Semic Composition Modulations of Quantitatives in the Phrasemes of English (Methodical Practices of Analysis)

SERHII VASKO Institutionen för germansk och finsk-ugrisk filologi vid Kyiv National Linguistic University ORCID-id: orcid.org/0000-0002-9748-0754 Forskningsområden: frase­misk semios, kognitiv semantik, semantisk modulation, frase­misk kvantitativitet. DOI: doi.org/10.35321/all90-10 MODULATIONER AV SEMISK SAMMANSÄTTNING HOS KVANTITATIV I ENGELSKANS FRASEM (METODISKA ANALYSPRAKTIKER) Modulationer av den semiska sammansättningen hos kvantitativa uttryck i engelska fraser (metodiska analyspraktiker) SAMMANFATTNING Artikeln undersöker processen och resultatet av den semantiska modulation som engelska kvantitativa uttryck nödvändigtvis genomgår när de påverkas av en frase­misk kontext. Begreppet semantisk modulation preciseras mot bakgrund av processerna semantisk avledning och semantisk transposition. En ny omfattande metodik för analys av modulationsförändringar hos frase­miska kvantitativa uttryck i engelskan föreslås. Den omfattar, utöver de traditionella metoderna att dela upp betydelsen i dess komponenter och identifiera semer (integrativa, differentiella och gradativa), även automatiserade verktyg i datorprogrammet “Acrobat Reader” för att söka efter de studerade enheterna i engelska elektroniska ordböcker. Det motiveras att det är ändamålsenligt att följa de metodologiska principerna om antropocentrism och språkets och kulturens isomorfism vid studiet av förändringar i den semantiska strukturen hos frase­miska kvantitativa uttryck. En komponentanalys av den semantiska strukturen hos kvantitativa uttryck har genomförts, och karaktären hos omfördelningen av de semiska komponenterna i denna struktur under inflytande av den frase­miska kontexten har klarlagts. Straipsniai / Articles 251 SERHII VASKO har påvisats. Sambandet mellan aktiviteten hos engelska fraseologiska kvantitetsuttryck och processerna för semantisk modulering har fastställts. NYCKELORD: engelska fraseologiska uttryck, semantikens kvantitativa komponent, komponentanalysmetod, sem, semantisk modulering av kvantitetsuttryck, kvantitetsuttryck med betydelser av räkning, mängd och mätning. SAMMANFATTNING I artikeln behandlas processen och resultatet av den semantiska modulering av engelska kvantitetsuttryck som de oundvikligen genomgår under påverkan av en fraseologisk kontext. Definitionen av begreppet semantisk modulering klargörs mot bakgrund av processerna semantisk derivering och semantisk överföring. En ny omfattande metodik för analys av moduleringsförändringar i engelska fraseologiska kvantitetsuttryck presenteras. Den omfattar, utöver de traditionella metoderna att dela upp betydelsen i komponenter och identifiera semer (integrala, differentiella och gradationssemer), även automatiserade verktyg i datorprogrammet „Acrobat Reader“ för sökning efter de undersökta enheterna i elektroniska engelska ordböcker. Lämpligheten i att följa de metodologiska principerna antropocentrism och språkets och kulturens isomorfism vid studiet av förändringar i den semantiska strukturen hos fraseologiska kvantitetsuttryck underbyggs. En komponentanalys av kvantitetsuttryckens semantiska struktur har genomförts, och arten av de semiska komponenternas omfördelning i denna struktur under påverkan av den fraseologiska kontexten har klarlagts. Sambandet mellan aktiviteten hos fraseologiska kvantitetsuttryck och processerna för semantisk modulering har fastställts. VIKTIGA ORD: engelska fraseologiska uttryck, semantikens kvantitativa komponent, komponentanalysmetod, sem, semantisk modulering av kvantitetsuttryck, kvantitetsuttryck med betydelser av räkning, mängd och mätning. INLEDNING Den moderna fraseologiska semantiken fortsätter att söka optimala tillvägagångssätt för analysen av fraseologiska tecken (Brenier, Michaelis 2005), vars användning och tillämpning kommer att föra forskarna närmare uppbyggnaden av en konsekvent och effektiv klassificering av dessa enheter. De taxonomier över fraseologiska resurser i nationalspråk som för närvarande finns tillgängliga kräver betydande justeringar, särskilt när det gäller att klargöra principerna och kriterierna för identifiering (Howarth 1998) av stabila figurativa sammansättningar som skiljer sig åt i fråga om källorna till den språkliga och kulturella motivationen samt fraseologiseringens kronologi. Den vetenskapliga diskussionen (Mikola V. Gamziuk (2000), Iryna F. Zavarins’ka (2022), Marija O. Šutova (2016) etc.) om kriterierna för att identifiera fraseologiska tecken 252 Acta Linguistica Lithuanica XC Semic Composition Modulations of Quantitatives in the Phrasemes of English (Methodical Practices of Analysis) är långt ifrån avslutad. Den är framför allt förknippad med behovet av att studera ett ords kombinatoriska möjligheter inom fraseologiska/frase­miska enheter (den så kallade komponenten i den fraseologiska enheten) och att klarlägga karaktären hos bevarandet av potentiella samband med dess lexikografiska betydelser utanför den fraseologiska kontexten. På senare tid har graden av kontrovers kring den semantiska självtillräckligheten hos frasemets nyckelkomponent minskat betydligt, och fraseologernas uppfattning att nyckelkomponentens latenta betydelser nödvändigtvis aktualiseras under inflytande av den fraseologiska kontexten väcker inte längre kategoriska invändningar. För det första betonas det att sådana betydelser kan rekonstrueras genom ”semantisk beskrivning av fraseologiska enheter genom identifiering av invarianten i deras komponenters inre form och fixering av denna invariant i modellen för idiomets betydelse” (Baranov, Dobrovol’skiĭ 2009: 21). Frasemkomponentens inre form kodar potentiella möjligheter att bilda nya betydelser, däribland figurativa. Som ett resultat av analysen av förändringar i semantiken hos engelska kvantitativ, vilka är förknippade med omfördelningen av semiska konstituenter mellan arkisem för räkning, kvantitet och mått under inflytande av den frasemiska kontexten, blir det möjligt att bekräfta antagandet att semantisk modulering som kognitiv mekanism återspeglar en engelsktalande modersmålstalares förmåga att figurativt rekonceptualisera dessa arkisem och generera deras varianter (LSVs) som komponenter i fraseologiskt bundna betydelser. Exempelvis antar den kvantitativa komponenten penny i sammansättningen av frasemiska tecken, t.ex. to cost a pretty penny – ’att kosta mycket pengar’, ’att slå mot plånboken’; ’att inte ha ett enda penny’; turn an honest penny – ’att tjäna ärliga extrainkomster’ en ny LSV (fraseologiskt bunden betydelse), men förlorar samtidigt inte sin koppling till den lexikografiska betydelsen ’en liten summa pengar’, som aktualiseras i arkisemet ’kvantitet’ och i det integrala semet ’oprecis/obestämd kvantitet’. För ett mer övertygande bevis av det ovannämnda antagandet krävs särskilda metoder för frasemisk analys (i detta fall ett frasem med en kvantitativ semantisk komponent), eftersom det enligt Stefan Gries (2008: 18) fortfarande är det största problemet på detta område att det saknas enighet bland fraseologer, särskilt om vilka metoder som är mest lämpliga: klassiska eller nya, eller en kombination av dem. I detta avseende finns det behov av att utveckla en särskild relevant, komplex och heltäckande metodik för att studera semantiska skiftningar hos engelska kvantitativ, vilka de genomgår när de faller in i sammansättningen av engelska frasem under inflytande av den frasemiska kontexten. Straipsniai / Articles 253 SERHII VASKO Artikelns syfte är att tillämpa metoden för komponentiell analys i kombination med tekniker för etymologiska sökningar och lingvokulturella praktiker för att klarlägga mekanismerna bakom semisk omfördelning hos engelska kvantitativ med semantiken räkning, kvantitet och mått under inflytande av den frasala kontexten. Artikelns uppgifter – att motivera lämpligheten i att utveckla en ny särskild metod för analys av semantiska förändringar hos engelska kvantitativ under inflytande av den frasemiska kontexten; – att föreslå en särskild invariant-variantmetodik för studiet av semantisk modulering hos kvantitativ i sammansättningen av engelska frasem på grundval av principerna om antropocentrism och språkets och kulturens isomorfism, vilken, utöver traditionell komponentiell analys, omfattar metoder för automatiserad sökning efter de studerade enheterna i elektroniska ordböcker, etymologiska sökningar och lingvokulturella förfaranden; – att bevisa att den nya tekniken för att tillämpa invariant-variantansatsen på studiet av skiftningar i kvantitativens semantik – från arkisemet som en invariant för betydelsen till integrala, differentiella och gradativa sem som dess varianter, aktualiserade i engelska frasem – är relevant och lovande för fortsatt forskning. 1. METODIK FÖR ANALYS AV MODULERINGSFÖRÄNDRINGAR HOS ENGELSKA FRASEMISKA KVANTITATIV Semantiken hos frasemiska tecken med kvantitativ återspeglar allmänmänskliga föreställningar om objekt och föremål som utgör en kvantitet och som är föremål för räkning och mätning. Dessa enheter bevarar gamla traditioner, eftersom de har formats av olika generationer av företrädare för en viss lingvokultur. I processen av fraseosemios uppstår förändringar i kvantitativens semantiska strukturer på betydelsenivå, på nivån för deras lexiska och semantiska varianter (härefter LSV), samt på nivån för deras betydelsers semiska komponenter. Semantiska skiftningar på de semiska komponenternas nivå betraktas vanligtvis genom teorin om semantisk modulering, som korrelerar med de klassiska teorierna om semantisk avledning, dvs. sätt att bilda nya betydelser från den ursprungliga/primära betydelsen, eller semantisk transposition, dvs. mekanismer för metafor- och metonymibildning (Demiančuk 2021). Med tiden har alla dessa teorier berikats med nya bestämmelser inom teorin om konceptuell integration (Fauconnier, Turner 2006). Var och en av de nämnda teorierna har sina egna metodiska praktiker för undersökning av faktamaterial, särskilt fraseologiskt 254 Acta Linguistica Lithuanica XC Semic Composition Modulations of Quantitatives in the Phrasemes of English (Methodical Practices of Analysis) material, som enligt vår mening kan kombineras och anpassas för studiet av semantiska förändringar i engelska fraseologiska kvantitativ. Den nya särskilda omfattande metodik för analys av semiska modulationer hos engelska kvantitativ under inflytande av fraseologisk kontext som föreslås i denna artikel består av optimala metoder och procedurer och motiverar logiken i deras sekventiella och ibland parallella tillämpning. Den utvecklade metodiken bygger på invariant-variantansatsen. Marija Omazić (2008: 67–81) argumenterar för det praktiska värdet av att tillämpa en invariant-variantansats vid identifieringen av ett brett spektrum av vanligt använda fraseologiska enheter på grundval av de ovannämnda teorierna. Invariant-variantansatsen innebär två grundläggande punkter: medan metaforteorin gör det möjligt att differentiera fraseologiska tecken som ett resultat av semantisk transposition av dess nyckelkomponent och på så sätt fastställa en ny betydelse eller en ny LSV i det invarianta ordets semantiska struktur, arbetar teorin om konceptuell integration bland annat med mekanismerna för semantisk modulation, vilka återspeglar omarrangemangsprocessen hos semiska tecken i ordets semantiska struktur samtidigt som arxisemet bevaras. Gränsen för semantisk modulation utgörs av den förändring där arxisemet realiseras i åtminstone ett kännetecken hos en viss betydelse eller dess LSV. När det gäller semantisk modulation av kvantitativ i fraseologisk kontext bör denna fråga betraktas i samband med omarrangemanget i den kvantitativas semantiska struktur, exempelvis de två huvuddragen ”exakt kvantitet” och ”ungefärlig kvantitet”, vilka hänförs till arxisemet ”kvantitet”. I detta fall fyller arxisemen hos de kvantitativas betydelser rollen som invariant, medan deras semantiska modulationer fungerar som varianter. Det inledande stadiet i den särskilda komplexa metodiken omfattade ett automatiserat urval (med hjälp av datorprogrammet ”Acrobat Reader”) av engelska kvantitativ (namn på tal, namn på aggregat, namn på mått för kvantiteter, räkneord, pronomen, substantiv, adverb osv. med semantik för räkning, kvantitet och mätning) ur elektroniska förklarande ordböcker (POAD 2008; LDOCE 2015), följt av en analys av deras betydelser och LSV:er. För detta ändamål tillämpades proceduren för definitionsanalys. Antalet utvalda kvantitativ för analys i denna artikel är 100 enheter. I det andra stadiet fortsatte användningen av verktyg i datorprogrammet ”Acrobat Reader” för automatiserad sökning efter fraser med en kvantitativ semantisk komponent i elektroniska engelskspråkiga fraseologiska källor (ODOI 2004). Därigenom identifierades mycket produktiva (15 procent av det totala urvalet), sällan produktiva fraseologibildande kvantitativ, vilka endast undantagsvis deltar i fraseologibildningen (60 procent av det totala urvalet), samt helt improduktiva/inaktiva kvantitativ (25 procent av det totala urvalet). Straipsniai / Articles 255 SERHII VASKO Det tredje stadiet är knutet till studiet av mekanismerna bakom modulativa och semantiska förändringar i de kvantitativa komponenterna i engelska fraseologismer. Genom att tillämpa komponentanalysmetoden har modulationer av invarianta arxisem för räkning, kvantitet och mätning i riktning mot deras omarrangemang till integrala, differentiella och gradativa semer undersökts. Komponentenanalysens procedur är traditionell och har prövats i många vetenskapliga studier, inklusive samtida sådana (Noricks 2009; Dewiyanti, Suryani 2017). Komponentenanalys beskrevs redan i mitten av 20th-talet i skrifter av företrädare för den amerikanska etnolingvistiska skolan (Ward Hudynaf och Floyd Lounsbury), vilka underbyggde effektiviteten i att använda denna teknik för att dela upp ett polysemt ord i semantiska komponenter (semer) på grundval av släktskapsbeteckningar i olika språk. Sedan dess har komponentanalys blivit en obligatorisk teknik för studiet av olika aspekter av ordsemantik. Än i dag finns det studier där släktskapsbeteckningar, som tidigare bearbetats av forskare enligt samma algoritmer, föreslås för att demonstrera denna teknik (Widyastuti 2010). Vi kommer att demonstrera metoden för att genomföra komponentanalys genom exemplet att dela upp den kvantitativas semantiska struktur one. Proceduren genomfördes enligt följande scenario. I den elektroniska förklarande ordboken Longman Dictionary of Contemporary English (LDOCE) valdes, med hjälp av verktygen i programmet ”Acrobat Reader”, alla befintliga definitioner av kvantitativ one ut och kopierades till en separat fil, varefter karakteristiska semer i deras betydelser och tillgängliga LSV:er identifierades. Nästa steg är att upprätta en matris med en allmän lista över semer som förekommer i definitionerna av kvantitativ one. Därefter registreras, med hjälp av tecknet ”+” i matrisen, förekomsten i varje specifik betydelse och LSV av det relevanta arxisemet ”kvantitet” samt integrala, differentiella och gradativa semer. Så fastställdes exempelvis följande förvärvade definitioner av kvantitativ one i den elektroniska förklarande ordboken LDOCE: a) det faktiska räkneordet (one1) – 3 betydelser utan LSV:er, där arxisemet ”kvantitet” och den integrala semen ”liten/en liten mängd” identifierades; b) som pronomen (one2, plural ones) – 24 betydelser, deras LSV:er med nätverksförbindelser för arxisemet ”kvantitet”; för 4 integrala semer (”angivelse av en stor kvantitet”, ”angivelse av en redan känd kvantitet”, ”angivelse av ordningsföljden för handlingar, händelser, objekt”, ”angivelse av aggregatet som en mångfald”); för 9 differentiella semer; och för 3 gradativa semer (”angivelse av graden av manifestation av en stor kvantitet” (förekomsten av graduatorn one too many); ”angivelse av osäkerhetsgraden i manifestationen av en stor talskvalitet” (förekomsten av graduatorn a difficult one); ”angivelse av 256 Acta Linguistica Lithuanica XC Semic Composition Modulations of Quantitatives in the Phrasemes of English (Methodical Practices of Analysis) grad av manifestation av ålderskaraktäristiken” (hos små barn) (förekomsten av de små) graduator). I det avslutande skedet konstaterades förändringar i den semiska sammansättningen hos kvantitativet one, vilka upptäcktes på grundval av de betydelser och LSV:er som registrerats i LDOCE, samt i sammansättningen hos frasemer som valts ur den elektroniska ordboken The Oxford Dictionary of Idioms (ODOI). De erhållna resultaten beskrivs i artikelns avsnitt 3. Samtidigt tillämpades lingvokulturella analysmetoder för att förklara mekanismerna bakom den figurativa omtolkningen av kvantitativens betydelser och LSV:er, vilka påverkade processen för semisk omfördelning. Om det bedöms nödvändigt kan man med fördel hänvisa till etymologiska versioner. Effektiviteten hos etymologiska sökmetoder argumenteras för i artikelns avsnitt 2. 2. METODOLOGISKA PRINCIPER OCH PRAKTIKER FÖR STUDIET AV KVANTITATIVENS SEMANTISKA STRUKTUR I DEN FRASEMISKA KONTEXTEN Kvantitetskategorin, som först framhävdes av Aristoteles som en universell tankeform, är resultatet av människans kognition av den kvantitativa förståelsen av existensens fenomen, uttryckt i världens alla språk (Akulenko 1982; Ivčenko 1955; Taranec’ 1999; etc.). På grundval av en genomgång av forskningsartiklar ägnade åt utvecklingen av en allmän metodologi för studiet av kvantitativitet i allmänhet (kvantitetskategori, talkategori, sätt och medel för deras benämning osv.) och fraseologisk kvantitativitet i synnerhet kommer vi att kommentera de huvudsakliga kognitiva principer som ligger till grund för den. 1. Den centrala antropocentrismprincipen är inriktad på studiet av språkets världsmodell och dess fragment, varav ett är det kvantitativa. I enlighet med denna princip är forskarens obligatoriska metodologiska teknik att analysera symboliskt laddade enheter i korrelation med en person, medvetandet, tänkandet och olika typer av mänsklig aktivitet. Eftersom talbilden är den grundläggande symbol som används av människor, betraktas kvantitetskategorin och den nära relaterade kategorin kvantitativitet som särskilda kognitiva strukturer, objektifierade i världsspråkens lexikala och grammatiska system (Talmi 2000). Enligt Svetlana A. Žabotinskaja (1992) är talens mest karakteristiska funktion, enligt vilken de kognitiva komponenterna i kvantitativitetskategorin Straipsniai / Articles 257 SERHII VASKO fullständigt avslöjad är kvantitetens funktion. Förekomsten av denna funktion i den kognitiva kategorin kvantitativitet gör det möjligt för oss att bland dess strukturer urskilja begreppen QUANTITY, COUNT, MEASURE, som verbaliseras i olika kombinationer av frasemiska kontexter genom artiklarna a/an, the, demonstrativa pronomen this, these, that, those, mått some, several, many, few, etc., substantiv som betecknar aggregat såsom group, herd, couple, etc., parametriska adjektiv big, small, long, short, etc., gradadverb more, most, less, least, etc., rekursiva termer såsom father, grandfather, great grandfather, samt räkneord (se Žabotinskaja 1992: 263). En annan viktig metodologisk princip, som är direkt relaterad till epistemologin i det problem som studeras i denna artikel, är principen om isomorfism mellan språk och kultur. Enligt denna definieras fraser med kvantitativa semantiska komponenter som verbala tecken för kultur och innebär hänvisning till etymologiska data, rekonstruerade arketyper och kulturkoder. Intressanta metodologiska praktiker erbjuds av studenterna och följarna till skolan för kvantitativ fraseologi i Ukraina (Anochina 2018; Baranova, Kobiakova, Švačko 2007, med flera), som grundades av professor Svitlana O. Švačko (2008). Som ett resultat av långvariga observationer drog forskarna slutsatsen att semantiska modifieringar av kvantitativa element i den fraseologiska kontexten, med fullständigt eller partiellt bevarande av det allmänna kvantitativa innehållet samt innehåll relaterat till räkning och mätning, realiserar såväl allmänkulturella som nationellt kulturella betydelser. Modifieringsprocessen hos de studerade enheterna återspeglar utvecklingen av deras semantiska utveckling, en retrospektiv rörelse från det materiella till den kvantitativa betydelsen, som cykliskt upprepas på en kvalitativt ny nivå, särskilt under nationella och kulturella förhållanden. Med hänvisning till de etymologiska versionerna av det engelska ordet brace visar professor S. O. Švačko i det metodologiska arbetet The quantitative units of the English language: translation aspects (Švačko 2008: 57–63) handens exceptionella roll i de processer genom vilka kvantitet, räkning och mätning etablerades i många språkliga kulturer, vilket beläggs av semantiska paralleller i fornfranska brace, brase – ”två händer” och latin brachium, brachia – ”hand”, ”händer”, varifrån de kom till de flesta europeiska språk, inklusive engelskan, med sin ursprungliga betydelse ”två händer”. Senare användes den ursprungliga semantiken, huvudsakligen i fraseologisk kontext, för att utveckla materiella och kvantitativa betydelser. Under lång tid fungerade ordet brace parallellt med ordet fathom: They have built a tomber [...] a brace and a half high och ersattes så småningom av det senare. I senare arbeten, särskilt i artikeln ”Means of expressing the concept of duality in English” (2010), hävdar professor S. O. Švačko och Iryna K. Kobiakova, med hänvisning till samma etymologiska paralleller, inte bara deras samband med parbildning i processen att räkna objekt utan också med dualitet. 258 Acta Linguistica Lithuanica XC Semic Composition Modulations of Quantitatives in the Phrasemes of English (Methodical Practices of Analysis) Utifrån ovanstående etymologier föreslår S. O. Švačko att den materiella betydelsen hos ordet brace var ursprunglig och primär, och att sekundära betydelser utvecklades på grundval av den (Švačko 2008: 57). Forskaren presenterar den semantiska avledningen av brace i följande schema: ”hundsele” → ”hundar i en sele” → ”två djur” → ”två”. I det antika Rom var landmåttet på latin jugum. Detta namn uppstod genom associativa samband mellan ett arbetsredskap och en jordlott som plöjdes under en enda dag. Med tiden fick ordet betydelsen ”två” (Švačko 2008: 57). En liknande väg för den semantiska utvecklingen, från materiell till kvantitativ betydelse, kännetecknar också bildningar som modern engelska yoke; span: jfr fornengelska ġeoc – ”anordning för att koppla dragdjur vid halsen; par av sålunda sammanbundna djur; fig. underkastelse, undertryckande” (ODOEE 1966: 1020), jfr det genetiska materialet för yoke, som visar nära semantiska band till fornsaxiska juc, fornhögtyska joh; fornnordiska ok; gotiska, juk, latin jugum, fornslaviska igo; litauiska jùngiu – ”sele”; sanskrit yoga; hettitiska jugan (ibid.). Ordet span – ”sele, ok (t.ex. till ett fordon)” har genomgått en liknande utveckling: semet ”parbildning” differentieras i Kanada, Amerikas förenta stater och Sydafrika när det hänvisar till antalet tjurar, hästar och elefanter. I modern engelska urskiljs detta sem oftare i betydelserna hos orden couple, pair, eftersom kvantitativen span, yoke, brace har begränsad användning och betraktas som sällsyntheter. Den huvudsakliga slutsats som S. O. Švačko (2008) drar är viktig för studiet av de språkliga semiosisprocesserna hos kvantitativer i allmänhet. I de fall då ord med betydelsen kvantitet, räkning och mätning (kvantitativer som mile) är avledda från räkneord, etymologiserar deras semantiska struktur inte den materiella betydelsen; om de uppträdde senare (Švačko 2008: 59) än räkneorden kan deras utveckling spåras från den materiella till den kvantitativa betydelsen. 3. KOMPONENTIELL ANALYS OCH DESS EFFEKTIVITET VID PÅVISANDET AV MODIFIERINGSFÖRÄNDRINGAR I DEN SEMANTISKA STRUKTUREN HOS FRASEMISKA KVANTITATIVER Kvantitativer i frasemisk kontext balanserar mellan två poler av denotativ korrelation: å ena sidan återspeglar de en förbindelse med specifika objekt för räkning, kvantitet och mätning, vilket säkerställer deras entydighet; å andra sidan Straipsniai / Articles 259 SERHII VASKO å andra sidan gör figurativa och symboliska betydelser det möjligt för oss att uppfatta Quantitatives som figurativt laddade tecken som inte är bundna till ett specifikt kvantitativt värde, räknevärdet eller värdet av en viss mätbar entitet. Fenomenet semantisk modulation av Quantitatives i engelska frasem är resultatet av logisk, matematisk och naiv förståelse av räkne-, kvantitets- och mätprocedurer. Medan ett strikt matematiskt angreppssätt innebär entydighet och precision i resultatet av dessa procedurer, kan sådana operationer inom den nationella kulturens och det naiva språkliga medvetandets sfär förmedlas genom ett figurativt omtolkande av de irrationella egenskaperna hos ett objekt, subjekt, en substans, ett rum osv. För att demonstrera mekanismerna för phraseosemiotisk omtolkning av räkne-, kvantitets- och mätoperationer, såsom de återspeglas i medvetandet hos företrädare för den engelskspråkiga språkkulturen och registreras genom olika Quantitatives, förefaller metoden för komponentiell analys vara den mest lämpliga. Tekniken för komponentiell analys är en integrerad del av den strukturella metod som utvecklats och beskrivits i Louis Hjelmslevs (1961), S. Gries’ (2008) och andra strukturalistiska semasiologers verk. Syftet med den komponentiella analysen är att dekomponera ett ords semantiska struktur i dess komponenter. Ett ords semantiska struktur betraktas som en enhet av inbördes relaterade betydelser, organiserade inom ett enda lexem i ett visst språk, med hänsyn till systemiska relationer och funktionsmönster. Detta innebär att ett ords semantiska struktur är en hierarki av betydelser och deras LSVs, vars topp utgörs av det så kallade archiseme, konkretiserat genom semer på olika abstraktionsnivåer (integrala, differentiella, gradationella osv.). Ett ords semantiska struktur kan rekonstrueras genom att utföra två på varandra följande operationer: 1) att särskilja de minsta komponenterna i ett ords betydelse eller i ett helt LSV, dvs. semer; 2) att fastställa regelbundna samband och relationer mellan semerna, dvs. ett konceptuellt och semantiskt nätverk. Strukturell semasiologi har utvecklat olika klassificeringar av semer. Vanligast är att man skiljer mellan en classeme – det mest generaliserade draget med avseende på innehåll, vilket återspeglar ett ords ordklass-tillhörighet (exempelvis visar förekomsten av kvantitets- och sekvensomfångstecken vid räkning att ordet är ett räkneord, men i kontextuell användning kan det samtidigt också tillhöra substantiv, pronomen osv.). Vladimir G. Gak (1972) skiljer traditionellt mellan följande typer av semer: archiseme (en allmän sem för invariant betydelse (i det undersökta materialet återspeglar archiseme ett drag 260 Acta Linguistica Lithuanica XC Semic Composition Modulations of Quantitatives in the Phrases of English (Methodical Practices of Analysis) det vill säga som är karakteristiskt för verbaliseringarna av de ovan nämnda tre begreppen: QUANTITY, COUNT och MEASURE). Integrala semer är gemensamma för olika invarianta betydelser (i detta fall förmedlar integrala semer information som är gemensam för de tre begreppen). Differentiella semer av aspektiva betydelser återspeglar de drag genom vilka kvantitativa varianter kontrasteras i fraseologismer som grupperats efter den integrala semen. Potentiella semer aktualiseras i den breda kontext där fraseologiska kvantitativ uttryck fungerar. Dessutom betonar forskaren att vilken som helst av dessa semer kan aktualiseras i olika användningsscenarier och träda i förgrunden, medan andra semer som återspeglar redan kända eller för talaren irrelevanta aspekter av benämningen förlorar sin betydelse, neutraliseras och kan försvinna helt ur ordets semantiska struktur (Hook 1972: 371). Varje framhävd seme är en betydelsekomponent, och en LSV är en semantisk komponent av den kvantitativa betydelsen som helhet. I detta fall förstås en seme som en infödd engelsktalandes mentala återgivning av ett drag i den allmänna kvantitativa semantiken, representerad i en uppsättning strukturellt ordnade semer (algoritmen för semextraktion beskrivs tillräckligt utförligt i de senaste arbetena: Susana Widyastuti 2010, Sri Dewiyanti och Hani Suryani 2017, liksom mekanismen för deras omfördelning (semantisk modulation) med kvantifierare som exempel i artikelns första stycke). Exempelvis representeras den integrala semen hos kvantitativa uttryck (som verbaliserar begreppet MEASUREMENT) av åtminstone fyra differentiella semer: höjd, bredd, längd och tid. 1. Den differentiella semen ’höjd’ (engelska: low, short, lowly) framträder i fraseologismerna A low hedge is easily leaped over, som används för att hänvisa till ”de människor som utnyttjar andra, huvudsakligen svaga människor”. Ett annat uttryck, Short folk are soon angry – ordagrant ”Kortväxta människor (kort/korta) blir snabbt arga” – har i sina definitioner också denna differentiella seme, identifierad på grundval av binära oppositioner ”hög – låg”, ”många – få”, ”topp – botten”. Dessa exempel visar aktualiseringen av en negativ värdering av det analyserade värdet, som förknippas med sådana negativa mänskliga egenskaper som arrogans, själviskhet och aggression. Omtydningen av det mätta värdet uppstod till följd av den semantiska modulationen av det kvantitativa uttrycket i den fraseologiska kontexten. Samtidigt kan vi också observera en positiv markering/värdering av höjd med hjälp av kvantitativa uttryck i fraseologismen Lowly sit, richly warm, som används för att rättfärdiga beteendet hos en försiktig/klok person som är målmedveten och uthållig. 2. Den differentiella semen ’bredd’ (narrow, thin) realiseras i betydelsen hos uttrycket Wide will wear, but narrow will tear, som används för att karakterisera en person när han eller hon uppfattas utifrån klädernas (utseendets) och de inre egenskapernas harmoni eller disharmoni. I fraseologismen A thin meadow Straipsniai / Articles 261 SERHII VASKO is soon mowed – ordagrant ”En äng täckt av glest gräs är lätt att slå” – aktualiserar breddens kvantitativa uttryck thin den fraseologiska betydelsen ’att förebrå människor som gör dumma saker’ och uttrycker en negativ inställning till sådana mänskliga egenskaper som brist på sunt förnuft och intelligens. 3. Den differentiella semen ’längd’ (engelska: near, next, neighboring, short) differentieras i betydelsen hos uttrycket A long tongue is a sign of a short hand för att värdera en person som ”lovar mycket men gör lite”. Här kontrasteras uttryckligen den semiotiska situationen ”mycket räcker inte”. I det ovan givna exemplet får den figurativa omtolkningen av betydelsen hos det kvantitativa uttrycket short ”kort avstånd” eller ”kort längd” en negativ värdering i den engelska språkkulturen till följd av dess semantiska modulation. En positiv värdering av detta värde iakttas i fraseologismens figurativa betydelse ”ju närmare familjen, desto bättre”: It is good to be near of kin to land <an estate> – ordagrant ”Det är bra när en person bosätter sig nära sin familj”. 4. Den differentiella semen ’tid’ (engelska: awhile, fast, quick, quickly, short, soon) är karakteristisk för den fraseologiska betydelsen hos kvantitativa uttryck som mäter en stor eller liten mängd tid som krävs för att utföra något eller för att något ska närma sig/inträffa: The mirth of the world dureth but a while – ordagrant ”Glädjen är kortvarig”; A moneyless man goes fast through the market – ordagrant ”En person utan pengar rör sig snabbt genom marknaden” (opposition i termerna ”mycket – litet”, ”fattig – rik”); At every hour death is near – ordagrant ”Döden kommer närmare för varje timme” (betoning av dödens oundviklighet: en kontrast i oppositionen ”liv – död”); Quick and nimble, more like a bear than a squirrel – ordagrant ”En smidig person liknar mer en björn än en ekorre” (en förebråelse mot människor som är långsamma med att utföra brådskande uppgifter: en kontrast i oppositionen ”snabb – långsam”). Beroende på forskningsmaterialet finns det också graderande semer som anger graden av manifestation av ett visst drag. När det gäller kvantitativa uttrycks graderande semantik uttrycker den graden av dess manifestation i förhållande till normen. Graden av ett drags manifestation anges av graderande markörer eller gradatorer, vilka är indikatorer på förekomsten av en gradoseme till följd av den semantiska modulationen av ett kvantitativt uttryck i en fraseologisk kontext. De gradatorer som är fixerade i definitionerna av fraseologiska kvantitativa uttryck gör det möjligt för oss att fastställa graden av manifestation av dragen kvantitet, räkning och mätning på något av områdena på graderingsskalan med hänvisning till normen (exactly, normally, enough, average, same, similar): lägsta möjliga grad (hardly, least, slightly, little, few), lägsta graden av manifestation av kvantitetsdrag ((a) little, (a) few, small (amount), not enough; less, rather, quite, almost, nearly), högsta möjliga grad (absolutely, completely, extremely, too, totally), en hög grad av manifestation av kvantitetsdrag (a lot of, lot(s), much, many, (a) large number/amount, a great/good deal of; very, all). 262 Acta Linguistica Lithuanica XC Semic Composition Modulations of Quantitatives in the Phrases of English (Methodical Practices of Analysis) Semantisk modulation kännetecknar kvantitativuttryck där det gradativa semet aktualiseras och anger graden av manifestation av en inexakt kvantitet i oppositionen ”mycket – lite”. Exempelvis aktualiseras den fraseologiska betydelsen hos det fasta uttrycket bow and scrape (att visa too much respekt för någon betydelsefull), ordagrant ”att visa för mycket tillgivenhet för någon”, på grundval av gradativet too much, med betydelsen av högsta möjliga manifestationsgrad hos det inexakta kvantitativa draget ”mycket”. I detta fall visar indikatorn för den extremt höga manifestationsgraden en stigande gradering. Det analyserade utdraget av det utvalda lingvistiska och illustrativa materialet (såsom det exemplifieras i de individuella verbalisatorerna av begreppet MEASURE) bekräftar antagandet att komponentanalys med dess algoritmer är det mest optimala verktyget för att studera processerna och mekanismerna bakom semantisk modulation av kvantitativuttryck i fraseologisk kontext. 4. CORRELATION OF THE PHRASEMIC QUANTITATIVES ACTYVITY WITH THE PROCESSES OF SEMANTIC MODULATION Studiet av denna fråga kommer att göra det möjligt för oss att skapa en tydlig bild av i vilken grad olika kvantitativuttryck deltar i processerna för semantisk modulation och, som ett resultat, i genereringen av fraseologisk betydelse genom att deras semantiska struktur omvandlas (på betydelsenivå eller LSV-nivå). Preliminära observationer tyder på att den högsta aktiviteten i det fraseologiska sammanhanget (och följaktligen produktiviteten hos den semantiska modulationen) uppvisas av kvantitativet och pronomenet one, som, även om det har betydelsen ”ett” (tal, mängd): oneself, oneness, one-armed, one-sided, one-way (street), one-track (road), one-armed bandit, one-time, one-star (hotel), one-up-man-ship, realiserar i den fraseologiska semiosens process olika möjligheter hos sin flerdimensionella semantiska struktur. Tydligen kan kvantitativets one fraseologibildande aktivitet, med dess stratifiering av semantisk modulation, framför allt förklaras av extralingvistiska faktorer. Jack Tresidder påpekar i sin Dictionary of Symbols: ”talet ett symboliserar den primära integriteten, den gudomliga essensen, ljuset eller solen, livets källa” (Tressider 1997). Pythagoréerna tillmätte enheten särskild betydelse och ansåg att den inte bara var ett tal likt de övriga, utan talens början; för att bli ett tal måste allt förenas i enheten. Därför gjorde pythagoréerna Straipsniai / Articles 263 SERHII VASKO inte betraktar enheten som ett udda tal. Det första jämna talet är enligt deras uppfattning två, medan det första udda talet är tre. Jean C. Cooper talar om enhetens ursprungliga värden: ”början”, ”primär enhet – grundorsaken”, ”Skaparen”, ”essens”, ”mystiskt centrum (inklusive husets centrum – härden)”, ”något odelbart”, ”uppstigning”. Enheten förknippas med den princip som bidrog till att utveckla kvalitet och därmed till bildandet av föreställningen om mångfald – många. Det vill säga, enheten blev grunden för alla tal och basen för livet. Inom astrologin motsvarar den solen, och i alkemisk symbolik förknippas den med elden (Cooper 1987). Följaktligen bygger skapandet av frasemiska tecken med kvantitativet one på bilden av början, företräde, enhet, en viss helhet, osv. Alla nominativt härledda entiteter som innehåller expressivt-evaluerande betydelser pekar nödvändigtvis på den bild som var källan till den språkliga och kulturella motivationen (valet) av det aktuella ordet för nomineringen av en ny begreppslig betecknande form (designat). Den skapade bilden är alltid förknippad med analogi eller jämförelse som ett sätt att fastställa likhet. Det utvalda materialet bekräftar empiriskt de ovan nämnda teserna och argumenten att komponenten one kännetecknas av hög aktivitet, men samtidigt kräver graden av produktivitet hos arkisem och deras omfördelning till följd av semantisk modulation ytterligare studier. Arketypen ’tal’ aktualiseras direkt i frasem som återspeglar både universella och nationellt specifika föreställningar om aritmetiska operationers exakthet (clear as that two and two make four) eller om den specifika beteckningen för ett begrepp som existerar eller en gång existerade: The 39 Articles inom Engelska kyrkan; eller beteckningen för en specifik händelse som inträffar för första gången: first night ”premiär, det första framförandet”; get to (reach) first base ”ta det första steget i en viss fråga”. According to M. O. Šutova (2016), since in the English linguistic culture, a person is inclined to individualism, this ethnocultural stereotype of the English character (to have an opinion) is fixed through the symbolism of the quantitative component one, which, in addition to the archetype ‘quantity’, actualizes the integral seme ‘separate/individual’ with emphasis on the intrinsic value of the existing in its unity: one and the only: one rotten apple spoils the barrel; one and the only “unique, the only one”; look after (take care of) number one “take care of yourself, your interests”; one in a million “one in a million”; one-way “one way”, etc. Phrasembildande aktivitet manifesteras också genom förverkligandet av differentiella semer: ’integralitet, men inte som en pluralitet, utan som något enhetligt’: to be of one accord; on one footing; one bone one flesh; all in one breath; all for one and one for all; ’motsättning den ena–den andra’: one fire drives out another; talking is 264 Acta Linguistica Lithuanica XC Semic Composition Modulations of Quantitatives in the Phrases of English (Methodical Practices of Analysis) att göra en sak är något annat; den enes kött är den andres gift; ’instruktioner’ (i bibliska fraser): Den Onde; Den däruppe; ’sekvenser’: den ena efter den andra/en och en. Den flerskiktade semantiska strukturen hos betydelserna och LSV:erna för kvantitativet en som del av frase­miska tecken, på grundval av vilka de differentiella semerna ”precision”, ”singularitet”, ”identitet”, ”enhet”, ”integralitet”, ”sekvens” etc. urskiljs, ger grund för att betrakta dess arketypisk-prototypisk-stereotypiska invariant-variantmodell. Kvantitativet en är en mångfacetterad symbol och intar, på grund av sin exceptionella natur, en särskild plats bland talen. Detta förklarar dess mycket höga aktivitet och produktiva semantiska modulation i sammansättningen av engelska frase­mismer. Så aktivt är kvantitativet två, som kodar idén om helhetens delbarhet. Om enheten i det mytologiska medvetandet framställdes som godhet och lycka, framträder dualiseringen som upplösningen av enheten – som ondska och elände, till exempel: två hundar över ett ben kommer sällan överens. I processen med det inledande urvalet av de analyserade frase­mismerna, liksom i det tidigare materialet med komponenten en, belade vi exempel där kvantitativet två realiserar arkisemet ’kvantitet’, men med aktualisering av den differentiella semen ’konflikt’ mot denna bakgrund. Frase­mismerna med denna komponent, som behåller sin formella kvantitativa betydelse, förenas av det övergripande temat konfliktsituation, vilket kräver minst två parter: det krävs två för tango; det krävs två för att gräla. Medan kvantitativet en anger frånvaron av den integrala semen ’oprecis kvantitet’, nämligen ’mångfald’, förvärvar kvantitativet två den i frase­miskt sammanhang, men ibland inte direkt, utan genom aktualisering av den differentiella semen ’tvådelning’ (mellan två eldar, falla (sitta) mellan två stolar), samtidigt som den primära semantiken ’att ange likhet, överensstämmelse mellan föremål eller människors egenskaper’ behålls (lika som två ärtor). Här följer exempel på kvantitativets två aktivitet i processen för aktualisering av den integrala semen ’oprecis kvantitet’ i dess frase­miska betydelser: numeralet två betydelseförändring observeras i processen av fraseosemios i sådana tecken som mellan två onda ting är det inte värt att välja/av två onda ting, välj det mindre onda, där den bokstavliga betydelsen av två alternativ/motgångar, mellan vilka man måste välja, tolkas som en oprecis kvantitet (som flera problemsituationer). Den precisa betydelsen av kvantitativet två förändras till en oprecis betydelse i dess LSV ”omöjlighet att lösa alla uppgifter på en gång” i frase­miska tecken som om du springer efter två harar fångar du ingen. Samma process äger rum vid omtolkningen av frase­met att döda två fåglar med en sten, där kvantitativet två betecknar en viss mängd (flera Straipsniai / Articles 265 SERHII VASKO problem), och den kvantitativa one i detta sammanhang actualizes det differentiella semet ’sparande av resurser’. I detta exempel observerar vi en semantisk modulation av arkisemet ’kvantitet’ för två kvantitativa uttryck – one och two. Sådana exempel är inte ovanliga i engelska idiomordböcker. Det är också värt att notera aktiviteten hos det kvantitativa two som aktualiserare av det gradationella semet i fraseemen cross as two sticks, as thick as two short planks, där det fungerar som förstärkare av en egenskap samt som gradmarkör för graden av dess manifestation och karakteriserar objektet som ”mycket ont, elakt och fullständigt dumt”. Det gradationella semet förekommer också i komparativt-kvantitativa fraseem som be like as two eggs/like two peas in a pod, där komponenten two förstärker graden av likhet mellan de jämförda objekten. Den höga semantiska aktiviteten hos det kvantitativa three bygger på detta tals positiva betydelse i olika kulturer. Talet three symboliserar idén om fullkomlighet och godhet och realiserar aktionell semantik i uttrycken three is the magic number; three is a charm. Fraseemen three in One, three foundations, vars språkliga och kulturella motivationskällor är mytologi och religion, fastställer TREENIGHETEN och etablerar den som universums grundläggande bas. Dessutom aktualiserar det kvantitativa three inte alltid positiva konnotationer i fraseem. I betydelsen hos fraseemet two is a company, three is a crowd aktualiserar arkisemet ’kvantitet’ och det integrala semet ’exakt kvantitet’ de differentiella semerna ’förstörelse av den vanliga ordningen’ och ’obalans i motsats till harmoni’, vilka är kodade i betydelserna hos LSV:n för det kvantitativa two. Modulationen av det integrala semet ’exakt tal’ till det kvantitativa three bygger å ena sidan på att dess grundbetydelse går förlorad i fraseemet three may keep a secret if two of them are dead, varigenom ett nytt integralt sem ’obestämt/oprecist tal’ aktualiseras (flera personer kan inte bevara en hemlighet). Å andra sidan krävs det exakta talet för den aritmetiska operationen, vars innebörd är att hemligheten förblir bevarad endast om en person känner till den, eftersom det kvantitativa two, som nämnts ovan, med all sin jämvikt och balans framkallar möjligheten till konflikt. Det kvantitativa seven har hög fraseemisk aktivitet, vilket i den naiva medvetenheten hos talare av olika språk, såsom det engelska materialet visar, också förknippas med magi, evighet och hemlig kunskap. Detta förklarar omfördelningen mellan det integrala semet ’exakt kvantitet’ och det integrala semet ’oprecis/obestämd kvantitet’: a fool may ask more questions in an hour than a wise man can answer in seven years. 266 Acta Linguistica Lithuanica XC Semic Composition Modulations of Quantitatives in the Phrasemes of English (Methodical Practices of Analysis) Tydligen bör det ordningstaliga numeralkvantitativa seventh sannolikt klassificeras som aktivt i fraseemiskt sammanhang, eftersom det aktualiserar det gradationella semet ’högre grad av nöje/underhållning’ i sin semantiska struktur: to be in your seventh heaven. Utöver realiseringen av det integrala semet ’oprecis kvantitet’ och det gradationella semet ’högsta grad av ett känneteckens manifestation’ i det fraseemiska sammanhanget för de kvantitativa uttrycken seven/seventh bör uppmärksamhet ägnas åt de extralingvistiska faktorer som är förbundna med religiösa och mytologiska motivationskällor, där de realiserar det integrala semet ’exakt kvantitet’: to commit the seventh (commandment); the seven wonders of the world. Övriga kvantitativa uttryck bland de tio främsta, med början från four, särskilt five, six, och nine, uppvisar låg fraseembildande aktivitet och modellerar integrala gradationella semer i det fraseemiska sammanhanget, särskilt ’av en inexakt mängd (många)’: a stitch in time saves nine. Det kvantitativa four bevarar i det fraseemiska sammanhanget det integrala semet ’exakt kvantitet’ och aktualiserar det genom kosmogoniska föreställningar om jordens fyra hörn, de fyra elementen osv., där den verkliga exakta betydelsen av dess symboliska uppfattning bevaras. En genomgång av de utvalda fraseemen med kvantitativa uttryck som innehåller talen five and six visar deras låga aktivitet, där de tenderar att behålla kopplingen till den exakta kvantiteten. Talet five förknippas i det fraseemiska sammanhanget med handens symbolik – fem (fem fingrar, ens hand). Identifieringen av detta tal med handen utgör den motivationsmässiga grunden för fraseemet to give smb. five, som betyder ett handslag. Talet six realiserar sin kvantitativa semantik genom ordningstalet sixth i uttrycket sixth sense, som används för att beteckna en förstärkt översinnlig personlig förmåga att intuitivt uppfatta och gissa något (som ett tillägg till de fem sinnena). Vad gäller det kvantitativa nine är dess fraseembildande aktivitet låg och huvudsakligen förknippad med aktualiseringen av det gradationella semet; exempelvis betyder fraseemet cats have nine lives en hög grad av egenskapens uttryck och understryker symboliskt katters extraordinära livskraft. Det gradationella semet ’att visa exceptionella färdigheter’ modelleras också i andra fraseemiska tecken, såsom to be on cloud nine; to touch it off to the nines. Bland de första tio talens olika aktiviteter (kvantitativa och ordningstal som fungerar som kvantitativa komponenter i fraseembildningen) återfanns i detta skede av undersökningen inga exempel med talet eight i det utvalda materialet. Urvalet av material fortsätter dock. Straipsniai / Articles 267 SERHII VASKO SLUTSATSER Sammanfattningsvis noterar vi att engelskans kvantitativ är symboliska tecken som kodifierar logisk, matematisk och naiv förståelse av världen, baserad på procedurerna räkning, kvantitet och mätning. Inom den nationella kulturens och det naiva språkliga medvetandets sfär kan sådana operationer förmedlas genom ett bildligt nytänkande kring irrationella egenskaper hos ett objekt, subjekt, en substans, ett rum etc. i fraseologismer med en kvantitativ komponent i semantiken. Studiens resultat visar att kvantitativens funktion i engelskans fraseologismer och deras semantiska struktur är föremål för olika förändringar: semantisk avledning, semantisk transposition och semantisk modulation. Den sistnämnda är relaterad till mekanismerna för omfördelning av semantiska komponenter i kvantitativens semantiska struktur – från ärkesem till graderande sem. I analysen av modulationen av kvantitativens semantiska sammansättning i engelskans fraseologismer har det fastställts att övergångsgränsen för detta fenomen utgörs av förändringar där ärkesemet realiseras i minst ett kännetecken (integralt, differentiellt eller graderande) i kvantitativens huvudbetydelse eller dess LSV. Det har bevisats att kvantitativens fraseologismbildande aktivitet, som aktualiseras av intra- och extralingvistiska faktorer, direkt påverkar skiktningen av deras semantiska struktur och, som en följd därav, omfördelningen av dess semantiska komponenter. LEXIKOGRAFISKA KÄLLOR POAD – Pocket Oxford American Dictionary, Oxford: Oxford University Press, 2008. ODOEE – Oxford Dictionary of English Etymology, Oxford: Clarendon Press, 1966. ODOI – The Oxford Dictionary of Idioms, red. av J. Siefring, New York: Oxford University Press, 2004. LDOCE – Longman Dictionary of Contemporary English, red. av Ch. Fox, R. Combley, Harlow: Pearson Education, 2015. Tillgänglig på: https://www.ldoceonline.com/dictionary/airplane. REFERENCES Akulenko Liudmila G. 1982: Акуленко, Людмила Г. Выражение неопределенно большого и неопределенно малого количества в немецком языке [Vyrażenie neopredelenno bol’šogo i neopredelenno malogo količestva v nemeckom jazyke]: диссертация кандидата филологических наук [dissertacija kandidata filologičeskich 268 Acta Linguistica Lithuanica XC Semic Composition Modulations of Quantitatives in the Phrasemes of English (Methodical Practices of Analysis) nauk], Харьков: Харьковский ордена Трудового Красного Знамени и ордена дружбы народов государственный университет им. А. И. Горького [Char’kov: Char’kovskij ordena Trudovogo Krasnogo Zn amen i i ordena družby narodov gosudarstvennyj universitet im. A. I. Gor’kogo]. Anochina Tetiana O. 2018: Анохіна, Тетяна О. Корпусний лакунікон англомовної та україномовної картин світу [Korpusnyj lakun ikon anhlomovnoji ta ukrajinomovnoji kartyn svitu], Суми: Видавництво СумДУ [Sumi: Vydavnyctvo SumDU]. Baranov Anatolij N., Dobrovolʹskij Dmitrij O. 2009: Баранов, Анатолий Н., Добровольский, Дмитрий О. Принципы семантического описания фразеологии [Principy semantičeskogo opisanija frazeologii]. – Вопросы языкознания [Voprosy jazykoznanija] 6, 21–34. Baranova Svitlana V., Kobiakova Iryna K., Švačko Svitlana O. 2007: Баранова, Світлана В., Кобякова, Ірина К., Швачко, Світлана О. Засоби квантифікації: лінгвокогнітивні аспекти [Zasobi kvantyfikaciji: linhvokohnityvni aspekty]. Суми: Видавництво СумДУ [Sumy: Vydavnyctvo SumDU]. Brenier Jason M., Michaelis Laura A. 2005: Optimization via syntactic amalgam: Syntax-prosody mismatch and copula doubling. – Corpus Linguistics and Linguistic Theory 1(1), 45–88. Cooper Jean C. 1987: An Illustrated Encyclopaedia of Traditional Symbols, London: Thames and Hudson Ltd. Demiǎnčuk Oleh V. 2021: Дем’янчук, Олег В. Семантична деривація лексики ментальних девіацій [Semantyčna derivacija leksyku mentalʹnych deviacij]. – Лінгвістичні студії [Linhvistični studiji] 41, 24–35. Dewiyanti Sri, Suryani Hani 2017: Using Componential Analysis to Evaluate Translation Results. – Jurnal Bahasa Inggris Terapan 3(2), 45–51. Fauconnier Gilles, Turner Mark 2006: Mental Spaces: Conceptual Integration Networks. – Cognitive Linguistics: Basic Readings, ed. by D. Geeraerts, Berlin: Walter de Gruyter, 303–372. Gak Vladimir G. 1972: Гак, Владимир Г. К проблеме семантической синтагматики [K probleme semantičeskoj sintagmatiki]. – Проблемы структурной лингвистики [Problemy strukturnoj lingvistiki], отв. ред. С. К. Шаумян [otv. red. S. K. Šaumjan], 367–395. Gamziuk Mykola V. 2000: Гамзюк, Микола В. Емотивний компонент значення у процесі створення фразеологічних одиниць (на матеріалі німецької мови) [Emotyvnuj Straipsniai / Articles 269 SERHII VASKO komponent značennia u procesi stvorennia frazeolohichnykh odynyc’ (na materiali nimec’koji movy)], Kyjiv: Vydavnyčyj centr KNLU [Kyjiv: Vydavnyčyj centr KNLU]. Greimas Algirdas J. 1966: Semantique structurale. Recherche de méthode, Paris: Larousse. Gries Stefan Th. 2008: Phraseology and Linguistic Theory: A Brief Survey. – Phraseology: an Interdisciplinary Perspective, eds. by S. Granger, F. Meunier, Amsterdam, Philadelphia: John Benjamins Publishing Company, 4–25. Hjelmslev Louis 1961: Prolegomena to a Theory of Language, 2nd edition, Madison: University of Wisconsin Press. Howarth Peter 1998: Phraseology and Second Language Proficiency. – Applied Linguistics 19(1), 24–44. Iвченko Makar P. 1955: Iвченko, Makar П. Числівники української мови [Čislivnyky ukrajins’koji movy], Kyjiv: Vydavnyctvo Kyjivs’koho deržavnoho universytetu im. T. H. Ševčenka [Kyjiv: Vydavnytstvo Kyjivs’koho deržavnoho universytetu im. T. H. Ševčenka]. Norіcks Jay S. 2009: Testing for Cognitive Validity: Componential Analysis and the Question of Extensions. – American Anthropologist 89(2), 424–438. Omazіć Marija 2008: Processing of Idioms and Idiom Modifications: A View from Cognitive Linguistics. – Phraseology: an Interdisciplinary Perspective, eds. by S. Granger, F. Meunier, Amsterdam, Philadelphia: John Benjamins Publishing Company, 67–81. Šutova Marija O. 2016: Шутова, Марія О. Етнокультурні стереотипні портрети англійців і українців (когнітивно-ономасіологічна реконструкція фразеоформул) [Etnokul’turni stereotypni portrety anhliiciv i ukrajinciv (kohnityvno-onomasiolohichna rekonstrukcija frazeoformul)], Kyjiv: Vydavnyčyj centr KNLU [Kyjiv: Vydavnyčyj centr KNLU]. Švačko Svitlana O. 2008: Швачко, Світлана О. Кванtитативні одиниці англійської мови: перекладацькі аспекти [Kvantytatyvni odynyci anhlijs’koji movy: perekladaс’ki aspekty], Вінниця: Нова книга [Vinnycja: Nova knyha]. Švačko Svitlana, Kobiakova Irina 2010: Швачко, Светлана, Кобякова, Ирина. Средства выражения понятия двойственности в английском языке [Sredstva vyraženija ponjatija dvojstvennosti v anglijskom jazyke]. – Наукові записки [Naukovi zapysky] 89(3), сер. Філологічні науки [ser. Filologični nauky], 15–19. Talmy Leonard 2000: Toward a Cognitive Semantics, 2 vols, Cambridge, Mass.: MIT Press. 270 Acta Linguistica Lithuanica XC Semic Composition Modulations of Quantitatives in the Phrasemes of English (Methodical Practices of Analysis) Taranec´ Valentyn H. 1999: Таранець, Валентин Г. Походження поняття числа і його мовної реалізації (до витоків індоєвропейської прамови) [Рoходження поняття čysla і його movnoї realizaciji (до vytokiv ndoěvropejs’koї pramovy)], вид. 2, перероб. і доп. [вид. 2, перероб. і доп.], Одеса: АстроПринт [Odesa: AstroPrynt]. Tresidder Jack 1997: The Hutchinson dictionary of symbols, Ser. Helicon Arts and Music, Oxford: Helicon. Widyastuti Susana 2010: Componential Analysis of Meaning: Theory and Applications. – Journal of English and Education (JEE) 4(1), 116–128. Zavarins’ka Iryna F. 2022: Заваринська, Ірина Ф. Фразеологізми з онімним компонентом в англійській, польській та українській мовах: лінгвокультурологічний аспект [Frazeolohizmy z onimnym komponentom v anhliis’kii, pol’s’kii ta ukraiins’kii movach: linhvokul’turolohičnіi aspekt], Тернопіль: Осадца Ю. В. [Ternopil’: Osadca J. V.]. Žabotinskaja Svetlana A. 1992: Жаботинская, Светлана А. Когнитивные и номинативные аспекты класса числительных (на материале современного английского языка) [Kognitivnуe i nominativnуe aspektу klassa čislitel’nych (na materiale sovremennogo anglijskogo jazyka)]: диссертация доктора филологических наук [dissertacija doktora filologičeskich nauk], Москва: Московский государственный лингвистический университет [Moskva: Moskovskij gosudarstvennyj lingvističeskij universitet]. Kiekybinių rodiklių seminės kompozicijos moduliacijos anglų kalbos frazėse (analizės metodinės praktikos) SANTRAUKA Straipsnyje pristatoma speciali invariantų–variantų metodika, skirta anglų kalbos kiekybinių žodžių semantinių pokyčių, kuriuos jie patiria veikiami frazėminio konteksto, analizei. Semantiniai kiekybinių žodžių pokyčiai angliškose frazėse atspindi tokį procesą kaip semantinė moduliacija, kuri siejama su semantinių komponentų pergrupavimo kiekybinėse reikšmėse mechanizmais: nuo archisemų iki gradacinių semų. Pradiniame specialiosios metodikos kūrimo etape automatizuotai (naudojant kompiuterinę programą „Acrobat Reader“) buvo atrenkami anglų kalbos kiekybiniai rodikliai (skaičių pavadinimai, prietaisų pavadinimai, matavimo vienetų pavadinimai, skaitvardžiai, įvardžiai, daiktavardžiai, prieveiksmiai ir kt. su skaičiavimo, kiekio ir matavimo semantika) iš Straipsniai / Articles 271 SERHII VASKO elektroninių aiškinamųjų žodynų su vėlesne jų reikšmių ir angl. LSV (frazeologiškai susietos reikšmės) analizė. Antrajame etape buvo tęsiama automatizuota frazių, turinčių kiekybinį semantikos komponentą, paieška elektroniniuose frazeologijos šaltiniuose ir identifikuoti frazemas formuojantys itin produktyvūs, mažai produktyvūs, kurie tik kartais dalyvauja frazeminėje daryboje, taip pat ir visai neproduktyvūs kiekybiniai vienetai. Remiantis konkrečia faktine medžiaga įrodytas naujos metodologinės praktikos invariantų–variantų požiūrio taikymo kiekybės semantinei moduliacijai tirti – nuo archisemos, kaip kiekybinės reikšmės invarianto, iki integralinės, diferencinės ir gradacinės semos plėtojimo leksiniuose ir semantiniuose variantuose – efektyvumas. Daroma išvada, kad kiekybinių žodžių frazės formavimo procesas, kurį aktualizuoja vidiniai kalbos ir nekalbiniai veiksniai, tiesiogiai veikia jų semantinės struktūros stratifikaciją, taigi ir jos semantinių komponentų persitvarkymą. Įteikta 2024 m. kovo 14 d. SERHII VASKO Kyiv National Linguistic University 73, Velyka Vasylkivska Str. 03150, Ukraine, Kyiv [email protected] 272 Acta Linguistica Lithuanica XC