, Vilnius: Vaga. Č – Čigriejus Henrikas Algis 2011: Ir parnešė apynio kvapą, Vilnius: Lietuvos rašytojų sąjungos leidykla. DD – Sabaliauskaitė Kristina 2012: Danielius Dalba & kitos istorijos, Vilnius: Baltos lankos. DK – Kalinauskaitė Danutė 2015: Skersvėjų namai, Vilnius: Tyto alba. DRT – Staponkutė Dalia 2014: Iš dviejų renkuosi trečią, Vilnius: Apostrofa. E – Daujotytė Viktorija 2001: Esė apie poeziją ir esimą, Vilnius: Lietuvos rašytojų sąjungos leidykla. GĮT – Daujotytė Viktorija 2017: Granas: įtrūkstantį tikrovę, Vilnius: Odilė. Jas – Jasukait y tė Vidmantė 2002: Tikrasis nebūties veidas, Vilnius: Eitkoma. JS – Strielkūnas Jonas 2009: Lyrika. Rinktinė 1–2, Vilnius: Lietuvos rašytojų sąjungos leidykla. K – Kajokas Donaldas 2002: Lietaus migla Lu kalne, Vilnius: Lietuvos rašytojų sąjungos leidykla. KE – Kajokas Donaldas 2012: Ežeras ir kiti jį lydintys asmenys, Vilnius: Tyto alba. KK – Kavaliauskaitė Akvilė 2020: Kūnai, Vilnius: BALTO leidybos namai. KM – Daujotytė Viktorija 2009: Kalba ir jos menas, Vilnius: Lietuvių literatūros ir tautosakos institutas. KPN – Karčiauskas Mykolas 2007: Kada persiklausim namo, Vilnius: Kronta. LS – Staponkutė Dalia 2007: Lietumi prieš saulę, Vilnius: Apostrofa. MP – Marčėnas Aidas 2005: Pasauliai, Vilnius: Lietuvos rašytojų sąjungos leidykla. MRR – Kajokas Donaldas 2000: Mirti reikia rudenį, Vilnius: Lietuvos rašytojų sąjungos leidykla. MS – Martinaitis Marcelijus 1998: Sugrįžimai, Vilnius: Tyto alba. PI/II – Sabaliauskaitė Kristina 2021: Petro imperatorė II, Vilnius: Baltos lankos. PM – Daujotytė Viktorija 2001: Parašyta moterų, Vilnius: Alma littera. R – Daujotytė Viktorija 2003: Raštai ir paraštės apie Justino Marcinkevičiaus kūrybą, Vilnius: Lietuvos rašytojų sąjungos leidykla. Straipsniai / Articles 195 JOLANTA VASKELIENĖ S – Daujotytė Viktorija 2002: Sakiniai, Vilnius: Tyto alba. SN – Daujotytė Viktorija 2004: Salomėja Nėris. Fragmento poetika, Vilnius: Lietuvos rašytojų sąjungos leidykla. SR – Sabaliauskaitė Kristina 2008: Silva Rerum, Vilnius: Baltos lankos. SRIV – Sabaliauskaitė Kristina 2016: Silva Rerum IV, Vilnius: Baltos lankos. SS – Daujotytė Viktorija 2007: Sauganti sąmonę, Vilnius: Dailės akademijos leidykla. ST – Gavelis Ričardas 2002: Sun-tzu Vilniaus mieste, Vilnius: Tyto alba. ŠAMS – Radvilavičiūtė Giedra 2010: Šiąnakt aš miegosiu prie sienos, Vilnius: Baltos lankos. TK – Daujotytė Viktorija 1998: Tekstas ir kūrinys, Vilnius: Kultūra. UM – Jonuškaitė Birutė 2011: Užsagstyk mane, Vilnius: Lietuvos rašytojų sąjungos leidykla. Vaič – Vaičiūnaitė Judita 2000: Skersgatvių šešėliais aš ateisiu, Vilnius: Žuvėdra. VP – Papievis Valdas 2010: Eiti, Vilnius: Lietuvos rašytojų sąjungos leidykla. LITERATŪRA Aleksaitė Agnė 2022: Lietuvių kalbos naujažodžių daryba (2011–2019 m. Naujažodžių duomenyno pagrindu): daktaro disertacija, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Ambrazas Saulius 1993: Daiktavardžių darybos raida, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Ambrazas Saulius 2000: Daiktavardžių darybos raida 2, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. Ambrazas Saulius 2011: Būdvardžių darybos raida, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. Baayen Harald 1991: Quantitative aspects of morphological productivity. – Yearbook of Morphology 1991, eds. G. Booij, J. van Marie, Dordrecht: Kluwer, 109–149. Bauer Laurie 2001: Morphological Productivity, Cambridge: Cambridge University Press. Booij Geert 2005: The Grammar of Words. An Introduction to Linguistic Morphology, Oxford: Oxford University Press. 196 Acta Linguistica Lithuanica LXXXVII Produktyvieji daiktavardžių ir būdvardžių vedinių naujadarų tipai Brown Keith 2005: Encyclopedia of Language and Linguistics, 2nd edition, ed. in chief K. Brown, eBook, San Diego: Elsevier Science Imprint; Elsevier Science & Technology Books. DLKG 2005: Dabartinės lietuvių kalbos gramatika, 4-oji pataisyta laida, red. V. Ambrazas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. Greenbaum Sidney 1996: The Oxford English Grammar, Oxford: Oxford University press. Jakaitienė Evalda, Laigonaïtė Adelė, Paulauskienė Aldona 1976: Lietuvių kalbos morfologija, Vilnius: Mokslas. Keinys Stasys 1999: Bendrinės lietuvių kalbos žodžių daryba, Šiauliai: Šiaulių universiteto leidykla. Lieber Rochelle, Štekauer Pavol 2014: The Oxford Handbook of Derivational Morphology, Oxford: Oxford University Press. LKE – Lietuvių kalbos enciklopedija, sud. K. Morkūnas, red. V. Ambrazas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2008. LKG 1965: Lietuvių kalbos gramatika 1, vyr. red. K. Ulvydas, Vilnius: Mintis. Miliūnaitė Rita 2015: Naujažodžių atranka ir pateikimas Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne. – Leksikografija ir leksikologija 5, 161–184. Miliūnaitė Rita 2018: Naujažodžių pateikimas ir paieškos galimybės Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne. – Bendrinė kalba 91, 1–21. Murmulaitytė Daiva 1997: „Dabartinės lietuvių kalbos žodyno“ veiksmažodinių daiktavardžių semantinė ir statistinė analizė (priesagos –imas / –ymas ir galūnės -a vediniai): daktaro disertacijos santrauka, Vilnius. Murmulaitytė Daiva 2016: Naujažodžių duomenynas ir naujadarų tyrimų perspektyvos. – Bendrinė kalba 89, 1–27. Murmulaitytė Daiva 2021: Daiktavardžių darybos ir morfemikos tyrimo perspektyvos (Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyno atvejis), Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Pervuxina Irina I. 2007: Первухина, Ирина Ю. Продуктивные типы и модели современного словообразования (на материале Нижегородской прессы конца XX – начала XXI века) [Produktyvieji tipai ir modeliai sovremennoго slovoobrazovanija (na materiale Nižnegorodskoj pressy konca XX – načala XXI veka]: диссертация кандидата филологических наук [dissertacija kandidato filologičiесkix nauk], Нижний Новгород: Нижегородский государственный университет им. Н. И. Лобачевского [Nižnij Novgorod: Nižegorodskij gosudarstvennyj universitet im. N. I. Lobačevskogo]. Straipsniai / Articles 197 JOLANTA VASKELIENĖ Plag Ingo 2003: Word-Formation in English, Cambridge: Cambridge University Press. Plag Ingo 2006: Productivity. – The Handbook of English Linguistics, eds. B. Aarts, A. McMahon, Oxford: Blackwell, 537–556. Rūže Albertas 2008: Lietuvių kalbos morfologija 1, Vilnius: Vilniaus universitetas. Soida Emīlija 2009: Vārd darināšana, Rīga: LU Akadēmiskais apgāds. Urbutis Vincas 2009: Žodžių darybos teorija, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. Productive Types of Noun and Adjective Neologisms SUMMARY Neologisms found in the texts of Lithuanian authors were selected as the object of this study. The article analyses suffixed nouns and adjectives belonging to the productive types of word formation. The research is based on the data from the study of the formation, semantics and use of 374 neologisms (194 nouns and 180 adjectives) belonging to six types of formation. In summary it can be said that the formation of neologisms still shows the same productive types of the formation of suffixed nouns and adjectives, the main features of the formation of neologisms also remain unchanged. Neologisms of all types of formation are usually based on the base words provided in the sources of lexicography, thus, they are first-level derivatives (they make up 77 percent of all neologisms). Twenty-three percent of neologisms are based on potential base words and are mostly second-level derivatives. The study of various neologisms – both presented in the Database of Neologisms of the Lithuanian language and collected from texts by Lithuanian authors – reveals a general tendency that in order to nominally name an action, the users of the Lithuanian language most often create lexical units according to the usual patterns of word formation and that the sequence of the most derivable types of verb abstracts presented in grammars (–imas/–ymas, –tis) remains the same. The nominal types of neologisms are arranged according to productivity in the same way as indicated in the grammars: –umas, –ybė, –ystė. Although the study of the neologisms recorded in the Database of Neologisms of the Lithuanian language has revealed a slightly different sequence of derivable affixes, the three most derivable types remain unchanged. Although the neologisms of the abstracts of verbs and nominals do not in principle differ from real derivatives, a considerable part 198 Acta Linguistica Lithuanica LXXXVII Produktyvieji daiktavardžių ir būdvardžių vedinių naujadarų tipai of them are formed from potential base words; such are 63 percent of the -imas/-ymas derivatives and 52 percent of the -umas derivatives. The most derivable type of adjective neologisms is the suffix -iškas, -a. Neologisms of this type are more often formed from nouns denoting living things (they make up 60 percent of all the adjectives). A tendency to be based on words with a rather complex morphemic structure is becoming pronounced. The productivity of the type of the suffix -iškas, -a is also evidenced by the abundance of abstracts with -umas made from the potential -iškas, -a adjectives: 45 percent of neologisms with -umas are made from the neologisms with the suffix -iškas, -a. The absolute majority of adjectives with -iškas are epithets with a literal or figurative meaning. Some adjectives with -iškas are used as hidden comparisons. In addition, neologisms with -iškas compress the text. The meanings of the neologisms become clear from a minimal or wider context. Productivity of the type and knowledge of analogous real derivatives also helps us to understand the meaning. Although a large part of neologisms can be considered potential derivatives, nevertheless, some of them catch the eye of the addressee, they are not typical because of a potential base word or because of atypical usage. Sometimes neologisms also have the function of linking the text and are often used for various repetitions. A total of 21 neologisms are not listed in the supporting dictionaries, however, they are recorded in bilingual dictionaries – it would be worthwhile for lexicographers to pay attention to this. Ten neologisms are already presented in the Database of Neologisms of the Lithuanian language, which means that they are also used by other authors. The attention of lexicographers should also be drawn to those cases where the dictionaries contain derivatives, but they do not contain their base words. Įteikta 2022 m. rugsėjo 12 d. JOLANTA VASKELIENĖ Vilniaus universiteto Šiaulių akademija Vytauto g. 84, LT-76352 Šiauliai, Lietuva [email protected] Straipsniai / Articles 199