Framtidens arbetsmiljö – trender, digitalisering och anställningsformer

KUNSKAPSSAMMANSTÄLLNING 2020:3 Framtidens arbetsmiljö – trender, digitalisering och anställningsformer FRAMTIDENS ARBETSMILJÖ – TRENDER, DIGITALISERING OCH ANSTÄLLNINGSFORMER Regeringsuppdrag att sammanställa kunskap om framtidens arbetsliv A2018/00929/ARM KUNSKAPSSAMMANSTÄLLNING 2020:3 ISBN 978-91-985961-5-1 Myndigheten för arbetsmiljökunskap Box 6051, 800 06 Gävle Telefon: 026-14 84 00, E-post: [email protected] www.mynak.se KUNSKAPSSAMMANSTÄLLNING 2020:3 Framtidens arbetsmiljö – trender, digitalisering och anställningsformer Kunskapssammanställningen är författad av: Jörgen Eklund (del 1) Kristina Palm (del 2) Ann Bergman (del 2) Calle Rosengren (del 2) Gunnar Aronsson (del 3) Förord I regleringsbrevet för 2018 gav regeringen i uppdrag till Myndigheten för arbetsmiljökunskap att sammanställa nationell och internationell forskning om framtidens arbetsliv och utifrån sin sammanställning utforma fördjupade kunskapsöversikter på utvalda områden. I uppdraget ingår också att identifiera kunskapsluckor A2018/00929/ARM, A2018/00212/ARM (delvis), A2018/00498/ARM (delvis). För att genomföra regeringsuppdraget gav myndigheten i uppdrag till ett antal forskare från olika universitet och högskolor att ta fram kunskapssammanställningar inom sammanlagt fyra områden: arbetsmiljötrender, digitalisering, anställningsformer och organisatorisk förändringskompetens. I denna rapport presenterar vi kunskapssammanställningen Framtidens arbetsmiljö - trender, digitalisering och anställningsformer. Kunskapssammanställningen inkluderar tre självständiga delsammanställningar, nämligen: Kunskapssammanställningen om Arbetsmiljötrender framtagen av professor emeritus Jörgen Eklund vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Professor emeritus Roland Kadefors vid Göteborgs universitet, har på myndighetens uppdrag kvalitetsgranskat sammanställningen. Bibliotekarierna Malin Almstedt Jansson vid Högskolan i Gävle och Maivor Hallén bibliotekschef vid Lunds tekniska Högskola, Lunds universitet samt Lina Andrén vid KTH har bistått våra externa experter med att identifiera och ta fram vetenskapliga underlag till kunskapssammanställningen. Kunskapssammanställningen om Digitalisering är framtagen av professor Ann Bergman vid Karlstads universitet, docent Kristina Palm vid Karolinska institutet, KTH och Karlstads universitet och filosofie doktor Calle Rosengren vid Lunds universitet. Professor Mattias Elg vid Linköpings universitet, har på myndighetens uppdrag kvalitetsgranskat sammanställningen. Bibliotekarierna Malin Almstedt Jansson vid Högskolan i Gävle samt Berit Hjort och Annelie Ekberg-Andersson vid Karlstads Universitetsbibliotek har bistått våra externa experter med att identifiera och ta fram vetenskapliga underlag till kunskapssammanställningen. Kunskapssammanställningen om Anställningsformer är framtagen av professor emeritus Gunnar Aronsson vid Stockholms universitet. Professor emeritus Bengt Furåker vid Göteborgs universitet, har på myndighetens uppdrag kvalitetsgranskat sammanställningen. Bibliotekarierna Malin Almstedt Jansson vid Högskolan i Gävle och Maivor Hallén bibliotekschef vid Lunds tekniska Högskola, Lunds universitet har bistått våra externa experter med att identifiera och ta fram vetenskapliga underlag till kunskapssammanställningen. Det framgår av kunskapssammanställningen Framtidens arbetsmiljö - trender, digitalisering och anställningsformer att det svårt att kartlägga och presentera förändringarnas konsekvenser på ett vetenskapligt grundat sätt eftersom det dröjer innan effekter av förändringsprocesser märks, fastställs och beforskas. Ändå lyckas kunskapssammanställningen visa att digitaliseringens inverkan på organisatorisk och social arbetsmiljö är mycket komplex. Effekterna kan vara både positiva och negativa beroende på andra faktorer inom den aktuella arbetsmiljön. Vidare identifierar kunskapssammanställningen ett antal nya anställningsformer, bland annat gigarbete, och bedömer dem i arbetsmiljöavseende. Kunskapssammanställningen visar att det finns indikationer på ett samband mellan tidsbegränsad anställning och ohälsa. Författarna till kunskapssammanställningarna har själva valt sina teoretiska och metodologiska utgångspunkter och är ansvariga för resultaten och slutsatserna som presenteras i kunskapssammanställningen. Jag vill rikta ett stort tack till såväl våra externa forskare och kvalitetsgranskare som medarbetare på myndigheten som bidragit till att ta fram denna värdefulla kunskapssammanställning. Kunskapssammanställningen publiceras på myndighetens webbplats och i serien Kunskapssammanställningar. Gävle, februari 2020 Nader Ahmadi Generaldirektör Mynak-modellen Som stöd för forskarnas arbete med kunskapssammanställningen har myndigheten tagit fram ett system för systematiska litteratursammanställningar inom sitt ansvarsområde. Den innehåller systematik i förberedelser, litteratursökning, relevansbedömning, kvalitetssäkring och presentation av studier och resultat. Härutöver ingår också myndighetens processledning och biblioteksstöd vid en högskola eller ett universitet samt extern kvalitetsgranskning. Vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap har Helena Jahncke, till en början, och sedan Annette Nylund varit ansvarig processledare för att ta fram kunskapssammanställningen. Susanne Lind har administrerat processen och ett team av kommunikatörer, Pernilla Bjärne, Sverre Lundqvist, Liv Nilsson, Joakim Silfverberg och Camilla Wengelin, har ansvarat för arbetet med hantering av text, layout och tillgänglighet samt planering av webbinarier och podcastsändning. Introduktion Denna kunskapssammanställning har som övergripande syfte att sammanfatta och ge en översikt av kunskapen från forskningslitteraturen om arbetsmiljötrender, och att speciellt inkludera digitalisering och nya anställningsformer med fokus på konsekvenser för arbetsmiljön. Även om utgångspunkten har varit svensk arbetsmiljö har forskning som är genomförd i andra europeiska länder inkluderats då mycket av den forskning som är relevant för europeiska förhållanden också kan vara relevant för svenska förhållanden. För att strukturera kunskapssammanställningen på ett mer överskådligt sätt har de tre områdena delats in i tre separata delar, där den första behandlar arbetsmiljötrender, den andra digitalisering och den tredje anställningsformer. Sist i rapporten finns författarnas avslutande kommentarer. De tre kunskapssammanställningarna gjordes som ”rapid reviews”. Vidare utfördes kunskapssammanställningarna om arbetsmiljötrender och anställningsformer som ”umbrella reviews”, där målsättningen var att om möjligt sammanställa kunskap från i första hand redan genomförda litteraturöversikter. I kunskapssammanställningen om digitalisering baserades sammanställningen på originalstudier. Avsikten med samtliga kunskapssammanställningar var också att peka på luckor i forskningen och framtida forskningsbehov. Målgrupperna för kunskapssammanställningarna är arbetsgivare, arbetstagare, beslutsfattare, fackliga företrädare, politiker, forskare, forskningsfinansiärer, experter, företagshälsovård och studerande, dvs. personer som kommer i kontakt med arbetsmiljöfrågor. Därför har ansträngningar gjorts för att språket i rapporten ska vara tillgängligt för alla, och fackuttryck undviks eller förklaras. De fem experter som arbetat med kunskapssammanställningarna har samarbetat kring de olika delarnas syften och frågeställningar, haft gemensamma diskussioner om sökstrategier och rapportens ramverk samt gemensamt författat introduktionen och de avslutande kommentarerna. De tre kunskapssammanställningarna har genomförts av respektive expert/expertgrupp. Efter färdigställandet har de olika delarna granskats av externa sakkunniga forskare inom respektive område, och granskarnas synpunkter har bearbetats till den slutliga versionen. Författarna är själva ansvariga för sammanställningarna och formuleringarna i dessa. 2Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att sammanställa kunskap om förändringar och trender när det gäller arbetsmiljön i Sverige, och kunskap om hur dessa arbetsmiljötrender är relaterade till förändringar och trender i omvärlden (på samhällsnivå, organisationsnivå och individnivå) i de fall sådana relationer kunnat identifieras. Syftet är också att peka på kunskapsluckor i forskningen och framtida forskningsbehov. En systematisk litteratursökning genomfördes i databaserna Scopus, Web of Science och Ergonomics Abstracts. Utifrån 3 049 träffar som granskats enligt kriterier för inklusion och exklusion samt kvalitet inkluderades 20 artiklar som publicerats från 2000 och framåt. Resultaten visar att det finns ett begränsat antal studier om framtidens arbetsmiljö och arbetsmiljötrender i den vetenskapliga litteraturen, och de är disparata vad gäller innehåll, fokus, metodanvändning och tillämpningsområde. Det finns således ingen etablerad forskningstradition inom detta område, och kvaliteten på studierna varierar. De inkluderade studierna var olika typer av litteraturöversikter, intervjustudier, enkätstudier, registerstudier och studier av publiceringstrender. Endast enstaka studier kommer från Sverige och de skandinaviska länderna. Översikten gör därför inte anspråk på att vara heltäckande. Den snabba tekniska utvecklingen innebär att teknik i ökad grad kommer att ta över vissa arbetsuppgifter, men utvecklingen kommer också att skapa nya arbetstillfällen och ibland förbättrad arbetsmiljö. Tekniken kommer också att förändra de kvarvarande arbetenas karaktär och därmed arbetsmiljön. Personer som i dag har en anställning är inte speciellt bekymrade över att ny teknik kan ta över deras arbete, men en ökad medvetenhet om denna utveckling kan få negativa konsekvenser för upplevelsen av arbetssituationen. Mer kunskap och forskning behövs om teknikförändringarna och konsekvenserna av dessa för människorna i arbetslivet, och framför allt om hur tekniken kan utformas för att bidra till en bättre arbetsmiljö. Forskningen om psykosocial och organisatorisk arbetsmiljö har ökat över tiden, och speciellt kring frågor om stress och utmattning. Samhällstrender så som globalisering, flexibilisering och internationell konkurrens har bedömts kunna leda till en försämrad arbetsmiljö och säkerhet, högre krav, sämre arbetstider, lägre lön, centraliserad makt och kontroll samt förlorade arbetstillfällen. Andra studier har pekat på möjligheterna till ökat samarbete i teambaserade organisationsformer, mer organisationssamverkan i nätverk, mindre hierarkiska organisationer, minskad ledningskontroll, samt att den enskilde får mer kontroll över sitt eget arbete och den egna arbetsplatsen. Den positiva utvecklingen har främst iakttagits i kvalificerade högteknologiska och kunskapsintensiva arbeten, medan den negativa utvecklingen främst iakttagits i arbetsintensiva servicearbeten, bl.a. inom skola, vård och omsorg. Det behövs mer forskning och kunskap om hur nya organisationsformer påverkar arbetsmiljön, men främst om på vilket sätt förbättringar kan genomföras. En trend inom säkerhetsområdet är större fokus på ledningssystem för säkerhet samt säkerhetskultur. Bäst resultat erhålls när dessa system är integrerade i organisationens beslutsfattande. Vidare behövs engagemang från högsta ledningen, aktivt deltagande och engagerade anställda, utbildade och motiverade chefer och ledare, samt att ledningssystemet är relevant och anpassat efter organisationen. Regelverket har utvecklats mot en systematisk processbaserad självkontrollmodell. Mer systematiska samverkansformer behövs i framtiden. De demografiska förändringarna och höjd pensionsålder skapar behov av mer forskning för att organisationen och tekniken ska kunna utvecklas för att ge stöd åt äldre att utföra sina 3Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 arbetsuppgifter, men också för att ta tillvara de äldres kunskaper och erfarenheter. Vidare behövs också mer forskning om orsakerna till att våld, hot och trakasserier har ökat. Generellt sett har de flesta studierna handlat om risker och arbetsmiljöproblem. Det behövs mer forskning om faktorer som skapar en god arbetsmiljö, utvecklande, stimulerande och hälsofrämjande arbeten samt lärande. Vidare används ofta utfallsmått som beskriver effekter på säkerhet, hälsa och välbefinnande. Framtida studier behöver också inkludera organisationens systemeffekter, så som effektivitet, kvalitet, innovation och lärande. Arbetsmiljöfrågorna måste lyftas från individnivå till organisationsoch samhällsnivå för att de strategiskt ska kunna stödja verksamheten. Forskningsstudier måste framöver utformas så att de fastställer orsakssamband. Det räcker inte med statistiska korrelationer. Vidare behövs interventionsforskning på arbetsplatsnivå, men också på organisationsoch samhällsnivå som kan ge svar på vilka effekter olika arbetsmiljöåtgärder ger. Dessa studier bör inkludera ekonomiska konsekvenser och systemeffektivitet. 4Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 1. Inledning I denna rapportdel beskrivs den kunskapssammanställning som handlar om trender i arbetsmiljön. Det bakomliggande synsättet är att förändringar och trender i samhället kan påverka arbetsmiljön. Även det motsatta kan inträffa, dvs. att arbetsmiljöförändringar kan påverka samhällsförändringar eller att forskningsresultat kan påverka arbetsmiljön. Genom att identifiera samhällstrender kan man skapa ett underlag för en möjlig utveckling av arbetsmiljön. Totalt har i olika rapporter och studier ett stort antal samhällstrender identifierats, som kan ge en bas för den möjliga arbetsmiljöutvecklingen. Som exempel kan nämnas att EU-Osha i en rapport identifierat 92 samhällstrender. Det går också att följa arbetsmiljöns utveckling via olika former av indikatorer, t.ex. statistik eller forskningspublicering. Två trender som är aktuella är nya anställningsformer och digitaliseringen, och dessa behandlas i två separata kunskapssammanställningar inom ramen för denna rapport. Trender Enligt Nationalencyklopedin är en trend ”en stabil, långsiktig förändring i samhället avseende ekonomi, demografi, värderingar, intressen eller konsumtionsmönster”. Det som uppfattas som en trend kan efter en tid visa sig vara en tillfällig förändring. Med stabil och långsiktig menas att det finns tydliga tecken på att denna förändring pågår och att förändringen hållit i sig en längre tid och utvecklas i någon riktning. En ytterligare variant är en ny framväxande trend. Det är först efter en längre tid som man kan se om denna trend blir långsiktig eller om den varit övergående. Arbetsmiljö WHO har definierat arbetsmiljö enligt följande: ”Arbetsmiljö är en sammanfattande benämning på biologiska, medicinska, fysiologiska, psykologiska, sociala och tekniska faktorer som i arbetssituationen eller i arbetsplatsens omgivning påverkar individen.” Ett annat sätt är att inbegripa arbetsmiljöfaktorer som buller, belysning, ventilation, klimat, vibrationer, belastningsergonomi, arbetsfysiologi, psykisk, social och organisatorisk arbetsmiljö, säkerhet, strålning samt kemiska och biologiska hälsorisker. Med andra ord handlar begreppet om påverkan av olika slag som kan få positiva eller negativa konsekvenser för hälsa och välbefinnande hos de personer som arbetar i olika typer av arbetsmiljöer. Begreppet kan utvidgas till effekter, inte bara på säkerhet, hälsa och välbefinnande, utan också till systemeffekter, bl.a. organisationsprestanda. Ett salutogent perspektiv En förändring i synsättet på arbetsmiljöns betydelse för hälsa och ohälsa är att äldre studier fokuserat på orsaker till ohälsa bl.a. genom att identifiera riskfaktorer för att dessa därefter ska elimineras. På senare tid har ett salutogent perspektiv fått ett större utrymme, dvs. att fokusera på faktorer som bidrar till hälsa, s.k. friskfaktorer, och att fokus därefter ligger på att stärka förekomsten av dessa. Grundtanken är att det kan vara olika faktorer som bidrar till ohälsa respektive hälsa, och att båda synsätten därför kompletterar varandra. 5Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 Syfte och avgränsningar Syftet med denna rapport är att sammanställa kunskap om förändringar och trender när det gäller arbetsmiljön i Sverige, och kunskap om hur dessa arbetsmiljötrender är relaterade till förändringar och trender i omvärlden (på samhällsnivå, organisationsnivå och individnivå) i de fall sådana relationer kunnat identifieras. Syftet är också att peka på kunskapsluckor i forskningen och framtida forskningsbehov. Kunskapssammanställningen begränsades till att identifiera övergripande arbetsmiljötrender. Det innebär att översikten inte omfattar trender på detaljnivå, som exempelvis förändringar för enstaka yrkesgrupper eller specifika exponeringar, så som exponeringar för enstaka kemiska ämnen eller tunga lyft. Vidare begränsas underlaget till det som är relevant för Sverige och Europa. Kunskapssammanställningen utförs som en s.k. ”rapid review” och ”umbrella review”, där i första hand kunskap sammanställs från redan genomförda litteraturöversikter om så är möjligt. 6Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 7Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 8Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 2. Metod Litteratursökning Som grund för denna systematiska kunskapssammanställning genomfördes en litteratursökning i två internationella databaser, Scopus och Web of Science, omfattande studier på engelska, publicerade från och med januari 2000 till juni 2019. Till denna sökning lades en ytterligare sökning i databasen Ergonomics Abstracts och avsåg forskningspublikationer från och med januari 2000 till oktober 2019. Sökprocessen samt inklusionsoch exklusionskriterier beskrivs i bilaga B. Där beskrivs också de kvalitetskriterier som användes. Sökningarna resulterade i 3 808 artiklar, och efter dubbletteliminering, relevansgranskningar och kvalitetsgranskning återstod 20 artiklar som inkluderades. De 20 artiklar som har inkluderats har först beskrivits i en tabell för att ge en översiktsbild. I nästa steg sammanställdes resultaten mer ingående under 7 rubriker. I denna resultatredovisning har försök gjorts att ta hänsyn till de enskilda publikationernas metodanvändning och styrkor i den mån detta varit möjligt. I bilaga A återfinns de fullständiga referenserna till de 20 inkluderade artiklarna. I bilaga B återfinns en detaljerad metodbeskrivning, söksträngarna och en beskrivning av sökprocessen från sökningarna i de tre databaserna. 9Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 3. Resultat Resultatsammanställning Tabell 1: Beskrivning av de studier som ingår i kunskapssammanställningen i tabellform. Referens Typ av studie Metod Slutsatser Brougham & Haar, 2018 Litteraturöversikt och en tvärsnittsstudie med enkät En litteraturöversikt har genomförts inom området, dock inte systematisk. En enkät som också innehåller öppna frågor utvecklades för att fånga dessa frågeställningar, och skickades till anställda i 200 företag inom servicesektorn, vilket resulterade i 120 svar (svarsfrekvens 26,8 %). Smart teknologi, artificiell intelligens, robotik och algoritmer (Stara), alltså ny teknik, bedöms av många forskare kunna ta över en stor del av dagens arbeten. Siffror på upp till 40 % fram till 2025 har nämnts. Dock har endast begränsad forskning gjorts på hur anställda upplever denna teknikutveckling, speciellt i relation till det egna arbetet. De övergripande resultaten visade att generellt sett är de anställda inte speciellt bekymrade över denna utveckling. Resultaten visade också att en högre grad av medvetenhet om teknikens möjligheter att ta över arbeten var negativt korrelerat mot organisatorisk ”commitment” (dedikerat engagemang) och tillfredställelse med sin karriär, samt positivt korrelerat med intention att byta arbete, cynism och depression. De Bruyne & Gerritze, 2018 Fokusgrupp, delphistudie och workshop Utifrån en litteraturstudie definierades åtta teman för studien. Fokusgrupper hölls med 120 deltagare och två delphistudier via enkät med 82 deltagare. Slutligen genomfördes en avslutande workshop. Studien syftade till att beskriva hur det framtida kontorsarbetet skulle kunna se ut. Automatisering, digitalisering och flexiblare arbeten bedömdes som starka trender. Fler korta anställningar och behovsanpassade team med egenanställda förväntas kunna lösa sina uppgifter snabbare och mer flexibelt. Att attrahera och anställa talanger förväntas bli en stor utmaning. Större kontroll över eget arbete och den egna arbetsplatsen förväntas, men samtidigt blir balansen mellan arbete och fritid svårare att uppehålla p.g.a. de högre kraven på flexibilitet. Burrm.fl., 2003 Registerstudie baserad på den danska arbetsmiljökohorten Data samlades in från intervjuer åren 1990, 1995 och 2000, och analyserades som tvärsnittsjämförelser. Antalet respondenter var 6067, 5454 och 5404, och svarsfrekvensen var 90 %, 80 % och 74 % för de tre omgångarna. Arbetsmiljön för danska anställda förbättrades mellan åren 1990 och 2000, med undantag av långa arbetstider och buller. Färre personer uppgav låg kontroll i arbetet samt hudkontakt med rengöringsmedel, men detta kunde förklaras med att en minskad andel av befolkningen hade den typen av arbete. Studien pekar på att förbättringarna av arbetsmiljön inte orsakades av interventioner, utan i stället av förändringar i antalet verksamma personer i de olika yrkesgrupperna. Exempel på yrkesgrupper som minskade i antal var kontorister, städare och militärer, medan akademiker, datorexperter och försäljare ökade i antal. Calzavara m.fl.,2019 Systematisk litteraturundersökning Sökning i Scopus gav 4061 publikationer, varav slutligen 86 studier inkluderades. Studierna grupperades inom olika områden, huvudsakligen funktionell kapacitet hos äldre arbetare, deras kapacitet i industriella arbeten, deras expertis och erfarenheter, samt möjligheter att skapa stödsystem för dem. Många studier visar att äldres fysiska och kognitiva förmågor minskar med åldern, men att detta inte nödvändigtvis påverkar produktiviteten. Äldres kunskap och erfarenhet kan kompensera mindre energi och fysiska förmågor. Det finns många nya tekniska möjligheter att stödja äldre arbetare, t.ex. kollaborativa robotar, exoskelett och VR-glasögon. Det finns begränsad forskning på kombinationen av just stödsystem och äldre, något som kan bidra positivt till äldres arbetsmiljö. 10 Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 Referens Typ av studie Metod Slutsatser Cascio & Aguinis, 2008 Innehållsanalys av publiceringstrender i två tidskrifter inom området industrielloch organisationspsykologi Alla artiklar (5780) i tidskrifterna Journal of Applied Psychology och Personnel Psychology från perioden 1963–2007 analyserades utifrån innehållet i 15 breda områden och 50 underområden. Publiceringarna inom några områden blev mer populära över tid, medan andra områden blev mindre populära eller knappast ändrades. De vanligaste områdena var metodologi och psykometriska frågeställningar. ”human factors” och tillämpad experimentell psykologi har minskat kraftigt under hela tidsperioden, och där sker mycket få publiceringar numera. Chung & Williamsson, 2018 Innehållsanalys av publiceringstrender i de tre ledande tidskrifterna inom ergonomiområdet Totalt 425 artiklar slumpades fram från åren 1960–2010. Dessa analyserades bl.a. utifrån praktikkoppling och innehållsområde. Den tillämpade forskningen och samverkan mellan forskning och industri har ökat. Större forskningsgrupper har i ökad grad arbetat med empirisk forskning. Det finns indikationer att glappet mellan forskning och praktisk användning har minskat något över tiden. Gallagher & Underhill, 2012 Litteraturöversikt om utvecklingen och framtida inriktningar för arbetsmiljön Artikeln fokuserade främst på arbetsmarknadsoch organisatonsförändringars påverkan på arbetsmiljö och säkerhet, ledningssystemens roll samt de ökande psykosociala riskerna i arbetslivet (96 ref). Användningen av ledningssystem för arbetsmiljö och säkerhet har givit blandade resultat, och står därför inför nya utmaningar. Nya sätt behövs, där organisationer fokuserar på en systematisk samverkansform för att identifiera och kontrollera risker i arbetet, men också för att integrera ledningen av arbetsmiljön i bredare system inom organisationen och i det dagliga ledningsarbetet. Lekam.fl., 2016 En kvalitativ intervjustudie Artikeln bygger på individuella intervjuer av 40 deltagare och två fokusgruppsintervjuer av 18 deltagare om synen på arbetsmiljö. Data analyserades i en tematisk analys. Arbetsmiljölandskapet förändras, bl.a. beträffande regler och standarder, eftersom omvärlden förändras. Arbetsmiljön anses enligt nuvarande trender ha för mycket regler i förhållande till den risk som finns. Fokus är för mycket på säkerhet och för lite på hälsofrågorna. Dåliga ekonomiska resurser minskar benägenheten att låta arbetsmiljöfrågorna få genomslag. För framtiden behövs långsiktigt tänkande frikopplat från politik, och också mer utbildning av de viktiga intressenterna. Vidare behövs bättre samarbete mellan aktörerna inom området. Härenstam m.fl.,2005 Tvärsnittsstudie, sekundäranalys av data från den tidigare MOA-studien Data insamlat via intervjuer, enkäter, observation och mätningar på 210 representativa anställda. Arbetsmiljöförhållanden i tre verksamhetstyper undersöktes, och resultaten visar att utvecklingen ser olika ut i dessa verksamhetstyper. Utifrån tidigare forskning identifierades trender i arbetslivet, bl.a. försämringar av den psykosociala arbetsmiljön. Andra trender var centraliseringen av makt och kontroll i organisationer samtidigt som ansvaret har individualiserats, samt flexibilisering där anställda arbetar utifrån organisationens behov. Koukoulaki, 2010 Litteratursammanställning Litteratur om nya trender i arbetsmiljön samlades, och artikeln beskriver hur dessa trender är relaterade till säkerhet (57 ref). Nya arbetsmiljöer kan leda till negativa effekter på säkerheten, men det finns begränsad forskning om detta samband. Nya organisationsformer som ”downsizing” (personalminskning) och ”outsourcing” (anlita underleverantörer) har visats påverka säkerhet och hälsa negativt. Detsamma gäller temporära anställningsförhållanden, ackordslön och immigranter. Utveckling mot mer hållbara arbetssystem kan bidra till ökad säkerhet. Murphy & Sauter, 2004 Litteratursammanställning Litteratur om organisatoriska interventioner samlades, där ett syfte var att identifiera kunskapsluckor och peka på framtida behov av interventions-forskning (49 ref). Interventioner klassades utifrån fyra inriktningar, lagar/ policyer, företag/organisation, arbete/arbetsuppgift och individen. Vidare är interventionerna primära, sekundära eller tertiära. Resultaten visar att de flesta forskningsstudier handlar om individinterventioner. Generellt sett är resultaten blandade. Rekommendationen är att forskningen i högre grad bör fokusera på organisatoriska interventioner samt utveckla interventionsmetodiken. 11Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 anställda i lågriskyrken i stället, varvid sammansättningen har förändrats så att den totala risken minskat. (Burr m.fl., 2003) Interventioner klassades av Murphy & Sauter (2004) utifrån fyra inriktningar, dvs. lagar/policyer, företag/organisation, arbete/ arbetsuppgift och individen. För var och en av dessa inriktningar finns interventioner som är primära, sekundära eller tertiära. Resultaten visar att de flesta publicerade forskningsstudier handlar om individinterventioner, ofta stressprevention. Få organisationsinterventioner publiceras i kollegialt granskade tidskrifter. Det kan finnas flera anledningar till detta, men en anledning bedömdes vara att interventioner som riktas mot individer är mindre riskfyllda för företagsledningen än organisationsinterventioner. Generellt sett är resultaten blandade, och utfallsvariablerna är ofta hälsa eller välbefinnande. Här borde bredare effektivitets-, produktivitetsoch kostnadsmått användas också. En övergripande erfarenhet av vad som karaktäriserar en väl fungerande intervention är stöd från högsta ledningen, delaktighet från anställda, genomarbetad riskanalys och att åtgärderna riktas mot arbetet och arbetsplatsen. Rekommendationen är att forskningen i högre grad bör fokusera på effekter av organisatoriska interventioner, inkluderande lagar/policyer och arbete/arbetsplats samt att utveckla interventionsmetodiken. Ett exempel på en frågeställning där det finns väldigt begränsad kunskap är vilka förhållanden och förutsättningar som utgör drivkrafter för att starta interventioner med syftet att förbättra hälsa och säkerhet, och hur dessa beslutsprocesser ser ut. (Murphy & Sauter, 2004) Sonntag (2001) beskriver utvecklingen av arbetsmiljöforskningen, speciellt den arbetspsykologiska inriktningen. Under 1980-talet var arbetspsykologioch säkerhetsforskningen individoch beteendeinriktad. Den breddades efterhand till att omfatta teorier och modeller av människans arbete, av stress i arbetet, av resurser i arbetet samt integrerade modeller för säkerhet och hälsa. Ett flertal metoder har utvecklats under den undersökta tidsperioden. De vanligaste interventionsstrategierna som användes var fokus på en kombination av individ och situation. Bl.a. utvecklades nya koncept för konsultarbete och nya metoder för egenlärande inför framtida arbetsmiljöinterventioner. De praktiska erfarenheterna från forskningen inför framtiden är att det behövs bättre samverkan mellan forskare och praktiker som samtidigt involverar personer med flerdisciplinär inriktning. Ledarna måste stödja arbetsmiljöansatserna i organisationen, och dessa måste integreras i de strategiska ledningssystemen. (Sonntag, 2001) Publiceringstrender Ett sätt att bedöma arbetsmiljötrender är att undersöka trender i publicering av vetenskapliga tidskrifter. Publiceringstrenden för artiklar i tidskrifterna Journal of Applied Psychology och Personnel Psychology har studerats mellan 1963 och 2007. Publikationerna har varit vanligast för områdena metodologi och psykometriska frågeställningar. Andra populära områden har varit prediktorer för prestationer samt arbetsmotivation och attityder. Artiklar om lagar och förordningar tycks publiceras med viss eftersläpning. Under senare tid har artiklar som handlar om selektion, träning, lärande, organisationsutveckling och förändring ökat i antal. Det syns också toppar i publiceringar för trender som uppstått och försvunnit, t.ex. ”management by objectives” (målstyrning) under 1970-talet och ledarskap och delaktighet under 1960-talet. Noteras bör att artiklar som handlar om ”Human Factors” och tillämpad experimentell psykologi har minskat kraftigt under hela tidsperioden, och där sker mycket få publiceringar numera. Författarna ger också en kritisk bild av publiceringen, som pekar på att gapet mellan det som forskarna skriver om och det som praktiker läser är fortsatt stort. Om fältet ska kunna påverka företagsledare, beslutsfattare och politiker måste forskningen bli mer relevant för dessa grupper. (Cascio & Aguinis, 2008) En ytterligare studie (Chung & Williamsson, 2018) behandlar publiceringstrender mellan åren 1960–2010 för de tre ledande tidskrifterna inom ergonomiområdet, 18 Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 ”ergonomics”, ”human factors” och ”applied ergonomics”. Resultaten visar att tillämpad forskning och dessutom samverkan mellan forskning och industri har ökat över den studerade tidsperioden. Forskningsgrupperna har under tidsperioden ökat i storlek och forskarna har i ökad grad arbetat med empirisk forskning, men också forskning där praktisk tillämpning blivit vanligare. Det finns således indikationer att glappet mellan forskning och praktisk användning har minskat något över tiden. Flest publikationer under hela tidsperioden ligger inom biomekanik, displayer, reglage och datorgränssnitt, makroergonomi, och arbetsfysiologi. De ämnesområden som uppvisat ett ökat antal publikationer är biomekanik, medan arbetsfysiologi minskat över tidsperioden. (Chung & Williamsson, 2018) Radjiyev m.fl. (2015) visar i sin analys av publiceringstrender inom ergonomiområdet med koppling till hållbar utveckling att antalet publikationer inom ergonomiområdet ökar, men dess andel av all vetenskaplig publicering minskar. Både antalet och andelen publikationer inom området hållbar utveckling ökar. De fyra delområden där det publiceras mest är ”metoder och tekniker”, ”människans egenskaper”, ”arbetsutformning och organisation” samt ”hälsa och säkerhet”. Inom de två först nämnda områdena minskar publiceringen, medan den ökar inom ”hälsa och säkerhet”. Beträffande tillämpningsområden minskar publiceringen om jordbruk, men ökar inom arkitektur, industriell utformning och produktutformning samt förnybar energi och teknik. Det finns flera områden där de båda disciplinerna överlappar, t.ex. hälsa och säkerhet, och det finns stora möjligheter till integrering även inom utformning av produkter och byggnader samt energisystem. (Radjiyev m.fl., 2015) I artikeln av Roetting och Luczak (2001) konstaterar författarna att forskningen inom arbetsrelaterad säkerhet och hälsa i Tyskland under perioden 1980 till 2000 främst fokuserade på den arbetande individen och arbetsplatsen, och i lägre grad fokuserat på organisationsoch samhällsnivåerna. Vidare hade inga stora förändringar av forskningsinriktningen inträffat över åren. Experternas syn på vilka områden den framtida forskningen borde fokusera på gav ett stort antal förslag. Forskning om hälsofarliga kemikalier och manuell materialhantering bedömdes vara fortsatt viktig i framtiden. Bättre databaser och mätmetoder för att etablera faktorer som uppvisar samband med stress och stressrelaterad ohälsa bedömdes som angeläget. En tydlig trend hade iakttagits från fysiska arbetsmiljöfaktorer till psykosociala. Vidare pekade experterna på behovet av att beforska psykosociala konsekvenser av nya arbetsformer. Praktiker behöver mer handfast kunskap om hur man kan hantera frågor om beteendeförändringar, hot och våld, flexibla arbetstider och grupparbete. Många av de intervjuade experterna förväntade sig ökad betoning på forskning om industriell organisation och arbetsorganisation med kopplingar till arbetsrelaterad säkerhet och hälsa. Till de områden där det bedömdes finnas ett ökat forskningsbehov hörde vården, service, där ny teknik introduceras, samt små och medelstora företag. Ytterligare områden som pekades ut var forskning om äldres och yngres arbetsmiljö. Slutligen pekar artikeln på behovet av fler longitudinella studier samt arbetsplatsnära utvärderingsstudier. Arbetsmiljön borde integreras bättre i verksamheterna och bli mer förebyggande och framåtinriktad och ge stöd till åtgärdsarbete inom olika organisationer. (Roetting och Luczak, 2001) 19Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 20 Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 4. Arbetsmiljötrender, kunskapsluckor och forskningsbehov – en integrerande diskussion En viktig trend är att den tekniska utvecklingen går mycket snabbt, och den skapar nya arbetssituationer och arbetsmiljöer som det inte finns mycket kunskap kring. Här finns omfattande behov av proaktiv forskning och ny kunskap för att den nya tekniken ska kunna utformas så att den är anpassad efter användarna från början och därmed bidrar till en bättre arbetsmiljö. Alternativet att kunskapen tas fram i ett senare stadium då den nya tekniken redan är spridd är sämre. En positiv utveckling är att användarnas och kundernas tryck på tillverkare och tjänsteleverantörer tillsammans med en hård konkurrens innebär att tjänster och produkter får allt bättre ergonomi och arbetsmiljö. I detta sammanhang är det viktigt att bredda synen på arbetsmiljöfrågorna så att man inte endast ser effekterna på säkerhet, hälsa och välbefinnande. Flera studier pekar på arbetsmiljöns och ergonomins positiva effekter på utfall som produktivitet, kvalitet, störningsfrihet, innovationer, lärande, lönsamhet, image eller konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Arbetsmiljöfrågorna måste lyftas från den individuella nivån till att även omfatta organisationsoch samhällsnivån. På detta sätt kan arbetsmiljö bli en strategisk komponent som driver företagens och organisationernas utveckling och affärsverksamhet utifrån ett möjlighetsperspektiv. Även om det finns viss forskning inom detta område behövs fler exempel som kan kommuniceras till beslutsfattare. Det behövs också mer forskning om hur de mekanismer som leder till affärsnytta ser ut, och också om hur och på vilka grunder beslut fattas om arbetsmiljöförbättringar. En viktig och aktuell trend är de demografiska förändringar som uppstår i och med att människor lever längre. Detta skapar press på ekonomin i pensionssystemet, vilket innebär att pensionsåldern höjs. Därför blir det allt viktigare att skapa arbeten och lösningar som underlättar för äldre i arbetet, vilket också blir positivt för andra grupper i arbetslivet. Här krävs förändringar av ledning och organisation, bättre arbetsmiljö och tekniska stödsystem. Det handlar också om att genom ett förebyggande arbetsmiljöarbete ta tillvara de äldres kunskap och erfarenhet. Bland tekniska stödsystem kan nämnas kollaborativa robotar, exoskelett och VR-glasögon. Det finns behov av mer forskning just om nya tekniska stödsystem och äldre. En stark trend är den ökande betydelsen av psykisk, social och organisatorisk arbetsmiljö, som också inkluderar stress och utmattningssymtom. Här finns kunskapsluckor beträffande uppkomstmekanismerna och hur dessa leder till sjukdom. Dock finns kunskap om riskfaktorer, men studierna är ofta tvärsnittsstudier med enkätmetodik som inte kan etablera orsakssamband. I stället behövs framöver forskning som med stora longitudinella studier över lång tid och bättre studiedesign kan identifiera de processer som orsakar psykisk ohälsa. Den kanske största bristen på forskningsbaserad kunskap gäller interventionsstudier om hur åtgärder kan genomföras beträffande de psykiska, sociala och organisatoriska arbetsmiljöfrågorna. Speciellt viktigt är det att genomföra studier om interventioner på organisatorisk nivå, eftersom de flesta studier hittills behandlat individinterventioner. Det finns också en stor brist på interventionsstudier på arbetsplatsnivå och på samhällsnivå. Ett exempel på forskningsbehov på samhällsnivå är att studera effekter på arbetsmiljön av lagar och regelverk. Kunskapssammanställningen har lyft fram behovet av mer forskning såväl som mer 21Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 åtgärder kring den ökande polariseringen i arbetslivet. Eftertraktade grupper av anställda får bättre villkor medan andra grupper har allt svårare att få anställning, och tvingas arbeta i dåliga arbetsmiljöer på korta kontrakt utifrån företagens behov. Det framkommer också en hårdare arbetsmiljö för myndighetspersoner och offentliganställda inom skola, vård och socialtjänst samt bland blåljuspersonal etc. Orsaker är omorganisationer, kostnadsbesparingar samt mer administrativa och illegitima arbetsuppgifter. Här finns arbetsmiljöproblem med hot, våld och trakasserier som uppvisar en ökning över tiden. Detta har delvis vuxit fram i nya sammanhang där det knappast finns kunskap eller forskning, något som naturligtvis är angeläget att avhjälpa. Globaliseringen av både produkter, tjänster, produktion och arbetskraft påverkar arbetsmiljön på olika sätt. Konkurrensklimatet kan bli hårdare och innebära mer pressade arbetsförhållanden. Trender från industrin med ”downsizing” och ”outsourcing” innebär risker för arbetsmiljö och säkerhet. En sådan risk är att riskfyllda arbeten flyttas ut från Sverige till andra länder med lägre krav på arbetsmiljön. En annan risk är att personer som arbetar temporärt i Sverige utsätts för sämre arbetsmiljöer samtidigt som de inte får samma utbildning om arbetsmiljö och riskhantering. Tillväxt av arbeten i servicesektorn är en påtaglig trend. En konsekvens blir att kunden kommer närmare den anställde med sina krav på servicekvalitet. Dessa ökande kundkrav gäller ibland också tillgänglighet, något som kopplas till flexibilisering av bl.a. arbetstider. I vissa arbeten blir gränsen mellan arbete och fritid allt mer diffus. Satsningar på säkerhet är en trend i flera sammanhang och i många storföretag. Samhällets regelverk kring arbetsmiljö och säkerhet har förändrats från detaljföreskrifter till en systematisk processbaserad självkontrollmodell. Det är dock viktigt att regelsystemen förändras och anpassas efter omvärlden. Detta fokus på ledningssystem och säkerhetskultur har lett till förbättringar. Förutsättningen är engagemang från högsta ledningen, aktivt deltagande och engagerade anställda, att ledningssystemet är väl integrerat i organisationens beslutsfattande, att chefer och arbetsledare är utbildade och motiverade, samt att ledningssystemet är relevant och anpassat efter organisationens behov. Det är påtagligt utifrån denna kunskapssammanställning om arbetsmiljötrender att de allra flesta artiklar handlar om risker, hälsorisker och negativ påverkan på välbefinnande samt om faktorer som skapar dåliga arbetsmiljöer. Det är bara en begränsad del av arbetsmiljöforskningen som handlar om positiva effekter så som utvecklande, stimulerande och hälsofrämjande arbeten, lärande och goda organisationer. Det kan vara andra faktorer som skapar negativa utfall och risker än de som skapar positiva utfall och utveckling. Naturligtvis är det önskvärt att balansen mellan forskning som har fokus på negativa och på positiva utfall blir jämnare. Det är få studier som fokuserar på möjligheter med samhällstrenderna och positiva förändringar som kan eller skulle kunna komma med dessa. I en av de ingående studierna nämns att ungdomar i högre grad väljer arbetsgivare för att få ett utvecklande jobb där organisationen har goda värderingar som är i samklang med individens värderingar. När det råder brist på kompetens inom ett område betyder det ofta att arbetsmiljön blir bättre för att organisationerna ska kunna locka fler arbetssökande. Begreppet ”job crafting” är ett annat exempel på en intressant positiv trend. Bland de positiva arbetsmiljötrenderna kan också nämnas ett starkare fokus på säkerhetsfrågor i många organisationer. Dessa exempel belyser positiva trender som driver bättre arbetsmiljöer. Generellt sett finns ett kunskapsoch forskningsbehov för att bättre förstå och kunna stärka de positiva drivkrafterna och effekterna av en god arbetsmiljö. Det finns många kunskapsluckor som är kopplade till forskningens metodanvändning, och det finns således ett behov av att vrida forskningen mot dessa luckor. Först behövs studier som är metodmässigt utformade för att fastställa orsakssamband. Det är inte 22 Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 tillräckligt att studera korrelationer. Vidare behövs studier om arbetsmiljöinterventioner, och dessa saknas på arbetsplatsnivå, organisationsnivå och samhällsnivå, medan det redan finns många studier på individnivå. Det finns kunskapsluckor när det gäller det sätt som åtgärder genomförs på och vilka olika systemeffekter som åtgärderna ger. Arbetsmiljöinterventioner och arbetsmiljöåtgärder behöver beforskas utifrån ekonomiska konsekvenser och andra systemeffekter. Även samhällstrender och interventioner som riktar sig mot annat än arbetsmiljö kan ge konsekvenser för arbetsmiljön som behöver beforskas. Det behövs också mer kunskap om hur beslut fattas i organisationer om arbetsmiljö och arbetsmiljöförbättringar. Kommentarer till kunskapssammanställningen av arbetsmiljötrender Det finns olika skäl till behovet av litteraturöversikter. Speciellt blir detta påtagligt när forskningsresultaten pekar åt olika håll, men också när det finns mycket forskning inom ett område som dessutom är moget och etablerat och när frågeställningen är systematisk och avgränsad. I denna kunskapssammanställning ingår intervjustudier, enkätstudier, systematiska och icke systematiska litteraturöversikter, registerstudier och studier av publiceringstrender. Det finns studier som tittar bakåt på den historiska utvecklingen och sedan extrapolerar framåt med antagandet om att utvecklingen fortsätter på samma sätt. Andra studier använder sig av intervjuer med olika grupper av informanter som får ge sin bild av hur de tror att utvecklingen blir. Deras bilder ställs sedan samman till någon form av gemensam bild. Det blev tydligt i denna kunskapssammanställning om arbetsmiljötrender att det inte finns någon etablerad och mogen forskningstradition med ett generellt accepterat synsätt på metoder och metodologi inom området. De artiklar som ingick i kunskapssammanställningen använde olika metoder, hade olika frågeställningar och fokus, och studierna hade genomförts i olika sammanhang. Man kan säga att studierna är separata nedslag i ett stort fält där omfattande delar inte rapporterats i denna typ av litteratur. Vidare ingår endast enstaka studier från Sverige och de nordiska länderna. Detta betyder också att de speciella förhållanden som skapas av den svenska modellen, partssamverkan och de fackliga organisationerna inte fångats, vilket är ytterligare begränsningar. Kunskapssammanställningen ger således inte en representativ och heltäckande överblick över arbetsmiljötrender. En annan konsekvens blev att det inte gick att göra jämförelser mellan de ingående studierna för att identifiera konsensus eller där det finns osäkerhet. Denna litteraturöversikt speglar snarare mångfalden hos de olika artiklarna som identifierats. Eftersom den metodmässiga variationen var mycket stor och området inte har etablerade kvalitetskriterier kunde inte detaljerade kvalitetskriterier användas. I forskningsområden där det finns begränsad forskning, dessutom av varierande kvalitet, återstår alternativet att göra en så god sammanställning som möjligt av vad som är känt från de publicerade studierna, dvs. bästa möjliga tillgängliga kunskap. Alla studier har brister, och det finns många potentiella felkällor. Inga studier i denna översikt skulle blivit bedömda som högkvalitativa utifrån traditionella kvalitetskriterier för forskningsartiklar, t.ex. longitudinella RCT-studier (randomiserade kontrollerade studier). I detta sammanhang kan dock nämnas att ingen av författarna till de ingående studierna har uppgivit intressekonflikter. Framtiden låter sig således svårligen beforskas med evidens, så för denna typ av studier måste andra kvalitetskriterier användas. Man kan också uttrycka det som att arbetsmiljötrender är ett område som är svårbeforskat. Emellertid lyfter denna kunskapssammanställning upp arbetsmiljötrender som diskuterats i forskningslitteraturen, och den pekar på önskvärda åtgärder och forskningsbehov. Att sammanställa mer heltäckande kunskap om arbetsmiljötrender och framtidens arbets23Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 miljöer innebär således att det inte räcker med att belysa forskningsperspektivet som fångas med en litteraturöversikt av forskningslitteraturen. Detta måste kompletteras med annat underlag, t.ex. det statistiska perspektivet där statistiska underlag beskriver förändringar hos arbetsmiljön, hälsa, välbefinnande, arbetsskador, sjukskrivningar och andra mätetal. Vidare behöver frågorna belysas ur ytterligare andra perspektiv, t.ex. ur arbetslivsperspektivet som fångar yrkesverksammas attityder och upplevelser, massmedieperspektivet som fångar beskrivningar av arbetsmiljön från massmedier och sociala medier, samt ett professionellt perspektiv som ger uttryck för de arbetsmiljöprofessionellas kunskaper och erfarenheter. Detta sistnämnda perspektiv innefattar s.k. grå litteratur, t.ex. rapporter, utredningar, genomgångar, böcker och fackpress. En sådan sammanställning skulle ge en mer komplett bild av ett så komplext område som arbetsmiljötrender. 24 Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 5. Slutsatser Forskning om framtidens arbetsmiljö och arbetsmiljötrender är ett område där det finns ett begränsat antal studier som är publicerade i den vetenskapliga litteraturen. Vidare är de publicerade studierna disparata vad gäller innehåll, fokus, metodanvändning och tillämpningsområde. Från Sverige och de skandinaviska länderna finns få studier i den internationella litteraturen. Från de 20 studier som ingår i denna kunskapssammanställning har nedanstående slutsatser framkommit. Den snabba tekniska utvecklingen innebär att teknik i ökad grad kommer att ta över vissa arbetsuppgifter, men den kommer också att skapa nya arbetstillfällen och förbättrad arbetsmiljö. Tekniken kommer också att förändra de kvarvarande arbetenas karaktär och därmed arbetsmiljön. Även om anställda i dag inte är speciellt bekymrade över att ny teknik kan ta över deras arbete, så finns det risker att en ökad medvetenhet om denna utveckling kan få negativa konsekvenser för upplevelsen av arbetssituationen. Det behövs mer kunskap och forskning om denna teknikomställning och dess konsekvenser för människorna i arbetslivet. Forskningen om psykosocial och organisatorisk arbetsmiljö har ökat över tiden, och speciellt kring frågor om stress och utmattning. Inom detta område har trender så som globalisering, flexibilisering och internationell konkurrens bedömts kunna leda till en försämrad arbetsmiljö och säkerhet, högre krav, sämre arbetstider, lägre lön, centraliserad makt och kontroll samt förlorade arbetstillfällen till andra länder. Andra studier har pekat på möjligheterna att omvärldsförändringarna kan leda till ökat samarbete i teambaserade organisationsformer, mer organisationssamverkan i nätverk, mindre hierarkiska organisationer, mindre av ledningskontroll, och att den enskilde får mer kontroll över sitt eget arbete och den egna arbetsplatsen. Den positiva utvecklingen har främst iakttagits i kvalificerade högteknologiska och kunskapsintensiva arbeten, medan den negativa utvecklingen främst iakttagits i arbetsintensiva servicearbeten, samt inom skola, vård och omsorg. Det behövs mer forskning och kunskap om hur nya organisationsformer påverkar arbetsmiljön. En trend inom säkerhetsområdet är att lägga större fokus på ledningssystem för säkerhet i kombination med en säkerhetskultur. Bäst resultat erhålls när dessa system är integrerade i organisationens beslutsfattande. Vidare behövs engagemang från högsta ledningen, aktivt deltagande och engagerade anställda, att chefer och arbetsledare är utbildade och motiverade, samt att ledningssystemet är relevant och anpassat efter organisationens behov. Regelverket har utvecklats mot en systematisk processbaserad självkontrollmodell. De demografiska förändringarna innebär att pensionsåldern höjs. Därför behövs mer forskning för att organisationen och tekniken ska kunna utvecklas så att dessa stöder äldre i sina arbetsuppgifter, men också att de äldres kunskaper och erfarenheter kan tas tillvara. Detsamma gäller människor med annan kulturell bakgrund. Vidare behövs också mer forskning om orsakerna till att våld, hot och trakasserier har ökat. Generellt sett har de flesta studierna handlat om risker och arbetsmiljöproblem. Det behövs mer forskning om faktorer som skapar en god arbetsmiljö, utvecklande, stimulerande och hälsofrämjande arbeten samt lärande. Vidare är utfallsmåtten ofta effekter på säkerhet, hälsa och välbefinnande. Framtida studier behöver också inkludera effekter på organisationens effektivitet, innovation, lärande och image. Arbetsmiljöfrågorna måste lyftas från individnivå till organisationsoch samhällsnivå för att kunna driva verksamhetsutvecklingen strategiskt. Forskningsstudier måste framöver utformas så att de fastställer orsakssamband. Det räcker inte med statistiska korrelationer. Vidare behövs interventionsforskning på arbetsplatsnivå, men också på organisationsoch samhällsnivå som kan ge svar på effektiviteten hos olika arbetsmiljöåtgärder. Dessa bör inkludera ekonomiska konsekvenser och systemeffektivitet. 25Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 26 Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 6. Bilagor Bilaga A: Inkluderade artiklar Bendak, S. (2003). 12-h workdays: current knowledge and future directions. Work and Stress, 17(4), 321-336. Bliese, P. D., Edwards, J. R., & Sonnentag, S. (2017). Stress and well-being at work: A century of empirical trends reflecting theoretical and societal influences. Journal of Applied Psychology, 102(3), 389-402. Brougham, D., & Haar, J. (2018). Smart technology, artificial intelligence, robotics, and algorithms (STARA): employees’ perceptions of our future workplace. Journal of Management & Organization, 24(2), 239-257. Burr, H., Bjorner, J. B., Kristensen, T. S., Tuchsen, F., & Bach, E. (2003). Trends in the Danish work environment in 1990-2000 and their associations with labor-force changes. Scandinavian Journal of Work Environment and Health, 29(4), 270-279. Calzavara, M., Battini, D., Bogataj, D., Sgarbossa, F., & Zennaro, I. (2019). Ageing workforce management in manufacturing systems: state of the art and future research agenda. International Journal of Production Research, 1-19. Cascio, W. F., & Aguinis, H. (2008). Research in industrial and organizational psychology from 1963 to 2007: Changes, choices, and trends. Journal of Applied Psychology, 93(5), 1062-1081. Choudhry, R. M., Fang, D., & Mohamed, S. (2007). The nature of safety culture: A survey of the state-ofthe-art. Safety Science, 45(10), 993-1012. Chung, A. Z., & Williamson, A. (2018). Theory versus practice in the human factors and ergonomics discipline: Trends in journal publications from 1960 to 2010. Applied Ergonomics, 66, 41-51. De Bruyne, E., & Gerritse, D. (2018). Exploring the future workplace: results of the futures forum study. Journal of Corporate Real Estate, 20(3), 196-213. Gallagher, C., & Underhill, E. (2012). Managing work health and safety: recent developments and future directions. Asia Pacific Journal of Human Resources, 50(2), 227-244. Gallie, D. (2005). Work pressure in Europe 1996–2001: Trends and determinants. British Journal of Industrial Relations, 43(3), 351-375. Härenstam, A., & MOA Research Group. (2005). Different development trends in working life and increasing occupational stress require new work environment strategies. Work, 24(3), 261-277. Koukoulaki, T. (2010). New trends in work environment–New effects on safety. Safety Science, 48(8), 936-942. Leka, S., Jain, A., Zwetsloot, G., Andreou, N., & Hollis, D. (2016). Future challenges of occupational safety and health policy-making in the UK. Policy and Practice in Health and Safety, 14(1), 65-80. Oechsler, W. A. (2000). Workplace and workforce 2000+–the future of our work environment. International Archives of Occupational and Environmental Health, 73(1), S28-S32. Oldham, G. R., & Fried, Y. (2016). Job design research and theory: Past, present and future. Organizational Behavior and Human Decision Processes, 136, 20-35. Radjiyev, A., Qiu, H., Xiong, S., & Nam, K. (2015). Ergonomics and sustainable development in the past two decades (1992–2011): Research trends and how ergonomics can contribute to sustainable development. Applied Ergonomics, 46, 67-75. Roetting, M., & Luczak, H. (2001). Ergonomics as Integrating Constituent in Occupational Safety and Health—Past, Present, and Future. International Journal of Occupational Safety and Ergonomics, 7(4), 507-526. Sauter, S. L., & Murphy, L. R. (2004). Work organization interventions: state of knowledge and future directions. Sozial-und Präventivmedizin, 49(2), 79-86. Sonntag, K. (2001). Psychological approaches to OSH Research—An evaluation of 20 years of psychological research on industrial safety and health in Germany. International Journal of Occupational Safety and Ergonomics, 7(4), 561573. 27Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 34 Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 Sammanfattning Syftet med denna kunskapsöversikt är dels att bidra med en systematisk och tematisk överblick över forskning rörande digitaliseringens konsekvenser för arbetsmiljön samt för det förebyggande arbetsmiljöarbetet, dels identifiera framtida forskningsbehov inom området. En bred definition av digital teknik har därvid tillämpats: här inkluderas olika typer av smarta maskiner, robotar och verktyg som är utrustade med digital teknik, men även digitala objekt som exempelvis olika mjukvarusystem, animeringar, simuleringar, ljud och bild. Litteraturöversikten är genomförd som en s.k. ”rapid review”, vilket är en studie som är systematisk men genomförd på kort tid, vilket innebär att analyserna blir mindre djupa och i stället fokuserar på tematisering och beskrivning av datamaterialet. En litteratursökning genomfördes i de internationella databaserna Scopus och Web of Science. Kompletterande sökningar genomfördes för att fånga nordiskt material via databaserna SwePub, Cristin och Forskningsdatabasen.dk, samt Norart. Av 3 740 träffar som granskats enligt kriterier för inklusion och exklusion samt kvalitet inkluderades i det slutgiltiga urvalet 73 artiklar av hög kvalitet, som publicerats från och med år 2010. Resultatet av litteratursökningen tematiserades i ett antal olika områden, vilka även bildar de rubriker under vilka resultaten av litteraturöversikten redovisas. Det ena övergripande området är organisatorisk och social arbetsmiljö. I detta avsnitt redovisas artiklar som berör digitaliseringens påverkan på arbetsmiljön avseende krav och arbetsbelastningar, möjligheter till inflytande och delaktighet, sociala relationer på arbetsplatsen, relationer mellan arbete och övrigt liv samt möjligheter till utveckling och lärande i arbetslivet. Här framkommer att digital teknik och arbetsmiljö tillsammans utgör en komplicerad väv av risker och möjligheter. Det är till och med fallet att en och samma digitala teknik kan ha såväl positiv som negativ inverkan på arbetsmiljön. Digitalisering har möjliggjort nya former för kommunikation och nya kommunikationsvägar, något som ett antal artiklar visar kan bidra till ökad delaktighet i och inflytande över utformningen och utvecklingen av verksamheten. Samtidigt visar andra artiklar att digitaliseringen kan skapa förväntningar på ständig tillgänglighet med åtföljande risk att bli störd i arbetet, något som bidrar till ökad belastning på de kognitiva funktionerna. Vad gäller krav och inflytande i arbetet lyfter ett antal artiklar fram hur digitalisering av arbetsplatser bidragit till mer standardiserade arbetssätt och minskat inflytande på hur det egna arbetet ska genomföras. Den digitala tekniken kan också få betydande konsekvenser för de sociala relationerna på arbetsplatsen och framförallt det sociala stödet. När allt fler arbetstagare med hjälp av digital teknik arbetar på avstånd från den fysiska arbetsplatsen finns risker för social isolering. Samtidigt lyfter ett antal andra artiklar fram positiva effekter på det sociala klimatet som samma teknik bidragit till: nämligen att digital teknik kan bryta isolering genom nya möjligheter till digital kommunikation eller socialt umgänge med andra grupper än de närmsta kollegorna. Möjligheten att arbeta på distans med stöd av digital teknik har fått konsekvenser för relationen mellan arbete och övrigt liv. På den positiva sidan betonas ökade möjligheter att självständigt styra när och var arbete ska utföras, samt i vissa fall en upplevd bättre balans mellan arbete och övrigt liv. Samtidigt kan frånvaron av gränser fungera som en katalysator för konflikt mellan arbete och övrigt liv eller svårighet att hantera gränsen mellan arbete och övrigt liv. I fråga om relationen mellan digital teknik och möjligheten till lärande och utveckling i arbetslivet visar ett antal artiklar på skillnader avseende kön: män får uppgifter med ökade kvalifikationskrav eller får mer makt i sina arbetsuppgifter genom att i större utsträckning än kvinnor delta i 35Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 teknikutveckling och implementering. Omvänt kan kvinnor få uppgifter med minskade kvalifikationskrav och minskad makt genom att de inte anses vara intresserade av eller kunniga om teknik och därmed exkluderas från viktigt utvecklingsarbete. Nya möjligheter till kompetensutveckling genom webbaserade utbildningsinsatser beskrivs i några artiklar. Det andra övergripande området berör digitaliseringens effekter på förutsättningarna för ett förebyggande arbetsmiljöarbete avseende såväl den fysiska som den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Av artiklarna inom denna kategori hade huvuddelen ett fokus på den fysiska arbetsmiljön. Detta indikerar att forskning rörande förebyggande arbetsmiljöarbete i hög grad är något som sker inom den fysiska dimensionen av arbetsmiljöområdet. Därtill visar översikten att det i stor utsträckning är industri, eller andra traditionellt mansdominerade branscher som exempelvis byggeller gruvbranschen, som är i fokus. Studier om förebyggande fysiskt arbetsmiljöarbete inom kvinnodominerade branscher, yrken och sektorer saknas i vårt material. I artiklarna med en förebyggande ansats har ett eller flera arbetsmiljöproblem identifierats. Dessa problem kan vara resultat av digital teknik, exempelvis säkerhetsriskerna med gemensamma arbetsytor för människor och smarta robotar, eller risken för bristande återhämtning till följd av IKT och det gränslösa arbetet. Det förebyggande arbete som i första hand riktar sig till organisationer och chefer pekar på vikten av att exempelvis erbjuda de anställda olika möjligheter till flexibelt arbete, utveckla policyer och riktlinjer för hur gränslöst det flexibla arbetet får vara och undvika ökad kontroll. Möjligheter att arbeta förebyggande för att utveckla bättre arbetsmiljöer lyfts fram: t.ex. potentialen att lätta på arbetsbördan genom att överföra vissa arbetsuppgifter till tekniken, eller att tekniken helt enkelt varnar individen när arbetsbelastningen blir för hög. Genom simuleringar och VR-experiment kan man arbeta fram, testa och utvärdera robot-individ interaktioner utan att äventyra arbetstagarens säkerhet. Likaså möjliggör den digitala tekniken nya former för utbildning av arbetstagaren: med hjälp av olika visualiseringsteknologier kan arbetstagarna tränas och utbildas i hur de ska utföra sitt arbete på ett säkert sätt och därmed öka sitt säkerhetsmedvetande – allt i en säker miljö. Det är värt att notera att artiklar om hur man kan arbeta förebyggande vad gäller digital teknik och den organisatoriska och sociala arbetsmiljön inte förekommer i någon större utsträckning. Detsamma gäller artiklar som kombinerar den fysiska med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Följaktligen efterlyser vi mer tvärvetenskaplig forskning som förmår koppla samman t.ex. utveckling av digital teknik med arbetsmiljörelaterade frågor, för att förebygga eller eliminera risker redan i designoch utvecklingsfasen. Dessutom har vi observerat ett mönster i det att de mer tekniktunga artiklarna har en starkt positiv tekniksyn medan de mer samhällsvetenskapliga artiklarna har en mer negativ syn på teknik. Det skulle vara fruktbart för arbetsmiljöns utveckling om dessa två synsätt kunde förenas i gemensamma forskningsprojekt. Vidare efterlyser vi forskning som studerar, och bidrar till möjligheter att utveckla, positiva aspekter av digitalisering, t.ex. e-lärande på arbetsplatsen samt olika sätt att använda digitala verktyg för ökad delaktighet i utvecklingen av verksamheter. 36 Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 37Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 38 Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 1. Inledning Den digitala tekniken utvecklas med rasande fart och bidrar till genomgripande förändringar av både samhälle och arbetsliv. Den digitala transformationen av arbetet påverkar såväl innehåll som utförande. Med digital teknik avses i denna kunskapssammanställning olika typer av smarta maskiner, robotar och verktyg som är utrustade med digital teknik, men även digitala objekt som exempelvis olika mjukvarusystem, animeringar, simuleringar, ljud och bild. Digital teknik kan införas av olika skäl, exempelvis för att rationalisera bort vissa arbetsuppgifter, för att effektivisera arbetsprocesser, för att förbättra kommunikation och tillgänglighet, för att tillvarata anställdas kompetens, eller för att införa nya affärseller organisationsmodeller. Med andra ord ligger det en positiv utvecklingssyn bakom införandet av digital teknik, men effekterna behöver inte alltid vara positiva för arbetsmiljön. Oavsett anledning får den ökade graden av digitalisering effekter för arbetsmiljön, många gånger kan denna vara både negativ och positiv och dessutom svår att förutse. Dessutom är det inte enbart arbetet som digitaliseras utan även livet utanför arbetet, vilket i sin tur kan ha inverkan på arbetet och göra arbetslivet än mer komplext. Det finns således stor anledning att sammanställa befintlig kunskap på området, såväl för att tillgängliggöra kunskapen som för att identifiera eventuella kunskapsluckor och forskningsbehov. Denna del av kunskapsöversikten lyfter således fram den forskningsbaserade kunskap som finns kring digitaliseringens effekter på arbetsmiljön, hur förutsättningarna för förebyggande arbetsmiljöarbete påverkas och vilka kunskapsluckor och forskningsbehov som finns. Litteraturöversikten är genomförd som en s.k. rapid review och omfattar såväl den fysiska som den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Översikten är inte begränsad till någon specifik bransch utan det är själva fenomenet digitalisering och arbetsmiljö som är i fokus. Vidare riktar sig litteraturöversikten till praktiker, forskare och beslutsfattare som är intresserade av digitalisering och arbetsmiljö. Härnäst presenteras syfte och frågeställningar samt en ordlista med för denna delrapport centrala teknikbegrepp. Detta följs av en beskrivning av den metod som ligger till grund för kunskapsöversikten och hur arbetet har genomförts. Därefter presenteras kunskapen från de ingående artiklarna i tematiska avsnitt, där varje avsnitt avslutas med en sammanfattning och en referenslista. Resultatdelen följs av en sammanfattande diskussion kring arbetsmiljö och digitalisering i förhållande till svenskt arbetsliv i förändring, behovet av fortsatt forskning samt reflektioner över metodval. Delrapporten avslutas med slutsatser och en bilaga. Syfte och frågeställning Syftet med denna kunskapsöversikt är dels att bidra med en systematisk och tematisk överblick över forskning rörande digitaliseringens konsekvenser för arbetsmiljön och det förebyggande arbetsmiljöarbetet, dels att identifiera framtida forskningsbehov inom området. I kunskapsöversikten besvaras därför följande frågor: • Hur påverkas arbetsmiljön av att arbete (och övrigt liv) digitaliseras? • Vilken betydelse har digitaliseringen av arbete (och övrigt liv) för det förebyggande arbetsmiljöarbetet? • Vilket är det framtida forskningsbehovet inom området? 39Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 Viktiga begrepp För att underlätta den fortsatta läsningen beskriver vi här några av de teknikrelaterade begrepp som är bärande i rapporten. Begreppen presenteras i bokstavsordning. Arbetsyta/gemensam arbetsyta – en arbetsyta där människa och digital teknik samarbetar. Augmenterad verklighet – en direktsänd observation av en fysisk, verklighetstrogen miljö vars element förstärks (eller kompletteras) med datorgenererade sinnesintryck. Digital teknik – här avses olika typer av smarta maskiner, robotar och verktyg som är utrustade med digital teknik, men även digitala objekt som exempelvis olika mjukvarusystem, animeringar, simuleringar, ljud och bild. Digitalt medierat distansarbete – detta innebär att de anställda har möjlighet att i varierande utsträckning – från en halv dag i veckan till all sin arbetstid – förlägga arbetet på andra platser än arbetsplatsen och under andra arbetstider än de formella. IKT Krav – beskriver nya och förändrade krav på arbetstagare i deras arbetsmiljö med direkta konsekvenser för hälsa och välmående. Mer precist handlar det om krav som orsakar avbrott i arbetet, för många mejl och telefonsamtal, tekniska problem samt otydliga gränser mellan arbete och privatliv. Robot – en programmerad maskin som utför fysiska uppgifter. Virtuell verklighet (VR) – en datorsimulerad verklighet som förstärks. 40 Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 2. Metod och genomförande 1 Tricco, A. C., Antony, J., Zarin, W. et al (2015). A scoping review of rapid review methods. BMC Medicine, 13(1), No 224. Litteratursökning Syftet med denna studie är att sammanställa det forskningsbaserade kunskapsläget avseende digitaliseringens konsekvenser för arbetsmiljön samt för det förebyggande arbetsmiljöarbetet, och därför bedömdes en systematisk litteraturöversikt vara lämplig som metod. Genom att samla in, tematisera och sammanställa vetenskapliga studier inom ett visst område (eller utifrån en specifik frågeställning) kan man på ett tämligen tidseffektivt sätt skaffa sig en god överblick över kunskapsläget. Samtidigt skapar detta också möjlighet att identifiera kunskapsluckor och behov av ytterligare forskning. Eftersom tiden utgjorde en begränsning är föreliggande review en s.k. ”rapid review”, vilken skiljer sig från en ”systematic review” på några punkter, samtidigt som de två olika tillvägagångssätten har många gemensamma drag.1 I båda fallen bygger översikterna på systematiska, transparenta och replikerbara metoder för litteratursökning. I båda fallen är urvalet baserat på inklusionsoch exklusionskriterier. Det som skiljer de två granskningsförfarandena åt är i första hand tidsåtgången. En ”rapid review” tar vanligtvis maximalt sex månader, medan en ”systematic review” vanligen tar dubbelt så lång tid. Tidsbegränsningen leder till att granskning och analys av litteraturen resulterar i tematiseringar och beskrivningar av datamaterialet, snarare än en djupare analys och problematisering av materialet. För detta krävs ofta en ”systematic review”. Fördelen med en ”rapid review” är alltså att den möjliggör en systematisk litteraturgranskning som relativt snabbt kan bli färdig. Detta är en fördel om det finns behov av kunskap kring framväxande fenomen i samhället eller fenomen som anses vara synnerligen viktiga att snabbt belysa. Det första steget i en systematisk litteratursökning är att utforma en övergripande sökstrategi, dvs. ta fram relevanta söktermer och bestämma vilka databaser som ska användas samt hur informationen från databaserna ska inhämtas och hanteras. I detta fall utformades den övergripande sökstrategin i en dialog mellan informationsspecialisten Malin Almstedt Jansson vid Gävle högskolas bibliotek och experterna professor Ann Bergman vid Karlstads universitet, docent Kristina Palm vid Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Karlstads universitet samt filosofie doktor Calle Rosengren vid Lunds universitet. Utformningen av sökstrategin genomfördes med målet att identifiera så många som möjligt av alla relevanta studier, men samtidigt göra rimliga avgränsningar för att underlätta projektets genomförande. Under arbetet med utformningen av sökstrategin genomförde informationsspecialisten initiala sökningar i syfte att säkerställa att sökningarna returnerade relevanta studier. För att identifiera så många relevanta studier som möjligt genomfördes sökningar i två internationella databaser, Scopus och Web of Science. Dessa valdes för sin breda täckning av olika discipliner och ämnen och för att de indexerar internationella vetenskapliga tidskrifter av hög kvalitet. En avgränsning som genomfördes var att initialt endast söka ut och inkludera studier publicerade från och med 2005, även om det kan hävdas att vissa branscher arbetat med digitalisering längre tillbaka än så. Samtidigt krävs vissa avgränsningar i en ”rapid review” för att materialet som söks ut i slutändan ska bli hanterbart tidsoch resursmässigt. 41Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 Sökprocessen samt inklusionsoch exklusionsprocessen följer den s.k. PEO-modellen och beskrivs i tabell 1. De slutliga söktermerna för respektive databas, vilka mejslades fram i dialog mellan experterna och informationsspecialisten, presenteras i bilaga A. Dessa byggdes initialt i databasen Scopus och anpassades därefter för sökning i databasen Web of Science. Informationsspecialisten genomförde litteratursökningarna i samråd med experterna. Dessa tillhandhöll standardartiklar och förslag på söktermer och fattade beslut om sökstrategin. Sökningarna genomfördes i juni 2019. Kompletterande sökningar genomfördes för att fånga nordiskt material via databaserna SwePub, Cristin och Forskningsdatabasen. dk, samt Norart. Med det nordiska materialet avses här artiklar som är skrivna på något av språken danska, norska eller svenska. Artiklar skrivna av nordiska forskare på engelska har täckts in genom de sökningar som gjorts i de internationella forskningsdatabaserna SCOPUS och Web of Science. SwePub är en svensk databas innehållande vetenskapliga publikationer från svenska lärosäten, Cristin är en motsvarande norsk databas för vetenskapliga publikationer från norska lärosäten och Forskningsdatabasen.dk är en portal för forskningspublikationer från danska forskningsinstitutioner och forskare. Norart, slutligen, är en databas som innehåller referenser till norska och nordiska tidskriftsartiklar. Sökningarna har gjorts på respektive språk. Därtill genomfördes manuella sökningar i tidskrifterna Arbetsmarknad & Arbetsliv, Tidsskrift for arbejdsliv och Sökelys på arbeidslivet för att säkerställa att relevanta artiklar inkluderades. Samtliga identifierade studier importerades till referenshanteringssystemet EndNote X9, där gallringen av dubbletter genomfördes. Gallring av artiklar mot inklusionsoch exklusionskriterier Den slutgiltiga utsökningen resulterade i 3 740 artiklar vilka lades in i Rayyan (rayyan.qcri.org), ett referenshanteringssystem speciellt utformat för att arbeta med systematiska kunskapsöversikter. De tre experterna granskade vardera en tredjedel av artiklarna för att inkludera eller exkludera dem i enlighet med de fastställda kriterierna (se tabell 1). Efter att ha granskat 300 titlar och abstrakt diskuterade experterna sinsemellan sådant som markerats ”kanske” och sådant som ”exkluderats” i syfte att säkra samsyn i det fortsatta arbetet. Efter att ha granskat och sorterat samtliga 3 740 abstrakt och titlar återstod 513 artiklar vilka bedömdes vara av relevans för kunskapsöversikten. På grund av den stora mängd artiklar som fångades in i utsökningen, i relation till de tidsmässiga ramarna för studien, behövde antalet reduceras ytterligare innan materialet relevansbedömdes i fulltext, varför ytterligare avgränsningar gjordes. Dessa var att exkludera bokkapitel och rapporter, och endast inkludera artiklar publicerade från och med 2010, i tidskrifter som är listade i den s.k. Norska listan och Web of Science, samt med förste författare knuten till europeiskt universitet. I utsökningen ingår ett antal artiklar som i vissa tekniktidskrifter kallas för ”letter”; dessa är inkluderade då de är relativt korta, men med samma struktur som en vetenskaplig artikel. De studier som uppfyllde inklusionskriterierna beställdes i fulltext. I steg två relevansgranskade experterna dessa texter mot inklusionsoch exklusionskriterierna. Bedömningen genomfördes i programmet Mendeley, där 30 av artiklarna lades i en mapp för gemensam bedömning som s.k. kontrollgrupp, medan övriga fördelades på de tre experterna. Efter att experterna granskat och bedömt de 30 artiklarna jämfördes besluten för inkludering, exkludering och markering som osäkert. Samstämmigheten för osäker var stor medan det fanns mindre skillnader vad gäller inkludering och exkludering. Majoritetsbeslut gällde för exkludering och inkludering, och diskussioner kring dessa artiklar fördes i avsikt att stärka överensstämmelsen i kommande bedömningar. Innan experterna fortsatte med att relevansbedöma sina respektive artiklar ägnade de 42 Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 tid åt att återigen diskutera igenom inklusionsoch exklusionskriterierna för att ytterligare förtydliga innebörden och förstärka samsynen. Forskarna kom överens om att i Mendeley ”tagga” exkluderade artiklar med ”exkluderad” och ange orsaken som: ”fel P” (population eller problem), ”fel E” (exponering) och/eller ”fel O” (outcome) i relation till frågeställningarna. Artiklar som inkluderades taggades med ”inkluderad” samt med ”orgsoc”, ”fysisk” och/eller ”förebyggande” för att visa på tre relevanta teman: organisatorisk och social arbetsmiljö, fysisk arbetsmiljö eller förebyggande arbetsmiljöarbete. Valet att teman växte fram i dialog mellan experterna efter genomläsning av texterna i kontrollgruppen. Granskningen dokumenterades i en detaljerad mall. De studier som inte uppfyllde inklusionskriterierna gallrades bort. Kvalitetsgranskning av relevanta artiklar Eftersom ämnesområdet är brett har vi valt att ta med olika typer av studier, dvs. vi inkluderar kvalitativa och kvantitativa studier, men också artiklar med litteraturstudie som metod. Vi valde att utgå från god vetenskaplig praxis i några olika steg för att bedöma kvaliteten. Vårt tillvägagångssätt har vi stämt av med informationsspecialisterna Berit Hjort och Annelie Ekberg-Andersson vid Karlstads Universitetsbibliotek. I första hand har vi valt att endast inkludera vetenskapliga artiklar publicerade i journaler som är listade i Web of Science och/eller i den s.k. Norska listan. Det innebär att vi i grunden stöder oss på att de artiklar som blir inkluderade har genomgått det vedertagna peer-review-systemet, vilket är synnerligen viktigt för att bedöma vetenskapens integritet och kvalitet. I andra hand har vi valt att endast inkludera vetenskapliga artiklar, således är bokkapitel (även de som genomgått peerreview) och grå litteratur exkluderade. Tabell 1: Inklusionsoch exklusionskriterier enligt PEO-modellen Inklusion Exklusion Population Individer i avlönat arbete inklusive egenanställda (self-employed) och liknande begrepp/synonymer. Ideellt arbete och oavlönat hushållsarbete. Individer utan avlönat arbete och studerande. Exposure Digitalisering, digital teknik som förändrar/påverkar arbetsvillkoren på ett negativt och/eller positivt sätt. Digitalisering i form av det engelska begreppet digitization. Datorisering (computerization). Teknik som inte är digital. Outcome Arbetsmiljö, förändringar i arbetsmiljön, påverkan på arbetsmiljön och förutsättningar för arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljö inbegriper sociala faktorer, organisatoriska faktorer, fysiska faktorer – dvs. faktorer som påverkar arbetsvillkoren. Individens hälsa, ohälsa, välmående och sjukdomar som inte är kopplade till arbetsmiljö eller arbetsvillkor. Studier som inte kopplar till arbetsmiljö och arbetsvillkor. Studier som inte utförts i arbetsplatsens och organisationens kontext. Studier där digital teknik använts som metod i forskningsstudier t.ex. insamling och analys av medicinska data, kemiska ämnens påverkan på miljön. Organisationens produktivitet, effektivitet, företagsledning eller ekonomi. 43Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 viss utsträckning till kön. • De digitala systemen kan bli styrande för arbetsprocessen med minskat inflytande över arbetets utförande som följd. • Införandet av digital teknik kan orsaka maktförskjutningar i organisationer i det att teknikkunniga får ökad kontroll över arbetsprocesser. • Robotar kan bidra till avlastning av arbetskrav. • Nya möjligheter till kommunikation med hjälp av digital teknik kan bidra till ökad delaktighet och inflytande på arbetsplatsen. • Den digitala tekniken möjliggör ökad rumslig och tidslig autonomi. Att under perioder välja arbetsmiljöer utanför kontoret kan främja arbetsrelaterad hälsa. Referenser: arbetsbelastning, krav och inflytande över arbetsvillkor Andersson Marchesoni, M., Axelsson, K., Fältholm, Y. & Lindberg, I. (2017). Technologies in older people’s care: Values related to a caring rationality. Nursing Ethics, 24(2), 125–137. DOI:10.1177/0969733015594665 Andersen, T. K. (2015). Employees’ involuntary nonuse of ICT influenced by power differences: A case study with the grounded theory approach. Interdisciplinary Journal of Information, Knowledge, and Management, 10, 117–143. Albinsson, G. & Arnesson, K. (2018). Kommunala chefers kommunikation via digitala verktygs betydelse för arbetssituation och chefskap. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 24(3–4), 26–44. Bayo-Moriones, A., Billon, M. & Lera-López, F. (2017). Are new work practices applied together with ICT and AMT? International Journal of Human Resource Management, 28, 553–580. DOI:10.1080/09585192.2015.1116453 Bordi, L., Okkonen, J., Mäkiniemi, J. P. & HeikkiläTammi, K. (2018). Communication in the digital work environment: Implications for wellbeing at work. Nordic Journal of Working Life Studies, 8, 29–48. DOI:10.18291/njwls.v8iS3.105275 Håkansta, C. & Bergman, A. (2018). Digitaliserad och isolerad: yrkespraktiken i ett mobilt yrke. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 24(3–4), 7–25. Lotherington, A.T. & Obstfelder, A. (2015). Digitalisering av arbeidsflyt på sykehus – konsekvenser for legers arbeidshverdag. Nordisk tidsskrift for helseforskning, 11, 66. DOI:10.7557/14.3480 Stadin, M., Nordin, M., Broström, A., Magnusson Hanson, L.L., Westerlund, H. & Fransson, E.I. (2016). Information and communication technology demands at work: The association with job strain, effort-reward imbalance and selfrated health in different socio-economic strata. International Archives of Occupational and Environmental Health, 89, 1049–1058. DOI:10.1007/s00420-016-1140-8 Stadin, M., Nordin, M., Broström, A., Magnusson Hanson, L.L., Westerlund, H. & Fransson, E.I. (2019). Repeated exposure to high ICT demands at work, and development of suboptimal selfrated health: Findings from a 4-year follow-up of the SLOSH study. International Archives of Occupational and Environmental Health, 92, 717–728. DOI:10.1007/s00420-019-01407-6 Stenfors, C.U.D., Magnusson Hanson, L., Oxenstierna, G., Theorell, T. & Nilsson, L.G. (2013). Psychosocial working conditions and cognitive complaints among Swedish employees. PLoS ONE, 8, 10. DOI:10.1371/journal.pone.0060637 Vesala, H. & Tuomivaara, S. (2015). Slowing work down by teleworking periodically in rural settings? Personnel Review, 44(4), 511–528. Wasen, K. (2010). Replacement of highly educated surgical assistants by robot technology in working life: Paradigm shift in the service sector. International Journal of Social Robotics, 2, 431–438. DOI:10.1007/s12369-010-0062-y 50 Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 Sociala relationer och ledarskap Den sociala arbetsmiljön handlar om villkor och förutsättningar för de delar av arbetet som inkluderar socialt samspel, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor. För att främja hälsa behövs inte bara en balans mellan krav och resurser i arbetet, utan tidigare studier visar på vikten av att det även finns socialt stöd. Detta kan handla om att det finns kollegor på arbetsplatsen som kan hjälpa till med sin kunskap för att lösa en arbetsuppgift, såväl som att det finns en stöttande hand när man upplever motgångar. Nio artiklar faller inom detta område, som är uppdelat i följande underteman: Risk för isolering och bristande socialt stöd; Sociala relationer med chef: övervakning, återkoppling och tillit; Gruppen i det digitala; samt Hot och trakasserier i det digitala. Risk för isolering och bristande socialt stöd Håkansta och Bergman (2018) visar att den ökade möjligheten att med hjälp av digital teknik utföra arbete utanför arbetsgivarens lokaler bidragit till minskade incitament för arbetsmiljöinspektioner att vara på sin fysiska arbetsplats. Författarna flaggar upp risken med att digitalt medierat distansarbete kan bidra till professionell och social isolering när det finns färre arbetstagare på kontoret och därmed färre sociala interaktioner. I fråga om hur distansarbete påverkar sociala interaktioner på jobbet visar Maruyama och Tietze, (2012) i sin studie att de anställda hade en överdriven förväntan om negativ inverkan, medan utfallet var mindre negativt. Samtidigt visar resultaten att så många som var tredje arbetstagare upplevde bristande social interaktion som ett resultat av det distansarbete som utfördes i hemmet med hjälp av digital teknik. Resultaten från en intervjustudie med franska distansarbetare pekar på upplevd social isolering samt bristande informella relationer med kollegor (Vayre och Pignault 2014). Utifrån resultaten av studien lyfter författarna fram behovet av att ledningen organiserar fysiska möten mellan anställda som i stor utsträckning arbetar utanför arbetsgivarens lokaler. Resultat från Pettersen (2016) visar att relationer och interaktioner mellan anställda i den fysiska miljön till stor del formar hur de interagerar online, i den digitala miljön. Baserat på resultaten från en etnografisk fältstudie, samt en nätverksanalys, beskrivs att de som inte redan träffats, eller har en relation med andra kollegor fysiskt, tenderar att hamna utanför den digitala kommunikationen. I relation till resultaten av studien lyfter författarna fram vikten av att anordna olika sociala aktiviteter så att anställda kan träffas fysiskt och lära känna varandra för att underlätta det samarbete som sker digitalt. Som nämndes tidigare visar även Hislop m.fl. (2015) att den digitala tekniken hade lett till en ökad rumslig autonomi i den meningen att arbetstagaren inte var bunden till att sitta framför datorn. Författarna hävdar att denna omständighet kan bidra till att bryta social isolering bland distansarbetare (”teleworkers”) med hemmet som arbetsplats. Anledningen skulle vara att de kunde välja en arbetsmiljö utanför hemmet, där de kunde interagera med andra människor och ändå vara tillgängliga för kollegor och klienter via mobiltelefon eller e-post. Att kunna välja trevliga miljöer (t.ex. ett café) uppskattades också av de anställda. Resultaten från en enkätstudie med arbetstagare i Nederländerna visar att arbete utanför arbetsgivarens lokaler inte hade negativa konsekvenser för kollegialt beteende på arbetsplatsen, vilket stod i motsats till hypotesen i studien (ten Brummelhuisa 2010). Kollegialt beteende definieras i studien som socialt och kommunikativt beteende gentemot kollegor i arbetsgruppen, samt försök att bidra till den sociala atmosfären för hela arbetsplatsen. Resultatet förklaras med att den digitala tekniken medger andra former av kommunikation mellan kollegor samt att möjligheten att arbeta hemifrån gör arbetet mer effektivt med konsekvensen att det blir tid över att lägga energi på att måna om kollegor och den sociala atmosfären i gruppen. 51Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 En enkätstudie om belgiska arbetstagare i telekombranschen visade inga direkta samband mellan mängden distansarbete (antal dagar som den anställde arbetade hemifrån med hjälp av digital teknik) och arbetsrelaterad hälsa (Vander Elst m.fl. 2017). Däremot erhöll de som arbetade hemifrån oftare en lägre grad av socialt stöd, något som i sin tur var relaterat till ett sämre arbetsrelaterat psykiskt välmående och engagemang i arbetet. Den tidigare refererade studien om robotassistenter inom kirurgin (Wasen 2010) varnade för att arbetet för kirurger på sikt kan bli socialt isolerat om robotarna ersätter de tidigare operationsassistenterna. Samtidigt beskrevs att robotarna var accepterade som kollegor av kirurgin. Författarna lyfter fram begrepp som ”robot companions” och ”robots as team members” samt påpekar att sociala förmågor idag kan i större utsträckning designas in i tekniken, t.ex. ansiktsuttryck och kroppsspråk, samt förmågan att utläsa användarens avsikter. Sociala relationer med chef: övervakning, återkoppling och tillit I Maruyamas och Tietzes (2012) studie av distansarbetare framkom att kvinnor oftare än män uppgav att arbete hemifrån med hjälp av digital teknik ledde till att deras arbete osynliggjordes, vilket i förlängningen påverkade deras karriärmöjligheter negativt. En förklaring som författarna framför är att arbete bedöms och värderas utifrån synlighet på kontoret som ett mått på engagemang. Enligt Ball (2010) är övervakning på arbetsplatsen ingenting nytt; däremot har framväxten av en ”mätbarhetskultur” och ny digital teknik medfört att övervakning av individer intensifierats. Artikeln, som är en historisk exposé och kartläggning över övervakning i arbetslivet, belyser att det historiskt sett har varit accepterat att arbetsgivaren (inom ramen för lönearbetsrelationen) har övervakat arbetsinsatser på olika sätt. Samtidigt lyfter artikelförfattaren fram att sådan övervakning som den anställde uppfattar som alltför omfattande eller djupgående kan få negativa konsekvenser för autonomi och inflytande i arbetet samt även för tillit till arbetsgivaren. Gruppen i det digitala Bosch-Sijtsema m.fl. (2011) lyfter fram att den digitala tekniken möjliggjort ett mer distribuerat arbetssätt i arbetsgrupper, dvs. att grupper samarbetar på daglig basis även om de inte är samlokaliserade fysiskt. Detta arbetssätt kan leda till svårigheter att lokalisera kollegor samt färre informella samtal och möten – något som författarna hävdar är viktigt såväl för gruppens prestation som för arbetsmiljön. Hot och trakasserier i det digitala En artikel om sexarbetare i Storbritannien påpekar att handeln med sex idag i stor utsträckning medieras med hjälp av digital teknik (Sanders m.fl. 2016). Baserat på en enkätstudie med sexarbetare lyfter forskarna fram att det vanligaste brott (cirka vart tredje) som de utsätts för är hot och trakasserier via telefon, sms eller e-post. Sammanfattning: sociala relationer och ledarskap • Hur arbetstagare kommunicerar och interagerar digitalt och i det fysiska mötet på kontoret kan inte ses som separata företeelser. När anställda i stor utsträckning arbetar utanför kontoret och inte sedan tidigare har en väletablerad relation med kollegor kan de lätt hamna utanför den digitalt medierade kommunikationen. • Organisationer som har en stor andel anställda som arbetar utanför arbetsgivarens lokaler behöver organisera fysiska möten. • Ett flertal av studierna pekar på uppenbara risker för bristande socialt stöd vid distansarbete. • Att arbeta utanför arbetsgivarens lokaler kan bidra till att arbetet osynliggörs, framförallt för kvinnor. Denna omständighet kan få negativa konsekvenser för karriärmöjligheter. 52 Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 Referenser: sociala relationer och ledarskap Ball, K. (2010). Workplace surveillance: An overview. Labor History, 51, 87–106. Bosch-Sijtsema, P.M., Fruchter, R., Vartiainen, M. & Ruohomäki, V. (2011). A framework to analyze knowledge work in distributed teams. Group and Organization Management, 36, 275–307. DOI:10.1177/1059601111403625 Hislop, D., Axtell, C., Collins, A., Daniels, K., Glover, J. & Niven, K. (2015). Variability in the use of mobile ICTs by homeworkers and its consequences for boundary management and social isolation. Information and Organization, 25, 222–232. DOI:10.1016/j.infoandorg.2015.10.001 Maruyama, T. & Tietze, S. (2012). From anxiety to assurance: Concerns and outcomes of telework. Personnel Review, 41, 450–469. DOI:10.1108/00483481211229375 Pettersen, L. (2016). The role of offline places for communication and social interaction in online and virtual spaces in the multinational workplace. Nordicom Review, 37, 131–146. DOI:10.1515/nor-2016-0028 Sanders, T., Connelly, L. & King, L.J. (2016). On our own terms: The working conditions of internetbased sex workers in the UK. Sociological Research Online, 21, 14. DOI:10.5153/sro.4152 ten Brummelhuisa, L.L., Haarb, J.M. & van der Lippec, T. (2010). Collegiality under pressure: The effects of family demands and flexible work arrangements in the Netherlands. International Journal of Human Resource Management, 21, 2831–2847. DOI:10.1080/09585192.2010.528666 Vander Elst, T., Verhoogen, R., Sercu, M., Van den Broeck, A., Baillien, E. & Godderis, L. (2017). Not extent of telecommuting, but job characteristics as proximal predictors of workrelated well-being. Journal of Occupational and Environmental Medicine, 59, e180–e186. DOI:10.1097/JOM.0000000000001132 Vayre, E. & Pignault, A. (2014). A systemic approach to interpersonal relationships and activities among French teleworkers. New Technology, Work and Employment, 29, 177–192. DOI:10.1111/ntwe.12032 Kunskap, lärande och kvalifikationskrav Möjligheter till kompetensutveckling och lärande i arbetet blir en allt viktigare faktor på grund av att de flesta verksamheter är i ständig förändring. Förutom att det kan vara en förutsättning för att en organisation överlever så är möjligheten till utveckling för individen en del av en god arbetsmiljö. Höga kvalifikationskrav är en positiv aspekt av arbetsmiljön och historiskt sett har teknikskiften tenderat att skapa oro för nedkvalificering av arbetet. Sex artiklar ingår i detta område vilket är indelat i två underteman: Kunskap och lärande; samt Kvalifikationskrav i arbetet. Kunskap och lärande Mulin (2013) har i en studie av lärlingars kompetensutveckling i hårfrisörsyrket i England visat att lärlingarna själva i stort uppfattade e-lärande som något positivt. E-lärande snabbade på genomförandet av kursmoment, då deltagarna själv kunde välja när och var de ville ta del av dem. Det bidrog också till djupare lärande, kunde bygga broar mellan yngre och äldre på arbetsplatsen, ökade lärandet mellan kollegor samt kunde utgöra ett stöd i arbetet när mentorn inte hade tid. E-lärande fungerade som bäst när innehållet var praktiknära och tid och resurser allokerades i arbetet, medan en utmaning var att inte alla hade tillgång till egna datorer eller internetuppkoppling. En del av lärlingarna upplevde att kollegor inte accepterade att digitala aktiviteter utfördes på arbetstid. Kaasinen m.fl. (2019) resonerar kring hur digitala verktyg på olika sätt kan minska problem relaterade till lärande och kompetens inom industriell tillverkning. Genom att samla och analysera information om de anställdas kunskapsområden och verksamhetens behov skulle ”big data” kunna hjälpa till att matcha person och uppgift. Likaså skulle sociala medier och augmenterad verklighet kunna öka lärandet mellan kollegor samt utbildning genom virtuell verklighet förbereda operatörer redan innan ett nytt produktionssystem existerade i verkligheten. 53Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 Kvalifikationskrav i arbetet De studier som behandlar hur digitalisering, t.ex. införande av en robot i en apoteksmiljö eller IKT i en textilindustri, påverkar kvalifikationsgraden hos olika arbetsuppgifter, är samstämmiga i att en del arbetsuppgifter får ökade kvalifikationskrav samtidigt som andra får minskade krav (Barrett m.fl. 2012; Giritli Nygren 2012; Findlay m.fl. 2017; Baccini & Cioni 2010). Förutom detta tydliggör Barrett m.fl. (2012) i sin kvalitativa studie av ett sjukhusapotek som inför en robot för fördelning av mediciner, att om alla yrkesgrupper som berörts av digitaliseringen fått vara med och påverka teknikutveckling, implementering och uppdatering hade troligen nedkvalificering inte behövt ske. Därtill förtydligar Giritli Nygren (2012) att cheferna vid en myndighet såg införande av IKT som en könsneutral förändring, samtidigt som de menade att kvinnor inte var lika kunniga i eller intresserade av IKT och därför också var emot digitalisering. Kvinnorna upplevde däremot att deras arbete nedkvalificerades och uppgav detta som anledning till sitt motstånd mot IKT. Sammanfattning: kunskap, lärande och kvalifikationskrav • Lärande genom digitala verktyg kan bidra till kompetensutveckling på en arbetsplats, men några aspekter behöver beaktas. • Fördelar: flexibelt i tid, relationsskapande kollegor emellan, djupt lärande, kan förenkla matchning mellan behov och kunskap hos de anställda. • Aspekter att beakta: tillgång till dator och tid, att innehållet är praktiknära, i yrken som inte vanligtvis genomförs med dator kan kollegor se snett på dem som använder en dator i arbetet. • Digitalisering av arbete kan påverka kvalifikationsgraden hos olika arbetsuppgifter: där en del uppgifter får ökade kvalifikationskrav får andra samtidigt minskade. När en yrkesgrupp som berörs av en digital förändring får vara delaktig i teknikutveckling, implementering och uppdatering kan nedkvalificering hindras och i stället kan uppkvalificiering ske. Referenser: kunskap, lärande och kvalifikationskrav Baccini, A. & Cioni, M. (2010). Is technological change really skill-biased? Evidence from the introduction of ICT on the Italian textile industry (1980-2000). New Technology, Work and Employment, 25, 80–93. DOI:10.1111/j.1468-005X.2009.00240.x Barrett, M., Oborn, E., Orlikowski, W.J. & Yates, J.A. (2012). Reconfiguring boundary relations: Robotic innovations in pharmacy work. Organization Science, 23, 1448–1466. DOI:10.1287/orsc.1100.0639 Findlay, P., Lindsay, C., McQuarrie, J., Bennie, M., Corcoran, E.D. & Van Der Meer, R. (2017). Employer choice and job quality: Workplace innovation, work redesign, and employee perceptions of job quality in a complex healthcare setting. Work and Occupations, 44, 113– 136. DOI:10.1177/0730888416678038 Giritli Nygren, K. (2012). Narratives of ICT and organizational change in public administration. Gender, Work and Organization, 19, 615–630. DOI:10.1111/j.1468-0432.2010.00531.x Kaasinen, E., Schmalfuß, F., Özturk, C., Aromaa, S., Boubekeur, M., Heilala, J. m.fl. (2019). Empowering and engaging industrial workers with Operator 4.0 solutions. Computers and Industrial Engineering, 139, Art. 105678. DOI:10.1016/j.cie.2019.01.052 Mullin, T. (2013). Cutting edge or cut loose? An exploration of apprentices’ experiences of workplace e-learning. Journal of Vocational Education and Training, 65, 66–86. DOI:10.1080/13636820.2012.755214 54 Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 Flexibelt arbete i rum och tid Som nämnts tidigare är handlingsutrymme eller autonomi i arbetet och upplevelse av kontroll vedertagna positiva aspekter av den organisatoriska arbetsmiljön. Det kan handla om att ha möjlighet att själv påverka arbetets innehåll och hur man genomför sitt arbete och idag med den digitaliserade tekniken också på vilken plats och vid vilken tid arbetet genomförs. Digital teknik har möjliggjort att arbetet sker på andra platser än på den fysiska arbetsplatsen och i större utsträckning på andra tider än den normala arbetstiden, dvs arbetet är flexibelt i rum och tid. De artiklar som ingår i litteraturöversikten kallar detta fenomen för ”telework” eller ”new ways of working” och innebär att de anställda har möjlighet att arbeta allt från en halv dag i veckan till all sin arbetstid hemifrån under och/eller efter ordinarie arbetstid. I denna del av kunskapssammanställningen kallar vi denna typ av arbete för ”digitalt medierat distansarbete”. Trots att Sayah redan 2013 konstaterade att det inte bara är arbete som tar sig in i den privata sfären med digital teknik, utan att det privata livet också tar sig in arbetssfären har de flesta studier ett ensidigt perspektiv på att arbete tar sig in i den privata sfären. Thulin et al (2019) föreslår utifrån en kvantitativ studie att förekomsten av digitalt medierat distansarbete ska ses som en copingstrategi att klara av arbetets och vardagslivets utmaningar, snarare än att digitalt distansarbete i sig skapar utmaningar kring kontroll. Studien visar också att allt fler jobb med enklare rutinarbeten som tidigare var bundna till arbetsplatsen kan utföras hemmavid genom digitalt distansarbete. Både denna typ och mer komplext arbete görs hemma till stor del pga att få arbeta ostört och koncentrerat. Vidare, de som genomförde komplext arbete angav också ofta att det var för att arbetet var roligt och utmanande och att de gärna fortsatte arbeta hemma. Det ingår 14 artiklar i detta område, vilket är indelat i två underteman: Positiv flexibilitet och ökad risk för konflikt mellan arbete och övrigt liv; samt Könsroller. Artiklarna inom det första området har i mångt och mycket samma fokus, varför det har gått att göra en fördjupad analys av området. Två av artiklarna behandlas i stycket ovanför. Positiv flexibilitet och ökad risk för konflikt mellan arbete och övrigt liv Forskningen kring det flexibla arbetet i rum och tid uppvisar både positiva och negativa effekter. Jostell och Hemlin (2018), Nijp m.fl. (2016), Gadeyne m.fl. (2018) och ter Hoeven och van Zoonen (2015) undersökte förekomsten av vissa negativa arbetsmiljöaspekter, men fann att dessa ofta uteblev. Jostell och Hemlin (2018) kunde inte se några konflikter relaterade till att arbete spiller över till den privata sfären; de menar att detta kan bero på att deltagarna var s.k. professionella digitala distansarbetare med flexibla arbetstider och upplevd kontroll i arbetet. Nijp m.fl. (2016) studerade, genom kvasiexperimentell metod, ett finansbolag där arbetsgivaren implementerade digitalt distansarbete och såg till att de anställda hade den teknik (inklusive ergonomisk arbetsplats) som behövdes, men också ersatte för extra elektricitetskostnader. Här fann man inga negativa utfall i fråga om krav, kontroll och socialt stöd – viktiga nyckelfaktorer inom arbetsmiljön. Gadeyne m.fl. (2018) kom fram till att anställda (med ett barn), som föredrar integration av arbete och övrigt liv och använder dator efter arbetsdagens slut, inte upplevde ökade tidsbaserade eller ansträngningsbaserade konflikter mellan arbete och hem. Detta gällde dock bara då organisationen hade låga förväntningar på tillgänglighet och låga krav i arbetet. Ter Hoeven och van Zoonen (2015) har genom en nationell enkätstudie med anställda visat att flexibla arbetssätt kan skapa möjligheter till bättre balans mellan arbete och övrigt liv, ökad autonomi i arbetet och mer effektiv kommunikation, men att baksidan är att man lätt blir avbruten i det man för stunden gör (jämför kapitel 3.1). Forskarna menar att utmaningen i att handskas med avbrotten ligger i att hitta en balans mellan flexibilitet, uppkoppling och effektivitet, men om lösningen finns på individuell 55Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 nivå eller organisatorisk nivå är okänt. Gombert m.fl. (2018) visar, i sin kvalitativa dagboksstudie i servicesektorn, att de anställda som använde sin smartphone mycket för arbetsrelaterade uppgifter på kvällstid, men samtidigt upplevde god sömnkvalitet, ökade sina chanser att på ett effektivt sätt kunna hantera krav på självkontroll under nästa arbetsdag. Om sömnkvaliteten däremot var dålig minskade chanserna. Adisa m.fl. (2017) visade, i en kvalitativ intervjustudie inom bankoch ekonomisektorn, att den smarta telefonen gav anställda den flexibilitet som behövdes för att balansera krav i arbete och övrigt liv, samtidigt som den kunde agera som katalysator för konflikter mellan arbete och övrigt liv. Trots fördelarna med flexibiliteten menar forskarna att det finns utmaningar och att dessa ligger i att antalet arbetstimmar ofta ökar och att detta kan göra det svårt att koppla av från arbetet, vilket kan skapa spänningar i förhållande till familjeoch andra privata aktiviteter. Ojala m.fl. (2014) visar, i sin branschövergripande enkätstudie, att individer som arbetade informell övertid i hemmet hade dåligt samvete över att de försummade saker som hörde hemarbetet till, men också att arbete hemifrån under en del av den formella arbetstiden skapade dispyter i hemmet kring tidsanvändning. Grunau m.fl. (2017) visar, i en kvantitativ enkätstudie, att tjänstemän och chefer i privata företag använder IKT mer i arbetet, och arbetar fler timmar i veckan, än kollektivanställda. Vidare observerade de ett samband mellan IKT och arbetade timmar, vilket medför att arbetet därför i större utsträckning utförs i den privata sfären (jämför IKT Krav, kapitel 3.1). Detta kan i sin tur leda till svårigheter att hantera gränsen mellan arbete och övrigt liv, vilket Grunau m.fl. menar kan ses som en arbetsmiljöfråga. Samtidigt menar Grunau m.fl. att tillgången till IKT kan medföra att fler privata aktiviteter äger rum på arbetet/under arbetstid och att arbetet egentligen utförs på ett mindre effektivt sätt. Charalampous m.fl. (2019) visar i en litteraturstudie att flexibelt arbete skapar både möjligheter och potentiella problem. Autonomin att bestämma själv är positiv och utgör en möjlighet. Däremot är risken för isolering ett problem, liksom om chefer detaljstyr och kontrollerar anställda i allt högre grad, vilket kan leda till emotionell trötthet och minskad arbetstillfredsställelse (jämför kapitel 3.2). Könsroller Rafnsdóttir och Júlíusdóttir (2018) visar i en kvalitativ intervjustudie att könsrollerna inte förändrades vid införande av virtuellt arbete och digitalt medierat distansarbete. I stället visar studien att detta gör kvinnornas vardag ännu mer uppluckrad, och de bollar arbete och övrigt liv än mer. Jämfört med män arbetade kvinnorna hårdare och mer effektivt för att hinna med att vara chef och ta hand om familjen. Manliga chefer verkade ha mer kontroll över sin tid och kunde också sätta tydligare gränser och fortsätta att ta mindre hand om barn och familj. Hubers m.fl. (2011) undersökte i en kvantitativ enkätstudie vilka copingstrategier professionella anställda använde för att skapa balans mellan arbete och övrigt liv. Man fann inga signifikanta skillnader mellan kvinnor och män: t.ex. arbetade båda könen efter arbetstid och båda var tillgängliga för familjen på arbetstid, vilket förklaras av att de flesta i studien var högutbildade, något som författarna menar kan medföra ökade krav på jämställda förhållanden inom familjen. Gálvez m.fl. (2018) visar å andra sidan, i en kvalitativ studie, att digitalt distansarbete kan utmana, om inte traditionella könsroller så i alla fall traditionellt könade arbetsmodeller. Enligt författarna är det spanska arbetslivet med långa siestor anpassat efter traditionella könsnormer, där männen arbetar och kvinnorna tar hand om hem och familj. På grund av de långa siestorna är arbetstagare på sina arbeten långt fler timmar (cirka två extra timmar per dag) än arbetstagare i övriga Europa; detta blir ett problem när kvinnor vill in på arbetsmarknaden, men med bibehållet ansvar för hem och familj. När kvinnorna fick möjlighet att arbeta hemifrån en del av arbetsveckan (digitalt distansarbete) kunde de fortfarande arbeta lika många timmar, men den tid 56 Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 som annars gått åt till siesta kunde användas för hemmets ansvarsuppgifter. Dessutom fick kvinnorna ett tydligare agentskap i sitt arbetsliv och kunde på ett tydligare sätt kritisera den hävdvunna spanska maskulina arbetsmodellen med långa siestor. Sammanfattning; flexibelt arbete i rum och tid • Allt fler arbetsuppgifter, inklusive rutinartade uppgifter, genomförs genom digitalt distansarbete, men även privata digitala aktiviteter äger rum på arbetsplatsen. • Digitalt distansarbete kan vara en strategi för att klara av en pressad vardag med arbete och övrigt liv. • Digitalt distansarbete kan skapa både positiva och negativa effekter för individen. • Positivt: bättre balans mellan arbete och övrigt liv, ökad autonomi i arbetet, mer effektiv kommunikation. • Negativt: lätt blir avbruten i det man för stunden gör, kan agera som katalysator för konflikter mellan arbete och övrigt liv, svårigheter att hantera gränsen mellan arbete och övrigt liv, om digitalt distansarbete kombineras med dålig sömn försämras självkontrollen nästföljande arbetsdag. • Samtidigt som forskningen visar att digitalt distansarbete skapar såväl positiva som negativa effekter visar den också att vissa förväntade negativa aspekter kan utebli: konflikter mellan arbete och övrigt liv, minskad upplevd kontroll, minskade krav och minskat socialt stöd. • Digitalt distansarbete kan både upprätthålla traditionella könsroller och hjälpa till att bryta dem. • Digitalt distansarbete kan skapa möjlighet att ifrågasätta starkt maskulina arbetsmodeller. 3.4.4 Referenser: flexibelt arbete i rum och tid Adisa, T.A., Gbadamosi, G. & Osabutey, E.L.C.C. (2017). What happened to the border? The role of mobile information technology devices on employees’ work-life balance. Personnel Review, 46, 1651–1671. Charalampous, M., Grant, C.A., Tramontano, C. & Michailidis, E. (2019). Systematically reviewing remote e-workers’ well-being at work: A multidimensional approach. European Journal of Work and Organizational Psychology, 28, 51–73. DOI:10.1080/1359432X.2018.1541886 Gadeyne, N., Verbruggen, M., Delanoeije, J. & De Cooman, R. (2018). All wired, all tired? Workrelated ICT-use outside work hours and work-tohome conflict: The role of integration preference, integration norms and work demands. Journal of Vocational Behavior, 107, 86–99. DOIi:10.1016/j.jvb.2018.03.008 Gálvez, A., Tirado, F. & Alcaráz, J.M. (2018). Resisting long working hours: The case of Spanish female teleworkers. German Journal of Human Resource Management, 32, 195–216. DOI:10.1177/2397002218782174 Gombert, L., Konze, A.K., Rivkin, W. & Schmidt, K.H. (2018). Protect your sleep when work is calling: How work-related smartphone use during non-work time and sleep quality impact next-day self-control processes at work. International Journal of Environmental Research and Public Health, 15. DOI:10.3390/ijerph15081757 Grunau, P., Wolter, S., Bellmann, L. & Müller, D. (2017). ICT and actual working time in Germany. Management Revue, 28, 359–374. DOI:10.5771/0935-9915-2017-3-359-374 Hubers, C., Schwanen, T. & Dijst, M. (2011). Coordinating everyday life in the Netherlands: A holistic quantitative approach to the analysis of ICT-related and other work-life balance strategies. Geografiska Annaler, Series B: Human Geography, 93, 57–80. DOI:10.1111/j.1468-0467.2011.00361.x Jostell, D. & Hemlin, S. (2018). After hours teleworking and boundary management: Effects on workfamily conflict. Work, 60, 475–483. DOI:10.3233/ WOR-182748 57Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 Nijp, H.H., Beckers, D.G.J., van de Voorde, K., Geurts, S.A.E, & Kompier, M.A.J. (2016). Effects of new ways of working on work hours and work location, health and job-related outcomes. Chronobiology International, 33, 604–618. DOI:10.3109/07420528.2016.1167731 Ojala, S., Nätti, J. & Anttila, T. (2014). Informal overtime at home instead of telework: increase in negative work-family interface. International Journal of Sociology and Social Policy, 34, 69–87. DOI:10.1108/IJSSP-03-2013-0037 Rafnsdóttir, G.L. & Júlíusdóttir, Ó. (2018). Reproducing gender roles through virtual work: The case of senior management. International Journal of Media & Cultural Politics, 14, 77–94. DOI:10.1386/macp.14.1.77_1 Sayah, S. (2013). Managing work-life boundaries with information and communication technologies: The case of independent contractors. New Technology, Work and Employment, 28, 179–196. DOI:10.1111/ntwe.12016 ter Hoeven, C.L. & van Zoonen, W. (2015). Flexible work designs and employee wellbeing: Examining the effects of resources and demands. New Technology, Work and Employment, 30, 237–255. DOI:10.1111/ntwe.12052 Thulin, E., Vilhelmson, B. & Johansson, M. (2019). New telework, time pressure, and time use control in everyday life. Sustainability (Switzerland), 11. DOI:10.3390/su11113067 58 Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 4. Förebyggande I detta avsnitt presenteras huvudtemat Förebyggande, vilket inkluderar artiklar om användande av digital teknik med intentionen att förbättra den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön i något avseende. Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) har redan definierats i kapitel 3. Med fysisk arbetsmiljö avses vanligen yttre materiella faktorer. I den svenska arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) ingår en rad arbetsmiljöföreskrifter om den fysiska arbetsmiljön, exempelvis luft och ventilation, ljud och buller, ljus och belysning, ergonomi, temperatur och klimat, dator och bildskärmsarbete, belastning och tunga lyft, kemikaliearbete, maskiner och personlig skyddsutrustning. Vi har en tämligen vid tolkning av huvudtemat Förebyggande och har inkluderat artiklar vars slutsatser och diskussion har en framåtriktad, förändrande och förebyggande ambition inom arbetsmiljöområdet. Inom detta huvudtema återfinns artiklar som avser tre olika områdeskombinationer: förebyggande och den fysiska arbetsmiljön; förebyggande och den fysiska arbetsmiljön, med inslag av organisatorisk och social arbetsmiljö; samt förebyggande och den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. De flesta artiklarna har emellertid ett fokus på den fysiska arbetsmiljön. Ett genomgående undertema är dock interaktionen mellan människa och olika typer av digital teknik. Med digital teknik aves här olika typer av smarta maskiner, robotar och verktyg som är utrustade med digital teknik, men även digitala objekt som exempelvis olika mjukvarusystem, animeringar, simuleringar, ljud och bild. Framställningen av resultaten inom huvudtemat Förebyggande skiljer sig från föregående huvudtema. Detta beror på att det övervägande antalet artiklar inom detta huvudtema är skrivna av forskare inom teknikfältet och bygger i hög grad på olika typer av experiment och interventioner. Syftet med de studier som beskrivs nedan är att på olika sätt förebygga olika arbetsmiljöproblem och därmed också förbättra arbetsmiljön. Till exempel har digital teknik utvecklats och använts i syfte att träna oerfarna elektriker att utföra riskfyllda arbetsmoment med hjälp av simuleringar i stället för att träna dem i en verklig arbetssituation med starkström. Denna typ av artiklar, till skillnad från dem som berör den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, baseras vanligen på en eller flera tydliga hypoteser som sedan utvecklas och testas. Syftet med och resultatet av studien sammanfaller därmed ofta. Ett exempel på hur det kan se ut: ”Syftet med denna studie är att utveckla och testa X för vi tror att det kan vara bra för Y”. Resultatet kan sedan bli exempelvis: ”Ja, X fungerar och bör användas” eller ”Nej, X fungerar ej och bör modifieras”. Artiklarna om förebyggande har i de flesta fall inte samma resonerande och problematiserande karaktär som de artiklar som behandlats under föregående huvudtema. Eftersom många av dem bygger på teknisk och matematisk teoribildning och metod är vår kunskap begränsad vad gäller att på ett djupare plan diskutera de tillämpade teoretiska och metodologiska modellerna. Vår genomgång i de efterföljande avsnitten är därför av mer deskriptiv karaktär än i de föregående. Förebyggande – den fysiska arbetsmiljön I de artiklar som berör området fysisk arbetsmiljö diskuteras förutsättningar för och konsekvenser av såväl direkt som indirekt interaktion i relation till olika fysiska arbetsmiljöaspekter som säkerhet och ergonomi. Med ergonomi avser vi här den fysiska belastning som en individ utsätts för vid genomförande av en arbetsuppgift. Vanligen innefattar ergonomi den fysiska belastningen på exempelvis muskler och leder, hörsel och syn. Ibland talar man även 59Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 Referenser: förebyggande – fysisk arbetsmiljö med inslag av organisatorisk och social arbetsmiljö Braccini, A.M. & Margherita, E.G. (2018). Exploring organizational sustainability of Industry 4.0 under the triple bottom line: The case of a manufacturing company. Sustainability (Switzerland), 11. DOI:10.3390/su11010036 Faber, M., Mertens, A. & Schlick, C.M. (2017). Cognition-enhanced assembly sequence planning for ergonomic and productive human– robot collaboration in self-optimizing assembly cells. Production Engineering, 11, 145–154. DOI:10.1007/s11740-017-0732-9 Peruzzini, M. & Pellicciari, M. (2017). A framework to design a human-centred adaptive manufacturing system for aging workers. Advanced Engineering Informatics, 33, 330–349. DOI:10.1016/j.aei.2017.02.003 Peruzzini, M., Pellicciari, M., Grandi, F. & Andrisano, A.O. (2019). A multimodal virtual reality setup for human-centered design of industrial workstations. Dyna, 94, 182–188. Förebyggande – den organisatoriska och sociala arbetsmiljön I de artiklar som fokuserar på det förebyggande arbetsmiljöarbetet inom området organisatorisk och social arbetsmiljö har tre underteman identifierats: Digital teknik som hjälpmedel i arbetet; Utformningen av det inkluderande arbetet; samt Utformningen av det flexibla arbetet. Digital teknik som hjälpmedel i arbetet Tre av artiklarna visar hur digital teknik kan fungera som ett hjälpmedel för att hantera arbetsuppgifterna och kraven i arbetet. Zubrycki och Granosik (2016) studerar terapeuters behov av och attityder till användandet av sociala robotar i arbetet med autistiska barn. Genom mixade metoder (frågebatteri och experiment) undersöker författarna först terapeuternas inställning till sociala robotar och vilka funktioner de vill att den sociala roboten ska ha för att underlätta deras konkreta arbete. Därefter undersöker de i vilken utsträckning terapeuterna uppfattar att roboten faktiskt hjälper dem i deras arbete. Studien visar att det finns en önskan hos terapeuterna att ytterligare utveckla roboten, så att den kan minska deras arbetsbörda genom att exempelvis utföra olika administrativa uppgifter och genom att fungera som ett stöd när beslut ska fattas. Pejoska m.fl. (2016) har utvecklat en ny metod för informellt lärande inom byggbranschen, genom att förbättra förutsättningarna för social interaktion mellan anställda i form av augmenterad (förstärkt) synkron kommunikation (kommunikation som sker i realtid mellan ett antal personer). På detta sätt kan byggnadsarbetarna, oavsett om de är inom eller utom synhåll från varandra, kommunicera och gestikulera för att diskutera, värdera och hantera olika dimensioner av arbetet. Det handlar helt enkelt om att det sociala stödet och kunskapsutbytet underlättas. Landi (2018) syftar till att med hjälp av robotar påverka interaktionen mellan människa och robot inom industrin på ett sådant sätt att mental överbelastning och stress förebyggs hos arbetaren. I experiment där individer får utföra olika arbetsmoment tillsammans med en så kallad affektiv robot registrerar roboten individens hjärtslag för att mäta stressnivån. Om roboten registrerar ökande stress kan den anpassa sin arbetstakt till en för individen hälsosam nivå. Roboten kan därtill vid behov ge feedback till arbetaren för att förebygga alltför höga stressnivåer. Utformningen av det inkluderande arbetet Två av artiklarna visar hur digital teknik kan användas i ett förebyggande syfte genom att skapa förutsättningar för en inkluderande arbetsmiljö för äldre och funktionshindrade. Nikayin m.fl. (2014) genomförde en studie som syftade till att undersöka vilka hälsofrämjande effekter användandet av IKT kan få bland äldre anställda. Baserat på olika typer av kvalitativa data visar författarna att anställda som ges möjlighet att själva, genom smart 66 Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 IKT, följa och övervaka sin hälsa, samt lagra information om densamma, förbättrar sin hälsa och därmed kan arbeta längre. Detta IKT-hjälpmedel förväntas förebygga ohälsa bland äldre genom att fungera både motiverande och vägledande inom såväl som utanför arbetet. Gastaldi m.fl. (2015) visar i sin artikel att en god och inkluderande arbetsmiljö för anställda med olika typer av funktionsvariationer kan skapas genom ökad tillgång till IKT, eftersom IKT möjliggör ett flexibelt arbetssätt som kan anpassas till individen vilket underlättar för funktionshindrade grupper. Utformningen av det flexibla arbetet Sex artiklar handlar om hur arbetsgivare kan arbeta förebyggande vad gäller det i tid och rum flexibla arbetet. Baserat på sina studier föreslår Ojala m.fl. (2014) policyer, och Vayre och Pignault (2014) utbildning, som kan vägleda arbetstagaren i det gränslösa arbetet. Vayre och Pignault visar därtill att olika typer av digitalt distansarbete ger olika effekter och behöver hanteras olika – dock beskriver de inte hur. Gombert m.fl. (2018) visar att arbetsgivare bör vara försiktiga med att be anställda att svara på arbetsrelaterade frågor utanför arbetstid och att chefer bör vara uppmärksamma på att de själva är rollmodeller. Hubers m.fl. (2011) menar att arbetsgivare bör erbjuda digitalt distansarbete. De betonar att man även bör ta hänsyn till aspekter som möjligheter till barnomsorg och att olika grupper har olika behov och möjligheter. Charalampous m.fl. (2019) indikerar att när arbete som är flexibelt i tid rum erbjuds bör chefer undvika detaljstyrning och i stället ha förtroende för att de anställda gör sitt arbete oavsett plats och tid. Därtill bör organisationer verka för att undvika isolering genom att skapa sociala nätverk mellan kollegor och mellan anställda och chefer som arbetar frikopplat i tid och rum. Slutligen betonar Bosch-Sijtsema m.fl. (2011) vikten av att utforma kontorsmiljöer på ett sätt som möjliggör informella möten och ger grupper möjlighet att sitta nära varandra. Sammanfattning: förebyggande – den organisatoriska och sociala arbetsmiljön • Digital teknik kan fungera förebyggande för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön genom att den på olika sätt kan hjälpa de anställda att hantera kraven i arbetet. Ett sätt att hantera krav är socialt stöd. En artikel visar hur teknik möjliggör en visuell synkron kommunikation där arbetstagare ges möjlighet att hjälpa varandra att hantera arbetskrav och uppgifter även om de befinner sig på vitt skilda platser. • Olika typer av smarta robotar har utvecklats och förväntas utvecklas för att hjälpa arbetstagare att hantera arbetskrav genom att utföra administrativa arbetsuppgifter, fungera som stöd när olika beslut ska fattas eller varna och vägleda arbetstagare som närmar sig för höga stressnivåer. • Studier visar hur digital teknik kan användas för att skapa inkluderande förutsättningar för äldre och funktionshindrade arbetstagare. I exemplet med de äldre handlar det om att informera, motivera och vägleda dem i riktning mot en hälsosam livsstil – både i och utanför arbetet. När det gäller de funktionshindrade menar man att IKT bidrar till att skapa flexibilitet vad gäller platsen för arbetets utförande. • Studier visar att den digitala tekniken medfört att arbetet frikopplats i tid och rum. Detta kan ha både positiv och negativ inverkan på arbetsmiljön. Artiklarna belyser i första hand riskerna med det gränslösa arbetet och hur arbetsgivare och chefer ska förhålla sig till de anställdas gränslöshet och arbeta förebyggande för att inte arbetet ska breda ut sig alltför mycket. • Vissa av åtgärderna riktar sig direkt mot arbetstagaren i form av utbildning i hur de ska hantera riskerna med det gränslösa arbetet och hur de kan verka för att utveckla sociala nätverk för att hindra isolering. • Andra åtgärder riktar sig snarare mot arbetsgivaren och cheferna. Det handlar om att verka förebyggande genom att erbjuda olika möjligheter till flexibelt 67Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 arbete, utveckla policyer och riktlinjer för hur gränslöst det flexibla arbetet får vara, undvika ökad kontroll av arbetstagarna samt vara medveten om de själva bör vara goda exempel. Referenser: förebyggande – den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Bosch-Sijtsema, P.M., Fruchter, R., Vartiainen, M. & Ruohomäki, V. (2011). A framework to analyze knowledge work in distributed teams. Group and Organization Management, 36, 275–307. DOI:10.1177/1059601111403625 Charalampous, M., Grant, C.A., Tramontano, C. & Michailidis, E. (2019). Systematically reviewing remote e-workers’ well-being at work: A multidimensional approach. European Journal of Work and Organizational Psychology, 28, 51–73. DOI:10.1080/1359432X.2018.1541886 Gastaldi, L., Ghezzi, A., Mangiaracina, R., Rangone, A., Cortimiglia, M.N., Zanatta, M. & Amaral, F.G. (2015). Mapping ICT access and disability in the workplace: An empirical study in Italy. Work, 51, 293–300. DOI:10.3233/WOR-141868 Gombert, L., Konze, A.K., Rivkin, W. & Schmidt, K.H. (2018). Protect your sleep when work is calling: How work-related smartphone use during nonwork time and sleep quality impact next-day selfcontrol processes at work. International Journal of Environmental Research and Public Health, 15. DOI:10.3390/ijerph15081757 Hubers, C., Schwanen, T. & Dijst, M. (2011). Coordinating everyday life in the Netherlands: A holistic quantitative approach to the a nalysis of ICT-related and other work-life balance strategies. Geografiska Annaler, Series B: Human Geography, 93, 57–80. DOI:10.1111/j.1468-0467.2011.00361.x Landi, C.T., Villani, V., Ferraguti, F., Sabattini, L., Secchi, C. & Fantuzzi, C. (2018). Relieving operators’ workload: Towards affective robotics in industrial scenarios. Mechatronics, 54, 144–154. DOI:10.1016/j.mechatronics.2018.07.012 Nikayin, F., Heikkilä, M., De Reuver, M. & Solaimani, S. (2014). Workplace primary prevention programmes enabled by information and communication technology. Technological Forecasting and Social Change, 89, 326–332. DOI:10.1016/j.techfore.2014.08.003 Ojala, S., Nätti, J. & Anttila, T. (2014). Informal overtime at home instead of telework: Increase in negative work-family interface. International Journal of Sociology and Social Policy, 34, 69–87. DOI:10.1108/IJSSP-03-2013-0037 Pejoska, J., Bauters, M., Purma, J. & Leinonen, T. (2016). Social augmented reality: Enhancing context-dependent communication and informal learning at work. British Journal of Educational Technology, 47, 474–483. DOI:10.1111/ bjet.12442 Vayre, E. & Pignault, A. (2014). A systemic approach to interpersonal relationships and activities among French teleworkers. New Technology, Work and Employment, 29, 177–192. DOI:10.1111/ntwe.12032 Zubrycki, I. & Granosik, G. (2016). Understanding therapists’ needs and attitudes towards robotic support: The Roboterapia project. International Journal of Social Robotics, 8, 553–563. DOI:10.1007/s12369-016-0372-9 68 Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 5. Sammanfattandereflektioneröver digitaliseringens konsekvenser för arbetsmiljön i svensk kontext Syftet med denna delstudie är att skapa en fördjupad och lättillgänglig kunskapsöversikt, baserad på nationell och internationell forskning, avseende hur digitaliseringen kan påverka arbetsmiljön och förutsättningarna för ett förebyggande arbetsmiljöarbete i framtiden. Syftet är också att identifiera kunskapsluckor. I detta avsnitt diskuterar vi hur resultaten från litteraturöversikten kan förstås i en svensk kontext och vad man, givet det vi sett i denna översikt, bör beakta i relation till en framtida digitaliserade arbetsmiljö. Förutsättningarna för, och synen på vad som är, god arbetsmiljö kan skilja sig åt mellan olika länder. I Sverige tar fackförbunden och arbetsgivarna gemensamt ansvar för att utveckla och komma överens om de regler som ska gälla i arbetslivet. Den svenska modellen bygger på överenskommelser och villkor som sedan regleras i kollektivavtal vilka anpassas till branscher och arbetsplatser. Därtill har arbetsgivare i Sverige ett lagstadgat ansvar för arbetsmiljön, men också för hur man ska arbeta med arbetsmiljöfrågor, samt ansvar för rehabilitering av arbetstagare och anpassning av arbetet efter deras förmåga. Vad gäller synen på arbetsmiljö avviker Sverige i några frågor: exempelvis ses i Sverige jämställdhet och delaktighet som viktiga förutsättningar för god arbetsmiljö. Den svenska modellen och dess betoning på delaktighet, i kombination med forskningen på området, ger goda förutsättningar att arbeta förebyggande med den digitala teknikens negativa arbetsmiljöaspekter. Det finns dock ett stort behov av forskning om hur fackets inflytande över arbetsmiljön förändras över tid, och vilka konsekvenser som eventuellt förändrade maktförhållanden på arbetsplatserna kan få för utvecklingen av de framtida arbetsmiljöerna. Ytterligare ett steg mot ett hållbart digitalt arbetsliv är att, vid sidan av det förebyggande arbetsmiljöarbetet, lägga stor vikt vid att utforska digitaliseringens positiva sidor. Hur digitalisering kan påverka framtidens arbetsmiljö Studiens första frågeställning lyder: Hur påverkas framtidens arbetsmiljö av att arbete (och övrigt liv) digitaliseras? Översikten visar att digital teknik och arbetsmiljö tillsammans utgör en komplicerad väv av arbetsmiljörisker och arbetsmiljömöjligheter. Det är till och med så att en och samma digitala teknik kan ha såväl positiv som negativ påverkan på arbetsmiljön. Det klassiska uttrycket att allt har en baksida stämmer även här. I figur 2 visualiserar vi de möjliga organisatoriska och sociala effekter av digitalisering som vi funnit i de 41 artiklar som behandlar dessa områden. Därefter resonerar vi kring den digitala teknikens effekter på arbetsmiljön i form av paradoxer. Figuren kan användas som en hjälp när ett nytt digitalt hjälpmedel ska införas för att identifiera möjliga positiva och negativa effekter. Om en arbetsplats exempelvis vill införa möjligheten för de anställda att arbeta på distans en del av arbetstiden kan man söka bland de negativa effekterna och fundera på vilka som skulle kunna bli verklighet och därmed behöva beaktas vid införandet. Digitalisering har möjliggjort nya kommunikationsvägar vilket kan skapa ökad delaktighet i utformning av arbete och utveckling av en verksamhet, men samtidigt kan digitalisering standardisera arbetssätt och minska inflytande och påverkan på hur det egna arbetet ska genomföras. De nya digitala sätten 69Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 Figur 2. Positiva och negativa konsekvenser för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön till följd av digitalisering Figuren kan användas som en hjälp när ett nytt digitalt hjälpmedel ska införas för att identifiera möjliga positiva och negativa effekter. Om en arbetsplats exempelvis vill införa möjligheten för de anställda att arbeta på distans en del av arbetstiden kan man söka bland de negativa effekterna och fundera på vilka som skulle kunna bli verklighet och därmed behöva beaktas vid införandet. Digitalisering + + - - Bryta könsnormer Ökad övervakningKoncentrationssvårigheter Minskade kvalifikationskrav Ökad arbetsbelastning Konflikter arbete & övrigt liv Tar fokus från klient i mötet Ökad styrning/standardisering Hot & trakasserier Social & professionell isolering Hot & trakasserier Mer skärmarbete mindre fokus på kärnuppgift Mindre socialt stöd Högre kognitiv belastning Bibehålla/förstärka könsnormer Ökat lärande Ökade krav på tillgänglighetMindre inflytande Upplevd ökad egenkontroll Bryta social isolering Ökade kvalifikationskrav Flexibel kommunikation Ökad delaktighet Bibehållen möjlighet till kontroll & krav Minskad arbetsbelastning Möjliggör koncentrerat arbete Flexibilitet i tid och rum Balans arbete & övrigt liv att kommunicera skapar också många tillfällen att bli störd i arbetet, vilket medför ökad belastning på de kognitiva funktionerna. Men eftersom den digitala tekniken ger individen möjligheter att vara flexibel i rum och tid kan hon också finna platser och tidpunkter där arbetet kan genomföras ostört och med bibehållen möjlighet till koncentration. Flexibilitet i rum och tid är ofta en positiv effekt av digitalisering. Förutom möjligheten att arbeta ostört kan orsaken vara en upplevelse av ökad balans mellan arbete och övrigt liv. Paradoxalt nog kan samma flexibilitet också skapa konflikter i den privata sfären, när arbete och övrigt liv integreras t.ex. genom ökade krav på tillgänglighet. När allt flera, såväl de som utför komplext kunskapsarbete som de som utför mer rutinartat arbete, kan arbeta från andra platser än den fysiska arbetsplatsen finns stora risker för social och professionell isolering. Samtidigt visar annan forskning precis det motsatta, nämligen att digital teknik kan bryta isolering genom förnyade möjligheter till digital kommunikation eller till socialt umgänge med andra grupper än de närmsta kollegorna. Risken för social isolering behöver dock inte bara komma från att arbetet är flexibelt i rum och tid, det kan också vara på grund av att mänskliga kollegor byts ut mot robotar. Å andra sidan kan robotar minska arbetsbelastningen. När arbetet utförs på andra platser än i arbetsgivarens lokaler finns också ökad 70 Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 risk att stödet från chefer minskar och att övervakningen ökar. Digitalisering kan således påverka hur arbete följs upp och värderas eller till och med leda till att arbete blir osynliggjort. Överdriven eller bristande kommunikation kring övervakning av anställdas digitala fotspår kan få konsekvenser för tilliten mellan chef och anställd. Digitalisering kan hjälpa till att bryta könsnormer i arbetslivet genom ökad rumslig och tidslig flexibilitet, men den digitala teknikens möjligheter kan också bibehålla eller förstärka befintliga könsnormer. Befintliga normer kring kön och teknik kan också få konsekvenser för kvalifikationskrav vid införande av ny teknik. Medan män kan få erkännande av ökade kvalifikationskrav eller mer makt genom att få vara delaktiga i teknikutveckling och implementering kan kvinnor uppleva minskade kvalifikationskrav och minskad makt genom att de inte anses vara intresserade av eller kunniga kring teknik och därmed exkluderas från viktigt utvecklingsarbete. Förutom de paradoxala effekterna på arbetsmiljön som beskrivits ovan finns också några effekter som är mer entydigt positiva eller negativa. En positiv aspekt är att digitalisering kan leda till ökat lärande genom smarta e-lösningar. Negativa aspekter är att digitalisering kan leda till mer skärmarbete och mindre tid för kärnuppgifter eller att digitala aktiviteter tar fokus från klienter i fysiska möten. Digitalisering kan också leda till ökad risk för hot och trakasserier. Det finns en rad fysiska arbetsmiljörisker som framförallt har med säkerhet att göra. De artiklar som behandlar dessa risker har emellertid en förebyggande ansats, varför vi återkommer till detta under frågeställning 2. Avslutningsvis behöver arbetsgivare, vid införande eller uppgradering av digital teknik, värna de grundläggande kärnvärden som svensk arbetsmiljö står för, nämligen delaktighet och hög egenkontroll i arbetet. Den digitala tekniken kan stärka dessa positiva aspekter, men riskerar också att göra det direkt motsatta och skapa organisationer som styr och övervakar sina anställda. Arbetsgivare behöver troligen också se den privata sfären som en del av arbetsmiljön i och med det flexibla arbete som digitaliseringen medger. Hur digitalisering påverkar förutsättningar för ett förebyggande arbetsmiljöarbete Delstudiens andra frågeställning lyder: Vilken betydelse har digitaliseringen av arbete (och övrigt liv) för det förebyggande arbetsmiljöarbetet? Vid genomläsningen av artiklarna var en av sorteringsmekanismerna att urskilja dem som hade en förebyggande ansats vad gäller digitaliseringens förutsättningar och konsekvenser för en hållbar arbetsmiljö. Översikten visar att en förhållandevis stor andel av det totala antalet artiklar som slutligen kom att ingå i översikten har detta fokus, närmare bestämt 38 av totalt 73 artiklar. Av artiklarna inom kategorin förebyggande hade 23 ett fokus på den fysiska arbetsmiljön, 4 hade fokus på den fysiska arbetsmiljön med visst inslag av organisatorisk och social miljö, medan 11 hade fokus på enbart den organisatoriska och sociala miljön. Detta indikerar att forskning rörande förebyggande arbetsmiljöarbete i hög grad är något som sker inom den fysiska dimensionen av arbetsmiljöområdet. Därtill har översikten visat att det i stor utsträckning är industrin, eller andra traditionellt mansdominerade branscher som exempelvis byggeller gruvbranschen, som i är fokus för det förebyggande arbetet. Studier om förebyggande fysiskt arbetsmiljöarbete inom kvinnodominerade branscher, yrken och sektorer saknas i vårt material. I en svensk kontext kan detta förefalla en smula anmärkningsvärt, då exempelvis belastningsskador inom handel, vård och omsorg utgör angelägna frågor. I artiklarna med en förebyggande ansats har ett eller flera arbetsmiljöproblem identifierats. Dessa problem kan vara resultat av digital teknik, som exempelvis säkerhetsriskerna med gemensamma arbetsytor för människor 71Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 och smarta robotar eller risken för bristande återhämtning till följd av IKT och det gränslösa arbetet. Problemen kan också ha sin upprinnelse i aspekter som inte är relaterade till digital teknik, som exempelvis tunga lyft, ensidiga rörelser, arbete på hög höjd eller en åldrande arbetskraft. Ibland är digital teknik problemet, ibland är den lösningen och i vissa fall utgör den både ett problem och en möjlig lösning – om än i olika former. I artiklarna inom temat förebyggande ingår dimensionerna positiv och negativ, som illustreras i Figur 2, på sätt och vis i samtliga artiklar. Detta är inte så konstigt eftersom ett förebyggande arbetsmiljöarbete handlar om att identifiera något som upplevs negativt, det vill säga ett arbetsmiljöproblem (-), och därefter om att försöka hantera problemet genom att driva på utvecklingen i positiv riktning (+). Givetvis är detta en förenkling, eftersom den nya och tillsynes positiva lösningen (+) kan innebära framtida oanade och oönskade konsekvenser (-). Å andra sidan är det just denna dynamik som är den ständiga utmaningen både i forskning och i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Det förebyggande arbetsmiljöarbetet handlar således om förmågan att identifiera arbetsmiljöproblem och därefter omformulera dem till relevanta forskningsfrågor. Dessa två steg är dock inte tillräckliga för att främja den mångfacetterade arbetsmiljöforskning som krävs för att fånga ett arbetsliv och samhälle som undergår stora förändringar. Vi måste, som denna översikt ger vid handen, vara observanta på vilka problem och vilken typ av problem som identifieras och beforskas, men också vilka som är frånvarande och därför inte studeras. När det gäller de frånvarande problemen handlar det inte enbart om vita fläckar rörande vilka områden som beforskas, utan även om vilken typ av forskning i form av teoribildning och perspektiv som tillämpas. I översikten har ett antal områden identifierats som understuderade: dessa presenteras i avsnitt 5.3. Den fysiska arbetsmiljön När det gäller det förebyggande fysiska arbetsmiljöarbetet visar översikten att digitaliseringen i många avseenden skapar goda förutsättningar för detta. Artiklarna visar hur man med hjälp av digital teknik kan förändra arbetet och det sätt på vilket det utförs så att olika typer av arbetsmiljöproblem och risker förebyggs. De förebyggande insatserna riktas mot olika målgrupper: individen, arbetsgruppen och/eller organisationen. En viktig del i det förebyggande fysiska arbetsmiljöarbetet rör den förändrade relationen och interaktionen mellan individer och smarta robotar. En hel del forskning ägnas åt att göra de gemensamma arbetsytorna säkra genom att utveckla robotar som anpassar sig till och passar sig för människorna och inte tvärtom. Genom simuleringar och VR-experiment kan man arbeta fram, testa och utvärdera robot-individ interaktion utan att äventyra individens säkerhet. En annan förebyggande säkerhetsaspekt är att den digitala tekniken möjliggör nya former för utbildning av arbetstagaren. Med hjälp av olika visualiseringsteknologier kan arbetstagare tränas och utbildas i hur arbetet kan utföras på ett säkert sätt, vilket samtidigt ökar deras säkerhetsmedvetande – allt i en säker miljö. Den digitala tekniken utgör även ett hjälpmedel i den konkreta arbetssituationen i form av exempelvis inbyggda varningssystem i kläderna eller mobila enheter, som arbetstagare kan ta med sig till riskfyllda situationer för att på plats få hjälp och direktiv. Ytterligare ett exempel på förebyggandet av säkerhetsrisker är utvecklandet av fjärrstyrda robotar som sköter farliga arbetsuppgifter medan arbetstagaren befinner sig på avstånd och i en säker miljö. Vid sidan av digitaliseringens betydelse för kunskapen om hur vi kan utveckla en säker arbetsplats är kunskapen om den ergonomiska arbetsplatsen utformning framträdande i översikten. Den digitala tekniken möjliggör nya sätt att mäta fysisk belastning både i den faktiska arbetssituationen och i form av simuleringar. Kunskapen kan sedan ligga till grund för den ergonomiska utformningen av arbetsplatsen och ge vägledning i hur arbetsmomenten bäst ska genomföras. Det finns 72 Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 även exempel på forskning som utvecklat ett beslutssystem baserat på algoritmer som ska främja organiseringen av ett ergonomiskt hållbart arbete genom att hänsyn tas till de olika arbetstagarnas egenskaper, och de olika arbetsmomentens fysiska krav och belastning, när arbetet fördelas. Även när det gäller de ergonomiska riskerna i den faktiska arbetssituationen har teknik utvecklats för att genom varningar och direktiv hjälpa arbetstagaren att utföra sitt arbete på ett ergonomiskt hållbart sätt. Den fysiska arbetsmiljön med inslag av organisatorisk och social arbetsmiljö Den forskning som kombinerar frågor rörande den fysiska arbetsmiljön med ett inslag av organisatorisk och social arbetsmiljö visar att digitaliseringen har en positiv inverkan på det förebyggande arbetsmiljöarbetet och kan fungera vägledande i utformningen av arbetsplats, arbetsytor och arbetsinnehåll. Bland annat framgår det att den tekniska utvecklingen inom industri 4.0 främjar säkerheten i arbetet liksom att den kan bidra till att höja kvalifikationsnivån hos arbetstagarna. Den digitala tekniken används vidare för att identifiera både ergonomiska riskfaktorer och arbetskrav som driver på en emotionellt, mentalt och kognitivt ohållbar arbetsmiljö för individen. Den samlade kunskapen ligger till grund för hur arbetsplatsen bör utformas. Här kan även hänsyn tas till individuella karaktäristika som ålder och åldrande. Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Digital teknik fungerar förebyggande för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön genom att den på olika sätt kan fungera som ett hjälpmedel för de anställda att hantera kraven i arbetet. Det kan exempelvis handla om att den digitala tekniken möjliggör att arbetstagare kan kommunicera både i ljud och bild med varandra och hjälpa varandra i realtid, även om de befinner sig på olika platser. Andra sätt på vilka digital teknik kan fungera som ett hjälpmedel för att hantera krav är smarta robotar som ska hjälpa arbetstagare att utföra administrativa arbetsuppgifter, fungera som stöd när olika beslut ska fattas eller varna och vägleda arbetstagare som närmar sig för höga stressnivåer. Några av studierna visar hur digital teknik kan användas för att skapa inkluderande förutsättningar för äldre och funktionshindrade arbetstagare. När det gäller de äldre användes digital teknik för att informera, motivera och vägleda dem mot en hälsosam livsstil både i och utanför arbetet. I de funktionshindrades fall visar forskningen att IKT kan förebygga segregering genom att bidra till ökad flexibilitet vad gäller arbetets utförande och därmed möjliggöra olikhet. En sista dimension av digitalisering och det förebyggande arbetsmiljöarbetet handlar om utformningen av det flexibla arbetet. Digital teknik har medfört en frikoppling av arbete vad gäller tid och rum, något som, vid sidan av en rad positiva effekter, även medfört en rad arbetsmiljörisker. Det är riskerna som ligger till grund för artiklarnas förebyggande ansats. Vissa identifierade åtgärder rör arbetstagarna direkt, dels i form av utbildning i hur de kan hantera riskerna med gränslösheten, dels genom utvecklandet av sociala nätverk för att hindra isolering. Det förebyggande arbete som i första hand ligger inom organisationers och chefers ansvarsområde gäller aspekter som vikten av att erbjuda de anställda olika möjligheter till flexibelt arbete, utveckla policyer och riktlinjer för hur gränslöst det flexibla arbetet får vara, undvika ökad kontroll samt vara medveten om att de själva bör vara goda exempel. Identifierade behov av fortsatt forskning Delstudiens tredje frågeställning är: Vilket är det framtida forskningsbehovet inom området? Vi besvarar denna fråga genom att först resonera kring digitaliseringens effekter på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, därefter i relation till förebyggande arbets73Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 miljöarbete med digital teknik och slutligen lyfter vi blicken något och tittar på några mer generella punkter. Organisatorisk och social arbetsmiljö Krav och belastning i arbetet är två viktiga frågor när man ska skapa en god arbetsmiljö. Med digitalisering uppstår nya krav som är IKT-relaterade och eftersom digitalisering är i ständig förändring behövs mer forskning kring hur relationen ser ut mellan exponering för IKT Krav och arbetsrelaterad ohälsa. Det är viktigt att framtida forskning tar hänsyn till kön. Forskningen kan också med fördel applicera ett salutogent perspektiv, dvs. titta på vad som kan skapa positiva effekter, och här tycker vi att forskningen om arbete i lantliga miljöer utgör ett bra exempel. Det vore därför intressant att studera hur arbetsgivare kan möjliggöra att arbete med digital teknik utförs i för människan avkopplande miljöer utan avkall på andra viktiga aspekter, såsom effektivitet och kvalitet, eller hur sådant arbete kan kombineras med det övriga livet. Historiskt sett har mänsklig arbetskraft på olika sätt kunnat bytas ut mot maskiner och detta är en utveckling som troligen kommer att gå allt snabbare i och med den digitaliserade teknik som finns idag och kommer att finnas i framtiden. Redan nu visar forskning att robotar kan minska arbetsbelastning och upplevas som en kollega samtidigt som arbetet blir mer isolerat. Således behövs mer forskning kring konsekvenser för det sociala stödet, när mänskliga kollegor byts ut mot robotar. Till exempel skulle teknikutvecklare och arbetsmiljöexperter kunna samarbeta för att undersöka om robotar kan utvecklas på sådant sätt att de inte bara bidrar med arbetskapacitet utan också med socialt stöd och kollegialt samarbete. Allt mer kommunikation sker genom digitalt medierade kanaler, vilket har såväl fördelar som nackdelar, och fler studier behövs om relationen mellan kommunikation on-line och off-line för att förstå hur arbetsmiljöer bäst kan utformas för att bidra till social interaktion. I Arbetsmiljöverkets författningssamling om Organisatorisk och social arbetsmiljö (2015:4) behandlas frågor kring kränkande särbehandling och mobbning; till detta område hör hot och trakasserier och det är således en viktig aspekt av arbetsmiljön. I denna litteraturöversikt behandlas frågan endast av en artikel och i en marginaliserad bransch, nämligen sexarbete, men det är dock rimligt att hot och trakasserier genom digital teknik förekommer även i andra branscher och frågan om hot och trakasserier bör därför studeras vidare. Ständigt lärande och så kallat livslångt lärande är en högaktuell fråga i Sverige. Universiteten får utökade uppdrag att driva den frågan och här är det intressant att studera hur digitalisering skulle kunna vara ett stöd. Forskningen i denna litteraturöversikt visar på fördelar med e-lärande och andra digitala hjälpmedel, men denna forskning är ännu i sin linda och behöver breddas och fördjupas. Översikten visar att det finns skillnad i fråga om kvalifikationskrav i arbetet för yrkesgrupper som får vara involverade när ny teknik utvecklas, implementeras och förnyas, jämfört med dem som inte får vara med. Här finns det ett stort behov av forskning om och utveckling av modeller som kan guida organisationer att utveckla, införa och uppdatera digital teknik utan att arbetsuppgifter eller yrken nedkvalificeras. Denna forskning behöver också ta hänsyn till kön. Forskningen som presenteras i denna litteraturöversikt har ett ensidigt fokus på hur arbete spiller över in i den privata sfären, medan privata aktiviteter med digital teknik som äger rum i arbetssfären ignoreras. Således behövs forskning som studerar hur privata digitala aktiviteter på arbetsplatsen påverkar arbetsmiljön. Det vore exempelvis relevant att undersöka effekterna på samarbete, konflikter, förtroende och möjligheter till koncentrerat arbete. Den forskning som presenteras här fokuserar på hemmet som den alternativa arbetsplatsen, men med digital teknik kan arbetet genomföras också på andra platser (detta nämns kortfattat på sidan 16: ”retreat type telework arrangement”). Forskningen skulle kunna vara mer specifik gällande huru74 Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 vida olika platser, t.ex. tåg, bibliotek, caféer, och olika tidpunkter, t.ex. kvällar och tidiga morgnar, har betydelse för arbetsmiljön vid digitalt medierat distansarbete. Ytterligare en aspekt av flexibelt arbete är att anställda idag ofta arbetar sporadiskt under semestern och forskning skulle behöva undersöka möjligheten till återhämtning, samt hur detta påverkar den anställdes privata relationer, men också relationerna till kollegor och chefer. Förebyggande Forskning avseende det förebyggande fysiska arbetsmiljöarbetet är viktig då den har ett tydligt fokus på hur digital teknik kan bidra till att förebygga säkerhetsrisker och ergonomiska risker i olika arbetsmiljöer (ibland även orsakade av digital teknik). Ett viktigt bidrag från denna forskning är att den ger sig i kast med att diskutera och ge riktlinjer för utformningen av arbetsytan/platsen och att den visar hur digital teknik kan fungera som en hjälp för arbetstagaren att minimera risker när denne utför sitt arbete. Denna forskning har ofta ett begränsat fokus i form av en viss säkerhetsrisk eller en viss fysisk belastning, och vår översikt visar att det finns ett behov av studier som sätter in all denna specifika kunskap om olika aspekter av den fysiska arbetsmiljön i ett större organisatoriskt och socialt sammanhang. Den fysiska och den organisatoriska och sociala arbetsmiljön utgör tillsammans den faktiska arbetsmiljö där arbetstagaren spenderar sin arbetstid. Med utgångspunkt i den kunskap vi har idag om att människor ”både har en kropp och en knopp” är det viktigt att studera hur fysisk, social och organisatorisk arbetsmiljö samverkar. Vi saknar även studier av hur den digitala tekniken påverkar yrken inom tjänsteproducerande verksamhet, det vill säga kontorsarbete, kontaktyrken inom vård och omsorg samt skola, handel, hotell och restaurang. Vi saknar även forskning rörande den fysiska arbetsmiljön som tar hänsyn till kön och mångfald. De artiklar som fokuserar på det förebyggande arbetsmiljöarbetet inom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön visar att forskningen tenderar att intressera sig för hur digital teknik kan hjälpa arbetstagaren att hantera sina arbetskrav på olika sätt. Det handlar bland annat om att skapa goda förutsättningar för socialt stöd kollegor emellan, att lätta på arbetsbördan genom att överföra vissa arbetsuppgifter till tekniken, eller att tekniken helt enkelt varnar när arbetsbelastningen blir för hög. Det finns även artiklar som med utgångspunkt i det gränslösa digitala arbetslivet identifierar förebyggande åtgärder, riktade mot både arbetstagare och chefer, i syfte att underlätta för arbetstagaren att navigera i gränslösheten. Noterbart är att det inte i någon större utsträckning förekommer forskning om hur man kan arbeta förebyggande vad gäller digital teknik och den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Därtill förefaller forskningen betrakta individen som en passiv mottagare av teknisk förändring och inte som en aktör som aktivt är med och utformar tekniken. Översikten visar att det här, liksom i fråga om fysisk arbetsmiljö, finns ett behov av forskning om hur tekniken kan anpassas efter individers förutsättningar och behov och inte tvärtom. Forskning om förebyggande arbete rörande gemensamma fysiska arbetsytor förefaller vara mer utbredd och därtill mer tydligt normerande än den som undersöker det förebyggande arbetet i relation till den digitala organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Även inom detta område saknas forskning med ett könsoch mångfaldsperspektiv. Med utgångspunkt i att det endast är ett fåtal artiklar som samtidigt beaktar den fysiska och den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kan vi konstatera att detta är ett område där det behövs mer forskning. Visserligen är vi medvetna om att det kan vara svårt att i artikelform kombinera båda dessa dimensioner, då utrymmet i en artikel är begränsat, men det hindrar oss inte från att adressera behovet. Vi ser just detta gränssnitt som synnerligen viktigt att beakta i framtiden, då vi kan ana att den förenklade uppdelningen i fysisk arbetsbelastning å ena sidan och psykisk och social å den andra i många fall redan är överspelad. I vissa branscher, till exempel dagligvaruhan75Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 Del 3 – Anställningsform, hälsa, arbetstillfredsställelse, arbetsskador och mortalitet – en översikt av översikter 83Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 84 Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 Sammanfattning Anställningsformers betydelse för hälsa och säkerhet har fått ökad uppmärksamhet under de senaste decennierna, såväl inom forskning som inom partsorgan och internationella organisationer. En anledning torde vara att det finns en långvarig både svensk och internationell trend mot en ökning av anställningstyper som avviker från vad som kallas Standard Employment, som står för en tillsvidareanställning på heltid och att arbetet utförs hos arbetsgivaren. Non Standard Employment är en samlingsbenämning för återstoden av anställningar och anknytningar där huvudkarakteristika är att anknytningen är tidsbegränsad, på deltid och avviker även i fråga om var arbetet utförs, vilket har betydelse för arbetsgivarens ansvar. Den typen av anställningar har i olika studier befunnits vara associerade med negativa arbetsmiljöoch hälsokonsekvenser. Området anställningsformer och ohälsa är svårbeforskat eftersom det existerar många olika anställningsoch anknytningsformer i Sverige och internationellt. Villkoren varierar liksom arbetsrättsliga ramar och avtal. Det finns olika motiv för tidsbegränsade anställningar men grundmotivet är att skapa en anpassning mellan efterfrågan på ett företags produkter och tjänster och den personella kapaciteten i företaget för att hantera efterfrågan. Andra motiv kan vara att ett företag saknar egen kompetens för uppgiften eller att anställda är föräldra-, studieeller sjuklediga och då behöver ersättas med vikarier. Huvudsyftet med denna översikt av översikter har varit att summera den vetenskapliga evidensen i ett antal systematiska översikter av originalstudier som rör hälsomässiga konsekvenser av icke-standardanställningar med fokus på dimensionen tidsbegränsningar i anställningskontrakt. Ett andra syfte har varit att beskriva kvantitativa och kvalitativa trender för tidsbegränsade anställningskontrakt i Sverige och internationellt och identifiera framväxande nya anställningsformer. Sökningarna gjordes i databaserna Scopus och Web of Science. Relevansbedömning på titeloch abstraktnivå gjordes med hjälp av verktyget Rayyan och vetenskaplig kvalitet bedömdes med instrumentet AMSTAR. Efter exkludering utifrån relevans och kvalitet återstod fyra översikter. Efter en kompletterande manuell sökning tillkom ytterligare tre översiktsartiklar. Sökperioden var 2005–2019 och begränsades till europeiska förhållanden. I översiktsartiklarna ingick ungefär 200 originalstudier. I tillägg till de vetenskapliga översiktsstudierna söktes också så kallad grå litteratur inom området, det vill säga kvalificerad litteratur i sakområdet från stora internationella organisationer. Efter en exkludering utifrån relevans och kvalitet återstod sju rapporter. En kompletterande manuell sökning gav ytterligare sju rapporter. Exkluderingen baserades på textgranskning av två personer. Översikterna visar att forskningsområdet anställningsformer och hälsa har en mängd metodologiska problem, vilket försvårar en sammanläggning av resultaten från olika studier och ger inkonsistenta resultat, det vill säga resultaten är inte samstämmiga. Genomförd forskning innehåller en stor och för slutsatser försvårande heterogenitet i kategoriseringar av anställningstyper, utfallsmått, uppföljningstider och kontexter. Med detta i minne kan ändå följande fastslås om samband mellan anställningsformer och hälsa i vid mening. Psykisk ohälsa är ett vanligt utfallsmått i översikterna och förekommer i fyra av översikterna För psykisk ohälsa finns indikationer på samband mellan tidsbegränsad anställning och ohälsa. Området kännetecknas av att originalstudierna innehåller många olika indikatorer och mått på psykisk hälsa, vilket hindrar en sammanläggning. Beträffande arbetsskador är det brist på studier men det finns en stor originalstudie av god kvalitet som visar förhöjd risk. För arbetstillfredsställelse finns 85Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 många originalstudier men resultatbilden är inte konsistent. För fysisk och global hälsa och för mortalitet är underlaget för litet för att vara grund för någon form av slutsatser om samband. Starkt bidragande till den något vaga bilden är som nämnts metodsvagheter. I rapporten finns därför en omfattande genomgång av metodproblem i studier av effekter av anställningsformer. Heterogenitet finns i ett flertal aspekter. Således döljer beteckningen tidsbegränsad anställning en mängd olika underformer och under begreppet ”well-being” finns många olika och disparata ohälsobegrepp. För att råda bot på problemen och utveckla kunskapen inom området behövs inte mer av samma sak utan genomtänkta studiedesign och teoretiskt motiverade studier som relaterar sig till forskningsfronten På basis av översiktsstudierna presenteras forskningsbehov och kunskapsluckor. En rad konkreta förslag ges både vad gäller metodaspekter och praktiska frågeställningar. En övergripande slutsats är att forskningen kan behöva ta ett bredare grepp och sätta in de tidsbegränsade anställningarna i ett större arbetslivsoch välfärdsperspektiv. För en sådan bredare ansats behövs tvärvetenskapligt samarbete, som innefattar forskningsfrågor på såväl individsom företagsoch samhällsnivå. Studiens andra del baseras på den grå litteraturen, som i detta fall främst består av skrifter från de stora internationella organisationerna EU, ILO och OECD. Med några få undantag visar den löpande statistiken små förändringar i fördelningen mellan tillsvidareanställningar och tidsbegränsade anställningar i EU-länderna under 2000-talet. Det går inte att avgöra om det skett någon förskjutning mellan olika typer av tidsbegränsade anställningar då tillgänglig statistik inte har en sådan uppdelning. För preventiva åtgärder behövs en trendspaning, som kan bestå av en extrapolering av statistiska serier. Den typen av studier har dock svårt att fånga svaga trender eller upptäcka nya fenomen eller effekter av dessa eftersom det av naturliga skäl dröjer innan effekter märks och än längre innan vetenskapliga kvantitativa empiriska analyser kan göras. Innan resultat från högkvalitativa longitudinella studier föreligger hinner det gå många år. Ur praktikers perspektiv är detta djupt problematiskt och alternativa modeller för kunskapsframtagning behöver få större utrymme. En sådan modell finns i projektet ”New Forms of Employment”, som identifierade nio nya anställningsoch anknytningsformer, vilka expertbedömdes i 14 arbetsmiljöaspekter bland annat socialt skyddsnät, stress, arbetsintensitet, flexibilitet, balans mellan arbete och privatliv, karriäroch kompetensutveckling, arbetsinnehåll, integration i arbetsorganisationen, representation på arbetsplatsen och inkomst. Expertanalyserna och bedömningarna av de nya anställningsformerna baseras i modellen på empiriska och teoretiska argument. Metoden kan bedömas ha en potential för framtagande av kunskap för tidiga och preventiva insatser ifråga om såväl enskilda arbeten som utformning av arbetsinnehåll i befattningar. 86 Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 87Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 88 Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 1. Inledning Anställningsoch anknytningsformers betydelse för hälsa och säkerhet har fått ökad uppmärksamhet under de senaste decennierna, såväl inom forskning som inom partsorgan och internationella organisationer. Den främsta anledningen torde vara att det finns en långvarig både svensk och internationell trend mot en ökning av anställningstyper som avviker från vad som kallas Standard Employment och att den typen av anställningar är associerade med ökad risk för ohälsa, obalans mellan arbete och privatliv och svaga sociala skyddsnät (Quinlan, 2015). Området är svårbeforskat eftersom många olika anställningsoch anknytningsformer existerar i Sverige och internationellt med varierande villkor och arbetsrättsliga ramar och avtal. Inom området finns en flora av begrepp och beteckningar, vilka varierar mellan länder och regioner. Den vanliga övergripande tudelningen är ”standard employment” (SE) och ”non standard employment” (NSE) eller ”typical and non-typical work”, vilka i stort sett har samma innebörd. Den senare benämningen verkar vara på tillbakagång och SE och NSE är det vanliga inom forskning och internationella organisationer som EU, ILO och OECD. Standard Employment står för en tillsvidareanställning på heltid och att arbetet utförs hos arbetsgivaren (ILO, 2016). En del definitioner inkluderar även vad som kallas ”social protection” (Hünefeld & Köper, 2016), alltså någon form av socialt skydd, vilket torde kunna ha olika innehåll i olika länder. Non Standard Employment är en samlingsbenämning för återstoden av anknytningar där huvudkarakteristika är att anknytningen är tidsbegränsad, deltid och avviker även i fråga om var arbetet utförs, vilket senare har betydelse för arbetsgivarens ansvar. Tidsbegränsning är alltså en av fler dimensioner i NSE och det finns olika former av tidsbegränsningar. I svenskt språkbruk och arbetsrättsligt talas det vanligtvis om tillsvidareanställningar och tidsbegränsade anställningar, vilket också är språkbruket i denna rapport om det inte finns skäl för andra benämningar. Motiv för tidsbegränsningar Det finns olika motiv för tidsbegränsade anställningar och anknytningsformer men grundmotivet är skapa en anpassning mellan efterfrågan på ett företags produkter och tjänster och den personella kapaciteten i företaget för att hantera denna efterfrågan. I detta ligger ekonomiska motiv, som reducerade lönekostnader. Företag som agerar på en marknad, men delvis också offentliga organisationer, möts av svängningar i efterfrågan vilket leder till och ett varierat och flexibelt behov av arbetskraft. Genom tidsbegränsningar av anställningar blir det möjligt för företag att anpassa arbetsstyrkan, något som benämns numerär flexibilitet. Ett annat motiv för tidsbegränsning kan vara att ett företag behöver få ett arbete utfört men saknar egen expertis för uppgiften – det ligger utanför kärnverksamheten men är alltför temporärt för att vara en grund för en tillsvidareanknytning. En betydande andel av korta anställningar genereras också av att anställda inom ett företag är föräldra-, studieeller sjuklediga och då behöver ersättas med en vikarieanställning. Tidsbegränsade anställningskontrakt kan spänna över arbete i några timmar till arbete i flera år. Exempel på ett kort kontrakt är kassaarbete i försäljning under en realisationsperiod (on call-arbete eller behovsanställning) eller timanställning som sjukvikarie i skolan vid en kortare sjukskrivning. Ett exempel med längre varaktighet är säsongarbete, en anställningsform som främst används inom turism och gröna näringar. Exempel på en långvarig tidsbegränsad anställning kan vara ett projektarbete vilket leder till en projekteller 89Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 objektanställning. Arbetsformen projekt kan naturligtvis även användas inom ramen för en tillsvidareanställning till exempel om kompetens för ett specifikt projekt saknas inom organisationen och bedömningen är att den typen av kompetens inte längre behövs när projektet är slutfört. Tvåoch trepartsanställningar Icke-standardanställningar gäller mellan två eller mellan tre parter. Tvåpartsanställningar är en direktanställning hos en arbetsgivare. En trepartsrelation uppstår när ett företag hyr in arbetstagare från ett annat företag. Under de senaste årtiondena har personaluthyrningseller bemanningsbranschen vuxit i storlek. Enkelt sammanfattat består bemanningsföretagsverksamhet av att för en viss tidsperiod ställa arbetstagare till ett kundföretags förfogande mot betalning. Ett alternativ till att anlita bemanningsföretag är att kontraktera ett utomstående företag att utföra arbetet på entreprenad. Ur arbetsmiljösynpunkt är den viktiga skillnaden att vid inhyrning ligger arbetsledningen hos det inhyrande företaget medan det vid entreprenad är entreprenadföretaget självt som har arbetsledningen. En trepartsanställning innebär att arbetaren får sin lön från den organisation arbetaren tillhör (den juridiska arbetsgivaren). Trepartsförhållandet innebär inte med nödvändighet att anställningen är tidsbegränsad. Begränsningen gäller ju tiden arbetstagaren tjänstgör hos ett visst företag. Forskning om anställningsformer – benämningar och typer Internationell jämförande forskning av SE och NSE har försvårats av frånvaron av både gemensamma benämningar och definitioner (Wilkin, 2013). Den mest uppmärksammade och beforskade dimensionen i NS-anställningar är tidsbegränsning. I europeisk forskning används vanligen begreppen ”temporary”, ”fixed-term” eller ”non-permanent employment” (De Cuyper m.fl., 2008). I USA och Kanada är benämningen ”contingent work” vanlig och i Australien och Nya Zeeland används benämningen ”casual employment”. Det finns vidare olikheter mellan länder knutna till avtal och lagstiftning. Tidsbegränsat anställda i Europa har ett bättre reglerat skydd – vad gäller arbetsmiljö och arbetsoch socialrättsligt – än tidsbegränsat anställda i USA, Kanada och Australien. I forskningen råder en diskussion om huruvida casual work är en speciellt avvikande anställningsform jämfört med den mer rättsligt skyddade europeiska formen av casual work som är en egen kategori. Casual work har dock likheter med så kallade korta behovsanställningar (on call work) och med den nyare formen gigarbete, som är anknytningsformer som är på framväxt i Sverige och i Europa. Detta är grunden för att casual work inkluderas i litteratursökningen och i kunskapssammanställningen. Ytterligare en olikhet är att i USA-forskningen räknas så kallade egen-anställda (self-employed) in i kategorin tidsbegränsade anställningar medan den typen av anställning i europeisk forskning vanligen inte hänförs dit eftersom egenanställda omfattas av ett helt annat arbetsrättsligt och arbetsmiljörättsligt regelverk. Egenanställning är en del av en trepartsrelation. Konstruktionen rymmer dels ett anställningsavtal mellan egenanställningsföretaget och den egenanställde, dels ett uppdragstagaravtal mellan egenanställningsföretaget och kunden (SOU, 2017). I denna studie ingår trepartsrelationer via personaluthyrning. Även i denna kategori finns olikheter i definitioner och lagreglering som begränsar internationella jämförelser. Dock finns en EU-reglering som ger ett gemensamt ramverk för arbetsmarknaden inom EU. I granskningen av de inkluderade översikternas enskilda studier exkluderades därför studier som inte gällde europeiska förhållanden. I denna kunskapssammanställning har vi följt den europeiska uppdelningen utifrån 90 Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 lagområden och inte inkluderat egenanställda, vilken grupp dessutom inrymmer ett antal varianter som till exempel egenanställda med familjemedhjälpare, frilansare med flera, vilket inte ryms inom ramen för uppdraget. Egenanställdas situation har också nyligen behandlats i den statliga utredningen Ett arbetsliv i förändring – hur påverkas ansvaret för arbetsmiljön? (SOU, 2017) Det finns dessutom en rikhaltig flora av rapporter om utvecklingen av egenanställningar. Angränsande forskningsområden Anställnings(o)trygghet En del av den omfattande forskningen om anställningsotrygghet har en inriktning mot en anställnings tidsbegränsning men vanligen handlar den forskningen generellt om upplevd otrygghet i en anställning och grunder för otrygghet som till exempel risk för arbetslöshet. Därför kan det vara motiverat att här och kort visa några skiljelinjer och överlappningen i forskningen om anställningsotrygghet och forskning om NSE. Otrygghetsforskningen visar att människors förväntningar på varaktighet i anställningen spelar en viktig roll för upplevelsen av otrygghet. Tillsvidareanställda förväntar sig inte oväntat större trygghet och denna förväntansskillnad ses som en viktig anledning till att skillnaderna mellan tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda inte är så stor vad gäller upplevelse av anställningsotrygghet (De Cuyper m.fl., 2008). En metaanalys (Keim, Landis, Pierce & Earnest, 2014) visade att tidsbegränsat anställda upplevde större anställningsotrygghet än tillsvidareanställda men att de negativa effekterna av anställningsotrygghet verkade vara större bland tillsvidareanställda. Högre förväntningar på trygghet och stabilitet bland tillsvidareanställda ledde till att dessa upplevde konsekvenserna av en jobbförlust större än tidsbegränsat anställda. Således fann Klandermans, Hesselin & Van Vuuren (2010) att personer med en objektivt sett osäker anställning bedömde risken att förlora jobbet större men konsekvenserna mindre, medan personer med en objektivt säkrare position gjorde den omvända bedömningen, det vill säga risken att förlora ansågs lägre men konsekvenserna större. För tidsbegränsat anställda pekar forskningen på att de redan vid anställningens början har beaktat att anställningen med viss sannolikhet kommer att upphöra. Effekterna av psykologiska kontraktsbrott blir därför olika i de två grupperna. (De Cuyper & De Vitte, 2007; De Cuyper m.fl. 2008; De Cuyper, Notelaers & De Witte, 2009). I gruppen med tidsbegränsade anställningar knyts förväntningarna snarare till att den temporära anställningen kommer att övergå i en tillsvidareanställning. Tidsbegränsade anställningar kan ses som en ”lång anställningsintervju”, vilket påverkar den anställdes beteende och reaktioner under anställningstiden (Virtanen m.fl., 2005). Precarious work I diskussionen om tidsbegränsning och otrygghet finns också begreppet ”precarious work” (Standing, 2016), som ju inte är en anställningsform utan ett samlingsnamn, en sorts andra rangens jobb statusmässigt vad gäller trygghet och ekonomisk ersättning. Begreppet är svåröversatt men på svenska torde det snarast vara en osäker anställning men har en bredare betydelse än osäkerheten ifråga om anställningens längd. Enligt ILO (2012) kännetecknas precarious work av osäkerhet om anställningens längd, om fler arbetsgivare eller förklädda anställningsförhållanden, om brist på förmåner och skydd associerade med en anställning, låg lön, hinder för facklig organisering och kollektiva löneförhandlingar. Tidsbegränsning utgör ett kriterium i precarious work, vilket kan vara rätt för vissa tidsbegränsade anställningar men är inte ett generellt kriterium. Projektanställningar i kvalificerade uppdrag behöver inte vara ”dåliga” anställningar och tidsbegränsningen är i sig är otillräcklig för att klassificera sådana 91Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 Beskrivning av de sex översiktsstudierna Den äldsta studien – Virtanen och medarbetare som publicerades 2005 – baserades på 27 originalstudier, av vilka 14 var prospektiva, 2 var retrospektiva och 11 var tvärsnittsstudier. Söktiden avslutades oktober 2003 och gick tillbaka ända till 1960-talet med något olika startår för olika databaser men nästan alla analyser avser förhållanden före år 2000. I analyserna av självrapporterad psykisk hälsa ingick närmare 50 000 personer, för fysisk och global hälsa ingick omkring 40 000 personer, exklusive muskuloskeletala sjukdomar (cirka 18 000 personer), som analyserades separat, yrkesskador (knappt 300 000 exklusive USA varav 250 000 från en italiensk studie) samt dödlighet (två finska prospektiva studie med cirka 80 000 personer). Sammanlagt gjordes 40 analyser. 26 av dessa avsåg förhållanden i EU-länder. Fyra av analyserna avsåg förhållanden i USA och var stora prospektiva registerstudier av sjukfrånvaro vilket inte är ett utfall i vår översiktsstudie. Många analyser avsåg förhållanden i Finland. Många olika yrkesgrupper var representerade. Eftersom det var få studier för flertalet utfall så gjordes metaanalyserna enbart på psykisk hälsa och på makrovariabeln arbetslöshetsnivå. Som översikt håller studien hög kvalitet och uppfyller de flesta av de krav som ställs i AMSTAR som, när studien publicerades 2005, ännu inte fanns. Forskarna utgick emellertid från generella kvalitetskrav på empiriska studier. Den näst äldsta är Wilkins studie från 2013. De 72 studier som ingick i metaanalysen hade ett brett urval av yrken som till exempel lärare ingenjörer, kontorsarbetande och callcenter anställda med sammanlagt 237 856 anställda. Merparten av studierna hade tvärsnittsdesign. Studiens utfall var arbetstillfredsställelse. Både direktsamband mellan anställningsform och mental hälsa och moderering via anställningstrygghet studerades. Flertalet studier var från 2000-talet, några från 1990-talet och den äldsta från 1974. Den tredje studien (Hünefeld m.fl., 2016) innehåller två analyser/frågeställningar. Den ena handlar om direktvägen mellan anställningsform och psykisk hälsa medan den andra gällde mediering via anställningsotrygghet och andra externa faktorer. Sökperioden var från januari 2000 till januari 2015. 42 studier analyserades (tre var longitudinella) om sambandet mellan tidsbegränsning i anställningen och psykisk hälsa. Vissa publikationer innehöll mer än en analys, vilket ledde till redovisning av 84 analyser. Analyserna standardiserades till korrelationsberäkningar och signifikanstestningar. Hur många personer som ingick i de olika originalstudierna redovisas inte. Översiktsstudien har låga kvalitetskrav för inklusion och en rad metodologiska problem men rapporterar relativt utförligt om vetenskapliga brister i originalstudier och underlag, vilket höjer studiens kvalitet. Den fjärde studien av Koranyi och medarbetare publicerades 2018 och är en systematisk översikt av relationen mellan osäkra anställningar och arbetsplatsolyckor och arbetsskador. Studien kännetecknas av att noga följa och redovisa kriterier för inklusion och att ha höga krav för inklusion, dock ej krav på prospektiv studiedesign. Studien har som titeln anger –Precarious employment and occupational accidents and injuries–a systematic review –ett bredare angreppssätt än tidsbegränsning i anställningen och handlar om prekära anställningar där tidsbegränsning är ett av ett flertal kriterier i definitionen (andra kriterier är deltid, låg lön, obekväma arbetstider med flera). Selektionsprocessen gav 17 studier varav fyra gällde dimensionen tidsbegränsning och var gjorda i EU-länder. Den femte översiktsstudien (Rönnblad m.fl., 2019) kommer från delvis samma författare som studie 4 och var inriktad på osäkra anställningar och olika dimensioner av psykisk (o)hälsa som till exempel depression och stress. Studien kännetecknas liksom studie 4 av att noga följa och redovisa kriterier för inklusion och att ha höga krav för inklusion, i detta fall även att studien skulle var longitudinell.. Selektionsprocessen gav 14 studier varav 98 Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 tre europeiska gällde dimensionen tidsbegränsning (två finska och en svensk). Den sjätte översiktsstudien (Hünefeld m.fl., 2019) har likheter med Wilkins studie (2013) på så sätt att den handlar om arbetstillfredsställelse men även innefattar psykisk hälsa. Den var inriktad på personer anställda i bemanningsföretag (temporary agency work) alltså trepartsanställningar och gäller europeiska förhållanden. 28 studier identifierades för perioden 2000 till 2016 om relationen mellan TAW och arbetstillfredsställelse och psykisk hälsa. Eftersom en del av studierna innefattade mer än en analys kunde 45 effektstorlekar beräknas. Studien var inriktad på jämförelser med tillsvidareanställda. Studier med andra jämförelsegrupper uteslöts. Alla studier av mental hälsa baserades på tvärsnittsstudier. För arbetstillfredsställelse fanns två studier med en longitudinell design. Studien är gjord inom samma forskargrupp som den tredje studien (Hünefeld m.fl., 2016) I likhet med 2016 studien har den en grundlig genomgång och diskussion om vetenskapliga brister och förtjänster i underlaget, vilket höjer översiktens vetenskapliga kvalitet. (Jämför punkt 8 i AMSTAR, tabell 3). Tabell 2: Sammanfattning av metod, design och utfall i de sex översiktsstudierna Studie, k Virtanenm.fl. 2005 Wilkinm.fl. 2013 (Hünefeldm.fl. 2016 Koranyim.fl. 2018 Rönnbladm.fl. 2019 (Hünefeldm.fl. 2019 Typ av studie/ period Litteratur 19672003 Metaanalys, 1970 -2009 Systematisk översikt 20002016 Metaanalys 1990-2017 Systematisk översikt 20002017 Systematisk översikt, 2000-2016 Jämförelser Tillsvidare – Tidsbegränsad (anställningskontext) Tillsvidare och olika slag av tidsbegränsad Tillsvidare och tidsbegränsad Tillsvidare och tidsbegränsad Tillsvidare och tidsbegränsad Personaluthyrning vs tillsvidare-anställda Typ, antal studier 14 prospektiva, 2 retrospektiva, 11 tvärsnitt 72 studier, utan närmare precisering 39 tvärsnitt och 3 longitudinella. 84 analyser 4 europeiska tvärsnitt om tidsbegränsad anställning 3 europeiska longitudinella studier 24 studier om arbetstillfredsställelse, 21 om mental hälsa Utfall Mental, fysisk, global hälsa, sjukdom Arbetstillfredsställelse Olika mental-hälsomått Arbetsskador Mental hälsa i ett antal dimensioner Arbetstillfredsställelse, mental hälsa 99Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 Resultat grupperat efter utfall Nedan presenteras översiktsstudiernas resultat ordnade efter utfall. Så långt det är möjligt har vi undersökt om de sex olika översiktsstudierna refererar till samma originalstudier eller samma populationer, vilket skulle kunna innebära att stödet för en tendens överskattas. Eftersom inte alla översiktsstudierna redovisar inkluderade originalstudier kan den granskningen inte bli fullständig och viss överlappning kan inte uteslutas. Den bild som framkommer är att överlappningen är begränsad och inte kan påverka övergripande resultat och slutsatser. Psykisk hälsa Psykisk hälsa och ohälsa är vanliga utfallsmått i översikterna och förekommer i fyra av de sex översikterna. I originalstudierna finns många Tabell3:BedömningavdesexöversiktsstudiernautifrånAMSTAR:skvalitetskriterier(Sheam.fl.2009;2011). Metodologiska kvalitetskriterier enligt AMSTAR Virtanenm.fl. 2005 Wilkinm.fl. 2013 Hünefeld m.fl.2016 Koranyim.fl. 2018 Rönnblad m.fl.2019 Hünefeld m.fl.2019 1. Fanns explicita inklusionskriterier före studiens början? Ingen information Ingen information Ingen information Ja, protokoll Ja, protokoll Ingen information 2. Fanns det minst två oberoende bedömare och procedur för oenighet? Ingen information Ingen information Ingen information Ja, blindning och procedur Ja, blindning och procedur Ingen information 3. Gjordes övergripande litteratursökning i minst två databaser? Pubmed, PsychINFO, CSA Sociol. abstracts Ja, ett flertal och manuella sökningar Psyndex, PsychINFO, Pub Med, WISO, Econlitt Pub Med, PsychINFO, Web of Science Pub Med, PsychINFO, Web of Science Psyndex, PsychINFO, Pub Med, Web of Science 4. Användes publikationsstatus som inklusionskriterium? Ja, peerreviewed Både peerreviewed och grå litteratur Både peerreviewed och grå litteratur Ja, peerreviewed Ja, peerreviewed Både peerreviewed och annan litteratur 5. Finns förteckning över exkluderade och inkluderade tillgänglig? Endast inkluderade Endast inkluderade Nej Ja Ja Endast inkluderade 6. Finns karakteristika för original studierna tillgängliga/redovisade? Ja Nej Nej Ja Ja Ja 7. Vetenskapliga kvaliteten för olika studier bedömda och dokumenterade Ja Ingen redovisning Nej Ja Ja Ja. 8. Var vetenskapliga kvaliteten i studierna beaktad för slutsatser? ja Ja Ja Ja, vid evidensgradering Ja, vid evidensgradering Ja. 9. Var metoderna för att kombinera studierna lämpliga? Ja Ja Ja Ja ja Ja 10. Var publikation bias bedömd? Ja Ja Nej Ja Ja Nej 11.Varintressekonflikter deklarerade? Ingen information Ingen information Ingen information Ja, inga konflikter Ja, inga konflikter Ingen information 100 Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 olika mått på psykisk hälsa och ohälsa. Översiktsstudien av Virtanen m.fl. (2005) indikerar högre psykisk ohälsa bland tidsbegränsat anställda än bland tillsvidareanställda. I analyserna av självrapporterad psykisk hälsa ingick närmare 50 000 personer. Forskarna finner en stor heterogenitet i underlaget som till exempel typ av tidsbegränsad anställning, olika mått på psykisk (o)hälsa med mera. I fördjupade analyser av kontextuella förhållanden finner Virtanen och medforskare att också arbetslöshetsnivån spelar roll och modifierar sambandet; ohälsan var högre ju lägre arbetslösheten var och ju lägre andel temporärt anställda det fanns i arbetskraften. Forskarna tolkar det förstnämnda sambandet som uttryck för att i tider med låg arbetslöshet mobiliseras i högre grad grupper av människor med sämre hälsa till arbetslivet och då i första hand till tidsbegränsade anställningar. Det senare sambandet kan spegla att när antalet tidsbegränsade jobb är lågt så är gruppen i högre utsträckning sammansatt av så kallade ”bad jobs”. När gruppen växer blir den mer heterogen och en ökande andel ”good jobs” kommer att ingå. Hünefeld & Köper (2016) ställde frågan om tidsbegränsade anställningsformer ökade risken för psykisk ohälsa men fann inte något konsistent sådant samband. Sextio procent av de inkluderade studierna visade inget signifikant samband och hälften av de signifikanta sambanden visade lägre risk för mental hälsoförsämring bland tidsbegränsat än bland tillsvidareanställda. Studien visar dock betydelsen av modererande faktorer. Således modereras negativa hälsoeffekter av anställdas attityder som till exempel frivillighet-ofrivillighet, arbetslöshetsnivå, livsomständigheter och trygghetsbehov. Rönnblad m.fl. (2019) har som nämnts höga vetenskapliga kvalitetskrav vilket leder till att bara två europeiska populationer (Finland och Sverige) inkluderas. Resultaten är inte konsistenta vilket forskarna tillskriver att kategorin tidsbegränsade anställningar är alltför bred (från dagslånga anställningar till fleråriga). Hünefeld m.fl. (2019) analyserar samband mellan arbete i bemanningsföretag och psykisk hälsa i en rad olika aspekter utifrån 28 artiklar. Deras slutsats är att sambanden inte är konsistenta i förhållande till de elva olika typerna av psykisk ohälsa som finns i de inkluderade studierna. Modifierande faktorer analyseras på samma sätt som samma forskares studie från 2016. När jämförelser görs mellan tillsvidareanställda och arbetande i bemanningsföretag i specifika psykiska hälsoaspekter (trötthet och depression) är nivåerna högre bland arbetande i bemanningsföretagen, men studierna är för få för att det ska gå att dra några säkra slutsatser om samband. Arbetstillfredsställelse Resultaten i Wilkins studie från 2013 studie är svårtolkade på grund av en stor heterogenitet i gruppen tidsbegränsat anställda men de indikerar att tidsbegränsat anställda är något mindre tillfredsställda med sitt arbete än tillsvidareanställda. Hünefeld m.fl. (2019) analyserade studier om arbetstillfredsställelse bland anställda i bemanningsföretag. Resultaten är inte konsistenta. Sju studier visade att personal i bemanningsföretag rapporterade lägre arbetstillfredsställelse än tillsvidareanställda. Två studier visade det omvända och sju studier visade inget statistiskt signifikant samband. Det fanns också skillnader i hur man i de olika studierna justerat för samvarierande faktorer. I likhet med Wilkin (2013) konstaterar Hünefeld m.fl. (2019) att det finns en hög grad av heterogenitet med avseende på nationell kontext, studiedesign, studiegrupp, kontroll för samvarierande faktorer liksom definition av utfall, vilket allt begränsar möjligheterna till generaliseringar och slutsatser. Fysisk hälsa, inklusive global hälsa och muskuloskeletal sjukdom Virtanen m.fl. (2005) analyserade fysisk hälsa, global hälsa och muskuloskeletal sjukdom. Relativt få studier bedömdes ha kvalitet för att inkluderas. Utfallsmåtten för de två förstnämnda var mycket skiftande. Fyra europeiska 101Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 studier gällde muskuloskeletal sjukdom. Metaanalyserna visade inte förhöjda oddskvoter för någon ohälsotyp. Dessa fysiska utfallsvariabler ingick inte i någon ytterligare studie. Arbetsskador Översiktsstudien av Virtanen m.fl. (2005) indikerar fler arbetsskador bland tidsbegränsat anställda än bland tillsvidareanställda. Av de elva europeiska studierna visar flertalet ett positivt samband däribland särskilt de kvalitativt bästa studierna med prospektiv studiedesign. Några studier visade nollsamband och en studie baserat på ett slumpurval visade negativt samband. Antalet studier var för få för att genomföra en metaanalys. Detta gällde även den andra översikten (Koranyi m.fl., 2018), som analyserade arbetsskador. Av de sex studierna som ingick om temporära kontrakt var fem europeiska. En av studierna handlade om arbetare som anlade en järnvägslinje för höghastighetståg i Italien i ett fyraårigt projekt. Den visade förhöjd risk för underleverantörsanställda jämfört med direktanställda som var referensgrupp. Risken var högst bland arbetare i de minst kvalificerade jobben och kortaste kontrakten. Hela 122 underentreprenörsföretag deltog i projektet och risken var betydligt högre i de största företagen. Två originalstudier i översikten, varav en var baserad på ett representativt urval i Spanien och bedömdes ha hög kvalitet, visade dock inte något samband. Inte heller de övriga två varav en studie var baserad på ett så kallat bekvämlighetsurval, det vill säga ett icke slumpmässigt urval visade några samband. De två översiktsstudierna (Virtanen m.fl. 2005 och Koranyi m.fl., 2018) kompletterar varandra genom att Koranyistudien täcker upp tiden från 2004 då Virtanens studie avslutades. Granskningen av överlappning identifierade en nordamerikansk studie av sköterskor, vilken med vår avgränsning till europeiska studier inte har beaktats i slutsatser. Båda översiktsstudierna uppfyller kraven på god vetenskaplig kvalitet och de bästa (prospektiva) originalstudierna indikerar en ökad risk för arbetsskador bland tidsbegränsat anställda. Som helhet är dock forskningsunderlaget inom området litet och materialet heterogent, vilket är ett motiv för fortsatt forskning som lämpligen bör var mer yrkesoch branschspecifik för att minska heterogeniteten. Den bör inriktas på yrkesområden där arbetsskador är frekvent förekommande. Mortalitet Det finns bara en översiktsstudie som undersökt mortalitet och underlaget där är begränsat då det utgörs av en originalstudie, som dock är av god kvalitet då det är en prospektiv registerstudie (Kivimäki m.fl., 2003). I studien av kommunanställda i Finland framkommer ett samband mellan anställningstyp och mortalitet. Mobilitet från en tidsbegränsad anställning till en tillsvidareanställning var associerat med en minskad risk (Virtanen et alm.fl., 2003). Sammanfattning utfall För psykisk ohälsa som är det vanligaste utfallet i översikternas inkluderade studier finns indikationer på samband mellan anställningsformen och ohälsa. För arbetsskador finns en stor studie av hög kvalitet, som visar förhöjd risk. För arbetstillfredsställelse finns många originalstudier men resultatbilden är inte konsistent. För fysisk och global hälsa och för mortalitet är underlaget alldeles för litet för att ligga till grund för uttalanden om samband. Starkt bidragande till den något vaga bilden är metodproblem och metodsvagheter. I många fall är underlaget alldeles för litet och heterogent för slutsatser och möjligheter att få vetenskaplig evidens för sökta samband. I de översiktsstudier som tillämpat relativt stränga krav för inklusion kommer mycket få studier att ingå. Exempelvis kommer som nämnts bara två europeiska studier med i översiktsstudien av Rönnblad m.fl. (2018), även om översiktsstudien sträckte sig över 17 år (2000–2017). I denna rapport har vi beaktat metodkvaliteten vid slutsatser om samband mellan anställningsform och hälsa. Till detta 102 Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 kan också tilläggas att i stort sett alla internationella och spridda kvalitetsinstrument är utformade för att granska naturvetenskapliga studier där variabler kan kontrolleras eller manipuleras. En sådan uppläggning av forskning är sällan möjlig att göra i studier av förhållanden i arbetslivet. Kunskapsluckor och angelägna forskningsområden De identifierade översiktsstudierna ger alla relativt stort utrymme åt funna problem vid analysen av originalstudierna och ett visst utrymme åt framtida forskningsbehov och kunskapsluckor. Inledningsvis påpekades mångfalden i benämningar men också mångfalden i typer av NSE. Denna heterogenitet tas upp och diskuteras i alla översikter och ses som en anledning till att resultaten ofta inte är konsistenta. I nästan alla begrepp för klassificering finns heterogenitet – kategorin tidsbegränsade anställningar kan avse tidsrymder från en dag till flera år och högkvalificerat arbete blandas med mycket enkelt arbete et cetera. Representativa urval är blandade med branschoch företagsspecifika dito. Heloch deltidsarbetande blandas liksom kontextförhållanden som lokal arbetslöshet och andra arbetsmarknadsförhållanden. Vad gäller utfall används många olika utfall, där ett problem dessutom är att ett visst utfall kan vara operationaliserat på olika sätt i olika studier. Människors erfarenheter av nya anställningsformer eller tidsbegränsade anställningar är också per definition svåra att samla in och analysera då antalet personer i sådana anställningsformer kan bli mycket begränsat i slumpmässiga urval av normalstorlek. Personerna kan vara svåra att nå vilket ger ett högt bortfall. Som regel finns det i översiktsstudierna inte någon information om bortfall i originalstudierna eller om bortfall beaktats som ett exklusionskriterium. Att anställningarna (exponeringen) är korta och personerna är i rörelse mellan olika anställningar, gör sambandet mellan en viss exponering och ett samtida eller senare utfall osäkert. Forskning om temporära kontrakt är ett relativt nytt område och den bild som framkommer genom översiktsstudierna är ett omoget forskningsfält i meningen att det saknas gemensamma teorier och begrepp som kan prövas systematiskt i empiriska studier. Följden av detta blir att det är svårt att ackumulera kunskap och att lägga samman olika studier och öka den samlade kunskapen. Kunskapstillskottet av ytterligare studier med begränsad vetenskaplig kvalitet kan sägas vara begränsat. Behovet av teoribildning och teorianknytning Ser vi till de sex översiktsanalyserna formuleras forskningsbehovet och kunskapsluckor nästan enbart som teoretiska och metodologiska tillkortakommanden i den granskade forskningen. Som ett exempel på skilda teoretiska perspektiv nämner Hünefeld m.fl. (2019) fyra teoribildningar, som de funnit i de granskade originalstudierna av arbete i bemanningsföretag, vilka utgjort tolkningsramar och underlag för att predicera arbetsattityder och psykisk hälsa. För det första finns så kallade segmenteringsteorier som ser arbetsmarknaden i ett centrum periferiperspektiv med en insidergrupp (standardanställningar) och en outsidergrupp (ej standardanställningar), vilka grupper förutom tidsaspekten i kontraktet också är olika i en rad andra avseenden, vilka handlar om skillnader i arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter. Det i sin tur leder till olikheter i arbetsattityder och psykisk hälsa. För det andra finns stressteorier såsom till exempel krav-kontrollmodellen, ansträngning-belöningsmodellen och krav-resursmodellen. De ser en kausalitet till ohälsa från arbetsbetingelser som litet handlingsutrymme, svag belöning för insatser och otrygghet. En tredje teoribildning har fokus på orga103Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 nisatorisk rättvisa, vilket handlar om i vilken utsträckning anställda upplever organisation och ledning som rättvis i fråga om belöningar, procedurer och information. Många studier visar ett samband mellan upplevelse av rättvisa och arbetstillfredsställelse och hälsa. En fjärde förklaringsmodell är social utbytesteori, särskilt teorier om psykologiska kontrakt. I utbyte mot lojalitet, engagemang och prestationer förväntar sig den anställde anställningstrygghet, möjligheter till utbildning och utveckling. Upplevelse av kontraktsbrott leder till stressreaktioner och kan i förlängningen öka risken för ohälsa. Hünefeld m.fl. (2019) applicerar i första hand teoribildningarna på arbete i bemanningsföretag men det är dessa teorier, framförallt stressteorier, som också används i studier av andra typer av tidsbegränsade anställningar och hälsa. Metodologiska aspekter Ser vi till metodologiska aspekter så är frågan om kontroll av bakomliggande faktorer ett tema i alla översikter. Vissa studier redovisar vilka faktorer man justerat för medan andra inte har justerat överhuvudtaget. Sammantaget leder detta till svårartad heterogenitet och en slutsats som dras är att ojusterade värden används också för de studier som justerat för exempelvis yrkesgrupp för att få mer jämförbarhet i metaanalyser. Den rekommendation som ges är att studier måste innehålla information som möjliggör stratifiering för att upptäcka gruppspecifika effekter eller studera specifika yrkesgrupper (Hünefeld m.fl., 2019). Som framgått fanns bara ett fåtal studier med prospektiv eller longitudinell uppläggning, vilket är en nödvändighet för att kunna dra slutsatser om orsakssamband. I det här fallet handlar det om en persons ohälsa är en orsak till en icke-standardanställning eller om en icke-standardanställning kan leda till ohälsa. Det är praktiskt svårt att genomföra longitudinella studier på en grupp som är mobil på det sätt som tidsbegränsat anställda kan vara och det är givetvis också svårt att dra slutsatser om exponering och ohälsa om studiedeltagarna gjort ett antal arbetsbyten under uppföljningstiden. Dock finns sådana longitudinella studier, bland annat en svensk (Virtanen, Janlert & Hammarström, 2011). I longitudinella studier måste det också göras noggranna bortfallsanalyser. Lämnar personer studien för att de hittat ett bättre jobb eller lämnar de på grund av ohälsa eller att de har lämnat arbetsmarknaden. Till designfrågorna i longitudinella studier hör också lämpliga uppföljningstider, vilket är en anledning till heterogenitet och ett hinder för jämförelser. Kontextuella förhållanden Studier av kontextuella faktorers betydelse ingick inte i syftet för denna studie men bör kommenteras utifrån granskningen av översiktsstudierna. I en del originalstudier kontrolleras vissa kontextfaktorer – i andra är kontext ett studieobjekt. Ett par av översiktsstudierna grupperar originalstudierna på ett sätt som möjliggör empiriska prövningar av kontextuella faktorers betydelse. Virtanen m.fl. (2005) fann således indikationer på att ohälsa i temporära anställningar modifierades av den nationella arbetslöshetsnivån och den nationella proportionen tidsbegränsat anställda. Morbiditeten bland tidsbegränsat anställda var högre när arbetslösheten var låg och likaså när andelen temporärt anställda var låg. Hünefeld m.fl. (2019) tar också upp kontextuella individfaktorer handlar bland annat om huruvida den tidsbegränsade anställningen varit ett frivilligt val eller av tvång och i vilken livsfas en individ befinner sig. I forskningslitteraturen, men ännu mer i internationella organisationers skrifter, betonas betydelsen av det statliga eller samhälleliga skyddsnät, som finns kring individen och som antas modifiera effekterna av otrygghet i en anställning (European Commission, 2018). Den mest långtgående slutsatsen för fortsatt forskning görs av Rönnblad m.fl. (2018). De avråder från studier av den enskilda fak104 Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 torn tidsbegränsning och pläderar för breda studier av typ precarious work, en ansats där ett flertal aspekter av icke-standardanställningar ingår. Anställningsformen bör enligt Rönnblad m.fl. (2018) sättas in i ett större välfärdsperspektiv. Sammanfattningsvis är bilden att kontextuella förhållanden betraktas som viktiga men det saknas systematisk forskning om kontextuella förhållandens betydelse för hälsa i vid mening. Kartläggning av forskning och en forskningsagenda Som nämnts utgjorde en av de systematiska översiktsstudierna: ”Unhappy with well-being research in the temporary work context: mapping review and research, agenda” (Imhof & Andresen, 2018) en omfattande kartläggning (mapping review) och analys av kontext, begrepp och studiedesign i existerande forskning om temporära anställningar. Översiktens syfte var att utgöra en grund för formulering av en forskningsagenda inom området temporära anställningsformer och välbefinnande (wellbeing). Studien är baserad på sökningar i 5 vetenskapliga databaser, där inklusionskriterierna bland annat var att enbart empiriska analyser skulle ingå och att studierna var publicerade i vetenskapliga tidskrifter med peer review granskning. I den slutliga analysen ingick 54 publikationer av de ursprungligen 804 identifierade. Studien kan bedömas ha hög kvalitet. Studien visar en stor heterogenitet beträffande det som i den identifierade forskningen sorterats in i kategorin tidsbegränsad anställning. Under begreppet ”well-being” döljer sig en mängd disparata begrepp, vilket forskarna ser är en anledning till de inkonsistenta resultaten på området. Samma heterogenitet gäller vilka jämförelser som gjorts och vilka arbetsmiljövariabler som beaktats. Översiktens problembild är till stor del densamma som framkom i de sex enskilda översikterna, men underlaget är mycket större och studien var direkt inriktad på att finna faktorer bakom de inkonsistenta resultaten. Medan forskningsagendan i de sex översiktsstudierna i huvudsak var inriktad på teoretiska och metodologiska aspekter använder Imhof & Andresen (2018) resultatet av granskningen för att formulera en forskningsagenda där även substantiella forskningsfrågor ingår. Agendan är omfattande och bara ett fåtal huvudpunkter kan återges här tillsammans med forskningsbehov som framkommit från i andra studier och slutsatser från den totala granskningen. På individnivå är följande kunskapsluckor angelägna för forskning • Kunskapen om betydelsen av andra individuella bakgrundsfaktorer än de demografiska är begränsad. En temporär anställning påverkar även andra livsdomäner än arbetet såsom familj och status i samhället. Därför behövs mera av globala hälsoindikatorer, såsom subjektiv värdering av både livssituationen som helhet och av andra livsdomäner än arbetet. • Kunskaper om hur personlighet och personlighetsfaktorer samspelar med olika temporära anställningsformer i stort sett obefintlig. • En brist i mycket av forskningen är även att den i så liten utsträckning tagit upp huruvida den tidsbegränsade anställningen varit resultatet av ett frivilligt val eller av tvång, vilket också kan antas samspela med i vilken livsfas en individ är. Det är brist på forskning om hur en övergång från en temporär till en permanent anställning påverkar välbefinnande och hälsa • I stort sett negligerar existerande forskning arbetsmiljöaspekter som är gynnsamma ur hälsosynpunkt. Det gäller exempelvis upplevelse av att vara i sitt önskade yrkesområde, användande av kunskaper och kompetens, tydliga arbetskrav, feedback, sociala kontakter med flera aspekter På organisationsnivå är följande kunskapsluckor angelägna för forskning • Temporära anställningar är en övergripande 105Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 benämning som inom sig rymmer en rad undergrupper med olika anställningsvillkor. Separata analyser av olika undergrupper behövs både av vetenskapliga kvalitetsskäl och för praktiska konklusioner. • Forskning saknas om hur användandet av tidsbegränsat anställda påverkar gruppen av permanent anställda. • Det är brist på forskning om arbete i bemanningsföretag med dess specifika villkor. Forskningsfrågor handlar bland annat om hur temporärt anställda påverkas av att vara knutna till olika företag och hur bemanningsanställda påverkas av längden på inhyrningsperioder och byten mellan arbetsplatser. Dessa frågeställningar kräver longitudinella studier, vilket är en stor bristvara i forskningsområdet. För ramfaktorer och länderspecifika kontexter är följande kunskapsluckor angelägna för forskning • Forskningen behöver mera beakta länderspecifika aspekter såsom juridiska ramverk, institutionella aktörers roll och arbetsmarknadssituationen i landet. Ett exempel är att det rättsliga systemet bemanningsföretag skiljer sig åt mellan länder, vilket kan ha effekter på de anställdas arbetssituation och hälsa. • I forskningslitteraturen men ännu mera i de internationella organisationernas skrifter betonas betydelsen av statliga eller samhälleliga skyddsnät, vilka antas modifiera effekterna av otrygghet i en anställning. Här behövs mera forskning och kunskap. Sammanfattningsvis identifierar Imhof & Andresen (2018) ett stort antal substantiella forskningsfrågor och kunskapsluckor. Både den studien och de sex översikterna pekar på en mängd metodiska svårigheter, som behöver hanteras för att komma över rådande inkonsistenser i forskningsresultat. Detta är samtidigt en nödvändighet för att genomföra kvalitativt bra studier och tillämpbar forskning. 106 Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 3. Resultat del 2 – trender och nya anställningsformer I frågeställningarna för studien ingick att undersöka likheter och skillnader i drivkrafter och konsekvenser mellan forskningens bild av framtidstrender och internationella organisationers bild, så som de framstår i dessa organisationers forskningsrapporter och policydokument. Resultatet av genomgången av de sex översiktsstudierna om temporära anställningsformer innehöll dock inte något stoff som kan utgöra underlag för en sådan jämförelse, varför frågeställningen och jämförelsen måste avskrivas. En ytterligare frågeställning handlade om kvantitativa och kvalitativa förändringar i anställningsformer. Inte heller i den frågan fanns någon information att hämta från de sex översiktsstudierna. För att i viss mån kompensera för detta bortfall beslöts att undersöka den grå litteraturen med avseende på förekomst av beskrivning av nya anställningsformer. Metod och procedur Underlaget för identifiering av nya anställningsformer var grå litteratur från stora aktörer som EU och globala aktörer som ILO och OECD från 2005 och senare. 28 skrifter identifierades och de bestod bland annat av framtidsinriktade översikter, forskningsrapporter och så kallade Discussion och Position papers. Relevansgranskningen av den identifierade organisationslitteraturen visade en betydande överlappning av information från samma källor och korsreferenser. Två granskare gjorde separata relevansbedömningar för att finna de mest relevanta och aktuella skrifterna från respektive organisation. Det sammanlagda resultatet blev fyra ILO-publicerade skrifter, en OECD-skrift, en skrift från Europeiska kommissionen och en svensk statlig offentlig utredning (SOU). Av någon anledning saknades Eurofound-skrifter i litteratursökningen, vilket ledde till en kompletterande manuell sökning på European Foundation for the Improvement of Working and Living Conditions (Dublininstitutet). Granskningen av institutets utgivning med inriktning på anställningsformer gav ytterligare sju skrifter publicerade 2015–2019. Institutet är partsövergripande och har styrelserepresentanter för arbetsgivare, fack, regeringar i medlemsländerna med flera. Institutet genomför arbetsmiljöundersökningar för att dokumentera nivån på arbetsmiljön i EU och kartlägga var det finns särskilda problem. De granskade organisationsskrifterna avspeglar inte några för respektive organisation gemensamma officiella ståndpunkter i de frågor som behandlas. De kan snarast betraktas som kvalificerade expertinlagor för policyutveckling inom respektive organisation. Granskningen visar att det finns en samstämmighet i de internationella organisationernas uppfattning av behovet av hög omställningsbarhet i arbetslivet. I den frågan är balansen mellan företagens behov av flexibilitet och de arbetandes behov av ekonomisk och social trygghet och av psykologiskt och hälsomässigt skydd central (European Commission, 2018). Tidsbegränsade anställningar är en viktig del i denna balansering. (Eurofound, 2015; 2018a; OECD, 2013). Av ILO-skrifter kan nämnas Quinlan (2015), ILO (2016), Fenwick m.fl. (2016), Stefano (2016) samt Behrendt & Nguyen (2018). Eurofoundstudierna utgör som regel kartläggningar av arbetsvillkor och arbetsmiljöförhållanden och är inte inriktade på att studera eller redovisa samband mellan anställningsform och hälsa. De skiljer sig därvidlag från den forskning som granskats i översiktsstudierna. En Eurofoundstudie (2018b) som 107Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 arbetslivet där forskningen är hänvisad till observationsstudier, som per definition inom en naturvetenskaplig referensram inte kan ge hög vetenskaplig kvalitet. Det vore önskvärt att bättre anpassade kvalitetsbedömningsinstrument utvecklades liksom standardiserade instrument för differentiering av kvalitet i tvärsnittsstudier. En eftersträvansvärd utveckling inom forskningsområdet vore en djupgående diskussion om forskningsmetodik för studier av den flyktiga typ av arbetsoch livssituation som tidsbegränsade anställningar utgör. Den sedvanliga rekommendationen om högre kvalitet genom longitudinella studier är av naturliga skäl svår att anamma när ”studieobjekten” växlar mellan olika korta anställningar och mellan olika miljöer. Longitudinella studier är dock den främsta vägen till förståelse av vilka mekanismer som ligger bakom att tidsbegränsade anställningar kan vara associerade med mental ohälsa. Sammanfattningsvis visar översikten att forskningsområdet i stort är i behov av metodologiskt bättre studier, vilket kommer att ge mer substans för praktiska slutsatser till gagn för individer och samhälle. För preventiva åtgärder behövs trendspaning som dels kan handla om extrapolering av statistiska serier, dels om tidig upptäckt av fenomen som kan vara indikationer på kommande trender. De EU-täckande undersökningar som görs vart femte år av arbetsliv inklusive anställningsformer, visar inga starka förändringar i relevanta trender annat än en relativt generell och svag uppgång av temporära anställningskontrakt och en sannolik ökning av egenanställningar. Den typen av studier har dock svårt att fånga svaga trender eller upptäcka nya anställningsformer eller effekter av dessa, eftersom det av naturliga skäl dröjer innan effekter märks och tar än längre tid innan vetenskapliga kvantitativa empiriska analyser kan göras. Innan resultat från longitudinella studier av god kvalitet föreligger kan många år förflyta. För att utveckla en framtidsinriktad arbetsmiljökunskap om nya anställningsformer behövs därför kompletterande ansatser. En sådan kan vara att utifrån existerande forskningsbaserad kunskap inom området komplettera med fallstudier och expertgranska nya formers hypotetiska arbetsmiljökonsekvenser. Forskningsprojekt som ”New Forms of Employment” är ett exempel på detta. Metoden kan sägas innebära att identifiera nya arbetslivsfenomen, i det här fallet anställningsformer, och göra expertbedömningar av dessa i olika arbetsmiljöaspekter. I det nämnda projektet identifierades och bedömdes 14 arbetsmiljöaspekter bland annat socialt skyddsnät, stress, arbetsintensitet, flexibilitet, balans mellan arbete och privatliv, karriäroch kompetensutveckling, integration i arbetsorganisationen, representation på arbetsplatsen. Analysen visade stora potentiella arbetsmiljöskillnader mellan dessa nya anställningsformer. Metoden kan bedömas ha en betydande potential för framtagande av kunskap för tidiga och preventiva insatser ifråga om såväl enskilda arbeten som utformningen av befattningars arbetsinnehåll. 114 Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 5. Referenser *innebär att artikeln/rapporten inkluderades genom litteratursökningarna eller manuell sökning * Behrendt, C., & Nguyen, Q. A. (2018). Innovative approaches for ensuring universal social protection for the future of work (ILO Future of Work Research Paper Series No. 1). Geneva: International Labour Office. Retrieved from https://www.ilo.org/global/topics/futureof-work/publications/research-papers/ WCMS_629864/lang--en/index.htm Bramer, W. M., Giustini, D., de Jonge, G. B., Holland, L., & Bekhuis, T. (2016). De-duplication of database search results for systematic reviews in EndNote. Journal of the Medical Library Association: JMLA, 104(3), 240. https://www. ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4915647/ De Cuyper, N., De Jong, J., De Witte, H., Isaksson, K., Rigotti, T., & Schalk, R. (2008). Literature review of theory and research on the psychological impact of temporary employment: Towards a conceptual model. International Journal of Management Reviews, 10(1), 25-51. De Cuyper N, De Witte H. 2007. Job insecurity in temporary versus permanent workers: associations with attitudes, well-being, and behaviour. Work Stress 21(1):65–84 De Cuyper N, Notelaers G, De Witte H. 2009. Job insecurity and employability in fixed-term contractors, agency workers, and permanent workers: associations with job satisfaction and affective organizational commitment. Journal of. Occupational Health Psychology. 14(2):193–205 * European Commission (2018). European Group on Ethics in Science and New Technologies. (2018). Future of Work, Future of Society (Opinion No. No. 30). Brussels: European Comission. https:// doi.org/10.2777/029088 * Eurofound (2015). New forms of employment, Publications Office of the European Union, Luxembourg. Retrieved from https://www. eurofound.europa.eu/sv/publications/ report/2015/working-conditions-labour-market/ new-forms-of-employment * Eurofound (2017a) Sixth European Working Conditions Survey – Overview report (2017 update), Publications Office of the European Union, Luxembourg. https://op.europa.eu/en/ publication-detail/-/publication/b4f8d4a5-b54011e7-837e-01aa75ed71a1/language-en/formatPDF/source-44702858 * Eurofound. (2017b). Aspects of non-standard employment in Europe. Luxembourg: Publications Office of the European Union. Retrieved from https://www.eurofound.europa. eu/publications/customised-report/2017/ aspects-of-non-standard-employment-in-europe * Eurofound (2018a). Overview of new forms of employment – 2018 update, Publications Office of the European Union. https://www. eurofound.europa.eu/publications/customisedreport/2018/overview-of-new-forms-ofemployment-2018-update * Eurofound (2018 b). Does employment status matter for job quality? Publications Office of the European Union, Luxembourg. Retrieved from https://www.eurofound.europa.eu/publications/ policy-brief/2018/does-employment-statusmatter-for-job-quality * Eurofound (2018c). Employment and working conditions of selected types of platform work, Publications Office of the European Union, Luxembourg. Retrieved from https://www. eurofound.europa.eu/publications/report/2018/ employment-and-working-conditions-of-selectedtypes-of-platform-work * Eurofound (2018d). Work on demand: Recurrence, effects and challenges, Publications Office of the European Union. Luxembourg. Retrieved from https://www.eurofound.europa.eu/publications/ report/2018/work-on-demand-recurrenceeffects-and-challenges * Fenwick, C., Kucera, D., Curtis, K., Lapeyre, F., Tchami, G., Stavrakis, C., … Marcadent, P. (2016). A challenging future for the employment relationship: Time for affirmation or alternatives (Briefing note No. 3). Geneva: International Labour Office. Retrieved from https:// www.ilo.org/global/topics/future-of-work/ WCMS_534115/lang--en/index.htm 115Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 Godin, K., Stapleton, J., Kirkpatrick, S. I., Hanning, R. M., & Leatherdale, S. T. (2015). Applying systematic review search methods to the grey literature: a case study examining guidelines for school-based breakfast programs in Canada. Systematic reviews, 4(1), 138 https:// bmcmedresmethodol.biomedcentral.com/ articles/10.1186/s12874-015-0045-7 Grant, M. J., & Booth, A. (2009). A typology of reviews: an analysis of 14 review types and associated methodologies. Health Information & Libraries Journal, 26(2), 91-108. * Hünefeld, L., & Köper, B. (2016). Fixed-term Employment and Job Insecurity (JI) as Risk factors for Mental Health. A Review of International Study Results. E-Journal of International and Comparative Labour Studies, 5(3). * Hünefeld, L., Gerstenberg, S., & Hüffmeier, J. (2019). Job satisfaction and mental health of temporary agency workers in Europe: a systematic review and research agenda. Work & Stress, 1-29. * Imhof, S., & Andresen, M. (2018). Unhappy with well-being research in the temporary work context: mapping review and research agenda. The International Journal of Human Resource Management, 29(1), 127-164. * International Labor Organization (ILO). From precarious work to decent work: outcome document to the workers’ symposium on policies and regulations to combat precarious employment. Geneva: International Labour Office, Bureau for Workers’ Activities, 2012. * ILO. (2016). Non-Standard Employment around the World. Retrieved from http://www.ilo.org/ wcmsp5/groups/public/---dgreports/---dcomm/-- -publ/documents/publication/wcms_534326.pdf Keim, A. C., Landis, R. S., Pierce, C. A., & Earnest, D. R. (2014). Why do employees worry about their jobs? A meta-analytic review of predictors of job insecurity. Journal of Occupational Health Psychology, 19(3), 269. Kivimäki, M., Vahtera, J., Virtanen, M., Elovainio, M., Pentti, J., & Ferrie, J. E. (2003). Temporary employment and risk of overall and causespecific mortality. American journal of epidemiology, 158(7), 663-668. https://academic. oup.com/aje/article/158/7/663/382616 Klandermans B, Hesselink JK, Van Vuuren T. 2010. Employment status and job insecurity: on the subjective appraisal of an objective status. Economic and Industrial Democracy, 31(4):557– 77. * Koranyi, I., Jonsson, J., Rönnblad, T., Stockfelt, L., & Bodin, T. (2018). Precarious employment and occupational accidents and injuries–a systematic review. Scandinavian Journal of Work, Environment & Health, 44(4), 341-350. Moher, D., Liberati, A., Tetzlaff, J., & Altman, D. G. (2009). Preferred reporting items for systematic reviews and meta-analyses: the PRISMA statement. Annals of Internal Medicine, 151(4), 264-269. https://academic.oup.com/ptj/ article/89/9/873/2737590 *OECD. (2013). Protecting jobs, enhancing flexibility: A new look at employment protection legislation. In OECD (Ed.) (pp. 65–126). OECD Publishing. https://doi.org/10.1787/empl_outlook-2013-6-en * Palm, J (2019). Arbetsvillkor och arbetsförhållanden inom gigekonomin. En kunskapsöversikt. FORTE. www.forte.se * Quinlan, M. (2015). The effects of non-standard forms of employment on worker health and safety (Conditions of Work and Employment Series No. 67). Geneva: International Labour Office. Retrieved from https://www.ilo.org/ wcmsp5/groups/public/---ed_protect/---protrav/- --travail/documents/publication/wcms_443266. pdf * Rönnblad, T., Grönholm, E., Jonsson, J., Koranyi, I., Orellana, C., Kreshpaj, B., ... & Bodin, T. (2019). Precarious employment and mental health: a systematic review and meta-analysis of longitudinal studies. Scandinavian Journal of work, Environment & Health, 45(5), 429-443. doi:10.5271/sjweh.3797 116 Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 Shea, B. J., Grimshaw, J. M., Wells, G. A., Boers, M., Andersson, N., Hamel, C., ... & Bouter, L. M. (2007). Development of AMSTAR: a measurement tool to assess the methodological quality of systematic reviews. BMC medical research methodology, 7(1), 10. Shea, B. J., Hamel, C., Wells, G. A., Bouter, L. M., Kristjansson, E., Grimshaw, J., ... & Boers, M. (2009). AMSTAR is a reliable and valid measurement tool to assess the methodological quality of systematic reviews. Journal of Clinical Epidemiology, 62(10), 1013-1020. SCB (2015). Utvecklingen av tidsbegränsat anställda. Sveriges officiella statistik. Statistiska meddelanden AM110 SM 1501. Smith, V., Devane, D., Begley, C. M., & Clarke, M. (2011). Methodology in conducting a systematic review of systematic reviews of healthcare interventions. BMC medical research methodology, 11(1), 15. SOU (2017). Ett arbetsliv i förändring – hur påverkas ansvaret för arbetsmiljön? SOU 2017:24 https:// www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statensoffentliga-utredningar/2017/03/sou-201724/ * Stefano, V. (2016). The rise of the “just-in-time workforce”: On-demand work, crowdwork and labour protection in the “gig-economy” (Conditions of Work and Employment Series No. 71). Geneva: International Labour Organization. Retrieved from https://www.ilo.org/travail/ whatwedo/publications/WCMS_443267/lang-- en/index.htm Standing G. The precariat: The new dangerous class. London: Bloomsbury Publishing; 2016. * Wilkin, C. L. (2013). I can’t get no job satisfaction: Meta‐analysis comparing permanent and contingent workers. Journal of Organizational Behavior, 34(1), 47-64. Virtanen, M., Kivimäki, M., Elovainio, M., Vahtera, J., & Ferrie, J. E. (2003). From insecure to secure employment: changes in work, health, health related behaviours, and sickness absence. Occupational and Environmental Medicine, 60(12), 948-953. * Virtanen, M., Kivimäki, M., Joensuu, M., Virtanen, P., Elovainio, M., & Vahtera, J. (2005). Temporary employment and health: A review. International Journal of Epidemiology, 34(3), 610–622. https:// doi.org/10.1093/ije/dyi024 Virtanen, P., Janlert, U., & Hammarström, A. (2011). Exposure to temporary employment and job insecurity: A longitudinal study of the health effects. Occupational and Environmental Medicine,68, 570–574. 117Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 118 Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 Bilaga 1. Sökstrategier för respektive databas Datum för sökningen: 25 juni 2019, Scopus (Elsevier) Antal träffar: 1 507 träffar Begränsning, publikationstyp (article, reveiw, book, book chapters), år 2005 och framåt samt språk (engelska): 711 träffar 2. Anställningsformer TITLE(Alternative W/1 Work* OR Employ* OR Job) OR TITLE(Atypical W/1 Work* OR Employ* OR Job) OR TITLE(Casual W/1 Work* OR Employ* OR Job) OR TITLE(Contingent W/1 Work* OR Employ* OR Job OR Labour) OR TITLE(Crowd W/1 Work* OR Employ* OR Job) OR TITLE("Digital labour") OR TITLE("Employee sharing") OR TITLE("Flexible work") OR TITLE("Gig economy") OR TITLE("ICT-based mobile work") OR TITLE("Informalizing work") OR TITLE("Job sharing") OR TITLE(Non-permanent W/1 Work* OR Employ* OR Job OR Contracts) OR TITLE(Non-standard W/1 Work* OR Employ* OR Job) OR TITLE (Nonstandard W/1 Work* OR Employ* OR Job) OR TITLE(On-call W/1 Work* OR Employ* OR Job OR Contracts) OR TITLE(Outsourcing) OR TITLE(Platform W/1 Work* OR Econom*) OR TITLE("Portfolio work") OR TITLE(Precarious W/1 Work* OR Employ* OR Job) OR TITLE (Probation) OR TITLE(Seasonal W/1 Work* OR Employ* OR Job) OR TITLE(Temporary W/1 Work* OR Employ* OR Job OR Contracts OR “Agency work”) OR TITLE(Temps) OR TITLE("Work organization") Field tag/s: TITLE = Title; W/n = within, den första termen ska finnas inom ett givet antal andra termer (0-255) från de efterföljande termerna; * = Trunkering; “ “ = Citattecken, söker en fras Datum för sökningen: 25 juni 2019l Web of Science (Thomson Reuter). Antal träffar: 1 213 träffar Begränsning, publikationstyp (article, reveiw, book, book chapters), år 2005 och framåt samt språk (engelska): 638 träffar 2. Anställningsformer TI=(Well-being) OR TI=(Wellbeing) OR TI=(Health*) OR TI=(Safety) OR TI=(”Quality of life”) OR TI=(Stress) OR TI=(”Work ability”) OR TI=(“Return to work”) OR TI=(Behaviour) OR TI=(Engagement) OR TI=(Burnout) OR TI=(Injuries) OR TI=(Satisfaction) OR TI=(Motivation) OR TI=(Livelihoods) OR TI=(Commitment) OR TI=(Engagement) OR TI=(Concepts) OR TI=(Classifying) OR TI=(Insecurity NEAR/1 Work OR Job) OR TI=(Security NEAR/1 Work OR Job) OR TI=(“Work environment”) OR TI=(psychosocial) OR TI=(ergonomics) OR TI=(workload) OR TI=(“work load”) OR TI=(turnover) OR TI=(Justice) OR TI=(Strain NEAR/1 Work OR Job) OR TI=(Demand NEAR/1 Work OR Job) Field tag/s: TI= = Title; NEAR/n = den första termen ska finnas inom ett givet antal andra termer från de efterföljande termerna; * = Trunkering; “ “ = Citattecken, söker en fras 119Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 120 Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 Bilaga 2. Anställningsformer Leverans 1 190521 *Inkluderade. Exkluderade titlar finns på Myndigheten för arbetsmiljökunskaps webbplats www.mynak.se * Behrendt, C., & Nguyen, Q. A. (2018). Innovative approaches for ensuring universal social protection for the future of work (ILO Future of Work Research Paper Series No. 1). Geneva: International Labour Office. Retrieved from https://www.ilo.org/global/topics/futureof-work/publications/research-papers/ WCMS_629864/lang--en/index.htm * European Comission (2018). European Group on Ethics in Science and New Technologies. (2018). Future of Work, Future of Society (Opinion No. No. 30). Brussels: European Commission. https://doi.org/10.2777/029088 * Fenwick, C., Kucera, D., Curtis, K., Lapeyre, F., Tchami, G., Stavrakis, C., … Marcadent, P. (2016). A challenging future for the employment relationship: Time for affirmation or alternatives (Briefing note No. 3). Geneva: International Labour Office. Retrieved from https:// www.ilo.org/global/topics/future-of-work/ WCMS_534115/lang--en/index.htm * OECD. (2013). Protecting jobs, enhancing flexibility: A new look at employment protection legislation. In OECD (Ed.) (pp. 65–126). OECD Publishing. https://doi.org/10.1787/empl_outlook-2013-6-en * Quinlan, M. (2015). The effects of non-standard forms of employment on worker health and safety (Conditions of Work and Employment Series No. 67). Geneva: International Labour Office. Retrieved from https://www.ilo.org/ wcmsp5/groups/public/---ed_protect/---protrav/- --travail/documents/publication/wcms_443266. pdf * SOU 2017:24. (n.d.). Ett arbetsliv i förändring – hur påverkas ansvaret för arbetsmiljön? (Statens offentliga utredningar). Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet. Retrieved from https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/ statens-offentliga-utredningar/2017/03/sou201724/ * Stefano, V. (2016). The rise of the “just-in-time workforce”: On-demand work, crowdwork and labour protection in the “gig-economy” (Conditions of Work and Employment Series No. 71). Geneva: International Labour Organization. Retrieved from https://www.ilo.org/travail/ whatwedo/publications/WCMS_443267/lang-- en/index.htm 7 Eurofoundrapporter inkluderades efter handsökning av forskare Eurofound (2015). New forms of employment, Publications Office of the European Union, Luxembourg. Retrieved from https://www. eurofound.europa.eu/sv/publications/ report/2015/working-conditions-labour-market/ new-forms-of-employment Eurofound (2017) Sixth European Working Conditions Survey – Overview report (2017 update), Publications Office of the European Union, Luxembourg. https://op.europa.eu/en/ publication-detail/-/publication/b4f8d4a5-b54011e7-837e-01aa75ed71a1/language-en/formatPDF/source-44702858 Eurofound. (2017). Aspects of non-standard employment in Europe. Luxembourg: Publications Office of the European Union. Retrieved from https://www.eurofound.europa. eu/publications/customised-report/2017/ aspects-of-non-standard-employment-in-europe Eurofound (2018). Overview of new forms of employment – 2018 update, Publications Office of the European Union. https://www. eurofound.europa.eu/publications/customisedreport/2018/overview-of-new-forms-ofemployment-2018-update Eurofound (2018). Does employment status matter for job quality? Publications Office of the European Union, Luxembourg. Retrieved from https://www.eurofound.europa.eu/publications/ policy-brief/2018/does-employment-statusmatter-for-job-quality 121Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 Eurofound (2018). Employment and working conditions of selected types of platform work, Publications Office of the European Union, Luxembourg. Retrieved from https://www. eurofound.europa.eu/publications/report/2018/ employment-and-working-conditions-of-selectedtypes-of-platform-work Eurofound (2018). Work on demand: Recurrence, effects and challenges, Publications Office of the European Union. Luxembourg. Retrieved from https://www.eurofound.europa.eu/publications/ report/2018/work-on-demand-recurrenceeffects-and-challenges 122 Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 123Mynak | Kunskapssammanställning 2020:3 www.mynak.se ISBN 978-91-985961-5-1