Linguistic Basis of the Kazakh-English Toponymics and Eastern Themes and Ethnocultural Traits in the Works of Nuraly Nisanbayuly

Acta Linguistica Lituanica 2026, vol. 94, s. 1–15 Innehållslänk / Turinio nuoroda ISSN 2669-218X (online / elektronisk) LINGVISTISK GRUND FÖR KAZAKISK-ENGELSK TOPONYMIK SAMT ÖSTERLÄNDSKA TEMAN OCH ETNOKULTURELLA DRAG I NURALY NYSANBAYULYS VERK Den lingvistiska grunden för kazakisk-engelsk toponymi samt österländska teman och etnokulturella drag i Nuraly’io Nysanbayuly’io verk BALNUR KARAYEVA Institutionen för kazakiska språket och litteraturen, South Kazakhstan University uppkallat efter M. Auezov E-post: [email protected] ORCID ID: https://orcid.org/0009-0009-3405-5345 Forskningsområden: filologi, lingvistik. BAURZHAN NASIRDINOV Institutionen för Abaytanu, South Kazakhstan University uppkallat efter M. Auezov E-post: [email protected] ORCID ID: https://orcid.org/0009-0004-3248-422X Forskningsområden: filologi, lingvistik, litteratur. AKYLBEK MEIRBEKOV Language School, Khoja Akhmet Yassawi International Kazakh-Turkish University Language School, NPC “University of International Tourism and Hospitality” E-post: [email protected] ORCID ID: https://orcid.org/0000-0002-9439-0614 Forskningsområden: filologi, lingvistik, utbildning. NURLIBEK OMAROV Institutionen för kazakiska språket och litteraturen, South Kazakhstan University uppkallat efter M. Auezov E-post: [email protected] ORCID ID: https://orcid.org/0000-0002-8885-817X Forskningsområden: filologi, lingvistik. BAKYT TASPOLATOV Institutionen för kazakiska språket och litteraturen, South Kazakhstan University uppkallat efter M. Auezov E-post: [email protected] ORCID ID: https://orcid.org/0000-0002-6480-2155 Forskningsområden: filologi, lingvistik. Copyright © 2026 Balnur Karayeva, Baurzhan Nasirdinov, Akylbek Meirbekov, Nurlibek Omarov, Bakyt Taspolatov. Publicerad av Institutet för litauiska språket. Detta är en Open Access-artikel som distribueras enligt villkoren i Creative Commons Attribution-licensen, vilken tillåter obegränsad användning, distribution och reproduktion i vilket medium som helst, under förutsättning att originalförfattaren och källan anges. // Išleido Lietuvių kalbos institutas. Šis straipsnis yra atviros prieigos, platinamas pagal „Creative Commons“ priskyrimo licencijos sąlygas, leidžiančias neribotai naudoti, platinti ir atkurti turinį bet kokioje laikmenoje, nurodant autorių ir šaltinį. Mottaget: / Gauta: 2026-03-16. Accepterat: / Priimta: 2026-06-12. 1 BOLATBEK TLEUBERDIEV Filologiska fakulteten, South Kazakhstan University uppkallat efter M. Auezov E-post: [email protected] ORCID ID: https://orcid.org/0000-0002-6285-5579 Forskningsområden: filologi, lingvistik. https://doi.org/10.35321/all94-06 SAMMANFATTNING Nuraly Nysanbayuly (1858–1931) var en framstående kazakisk akyn vars verk återspeglar de övergångsprocesser inom kultur och litteratur som präglade slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Hans dastaner utgör en värdefull källa för att undersöka de etnokulturella grunderna för den kazakiska världsbilden och de språkliga särdragen i turkiska litterära traditioner. Syftet med denna studie är att undersöka N. Nysanbayulys verk ur etnokulturella och lingvistiska perspektiv samt att identifiera sambandet mellan kulturell betydelse och språklig representation i hans texter. Studien bygger på dastanerna “Qaraqül”, “Khanym Syry”, “Zhetim Qubyl” och “Sauda Ishan”. Metodologin kombinerar etnokulturell tolkning, komparativ analys och morfologisk analys av språkliga enheter. Den första delen av studien undersöker det etnokulturella innehållet i de utvalda dastanerna med fokus på traditionella kulturella koder och värdesystem samt deras samband med den österländska litterära traditionen. Analysen visar att N. Nysanbayulys verk förenar element från det turkiska episka arvet med särpräglade kazakiska etnokulturella betydelser och därigenom formar en individuell poetisk stil. Den andra delen undersöker den morfologiska strukturen hos de toponymer som förekommer i författarens texter genom en komparativ analys av kazakiska och engelska toponymiska system. Resultaten visar flera strukturella motsvarigheter i bildandet av toponymer trots de typologiska och genetiska skillnaderna mellan de två språken. Resultaten bidrar till en bättre förståelse av samspelet mellan språk och kultur i turkisk litteratur och ger en grund för att förbättra översättningen och tolkningen av kazakiska toponymer i engelskspråkiga sammanhang. NYCKELORD: akyn, kulturella koder, dastan, etnokulturell analys, kazakisk litteratur, N. Nysanbayuly, toponymisk morfologi, toponymi, översättningsvetenskap, turkisk litteratur. ANOTACIJA Nuraly’s Nysanbayuly’is (1858–1931) – en framstående kazakisk dastan, vars verk återspeglar de övergångsprocesser inom kultur och litteratur som präglade slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Hans dastaner är en värdefull källa för att undersöka de etnokulturella grunderna för den kazakiska världsbilden och de språkliga särdragen i den turkiska litterära traditionen. Syftet med denna studie är att behandla N. Nysanbayuly’ios verk ur ett etnokulturellt och lingvistiskt perspektiv samt att fastställa sambandet mellan kulturell betydelse och språklig representation i hans texter. Studien bygger på dastanerna „Qaraqül“, „Chanym Syry“, „Zhetim Qubyl“ och „Sauda Ishan“. Metodologin omfattar etnokulturell tolkning, komparativ analys och morfologisk analys av språkliga enheter. I den första delen av studien behandlas det etnokulturella innehållet i de utvalda dastanerna, med särskilt fokus på traditionella kulturkoder, värdesystem och deras samband med den österländska litterära traditionen. Analysen visar att N. Nysanbayuly’ios verk integrerar element från det turkiska episka arvet med särpräglade kazakiska etnokulturella betydelser och därigenom formar en individuell poetisk stil. I den andra delen av artikeln behandlas den morfologiska strukturen hos de toponymer som förekommer i författarens texter genom en komparativ analys av kazakiska och engelska toponymiska system. Trots de typologiska och genetiska skillnaderna mellan dessa två språk visar resultaten flera strukturella överensstämmelser i toponymbildningen. Dessa resultat bidrar till en bättre förståelse av samspelet mellan språk och kultur i turkisk litteratur och ger en grund för att förbättra översättningen och tolkningen av kazakiska toponymer i engelskspråkiga sammanhang. VIKTIGA ORD: akyn, kulturkoder, dastan, etnokulturell analys, kazakisk litteratur, N. Nysanbayul’is, toponymisk morfologi, toponymi, översättningsstudier, turkisk litteratur. 1. INLEDNING Den kazakiska litteraturen utgör ett komplext och mångskiktat system av muntliga och skriftliga traditioner som under många århundraden utvecklats i nära samband med de turkiska folkens historia, kultur och världsbild. Vid undersökningen av den kazakiska verbalkonstens historia får tidiga monument inom turkisk epik och folklore, såsom Korkyts bok och Oghuz-nama, särskild betydelse, eftersom de utgör en del av det bredare turkiska kulturarvet, inklusive den kazakiska traditionen (Mammadova 2022: 18; Gafarli 2024: 3). Den kazakiska litteraturkulturens djup och mångfald formas både av varaktiga band mellan de turkiska folken och av regionens långvariga historiska och politiska omvandlingar 2 (Boeschoten 2021). Följaktligen kräver studiet av kazakiska akyners skapande verksamhet att man beaktar de etnokulturella, historiska och litterära sammanhang inom vilka deras verk formades. En av den kazakiska poetiska traditionens framstående företrädare är N. Nysanbayuly (1858–1931), en akyn vars verk återspeglar övergångsperioden mellan 1800- och 1900-talen. N. Nysanbayuly tillhörde akyntraditionen, det vill säga kringvandrande poet-improvisatörer som skilde sig från andra utövare av muntlig epik, såsom zhyrau och zhyrshy, genom sin höga grad av improvisatorisk skicklighet och individuella poetiska stil. Han föddes i Syr-Darja-regionen och färdades under hela sitt liv över den kazakiska stäppen, där han skapade verk ägnade åt det kazakiska folkets andliga, sociala och kulturella liv. Hans produktion förenar element från den österländska klassiska traditionen och den kazakiska nationella poetiken, vilket gör honom till en av de betydande företrädarna för den kazakiska litteraturen under denna period. Akyn- och zhyrautraditionerna uppstod ungefär under 1400-talet (Noda 2021; McGuire 2024: 498). Detta återspeglar ett karakteristiskt drag i den turkiska litteraturkulturen, där den muntliga episka traditionen länge dominerade över litteraturens skriftliga former (Subakozhoeva 2022: 634). En viktig del av denna tradition var den poetiska tävlingen aitys, som byggde på improvisation och utövarnas konstnärliga skicklighet (Mursalimova et al. 2022: 469). N. Nysanbayulys skapande verksamhet utvecklades just inom denna kulturella miljö, som förenade folkloristisk tradition, muntlig epik och en individuell författarröst. Huvuddelen av N. Nysanbayulys litterära arv består av dastaner, en genre av berättande poesi som intar en viktig plats i den turkiska litterära traditionen. Vissa former av dastanen kan spåras tillbaka till tidiga monument inom turkisk folklore från 900-talet, vilket vittnar om genrens höga ålder och kontinuitet (Huseynov 2023: 59). Liksom många företrädare för den klassiska dastantraditionen vände sig N. Nysanbayuly till historiska, mytologiska och heroiska motiv som återspeglade folkliga föreställningar om rättvisa, moral och andliga värden. Användningen av välkända motiv och teman är ett karakteristiskt drag i den klassiska dastanen (McGuire 2022: 281). Dastanernas etnokulturella innehåll är nära förbundet med den rumsliga och geografiska världsbild som kommer till uttryck i verkens toponymiska vokabulär. De toponymer som används i N. Nysanbayulys dastaner betecknar inte bara specifika geografiska objekt utan fyller också en viktig kulturell och symbolisk funktion, förknippad med historiskt minne, lokal identitet och den folkliga världsbildens särdrag. Studiet av toponymiskt ordförråd möjliggör en djupare förståelse av den lokala folkloristiska diskursens särart och representationen av etnokulturella begrepp i litterära texter (Shurieva et al. 2024: 194). Trots det växande intresset för turkisk muntlig litteratur och etnolingvistik har N. Nysanbayulys verk hittills studerats otillräckligt ur både litterära och lingvistiska perspektiv. Befintliga studier ägnas främst åt allmänna frågor inom kazakisk folklore, muntlig poesi eller dastanernas historiska och kulturella betydelse, medan samspelet mellan etnokulturella drag och det toponymiska systemet i N. Nysanbayulys verk har fått otillräcklig vetenskaplig uppmärksamhet. I samband med globaliseringen och den utvidgade interkulturella kommunikationen har studiet av det kazakiska litterära arvet inom det internationella vetenskapliga rummet blivit särskilt relevant. En analys av de etnokulturella dragen i N. Nysanbayulys dastaner och deras relation till den österländska litterära traditionen bidrar till att klargöra den kazakiska konstnärliga världsbildens särart. Samtidigt är en komparativ studie av kazakiska och engelska toponymer av praktiskt intresse för översättningsvetenskapen och för överföringen av nationell och kulturell särart mellan språk. Denna studie syftar till att ge en omfattande analys av de etnokulturella dragen i N. Nysanbayulys dastaner och att genomföra en komparativ undersökning av de strukturella kännetecknen hos kazakiska och engelska toponymer som förekommer i hans verk. För att uppnå detta syfte söker studien identifiera de etnokulturella koder och värdesystem som återspeglas i N. Nysanbayulys dastaner, fastställa inflytandet från turkiska och österländska 3 litterära traditioner på författarens poetiska världsbild, analysera toponymers funktioner och deras roll i representationen av kulturell identitet, jämföra den morfologiska strukturen hos kazakiska och engelska toponymer i författarens verk och bedöma vilka konsekvenser de identifierade språkliga dragen får för översättningen och tolkningen av kazakiska toponymer i engelskspråkiga sammanhang. För att uppnå dessa mål använder forskningen litterära, etnokulturella och komparativlingvistiska analysmetoder. 1.1. Litteraturöversikt Trots N. Nysanbayulys betydelse för den kazakiska litterära traditionen är antalet vetenskapliga studier ägnade åt hans verk fortfarande relativt begränsat, särskilt under de senaste årtiondena. Den otillräckliga uppmärksamheten på akyn-zhyrauernas arv från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet hänger i stor utsträckning samman med en långvarig period av minskat intresse för lokalhistoria, folklore och nationell litteratur (Uyama and Matsuzato 2000: 70; Kudaibergen 2024). Följaktligen har N. Nysanbayulys kreativa arv ännu inte fått en heltäckande litterär och lingvistisk tolkning. Samtidigt ger studier av den muntliga episka traditionen, dastangenren och akyn-zhyrau-kulturen den nödvändiga teoretiska grunden för att analysera hans verk. Ett av den samtida forskningens mest utvecklade områden är studiet av kazakisk muntlig litteratur och de särdrag som kännetecknar akyn-zhyrauernas skapande. Akyn-zhyrauernas betydelse för den kazakiska litterära traditionens framväxt är svår att överskatta, även om en betydande del av det muntliga arvet har gått förlorad på grund av improvisationsframförandets och den muntliga textöverföringens särskilda karaktär (Rancier 2024: 159). De bevarade verken gör det möjligt för forskare att analysera värderingsinriktningarna och de konstnärliga särdragen i akyn-zhyrauernas skapande, däribland teman som nationellt medvetande, moraliska ideal och kulturell identitet (Malgaraeva, Tairova 2021: 52; Oshakbayeva 2021: 39). Dastangenren intar en särskild plats både i de kazakiska och i de bredare turkiska litterära traditionerna. Forskare påpekar att dastanen, som en form av berättande poesi, uppstod betydligt tidigare än begreppen akyn och zhyrau själva etablerades (Pardaeva 2022: 152). Dastaner utgör en viktig del inte bara av den kazakiska litteraturen utan också av den bredare österländska litterära traditionen, som förbinder de turkiska folken med Mellanösterns kulturer (Al-Marashi, Goldschmidt 2024). Akyn-zhyrautraditionens framväxt och dastanernas spridning betraktas som uttryck för en gemensam bardisk kultur som fanns i områden där turkiska och arabiska språk användes (Naghieva et al. 2019: 116; Yang 2019: 15). Dessutom betonar forskare att dastaner återspeglar sin tids viktigaste historiska och kulturella processer (Ross 2019). Den vetenskapliga litteraturen undersöker också specifika mytologiska och folkloristiska element som kännetecknar akyn-zhyrauernas skapande. En sådan gestalt är Kydyr (Hıdr, Hızır), som är brett representerad i turkiska och förislamiska traditioner. I den kazakiska kulturen förknippas denna gestalt med föreställningar om visdom, andlig kunskap och moralisk fullkomlighet, vilket motsvarar den tematiska inriktningen i många dastaner och verk av akyn-zhyrau-poeter (Uali 2022). Fenomenet naziragoylik, en tradition av kreativ omarbetning och nytolkning av välkända motiv som är karakteristisk för den turkiska litteraturkulturen, har också ägnats betydande vetenskaplig uppmärksamhet (Kaskabasov 2018: 423). Element av denna tradition kan även spåras i N. Nysanbayulys verk, vilket visar hans samband med det klassiska österländska litterära arvet. N. Nysanbayuly skapade sina verk under en period av djupgående sociala och kulturella förändringar på den kazakiska stäppen i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Hans skapande förenar element från klassisk österländsk poetik, folkloristisk tradition och den nationella kazakiska världsbilden. Trots författarens litterära betydelse saknas det emellertid fortfarande inom den samtida kazakisk-, rysk- och engelskspråkiga forskningen heltäckande studier som behandlar både de etnokulturella dragen i hans dastaner och deras språkliga kännetecken. 4 I motsats till det begränsade antalet studier som specifikt ägnats åt N. Nysanbayuly är toponymiforskningen väl företrädd inom den samtida lingvistiken. I psykolingvistiska, kognitivlingvistiska och sociolingvistiska studier betraktas toponymer som ett viktigt element i representationen av ett samhälles kollektiva världsbild och kulturella minne (Gin, Cacciafoco 2021: 1). Forskare förknippar också toponymiskt ordförråd med frågor om språklig och kulturell identitet (Alasli 2019: 1; Skorupa 2021). Mot denna bakgrund har analysen av toponymer i litterära texter blivit en lovande inriktning inom litterär och lingvistisk forskning. Detta angreppssätt tillämpas både i studier av västerländsk litteratur (Diamanti 2019: 97) och i analyser av verk av turkiska författare (Düzgün 2020). Den komparativa studien av kazakiska och engelska toponymer är av särskilt intresse. Forskare noterar betydande skillnader mellan de två systemen, vilka bestäms av språkens strukturella och genetiska särdrag (Kurban, Duysembekova 2023: 201). Komparativ analys av engelsk och kazakisk toponymi har redan utvecklats i viss utsträckning inom den samtida lingvistiken (Meirbekov 2022; Akhmetova 2024: 9). Det toponymiska systemet i dastaner, betraktat som ett objekt för heltäckande litterär och översättningsinriktad analys, är emellertid fortfarande otillräckligt studerat. Det råder nästan fullständig brist på studier ägnade åt toponymer i N. Nysanbayulys verk samt åt problemet med att återge detta ordförråd i engelsk översättning. Således visar analysen av den kazakiska, ryska, engelska och turkiska vetenskapliga litteraturen att N. Nysanbayulys verk fortfarande är otillräckligt utforskat ur både litterära och lingvistiska perspektiv. Befintliga studier behandlar enskilda element i den muntliga episka traditionen, dastangenren och toponymien; någon heltäckande analys av de etnokulturella dragen i N. Nysanbayulys verk och toponymers funktion i hans texter har emellertid ännu inte genomförts. 1.2. Problemformulering Relevansen hos denna studie bestäms av att N. Nysanbayulys verk har undersökts i otillräcklig omfattning, trots hans betydelse för den kazakiska litterära och kulturella traditionen under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Samtida studier ägnas främst åt allmänna frågor inom kazakisk muntlig poesi, dastangenren och akyn-zhyrautraditionen, medan de etnokulturella dragen i N. Nysanbayulys verk och det toponymiska ordförrådets funktion i hans texter fortfarande är otillräckligt utforskade. Syftet med denna studie är att analysera de etnokulturella dragen i N. Nysanbayulys dastaner och att undersöka toponymers strukturella kännetecken i det kazakiska och engelska språket med utgångspunkt i hans verk. För att uppnå detta syfte måste följande mål behandlas: 1) att identifiera dragen hos den österländska litterära tradition som representeras i N. Nysanbayulys dastaner; 2) att synliggöra och karakterisera de etnokulturella dragen i författarens verk; 3) att analysera de strukturella och ordbildningsmässiga dragen hos kazakiska och engelska toponymer som förekommer i N. Nysanbayulys texter; 4) att undersöka de specifika dragen i återgivningen av kazakiska toponymer i engelsk översättning. 2. METODER OCH MATERIAL 2.1. Källor och material Det primära materialet för denna studie bestod av N. Nysanbayulys texter, framför allt dastanerna “Qaraqïl”, “Khanym Syry”, “Zhetim Qubyl” och “Sauda Ishan”. Texterna till dessa dastaner ingår i Yakov Lutshs Chrestomathy (Lutsh 1883) och i den separata utgåvan “Sauda Ishan” (Nysanbayuly 1974). Även om dessa utgåvor tillhör en tidigare period innehåller de den mest fullständiga tillgängliga samlingen av N. Nysanbayulys verk. Avsaknaden av en modern kritisk utgåva av hans texter kan förklaras av två faktorer: 5 för det första den otillräckliga uppmärksamhet som hans arv har fått inom litteraturvetenskap och akademisk forskning, vilket diskuteras ingående i avsnittet Litteraturöversikt; och för det andra det faktum att N. Nysanbayuly var en akyn vars skapande verksamhet var muntlig och ofta improvisatorisk till sin karaktär, vilket avsevärt försvårar nedtecknandet och systematiseringen av hans arv. Enskilda dikter av N. Nysanbayuly inkluderades inte i den direkta lingvistiska eller etnokulturella analysen, för att bevara ett tydligt forskningsfokus och undvika att bredda studiens huvudobjekt. Valet av dastaner som studiens centrala material motiverades också av syftet att betona sambandet mellan N. Nysanbayulys verk och den österländska litterära tradition inom vilken denna genre utvecklades och som formade karaktären hos den episka tradition som är förknippad med den. Den teoretiska grunden för att analysera N. Nysanbayulys verk i den bredare kulturella och etniska kontexten för turkiska språk och litteraturer formades på grundval av Johansons grundläggande vetenskapliga studie (Johanson 2021). Ytterligare teoretiska begrepp som tillämpas i denna studie presenteras i det relevanta avsnittet nedan. 2.2. Teoretiskt ramverk Det centrala begrepp som bestämmer resultaten av denna studie är österländsk litteratur, vilket kan tolkas på olika sätt beroende på sammanhanget. I vid bemärkelse omfattar österländsk litteratur skrivna och muntliga verk av folk från östra regioner, från Japan och Kina (Thornber 2009) till Mellanöstern (Mattar 2020) och det forntida Främre Orienten (Kuh rt 2020). För att mer precist definiera de litterära fenomen som påverkade N. Nysanbayulys verk är det nödvändigt att avgränsa studiens omfattning. Denna studie utgår därför från två centrala litterära traditioner inom den österländska litteraturen: de turkiska och de persisk-arabiska traditionerna. Turkisk litteratur omfattar kazakiska, kirgiziska, turkiska, azerbajdzjanska, basjkiriska, uzbekiska och andra kulturella grupper i denna bredare östra region, vilket bestäms av dessa kulturers gemensamma turkiska ursprung och av att deras litteraturer tillhör den turkiska språkgruppen (Johanson 2021: 83). Persisk och arabisk litteratur står också i centrum för denna studie på grund av de nära sambanden mellan den kazakiska akyn-zhyrautradition, som N. Nysanbayuly tillhör, och persisk-arabiska författare (DeWeese 2019: 131). Den förenande länken mellan dessa traditioner är dastangenren, vars centrala kännetecken omfattar: (1) genrens episka karaktär; (2) en hyperbolisk och idealistisk berättarton; (3) folkloristiska och mytologiska källor till motiven; och (4) teman som bedrifter, dygder, hjältemodiga handlingar och moraliskt självmedvetande (Kayumov, Khozhiev 2025: 518). Utöver dessa allmänna kännetecken präglas dastaner av betydande genrevariation och uppvisar unika särdrag som bestäms av den region eller historiska period då de skapades (Shaheen et al. 2020: 1045; Khusaynova 2022: 104; Tayyab, Jamshaid 2022: 109; Nabieva 2023: 194). N. Nysanbayulys dastaner har också specifika särdrag, vilka undersöks mer ingående i resultatavsnittet. En annan aspekt av denna studie som kräver adekvat teoretisk motivering är dess etnokulturella dimension. Övergången till etnokulturalism inom litterär och lingvistisk forskning är naturlig inom det samtida kognitiva angreppssättet (Abdelhameed et al. 2023: 189). Enligt teorier som utvecklats av kognitiva lingvister är den primära enheten inte språket i sig utan den person som talar det, en uppfattning som i grunden skiljer sig från det traditionella angreppssättet, där mänskligt tänkande betraktas som sekundärt i förhållande till språket (Evans, Green 2018). Tillämpningen av kognitivlingvistiska metoder inom litteraturvetenskapen gör det i sin tur möjligt att identifiera identitetens och etnokulturalismens inflytande på en given författares texter (Ternavskaya, Bogdanova 2023: 160). Varje språklig enhet som används i en litterär text betraktas således som en återspegling av författarens konceptuella världsbild som representant för en viss etnokulturell grupp (Isakova et al. 2018: 298). Den praktiska lingvistiska aspekten av denna studie genomförs genom analys av toponymer, främst kazakiska, vilket bestäms av N. Nysanbayulys 6 kulturell och etnisk identitet. Toponymer betraktas själva som element i konstruktionen av den språkliga representationen av världsbilden (Usmonova 2024: 716). Samtidigt fokuserar denna studie på toponymers språkliga egenskaper, särskilt deras morfologiska kännetecken. Det bör framhållas att element som -köl, -aral, -tau, -ata och -qorǵan traditionellt klassificeras inom kazakisk onomastik som geografiska termer snarare än suffix, i enlighet med de kazakiska onomastikforskarnas Erkebay Koichubayevs och Gali Konkoshpayevs ståndpunkt. Denna åtskillnad är av grundläggande betydelse för en korrekt tolkning av morfologiska paralleller mellan kazakiska och engelska toponymer. Med tanke på det betydande territoriella och kulturella avståndet mellan de kazakiska och engelska språken är det på den morfologiska nivån som de mest betydelsefulla likheterna och skillnaderna kan identifieras för vidare lingvistisk analys. 2.3. Metoder Studien har en omfattande litterär och lingvistisk karaktär, vilket avgjorde användningen av flera sammanhängande analysmetoder. Den huvudsakliga metoden för litterär analys var den deskriptiva metoden, som användes för att undersöka N. Nysanbayulys dastaners genremässiga, tematiska och etnokulturella särdrag. För att identifiera sambanden mellan författarens verk och den östliga litterära traditionen tillämpades den komparativa metoden. Denna metod gör det möjligt att jämföra enskilda motiv, genremässiga särdrag och konstnärliga kännetecken i dastanerna med motsvarande drag i verk inom de turkiska, persiska och arabiska litterära traditionerna. Den lingvistiska analysen av toponymer genomfördes med hjälp av deskriptiva, komparativa och morfologiska metoder. Studien beaktade följande aspekter: 1) toponymers strukturella kännetecken; 2) förekomsten av geografiska termer; 3) ordbildningsmönster; 4) toponymers funktion i litterära texter; 5) särskilda drag i återgivningen av toponymiskt ordförråd i engelsk översättning. Den deskriptiva metoden användes för att karakterisera toponymers struktur och semantik, medan den komparativa metoden gjorde det möjligt att identifiera strukturella och ordbildningsmässiga motsvarigheter mellan kazakiska och engelska toponymiska modeller. Morfologisk analys tillämpades för att fastställa de geografiska termers roll i bildandet av det toponymiska systemet i de undersökta texterna. 3. RESULTAT 3.1. N. Nysanbayuly i den östliga litteraturens kontext N. Nysanbayuly tillhörde de bildade kazakiska akynerna under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, vars verk utvecklades under inflytande av både den kazakiska muntliga poetiska traditionen och den klassiska östliga litteraturen. Tillsammans med författare som Nurzhan Naushabayev, Makysh Kaltayev och Shädi Jängirov strävade han efter att förena den turkiska folklorens traditioner med de konstnärliga modellerna inom persisk och arabisk litteratur. Hans verk uppvisar en syntes av muntligt epos, religiös och moralisk problematik samt element från den östliga poetiken. Ett av de mest karakteristiska dragen i N. Nysanbayulys verk är hans anknytning till naziragoylyk-traditionen, det vill säga en kreativ omtolkning av välkända motiv och intriger från den östliga litteraturen. Denna tradition var utbredd i den turkiska litterära miljön och förutsatte inte en mekanisk reproduktion av en intrig, utan dess anpassning till författarens nationella och kulturella kontext. I dastanen “Sauda Ishan” kan man urskilja en för den östliga litteraturen karakteristisk didaktisk konflikt mellan rättvisa och moraliskt förfall. Huvudpersonerna Zhanat och Bolat kontrasteras mot “Sauda Ishan” som bärare av moraliska egenskaper förknippade med ärlighet, lojalitet och mänsklig värdighet. Liknande motiv förekommer också i dastanen 7 “Zhetim Qubyl”, där författaren använder en föräldralös persons öde för att blottlägga temana social orättvisa och moralisk motståndskraft. Ett viktigt kännetecken för N. Nysanbayulys dastaner är förekomsten av gestalter som är karakteristiska för den östliga litterära traditionen. En sådan gestalt är Kydyr, en karaktär som är välrepresenterad i turkisk, arabisk och persisk litteratur. I N. Nysanbayulys verk framträder Kydyr inte bara som en religiös gestalt förknippad med den islamiska traditionen, utan också som bärare av visdom och moralisk auktoritet. Hans funktion är att upprätthålla rättvisa och moralisk ordning, vilket överensstämmer med dastanernas övergripande moraliska och didaktiska inriktning. Sambandet mellan N. Nysanbayulys verk och den östliga litterära traditionen manifesteras också på det formella planet. Författarens dastaner är komponerade i en rytmisk, rimmad form lämpad för muntligt framförande och musikackompanjemang, vilket ligger i linje med kännetecknen för akyn-zhyrau-traditionen. I dastanen “Sauda Ishan” dominerar exempelvis versrader med sju- och åttastavig struktur, ett drag som är karakteristiskt för det turkiska muntliga eposet. Denna organisering av texten underlättade memoreringen av verken och deras framförande inför en publik. 3.2. Etnokulturella kännetecken i N. Nysanbayulys texter Som en förening av en stark förankring i den traditionella östliga litteraturen och moderna Qazaqh-element är N. Nysanbayulys dastaner rika på etnokulturella inslag. De mest framträdande etnokulturella aspekterna är religiösa läror, samhälleliga normer, språkliga detaljer och historisk kontext. För det första var det Qazaqh-samhället på N. Nysanbayulys tid muslimskt, vilket innebär att denna religion, som har dominerat regionen i århundraden, också dominerar kazakiska författares världsbild och därmed deras texter. I N. Nysanbayulys Zhetym Kubyl liksom i “Sauda Ishan” förekommer islams värderingar och förmedlas genom huvudpersonernas ord och handlingar. Den falskhet och avsikt att bli rik eller mäktig genom att skada en annan person som verket representerar hör till de största synderna. Denna aspekt liknar andra verk inom den islamiska litteraturen, där rättfärdighet konsekvent förbinds med uppriktighet och hängivenhet. Däremot blir de som trotsar detta, som har ett hjärta fyllt av förakt eller våldsamma avsikter, inte bara undervisade i moral utan också vederbörligen straffade. Temat synd och straff, som förekommer i N. Nysanbayulys dastaner, är också förbundet med den grundläggande rättviseidén i islams centrala läror. Samtidigt distanserade N. Nysanbayuly, trots att han byggde på sin religions grundsatser, sina dastaner från religiös diskurs genom att föra vissa traditionellt andliga element närmare den vardagliga, världsliga världen. Kydyr, som nämnts tidigare, är exempelvis en naturlig gestalt i arabisk, persisk och turkisk litteratur; hans bild är för alltid förenad med Allahs profetia. I N. Nysanbayulys berättelse är Kydyr emellertid inte så mycket en budbärare från Allah som en person som är självständig i sin visdom och sina förmågor. Således är de samhälleliga normer som beskrivs i N. Nysanbayulys dastaner inte mindre betydelsefulla än den religiösa komponenten. I det tidigare nämnda “Sauda Ishan” står exempelvis “Zhanat”, den kvinnliga huvudpersonen, inte bara emot den laglösa och korrupte Sauda själv utan också den diskriminering hon möter i samhället. Hennes bror Bolat, som upplever en annan typ av svårigheter, står också emot ett betydande samhälleligt tryck. En sådan kombination av religiösa motiv och värderingar samt samhällelig påverkan återspeglar respekt för traditionen och ett intresse för moderniteten, vilka båda kommer till uttryck i N. Nysanbayulys texter. Den samhälleliga aspekten i N. Nysanbayulys berättelser erbjuder ett unikt fönster mot de etniska och kulturella dimensionerna i hans gemenskap och det Qazaqiska livet. 3.3. Lingvistiska kännetecken hos Qazaq-engelska toponymer Toponymiskt ordförråd spelar en viktig roll i N. Nysanbayulys verk och fyller inte bara en nominativ utan även kulturell och symbolisk funktion. Analysen av 8 toponymer gör det möjligt att identifiera de specifika dragen i den språkliga representationen av rummet och att följa sambandet mellan den litterära texten och den nationellt-kulturella världsbilden. Under studiens gång identifierades 47 toponymer i dastanernas texter genom kontinuerligt urval. Analysen visade att de vanligaste strukturella komponenterna i kazakiska toponymer är geografiska termer som betecknar naturliga objekt, bosättningar och artificiellt skapade landskapselement. En jämförelse mellan kazakiska och engelska toponymer avslöjar vissa strukturella och semantiska motsvarigheter, vilka presenteras i Tabell. Tabell. Komparativ analys av toponymiska baser (sammanställd av författaren på grundval av kazakiskt och engelskt toponymiskt ordförråd) Semantisk grupp | Kazakiska | Betydelse | Engelska | Betydelse Vattenförekomster | köl (Kökköl) | sjö | loch (Loch Ness) | sjö Vattenförekomster | aral (Aral Teñizi) | ö/vattenförekomst | pool (Liverpool) | vattenförekomst Bergsformationer | tau (Aqtau) | berg | rock (Castle Rock) | klippa Bergsformationer | tau (Qaratau) | bergskedja | cliff (Clifton) | klippa/höjd Bosättningar | ata (Alma-Ata) | bosättning/helig plats | ham (Birmingham) | bosättning Konstgjorda objekt | qorǵan (Aq qorǵan) | befästning/fästning | bury (Glastonbury) | befäst bosättning Resultaten som presenteras i Tabell 1 visar att toponymer i båda språken ofta bildas med hjälp av geografiska termer förknippade med naturliga objekt, terrängformer och typer av bosättningar. Elementens ursprung och funktioner skiljer sig emellertid åt beroende på språkens historiska och kulturella utveckling. I det engelska toponymiska systemet kan en betydande andel av de strukturella komponenterna spåras tillbaka till fornengelskt och keltiskt ursprung. Elementet loch är exempelvis främst karakteristiskt för skotsk toponymi. I kazakiskan är toponymiska element nära förbundna med den turkiska språktraditionen och återspeglar även delvis inflytande från arabiska och persiska. Det bör noteras att element som –köl, –aral, –tau och –qorǵan i den kazakiska onomastiska traditionen främst betraktas som geografiska termer snarare än suffix. Denna åtskillnad är av grundläggande betydelse för komparativ analys, eftersom den gör det möjligt att betrakta dessa element som självständiga bärare av rumslig och kulturell betydelse. Analysen visade också att toponymer i N. Nysanbayulys verk fyller en viktig konstnärlig funktion. I ett antal fall använder författaren konventionella eller generaliserade toponymiska modeller som skapar ett folkloristiskt och episkt rum. Med andra ord förekommer verkliga geografiska namn förknippade med territoriet i södra Kazakhstan, däribland Saryarka och Zhetisu Alatau. Användningen av sådana toponymer stärker textens nationella och kulturella förankring och bidrar till formandet av stäppens rumsliga bild i Kazakh. Ur ett översättningsperspektiv innebär toponymer särskilda svårigheter, eftersom de innehåller inte bara geografisk utan även etnokulturell information. I vissa fall kan semantisk översättning bidra till att bevara originalets konstnärliga bildspråk. Toponymen Saryarka kan exempelvis återges som “Gula stäppen”, medan Zhetisu Alatau kan återges som “De sju flodernas bergskedja”. Valet mellan translitterering och 9 semantisk översättning beror på översättarens strategi och på i vilken utsträckning textens nationella och kulturella komponent ska bevaras. 4. DISKUSSION Den övergripande analysen visar att N. Nysanbayulys verk fortfarande är otillräckligt studerade inom den samtida litteraturvetenskapen, trots deras betydelse både i den kazakiska och i den bredare turkiska litterära traditionen. Det begränsade antalet specialiserade studier som ägnats åt hans liv och verk visar på behovet av fortsatt vetenskaplig uppmärksamhet kring denna författare och hans arv. Resultaten bekräftar att N. Nysanbayuly bör betraktas som en representant för den turkiska litterära traditionen, belägen i skärningspunkten mellan muntlig poetisk kultur och de skriftliga inflytandena från den klassiska östliga litteraturen. Som forskare inom den turkiska litterära traditionen, särskilt Akbope Suleimenova (2018) och Madina Moldasheva (2023), har noterat, bildar dastan-genren och akyn-zhyrau-traditionen ett enhetligt kulturellt och litterärt rum, inom vilket N. Nysanbayulys verk uppvisar en organisk integration i den bredare östliga litterära kontexten. Textanalysen visade att författarens dastaner innehåller stabila element från naziragoylyk-traditionen, vilket bekräftar deras samband med persiska och arabiska litterära modeller (DeWeese 2019: 131). Samtidigt utgör dessa element inte ett enkelt lån av intriger; snarare fungerar de som en mekanism för kulturell anpassning och omtolkning, karakteristisk för den turkiska litterära miljön. Detta överensstämmer med argumenten om dastanens genremässiga flexibilitet som litterär form (Shaheen et al. 2020: 1045; Khusaynova 2022: 104; Tayyab, Jamshaid 2022: 109; Nabieva 2023: 194). De etnokulturella drag som identifierades under studien bekräftar att N. Nysanbayulys verk återspeglar det kazakiska samhällets värdesystem under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. I synnerhet är religiösa motiv förknippade med islamisk etik nära sammanflätade med sociala föreställningar om rättvisa, moral och samhällelig ordning. Dessa iakttagelser ligger i linje med de allmänna kännetecknen för östlig litteratur, där de moraliska och didaktiska komponenterna spelar en betydande roll (Uali 2022; Rancier 2024: 159). Samtidigt visar analysen att religiösa bilder i N. Nysanbayulys texter genomgår en särskild konstnärlig omvandling. Bilden av Kydyr fungerar exempelvis inte bara som en traditionell religiös symbol utan också som en litterär karaktär med en självständig narrativ funktion (Umirzakov, Nasirdinov 2019). Denna tolkning överensstämmer med utvecklingen av bildsystemet i turkisk och östlig litteratur, inklusive verk av Hakim Ferdowsi, Ganjavi Nizami och Alisher Navoi. Den lingvistiska analysen av toponymer avslöjade stabila strukturella motsvarigheter mellan de kazakiska och engelska toponymiska systemen. Dessa system skiljer sig emellertid åt vad gäller historiskt och kulturellt ursprung samt ordbildningsmönster. Kazakisk toponymi domineras av turkiska element samt lån från arabiska och persiska, medan det engelska systemet bevarar spår av fornengelskt och keltiskt inflytande (Johanson 2021; Kenbayeva et al. 2022: 45; Al-Jarf 2023: 42). Som visas i Tabell 1 fyller toponymers strukturella element i båda språken liknande funktioner när de benämner naturliga objekt, bosättningar och antropogena landskapsformer. Samtidigt är det viktigt att framhålla att element som –köl, –aral, –tau och –qorğan i den kazakiska onomastiska traditionen betraktas som geografiska termer snarare än suffix, i linje med de kazakiska onomastikforskarna E. Koichubayevs och G. Konkoshpayevs ståndpunkter. Ur översättningspraktikens perspektiv visar resultaten att toponymer i litterära texter fyller inte bara en nominativ utan även en etnokulturell funktion. Valet av strategi för att återge dem, genom translitterering eller semantisk översättning, beror därför på målet att bevara kulturell information. Denna slutsats överensstämmer med studier av kulturellt markerat ordförråds översättbarhet (Marinis 2025: 10 77) och med praxis för toponymanalys i arabiska och turkiska språk (Kenbayeva et al. 2022: 45; Al-Jarf 2023: 42). Studien visar också att de metoder som används vid analys av toponymer i N. Nysanbayulys texter kan tillämpas på andra korpusar inom turkisk litteratur. Sådana generaliseringar kräver emellertid separat verifiering, med hänsyn till varje språks och litterära traditions särart. Flera begränsningar i den föreliggande studien bör noteras. För det första är analysen begränsad till den textkorpus som representeras i tillgängliga utgåvor, vilket inte utesluter förekomsten av ytterligare material. Urvalet av toponymer, som omfattar 47 enheter, återspeglar endast en del av det potentiella språkliga materialet. Dessa begränsningar minskar inte resultatens betydelse; de visar emellertid på behovet av en fortsatt utvidgning av datakorpusen. Resultaten bekräftar relevansen av fortsatta studier av N. Nysanbayulys verk ur både litterära och lingvistiska perspektiv. De erhållna uppgifterna kan användas i forskning om turkisk litteratur, onomastik och teorin om litterär översättning, särskilt i samband med återgivningen av etnokulturella element vid översättning av kazakiska texter till engelska. 5. SLUTSATSER Studien gör det möjligt att dra slutsatsen att N. Nysanbayuly är en betydelsefull gestalt i den kazakiska litteraturens historia och representerar traditionen av akynisk poetisk skaparkraft, rotad i de turkiska folkens muntliga improvisationskultur. Analysen av hans dastaner visar att de hör hemma i den bredare kontexten av turkiska, persiska och arabiska litterära traditioner, vilket framgår av användningen av traditionella intrigmodeller, motiv och poetiska grepp. Samtidigt återspeglar N. Nysanbayulys verk stabila etnokulturella drag i den kazakiska världsbilden under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Hans texter förenar klassiska östliga litterära former med lokala kulturella element, vilket visar på en syntes av tradition och författarens omtolkning inom dastan-genren. Den lingvistiska analysen avslöjade strukturella paralleller mellan de kazakiska och engelska toponymiska systemen, främst på nivån för de funktionella komponenterna i geografiska namn. De identifierade motsvarigheterna gör det möjligt att tala om potentialen för komparativa studier av toponymer i de två språken och för att beakta dem i översättningspraktiken. Samtidigt bör element som –köl, –aral, –tau och –qorğan betraktas som geografiska termer snarare än affix, vilket är viktigt för en korrekt morfologisk tolkning. Resultaten visar att översättning av kazakiska dastaner till engelska kräver ett omfattande angreppssätt som kombinerar translitterering och semantisk återgivning av kulturellt betydelsefulla toponymer, beroende på översättningsstrategin och målet att bevara etnokulturell information. En begränsning i den föreliggande studien är användningen av en begränsad textkorpus och ett relativt litet antal analyserade toponymer, vilket lämnar utrymme för en fortsatt utvidgning av den empiriska basen. Framtida forskning kan fokusera på att bredda korpusen av N. Nysanbayulys texter, genomföra en mer ingående analys av andra representanter för akyn-traditionen och tillämpa det föreslagna angreppssättet på studiet och översättningen av toponymer i andra turkiska och indoeuropeiska språkpar. REFERENCES Abdelhameed Said, Alefirenko Nikolay F., Shakhputova Zukhra K. 2023: Ethno-Cultural Aura of Language Images in the Light of Cognitive Linguopoetics. – Bulletin of Peoples’ Friendship University of Russia 14(1), 189–207. DOI: https://doi.org/10.22363/2313-2299-2023-14-1-189-207. 11 Akhmetova Gulnur 2024: Lexico–Semantic Nature of Toponyms: Theory and Analysis. – Bulletin of Shokan Ualikhanov Kokshetau University 4, 9–22. DOI: https://doi.org/10.59102/kufil/2024/iss4pp9–22. Alasli Malak 2019: Toponyms’ Contribution to Identity: The Case Study of Rabat (Morocco). – Proceedings of the ICA 2, [1–7]. DOI: https://doi.org/10.5194/ica-proc-2-3-2019. Al-Jarf Reima 2023: The Interchange of Personal Names in Muslim Communities: An Onomastic Study. – Journal of Gender, Culture and Literature 3(1), 42–56. DOI: https://doi.org/10.32996/ijcs.2023.3.1.5. Al-Marashi Ibrahim, Goldschmidt Arthur Jr. 2024: A Concise History of the Middle East, 13th edition, New York: Routledge. DOI: https://doi.org/10.4324/9781003053446. Boeschoten Hendrik 2021: The Speakers of Turkic Languages. – The Turkic Languages, eds. J. Lars, É. Á. Csató, 2nd edition, London: Routledge, 1–12. DOI: https://doi.org/10.4324/9781003243809–1. DeWeese Devin 2019: Persian and Turkic: From Kazan to Tobolsk. – The Persianate World: The Frontiers of a Eurasian Lingua Franca, ed. N. Green, Oakland: University of California Press, 131–156. DOI: https://doi.org/10.1525/luminos.64.e. Diamanti Laura 2019: Toponymy and Topography in William Wordsworth’s Poetry and Prose. – Questione Romantica 11(1/2), 97. Düzgün Doğuş 2020: The Death of the Author in the Streetscape of Ankara: A Barthesian Intervention into Critical Toponymy: Master’s Thesis, Ankara: Middle East Technical University. Internet Access: https://etd.lib.metu.edu.tr/upload/12625713/index.pdf. Evans Vyyvan, Green Melanie 2018: Cognitive Linguistics: An Introduction, New York: Routledge. DOI: https://doi.org/10.4324/9781315864327. Gafarli Ramazan 2024: Unity of Time, Space and Quantity in the Poetic Structure of Oğuz-Name (“Oğuz Kagan” and “Kitabi-Dede Gorgud”). – Dede Gorgud 1, 3–17. Gin Shaun Lim T., Cacciafoco Francesco Perono 2021: Toponyms as a Gateway to Society: An Abui Case Study. – Old World: Journal of Ancient Africa and Eurasia 1(1), [1–18]. DOI: https://doi.org/10.1163/26670755-01010008. Huseynov Bilan H. 2023: Assignativnye osobennosti folklornych žanrov v obščetiurkskom epose [Folklore Genres in Common Turkic Epics: Assignative Features]. – Colloquium–Journal 11(170), 59–63. Internet Access: https://colloquium-journal.org/wp-content/uploads/2023/05/Colloquium-journal-2023-170-1.pdf. Isakova Sabira S., Kusaiynova Zhainagul A., Kenzhemuratova Salima K., Zhuminova Aizhan­na B., Mukhtarullina Aigul R. 2018: Worldview within the Terms of Concepts, Sphere of Concepts and Conceptualization. – Analele Universitatii din Craiova 40(1/2), 298–317. Johanson Lars 2021: The History of Turkic. – The Turkic Languages, eds. J. Lars, É. Á. Csató, 2nd edition, London: Routledge, 83–120. DOI: https://doi.org/10.4324/9781003243809–6. Kaskabasov Seit 2018: Iranian Folk Motifs and Religious Images in Kazakh Literature and Folklore. – Astra Salvensis – Revista de Istorie si Cultura 6, Supplement 1, 423–432. Kayumov Ibrahim, Khozhiev Zafarjon 2025: Musical and Pedagogical Foundations of the Art of Dastan. – Multidisciplinary Journal of Science and Technology 5(1), 518–524. 12 Kenbayeva Ainur Z., Bekmasheva Aktoty N., Umarova Gulnar S., Shakirova Katira M., Tuimebekova Aliya A. 2022: Functioning of Toponymic Lexis in Turkic Epic Literature. – Eurasian Journal of Applied Linguistics 8(3), 45–54. Internet Access: https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1385958.pdf. Khusaynova Gulnira R. 2022: Main Characters in Tatar Romantic Dastans: General and Individual Qualities. – Bulletin of the North-Eastern Federal University Named after M. K. Ammosov 1(25), 104–114. Kudaibergen Diana T. 2024: The Kazakh Spring: Digital Activism and the Challenge to Dictatorship, Cambridge: Cambridge University Press. Kuhrt Amélie 2020: The Ancient Near East: c. 3000–330 BC, 2 volumes: The Routledge History of the Ancient World, London: Routledge. Kurban Aruzhan M., Duysembekova Zerde M. 2023: Etymological Aspects of Phytotoponyms in English and Kazakh Languages. – Yasawi University Bulletin 2(128), 201–212. DOI: https://doi.org/10.47526/2023-2/2664-0686.16. Lutsh Yakov 1883: Kirghiz Anthology: Collection of Samples of Folk Literature of the Kirghiz of the Turkestan Region, Tashkent: O. V. Bazilevsky’s printing house. Malgaraeva Zaure, Tairova Bagila 2021: Tvorčestvo žyrau i formirovanie nacionalnoj idei [Creativity of Zhyrau and the Formation of a National Idea]. – Adam Alemi 87(1), 52–65. DOI: https://doi.org/10.48010/2021.1/1999–5849.05. Mammadova Shebnəm N. 2022: Folklore and Mythological Origin of “Korkyt Ata” and Its Transformation into “Kitabi–Dede Korkud”. – Epic Studies 5, 18–33. Marinis Michail I. 2025: On the Morphology of Toponyms: What Greek Inflectional Paradigms Can Teach Us. – Transactions of the Philological Society 123(1), 77–96. DOI: https://doi.org/10.1111/1467–968X.12313. Mattar Karim 2020: Specters of World Literature: Orientalism, Modernity, and the Novel in the Middle East, Edinburgh: Edinburgh University Press. McGuire Gabriel 2024: Empire and Resistance in Kazakh Oral Epic: The Case of Sätbek Batyr. – The Epic World, ed. P. Lothspeich, London: Routledge, 498–511. DOI: https://doi.org/10.4324/9780429286698–40. McGuire Gabriel Vertin 2022: Trickster, Comrade, Citizen: The Adventures of Aldar Köse in Kazakh Folktales and Mass Culture. – Journal of American Folklore 135(537), 281–304. DOI: https://doi.org/10.5406/15351882.135.537.02. Meirbekov Akylbek 2022: Phonosemantic Characteristics of Kazakh Toponyms, New York: Liberty Publisher. Moldasheva Madina. 2023: Yumaçık Oglu Mavlekey’in XIX. Yüzyılın İkinci Yarısında Kazak Türklerinden Derlediği Kıssa–i Seyyid Battāl, Dīvāne Şeyh Bürkī, Kara Kul, Münācāt Adlı Metinler: İnceleme–Metin–Dizin: Doktora Tezi [The Texts Kıssa–i Seyyid Battāl, Dīvāne Şeyh Bürkī, Kara Kul, and Münācāt, Collected by Yumaçık Oglu Mavlekey from the Kazakh Turks in the Second Half of the 19ᵗʰ Century: Study–Text–Index: Doctoral Dissertation], Ankara: Ankara Üniversitesi. Mursalimova Nasihat, Oralbek Almas, Aça Mehmet 2022: Kazak Halkının Aitys Sanatı [The Kazakh Art of Aity]. – Motif Akademi Halkbilimi Dergisi 15(38), 469–480. DOI: https://doi.org/10.12981/mahder.1097528. 13 Nabieva Almara V. 2023: Poetyka azerbaidżańskich liubovnyh dastaniv [Poetics of Azerbaijani Love Dastans]. – Alfred Nobel University 2(26), 192–193. DOI: https://doi.org/10.32342/2523-4463-2023-2-26/1-13. Naghiyeva Shahla, Amirdabbaghian Amin, Shunmugam Krishnvanie 2019: Ashik Basti: My Saz Wails for My Beloved. – SARE: Southeast Asian Review of English 56(2), 116–138. DOI: https://doi.org/10.22452/sare.vol56no2.10. Nysanbayuly Nuraly 1974: Sauda Ishan, Almaty: Zhazushy Press. Noda Jin 2021: The Kazakhs, 16th–19th Centuries. – Oxford Research Encyclopedia of Asian History, ed. D. Ludden, New York: Oxford University Press. DOI: https://doi.org/10.1093/acrefore/9780190277727.013.317. Oshakbayeva Zhanar B. 2021: Traditional Culture in the Formation of Personal Self-Consciousness. – Problems of Personality Self-Development in Modern Society: Proceedings of the II International Scientific and Practical Conference, ed. A. P. Getman, Kharkiv: Madrid Printing House, 39–41. Pardaeva Dilfuza R. 2022: Turkic Literature of Middle Ages and Its Mythological Basis. – Berlin Studies Transnational Journal of Science and Humanities 2(1.6), 152–158. Rancier Megan 2024: “The Real Kazakh Is a Dombyra”?: Musical Instruments and Nation Branding in 21st–Century Kazakhstan. – Journal of Musicological Research 43(2/3), 159–174. DOI: https://doi.org/10.1080/01411896.2024.2376938. Ross Danielle 2019: Domesticating 1916: The Evolution of Amangeldi Imanov and the Creation of a Foundation Myth for the Kazakh Soviet Socialist Republic (1916–1939). – The Central Asian Revolt of 1916, eds. A. Morrison, C. Drieu, A. Chokobaeva, Manchester: Manchester University Press, 327–346. DOI: https://doi.org/10.7765/9781526129437.00023. Shaheen Aamer, Khan Muhammad Asif, Qamar Sadia 2020: Pakistani Anglophone Novel and Romance/Dastan Narrative Strategies: Farooqi’s ‘Qissa-Novel’ as a Case of Genre Re-Visitation. – Pakistan Social Sciences Review 4(3), 1045–1059. DOI: http://dx.doi.org/10.35484/pssr.2020(4-III)76. Shurieva Aislu, Zhetkizgenova Aliya, Dosybaeva Aitkul 2024: Toponimičeskij folklore kak žanr ustnogo narodnogo tvorčestva [Toponymic Folklore as a Genre of Oral Folk Art]. – Keruen 84(3), 194–204. DOI: https://doi.org/10.53871/2078-8134.2024.3-15. Skorupa Pavel 2021: Vilnius County Toponyms as Signs of National and Cultural Identity: Research Study, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Subakozhoeva Cholpon T. 2022: Epic Folklore on the Great Silk Road. – Neofilologiya 8(3/31), 634–641. DOI: https://doi.org/10.20310/2587-6953-2022-8-3-634-641. Suleimenova Akbope 2018: Kazak Destanlarında Deyimler ve Türkiye Türkçesi Karşılıkları: Yüksek Lisans Tezi [Idioms in Kazakh Epics and Their Equivalents in Turkish (Turkey): Master’s Thesis], Erzurum: Atatürk Üniversitesi. Tayyab Areeba, Jamshaid Kashif 2022: [Trans]Cultural Contact Zones – A Comparative Study of Archetypes: Persian Dastan and Greek Epic Traditions. – Transcultural Humanities in South Asia, eds. W. Anwar, N. Yousaf, London: Routledge, 107–117. DOI: https://doi.org/10.4324/9781003039549-11. 14 Ternavskaya Madina M., Bogdanova Yuliya V. 2023: Ethnocultural Identity in Literary Text. – Keruen 78(1), 160–173. DOI: https://doi.org/10.53871/2078-8134.2023.1-15. Thornber Karen L. 2009: Empire of Texts in Motion: Chinese, Korean, and Taiwanese Transculturation of Japanese Literature, Leiden: Brill. Uali Nurgeldy 2022: Agrionyms in the Mytho–Religious World Outlook of the Kazakhs. – Tiltanym 1, 10–20. Internet Access: https://www.tiltanym.kz/jour/article/view/293/126. Umirzakov Sattar D., Nasirdinov Bauyrzhan P. 2019: The Biggest Representative of the Kazygurt–Karateau Regional Literature School–Nur­aly Nysanbayuly. – Qazaqtán’y 3, 253–261. Usmonova Mohinur B. 2024: Theoretical Foundations of Studying Toponyms in Linguistics. – Ethiopian International Journal of Multidisciplinary Research 11(5), 716–718. Internet Access: https://www.eijmr.org/index.php/eijmr/article/view/1632. Uyama Tomohiko, Matsuzato Kimitaka 2000: The Geography of Civilizations: A Spatial Analysis of the Kazakh Intelligentsia’s Activities, from the Mid–Nineteenth to the Early Twentieth Century. – Regions: A Prism to View the Slavic–Eurasian World: Towards a Discipline of “Regionology”, ed. K. Matsuzato, Sapporo: Hokkaido University, 70–99. Yang Xi 2019: History and Organization of the Anatolian Ašuł/Ašık/Aşıq Bardic Traditions. – Diversity and Contact among Singer–Poet Traditions in Eastern Anatolia, eds. U. Özdemir, W. Hamelink, M. Greve, Baden Baden: Ergon Verlag, 15–36. DOI: https://doi.org/10.5771/9783956504815-15. 15