Redakcinė kolegija ir turinys

Acta Linguistica Lithuanica XCI Vilnius 2024 HUVUDREDAKTÖR / EDITOR-IN-CHIEF Akad. prof. habil. dr. Grasilda Blažienė (Institutet för det litauiska språket) BITRÄDANDE HUVUDREDAKTÖR / DEPUTY EDITOR-IN-CHIEF Dr. Aurelija Tamulionienė (Institutet för det litauiska språket) REDAKTIONSKOLLEGIUM / EDITORIAL BOARD Prof. dr. Xaverio Ballester (Francisco Javier Ballester Gómez) (Valencias universitet, Spanien) Prof. dr. Ineta Dabašinskienė (Vytautas Magnus-universitetet, Litauen) Prof. dr. Pietro Umberto Dini (Pisas universitet, Italien) Doc. dr. Olena Fomenko (Фоменко Олена Степанівна) (Taras Sjevtjenko-universitetet i Kiev, Ukraina) Prof. UL habil. dr. Artur Gałkowski (Łódźs universitet, Polen) Prof. habil. dr. Jolanta Gelumbeckaitė (J. W. Goethe-universitetet i Frankfurt am Main, Tyskland) PhDr. Milan Harvalík, Ph.D. (Ľudovít Štúr-institutet för lingvistik vid Slovakiens vetenskapsakademi, p. r. i., Bratislava, Slovakien) Prof. (Apl.) habil. dr. Marie-Luise Heckmann (Potsdams universitet, Tyskland) Doc. habil. dr. Tomáš Hoskovec (Pragiska lingvistiska kretsen, Tjeckien) Prof. dr. Brian D. Joseph (Ohio University, Amerikas förenta stater) Prof. dr. Laima Kalėdienė (Institutet för det litauiska språket, Litauen) Prof. (Apl.) habil. dr. Götz Keydana (Göttingens universitet, Tyskland) Dr. Asta Leskauskaitė (Institutet för det litauiska språket, Litauen) Prof. dr. Alessandro Parenti (Trentos universitet, Italien) Prof. dr. Daniel Petit (École normale supérieure i Paris, Frankrike) Dr. philol. Sanda Rapa (Institutet för det lettiska språket vid Lettlands universitet, Lettland) Prof. dr. Daiva Sinkevičiūtė (Vilnius universitet, Litauen) Prof. habil. dr. Pēteris Vanags (Lettlands universitet, Stockholms universitet, Lettland, Sverige) REDAKTIONSSEKRETERARE / ASSISTANT TO THE EDITOR Dr. Darius Ivoška (Institutet för det litauiska språket) KOMMUNIKATIONSREDAKTÖR Dr. Pavel Skorupa (Institutet för det litauiska språket) SAMMANSTÄLLD AV / COMPILED BY Akad. prof. habil. dr. Grasilda Blažienė (Institutet för det litauiska språket) Publikationens bibliografiska information finns i Litauens nationalbiblioteks Martynas Mažvydas nationella bibliografiska databas (NBDB). Acta Linguistica Lithuanica är en open access-tidskrift. Dess innehåll är fritt tillgängligt, och man har rätt att spara det på sin dator, kopiera, distribuera, trycka, söka i eller hänvisa till fulltextdokumenten. Tidskriften distribueras enligt villkoren för licensen ”Creative Commons Erkännande–Icke-kommersiell användning” (http://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0/). Dessa villkor tillåter obegränsad användning, distribution och reproduktion av innehållet i vilket medium som helst, under förutsättning att författare och källa anges. DOI: doi.org/10.35321/all91 © Publikationernas författare, 2024 ISSN 1648–4444 © Institutet för det litauiska språket, Vilnius, 2024 INNEHÅLL / CONTENTS ARTIKLAR / ARTICLES Darius Juoška, Andrej Ryčkov Att dra gränsen för Vyžuonos: personnamn från 1400-talet och den (inte) bortglömda vägen i nordöstra Litauen........................................ 11 Mapping the Boundaries of Vyžuonos: 15th-Century Personal Names and the Enduring Legacy of North-Eastern Lithuania Ilja Lemeškin Forma Chrikſtima (1559) ur ett formellt perspektiv. Prästen M. Mažvydas akrostikon........................................ 39 Forma Chrikſtima (1559) from a formal perspective. Acrostic by priest M. Mažvydas Harald Bichlmeier Addenda etymologica till ”Anmerkungen zu einigen mit Anbeginnenden litauischen Gewässernamen und ihren auß erbaltischen Verwandten”........................................ 66 Etymologiska tillägg till artikeln ”Anmärkningar om några litauiska hydronymer som börjar med An- och deras icke-baltiska släktingar” Sandra Lukšaitė-Ramonienė, Vytautas Rinkevičius Accentueringsutvecklingen hos litauiska verb med suffixet –(i)uoti........................ 77 Accentuation History of Lithuanian Verbs in –(i)uoti Paweł Brudzyński Disappearance of the auxiliary verb esti in the Lithuanian passive..... 117 Det biträdande verbet estis försvinnande ur det litauiska passivet Oleksandra V. Popova, Olga A. Kopus, Oleksandra O. Morhun Litauisk-ukrainska språkparalleller: etymologiskt samband och typologisk likhet........................................ 147 Lithuanian–Ukrainian Language Parallels: Etymological Relationship and Typological Similarity Rita Miliūnaitė Substantiv med suffixet -istas, -ė ur variationens, normernas och substandardiseringen av dagens standardspråkliga litauiskas perspektiv............... 177 Nouns with the Suffix -istas, -ė in the Aspect of Variation, Norm and Substandardization of the Current Standard Lithuanian Language Laura Brazaitienė Dialektala föreställningar om de unga östliga höglandslitauerna – anykštėnai, kupiškėnai och uteniškiai –: gränser och objektiv dialektalitet............... 198 Dialect Images of the Young Eastern Aukštaitians of Anykščiai, Kupiškis and Utena: Borders and Objective Dialecticity Acta Linguistica Lithuanica XCI 5 Nataliia Darchuk, Oksana Zuban, Valentyna Robeiko, Yuliia Tsyhvintseva, Victor Sorokin, Mykola Sazhok Systemet för automatisk stilometrisk analys av ukrainska medietexter TextAttributor 1.0 (metoder, hjälpmedel, funktionalitet).......... 224 „TextAttributor 1.0“ (metoder, medel, funktionalitet) Žydrūnė Šalaviejūtė Nominering och motivation hos vattenlevande djurs namn i den nordliga samogitiska subdialekten................. 248 Nomination and Motivation of the Names of Aquatic Animals in the Northern Samogitian Subdialect Lina Rutkienė Kontextuell substantivering på webbplatser för högre utbildnings- och yrkesutbildningsinstitutioner................. 264 Contextual Substantivisation on the Websites of Higher Education and Vocational Training Institutions Victor O. Ntabo, Catherine W. Ndung’u Utforskning av kärleksfulla metaforer bland swahiliska ungdomar i Mombasa County, Kenya: insikter från konceptuella kartläggningar................. 287 Susijavėjimą išreiškiančių metaforų, vartojamų Mombasos apskrities Kenijos svahilių jaunuolių, tyrimas: įžvalgos iš konceptų žemėlapių Fince L. Sambeka, Muhammad I. Ali Utvecklingen av abstrakterande metaforer i moderna japanska J-pop-låttexter: analys av språkliga medel................. 310 Abstrahuojančių metaforų raida šiuolaikiniuose japonų J-pop dainų tekstuose: kalbos priemonių analizė INSIKTER / INSIGHTS Zigmas Zinkevičius Jubileum för en noggrann och samvetsgrann språkvetare.................... 331 RECENSIONER / REVIEWS Lina Murinienė Evaldas Švageris, Jolita Urbanavičienė. Samspel och hierarki hos faktorer som bestämmer den formantiska strukturen och varaktigheten hos litauiska vokaler............ 335 6 Acta Linguistica Lituanica XCI Kära läsare av Acta Linguistica Lituanica! Om man parafraserar den begåvade poeten, konstnären och medaljkonstnären Guida Lataka kan man säga: den som har genomsyrats av vetenskapens vin ända in i märgen är inte längre rädd för regnet. När man lever med vetenskapen i många år, är tillsammans med den, samtalar med den och får svar, finner man idéer och sätt att uttrycka dem och får en önskan eller vilja att undersöka så mycket som möjligt, så djupt som möjligt och så nyskapande som möjligt. De språk på vilka forskare kan uttrycka sina tankar, upptäckter och möjligheter är obegränsade; en artikelidé kan förmedlas både kraftfullt och fängslande. Nyligen, när jag diskuterade en text av min vän, den framstående kompositören Giedrius Kuprevičius, använde jag uttrycket gelminis suvokimas och fick ett positivt gensvar från härdade Facebook-läsare. Ordets kraft är synnerligen betydelsefull om vi förstår den. För många år sedan lärde vi känna varandra i arkiv och bibliotek, där vi tillbringade många dagar och månader; räknade man samman dem skulle man kunna tala om år, och inte bara ett. Manuskriptens oförglömliga doft, en enkel och uppriktig nick till grannarna – allt detta finns kvar i minnet, liksom den uppriktiga kontakt som fortfarande vårdas med flera av dem. Av gammal vana hälsar jag varje dag också på datorskärmen, eftersom författarnas artiklar, recensenternas insikter och ibland även brev som ännu skrivs finner sin väg dit. När jag söker efter gelminis suvokimas tänker jag ständigt på det. Plinius den yngre (61 eller 62–omkring 113) påminde i sina brev om sin farbror Plinius den äldres (23–24–79) oändliga läslust, eftersom det enligt honom inte finns någon så dålig bok att den inte innehåller något värdefullt. Jag tror att varje tidskrifts redaktion hoppas att inget nummer ska innehålla artiklar som ingen vill läsa, och att många av våra vetenskapliga erfarenheter återuppstår just genom läsningen av tidskriftens volym och inspirerar till sökande, nya idéer, skrivande och skapande. Man kan också söka efter ett ämne att samtala om eller inspiration till sitt vetenskapliga arbete i tidskriften. För sådan inspiration räcker det ibland med ett enda centralt ord för att en mängd källor ska börja flöda fram. En av dem borde vara en källa till respekt för författarna. Läsarna förstår vad som har hittats och kanske också vad som har gått förlorat. Tidskriftens 91:a volym inleds med identifieringen av personnamn från 1400-talet och en fysisk väg i nordöstra Litauen. Historikerns och baltistens gemensamma arbete känns varmt och tilltalande. Man kan inte låta bli att uppmärksamma undersökningen av det akrostikon som Martynas Mažvydas skapade i 1559 års publikation FORMA Chrikštima. Där finns också överväganden om några litauiska hydronymer och deras icke-baltiska släktingar. Uppmärksamhet ägnas åt litauiska verb och deras accentuering, samt åt det biträdande verbet estis försvinnande ur passivet. Det är glädjande att en ung kollega från Polen skriver om detta och därmed ger hopp om att även vår språkgrammatiks företeelser sannolikt kommer att behandlas i grannlandet. Inte heller språkets variation, normer och dagens standardspråkliga litauiska glöms bort. Författarna ägnar också uppmärksamhet åt vår modersmåls dialekter – de unga östliga höglandslitauerna och de nordliga samogiterna. Det finns även en studie baserad på uppgifter från webbplatser. Det är glädjande att utländska författare också riktar blicken mot parallellerna mellan litauiska och ukrainska – det etymologiska sambandet och den typologiska likheten undersöks. Med tanke på de komplicerade villkoren för livet och skrivandet av vetenskapliga arbeten kan man förstå att tiden ibland går långsammare eller i det aktuella fallet snabbare. En ambitiös författargrupp från Kiev har presenterat särskilda studier av ukrainska medietexter. Varför talar man om ambition? Författarna skrev otaliga brev, förbättrade texten och visade varje författares bidrag. De kämpade för sin idé, med insikt om dess betydelse och behovet av att bevisa sin ståndpunkt. En kollegas från Kenya intressanta studie handlar om de kärleksfulla metaforer som används av den yngre generationen. Indonesiska författares blick riktades mot utvecklingen av abstrakterande metaforer i moderna japanska J-pop-låttexter. De intresserade sig för analysen av språkliga medel. Huvudredaktörens familjemedlemmar, som bor och arbetar i Australien och har mycket information om nivån på forskning och studier i de nämnda länderna, bekräftade den bildade vetenskapliga personalens och studenternas nyfikenhet i dessa länder samt insikten om vikten av att lära sig främmande språk. Även insiktsavdelningen nåddes – kollegan Mindaugas Šinkūnas överlämnade ett manuskript av akademikern och sin morfar Zigmas Zinkevičius, vars hundraårsdag snart kommer att högtidlighållas, tillägnat 90-årsjubileet för språkvetaren Jadvyga Kardelytė, som firades den 17 februari 2019. Den 15 augusti 2024 avled hon, 95 år gammal. I Zigmas Zinkevičius arkiv hittades ett manuskript som ännu inte hade färdigställts för tryckning, Kruopščios ir sąžiningos kalbininkės jubiliejui, med författarens anteckning ”läggs åt sidan till jubileet”. I ALL:s 91:a volym finns också en recension. De som arbetar med att ge ut tidskriften önskar att tidskriftens texter ska kasta en lång skugga. När vi ger ut tidskriften går vi fram tillsammans. Vi arbetar tålmodigt, men strävar efter vetenskaplig sanning. Allt kan förväntas, men tidskriften vänjer sig liksom människan vid andra människor som täcker dess kropp och avslöjar dess väsen. Man kan spela ur minnet, men man måste skriva utifrån det man förstår bäst och det som kan överraska inte bara läsarna utan ibland också en själv. Vi hoppas att våra läsares leenden blir ljusare och deras tankar klarare när de öppnar tidskriften och läser det som står skrivet. Låt oss också skriva under 2025, som må bli generöst med nya idéer och inspiration. Huvudredaktören Grasilda Blažienė 8 Acta Linguistica Lituanica XCI